VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2001
|
|
- Ingeborg Ivarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR VERKSAMHETSÖVERSIKT 1.1. Åbo Akademis uppgift Åbo Akademis styrelse fastslog vid sitt möte den 12 juni 1997 följande verksamhetsidé och uppgift: Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland skall akademin dels erbjuda ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas, dels sörja för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för att betjäna den finlandssvenska befolkningen. Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa vetenskapsområden skall akademin stå vid den internationella forskningens frontlinje. Inom såväl forskningen som utbildningen betonas den internationella inriktningen förenad med ett starkt nordiskt engagemang. Akademin har inom sin forskningsverksamhet ett specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Därtill gör akademin viktiga insatser inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och utbildningen. Inom utbildningen betonas omsorgen om landets tvåspråkighet och finskspråkiga studerande välkomnas och stöds. Akademin upprätthåller och utvecklar en stimulerande forsknings- och inlärningsatmosfär. Såsom bildningsuniversitet skall akademin erbjuda en fri och aktiv intellektuell miljö som uppmuntrar till kritisk samhällsdebatt och lösningar av tidens stora frågor. Universitetet fyller även sin kulturbärande uppgift genom att stöda varierande slag av aktiviteter hos studerande och personal. Akademin har nära kontakter till kulturella, samhälleliga och näringslivsinriktade organisationer. Härigenom upprätthålls en fruktbar samverkan mellan den akademiska verksamheten och kulturen, samhället och näringslivet. Åbo Akademis uppgift Det övergripande syftet med Åbo Akademi som svenskt universitet i Finland finns inskrivet i Universitetslagen: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen... (och) att meddela på forskning grundad högsta undervisning. (ur 4 ) Åbo Akademi skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. (29 ) Stiftelsen för Åbo Akademi har iklätt sig ett betydande ansvar för akademins verksamhet. Stiftelsen är en garant för akademins autonomi och ett viktigt ekonomiskt stöd. 1
2 Akademins uppgift kan utvecklas och konkretiseras i följande tre punkter: Svenskt vetenskapssamfund Som svenskt vetenskapssamfund har Åbo Akademi skyldighet att upprätthålla svenska som undervisnings- och förvaltningsspråk och även som vetenskapligt språk i Finland. Akademin skall erbjuda ett på högtstående vetenskaplig forskning baserat brett utbildningsutbud till de svenskspråkiga studenterna i Finland. Utbildningsverksamheten bör genom samarbete och arbetsfördelning med andra svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor tillgodose samhällets behov av akademiskt utbildad svenskspråkig arbetskraft så att den svenskspråkiga befolkningen ges service på sitt modersmål inom de olika samhällsfunktionerna. Akademins uppgift är också att garantera den vetenskapliga återväxten på centrala vetenskapsområden. Till uppgiften hör även att tillse att forskning och undervisning bedrivs på sådana ämnesområden som har en speciell betydelse för det svenska samhälls- och kulturlivet i Finland. Som svenskt universitet i Finland har Åbo Akademi en speciell uppgift i att slå vakt om de möjligheter till samverkan och gemensamma satsningar som den nordiska universitetsgemenskapen erbjuder. Åbo Akademi har ett övergripande ansvar att tillgodose utbildning och forskningsbehov i de delar av Svenskfinland som har stor svensk befolkning eller strategisk betydelse för svenskhetens fortbestånd i landet. Akademins engagemang i Österbotten är ett konkret exempel på detta. Som en integrerad del av Åbo Akademi har Vasa övningsskola en central betydelse för den finlandssvenska lärarutbildningen. För att kontinuerligt främja kompetensutvecklingen inom övningsskolan eftersträvas en utbyggd samverkan inom forsknings- och utvecklingsarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten. I den händelse att den svenska universitetsutbildningen i landet utsätts för åtgärder som hotar den svenska utbildningsautonomin eller om det skulle framkomma uppenbara brister inom den svenska utbildningssektorn är det Åbo Akademis uppgift, som den största och mest mångsidiga enheten, att axla sitt helhetsansvar. Internationellt vetenskapssamfund För Åbo Akademi som generellt vetenskapssamfund i nationell och internationell samverkan är ett kontinuerligt fördjupat kvalitetskrav en självklar utgångspunkt. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. En nödvändig förutsättning för att uppnå och bibehålla denna kvalitativa målsättning är en fruktbar växelverkan mellan studerande, lärare och forskare. För att följa upp och stödja denna kvalitetsambition vidtas utvärderings- och andra uppföljningsåtgärder, som beaktar de olika vetenskapernas och utbildningsområdenas särart och institutionella villkor. Hög kvalitet och effektivitet kräver på kort sikt en konsolidering av resurserna till styrke- och profileringsområden framom expansion till nya områden. Då de vetenskapliga disciplinerna och det omgivande samhället är dynamiska till sin karaktär framväxer på längre sikt nya forsknings-, kunskaps- och utbildningsbehov, även av interdisciplinär natur. Åbo Akademis speciella helhetsansvar gör att universitetet ständigt måste beakta behoven såväl inom etablerade styrkeområden som inom innovativa framtidsområden. Som ett led i att möta det ständigt expanderade internationella ansvaret fortsätter akademin sina ansträngningar att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och studiemiljö. Akademin deltar aktivt bl.a. i universitetssamarbetet inom Östersjöregionen och vidareutvecklar och fördjupar sina nordiska kontaktnät på forskningens, utbildningens och förvaltningens område. 2
3 Via COIMBRA- och SANTANDERGRUPPEN har akademin blivit en efterfrågad samarbetspartner i olika studentutbytesprogram. Även de utomeuropeiska kontakterna utbyggs. Åbo Akademis uppgift som ett generellt vetenskapssamfund innebär också att i all verksamhet slå vakt om en öppen, kritisk och aktiv intellektuell miljö. Genom valfrihet och interdisciplinära perspektiv ges studenter, lärare och forskare möjligheter och impulser att dryfta och kritiskt granska tidens stora frågor samt att analysera vetenskapens och universitetens relation till dessa. Akademin värnar om den fria vetenskapliga forskningen och förenar målsättningarna för det fria bildningsuniversitetet och det dynamiska forskningsuniversitetet. Kulturbärande samfund Åbo Akademis ideella tillkomsthistoria med en stark förankring i det svenska Finlands kulturbärande och näringslivsorienterade kretsar gör akademin till en central kulturinstitution och en gemensam angelägenhet för hela det svenska Finland. Som komplement till sitt forskaroch grundutbildningsansvar har akademin ett utbildningsansvar för den vuxna svenskspråkiga befolkningen av såväl allmänbildande som fortbildande karaktär. Inom akademin är biblioteket, museerna och samlingarna, men även förlagsverksamheten, centrala element i universitetets kulturansvar. Akademin har med sin Stiftelse naturliga kontaktytor till övriga svenska fonder, kulturorganisationer och massmedia och upprätthåller bl.a. inom Samordningsdelegationen ett nära samarbete med övriga svensk- och tvåspråkiga universitet, högskolor och utbildningsorganisationer. Akademistudenternas verksamhet t.ex. inom studentkörer, orkestrar och motions- och idrottsföreningar skapar kontakter mellan studieliv och kulturell verksamhet i det omgivande samhället. Fortsatta och fördjupade kontakter till näringsliv och samhälle upprätthålls av Samhällsdelegationen och alumniorganisationer, såsom Åbo Akademiker. 3
4 1.2. Åbo Akademis organisation Kansler Rektor Första prorektor Andra prorektor Styrelsen (27 medl.) Rektor (ordf.), prorektorerna, 8 repr. för prof., 8 repr. för lärare, forskare o. övr. pers., 8 studerande Förvaltningsämbetet Humanistiska fakulteten 2 institutioner, 3 institut Åbo Akademis tryckeri Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten 8 institutioner, 1 institut Fristående institutioner Åbo Bioteknikcentrum Cyklotron-PET-inrättningen Datacentralen Fortbildningscentralen Språktjänsten Åbo Akademis bibliotek Vasa vetenskapliga bibliotek Åbo datatekniska forskningsoch utbildningscentrum Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten 5 institutioner, 6 institut Kemisk-tekniska fakulteten 10 laboratorier, 1 institut Teologiska fakulteten 2 institut Österbottens högskola Styrelsen (9 medl.) Samhälls- och vårdveten-skapliga fakulteten 2 institutioner, 1 institut Pedagogiska fakulteten 3 institutioner Fristående institution Vasa övningsskola Fortbildningscentralen 4
5 1.3. Förändringar i verksamheten och omgivningen Akademin bedrev under år 2001 verksamhet på elva olika vetenskaps- och utbildningsområden, dvs. de teologiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga, merkantila, pedagogiska, psykologiska, naturvetenskapliga, teknisktvetenskapliga, hälsovårdsvetenskapliga, farmaceutiska och juridiska områdena Studentantagning och studier Akademin har gemensam antagning till alla fakulteter och varje sökande kan tilldelas endast en studieplats. Akademin deltar också i den för alla tekniska universitet och fakulteter gemensamma antagningen till diplomingenjörsutbildning. De tre Åbouniversiteten samarbetar då det gäller studentrekrytering bl.a. genom att ordna gemensamma abiturientinformationstillfällen och träffar för gymnasiernas studiehandledare. Studerande från Åland har varit föremål för speciellt intresse och akademin har därför under de senaste åren ordnat urvalsprov på Åland. Det har kunnat förverkligas genom samarbete med Ålands högskola och studieserviceenheten vid Ålands landskapsstyrelse. Studentrekryteringen från övriga nordiska länder har skett främst genom deltagande i studentmässa i Sverige tillsammans med de övriga universiteten och högskolorna som erbjuder svenskspråkig utbildning. Tabell 1. Antagning av studerande till Åbo Akademi Enhet Sökande Ändring Nyinskrivna Ändring % % HF MNF ESF KTF TF PF SVF ÅA-tot Intresset för studier vid akademin återgick till det normala efter en svacka på tre år. Den största ökningen under de senaste åren finns bland sökande till teologi och rättsnotarieutbildningen. Däremot har intresset för hälsovård och naturvetenskap minskat. Inom det tekniska området har datatekniken vunnit terräng på processteknikens bekostnad. Under året skrev 911 nya studerande in sig vilket är den nivå som har rått sedan Till PF antogs nya studerande till samtliga utbildningar år 2001, dvs. förutom till allmän pedagogik, klasslärar-, speciallärar- och barnträdgårdslärarutbildning också till utbildning av ämneslärare i huslig ekonomi och slöjd. Tabell 2. Studentantalet vid Åbo Akademi Enhet Närvarande stud. för grundexamen Ändring % Forskarstuderande Ändring % HF MNF ESF KTF TF PF SVF Totalt
6 715 studerande var frånvaroanmälda vid utgången av år Det totala antalet studerande för grundexamen har därmed uppgått till ca vilket är omkring studerande mer än tio år tidigare. Samarbetet mellan Åbouniversiteten då det gäller biämnesstudier har fortgått. Antalet studieveckor som avlades vid ÅA av studerande vid de andra universiteten var ca 1 500, vilket innebär en ökning på nästan 20 %. Undervisning på främmande språk, främst engelska har erbjudits både utländska och inhemska studerande. Totalvolymen på utbudet av undervisning för grundexamen var 456 sv vilket innebär en fortsatt tillväxt jämfört med tidigare år (405 sv år 2000, 288 sv år 1999) samtidigt som antalet avlagda sv som år 2001 var också fortsatt att växa (4 409 sv år 2000 och år 1999). Utbildningsområdesvis fördelades studieveckorna enligt följande: Humanistiska: 24 erbjudna, 166 avlagda, pedagogiska: 24 erbjudna, 36 avlagda, samhällsvetenskapliga: 56 erbjudna, 390 avlagda, psykologiska: 2 erbjudna 46 avlagda, rättsvetenskapliga: 26 erbjudna, 200 avlagda, merkantila: 160 erbjudna avlagda, naturvetenskapliga: 111 erbjudna avlagda och tekniska: 53 erbjudna, 140 avlagda Personalen Personalen vid Åbo Akademi (Vasa övningsskola icke beaktad) har fortsatt att växa. Det totala antalet årsverken uppgick år 2001 till 1 164, vilket jämfört med 2000 (1 023) innebär en ökning med 41 (3,7 %). Den budgetfinansierade personalen har ökat med 2,8 %, från 722 till 742, medan antalet externfinansierade årsverken har ökat med 5,2 %, från 401 till 422. Detta innebär att andelen externfinansierade årsverken är 36,3 %. Lärarna Antalet lärare vid akademin (årsverken) har efter den lilla nedgången år 2000 nått upp till samma nivå som under tidigare år. År 2001 var antalet lärarårsverken 366 jämfört med 359 årverken år 2000, 367 år 1999 och 364 år Antalet årsverken med budgetfinansiering steg från 324 år 2000 till 331 år 2001, men är ännu lägre än år 1999 (337), medan de externfinansierade är lika många som år 2000, dvs 35. Åbo Akademis andel av de budgetfinansierade lärarårsverkena i hela landet var år ,38 % eller obetydligt lägre än år 2000 (4,39 %). Den externfinansierade nationella andelen har sjunkit från 7,14 % år 2000 till 6,52 % år Lärarnas fördelning per fakultet och kategori framgår av sidan 33. Här kan man konstatera en liten ökning av årsverkena vid MNF, ESF och KTF, vilken kan tillskrivas den ökade utbildningen på IT-området. Antalet kvinnliga lärare är 126, vilket innebär att kvinnornas andel av de budgetfinansierade lärarna är densamma som de två föregående åren dvs. 41,4 %. Detta är en obetydligt högre andel än kvinnornas andel av lärarkåren i hela landet (39,9 %). Noteras kan, att antalet kvinnliga professorer är 21, vilket var färre än året innan (24). Andelen är densamma som i hela landet (drygt 20 %). Den övriga personalen Ökningen av den övriga personalen, som alltså inte inkluderar lärartjänsterna, var mycket kraftig under hela 1990-talet. År 1990 uppgick denna personalkategori till 479 årsverken, medan antalet år 2000 uppgick till 764 (en ökning med 59,5 %). År 2001 hade antalet stigit till 798. Ökningen jämfört med år 2000 är 4,4 %. 6
7 411 årsverken, dvs. 52 % av årsverkena bland den övriga personalen utfördes med budgetfinansiering, vilket är samma relativa andel som år Den övriga personalen i årsverken per fakultet framgår av s. 34. Jämfört med år 2000 har den övriga personalens årsverken ökat vid HF (+3), MNF (+10), ESF (+10), TF (+2), PF (+2), ÅAB (+2), DC (+1), SPT (+1), BTC (+3) och FÄ/Vasa (+2). Minskningar noteras för KTF (-6) och SVF (-1). Ökning per tjänstegrupp jämfört med år 2000 kan noteras för forskningspersonalen (6 %), den biträdande personalen för undervisning och forskning (8 %), adb-personalen (9 %) och förvaltningspersonalen (5 %). Antalet anställda forskare med projektfinansiering från Finlands Akademi har ökat från 59 år 2000 till 68 år 2001, vilket utgjorde 4,17 % av hela landet. Sammanlagt var antalet anställda med anslag från Finlands Akademi 87 (3,9 % av hela landet). Åbo Akademis andel av den övriga personalen vid hela universitetsväsendet i Finland var år ,92 %, vilket var något lägre än år 2000 (3,93 %). Åbo Akademis andel av forskningspersonalen var 3,9 %, av de anställda inom forskarskolor 5,1 % och av den personal som inte räknas till forskare 3,8 %. Personalens totala fördelning per enhet och personalkategori framgår av s Utrymmen Under året inträffade ett antal förändringar i utrymmesdispositionen. I Vasa togs Vasa vetenskapliga biblioteks nybyggnad Tritonia i bruk under sommaren, de biblioteksutrymmen som i samband med detta frigjordes i Didacticum övertogs av Fortbildningscentralen för Österbottens högskola, medan motsvarande utrymmen sades upp i Bankhuset. I Helsingfors har ytterligare utrymmen upphyrts för den utlokaliserade lärarutbildningen. I Åbo har ytterligare tilläggsutrymmen för den utvidgade utbildningen och forskningen på IT-området hyrts i DataCity. Utrymmena i Svenska gården vid Slottsgatan har sagts upp från årsskiftet 2001/2002. Sammanlagt förfogade Åbo Akademi i slutet av år 2001 över ca m 2 lägenhetsyta Finansiering Användningen av budgetanslag (momenten och ) uppgick år 2001 till mk, vilket innebar en ökning med 2,86 % jämfört med år 2000 ( mk). Användningen av externa anslag uppgick år 2001 till mk, vilket jämfört med år 2000 ( mk) innebar en ökning med 12,54 %. Den externa finansieringens andel av totalfinansieringen har stigit från 37,98 % år 2000 till 39,82 % år
8 Strukturell utveckling I statsrådets utvecklingsplan för forskning och undervisning uppställs som målsättning att öka möjligheterna att inrikta resurser på satsningsområden och att stöda nya områden i tillväxt. Målsättningen är därför att universiteten före utgången av år 2002 skall omdisponera 3 % av sina basresurser enligt nivån 1999 för att förbättra förutsättningarna för forskning och undervisning och stöda sina satsningsområden. För akademins del innebär 3 % av basresurserna ca 5,6 Mmk ( ). Åbo Akademi tillämpar i sin interna anslagsfördelning en modell som utöver historiska fakta beaktar mål och resultat inom grund- och forskarutbildning samt forskning (publikationer). År 2002 fördelades ca 60 miljoner mark enligt dessa kriterier, som inneburit en successiv förstärkning av naturvetenskaper och teknik. Omfördelningen av anslag kommer inte alltid snabbt till synes i radikala strukturförändringar, men långtidsverkan är betydande, då man beaktar att redan en omfördelning av 1 % av anslaget till förmån för satsningsområdena innebär mk och att den reella omfördelningseffekten av anslagsfördelningsmodellen under åren varit närmare 5 %. Fakulteterna har i sin tur uppmanats se över sin interna anslagsfördelning i relation till utbildningsansvar och uppnådda resultat. För att bereda de av statsrådet efterlysta strukturella förändringarna som inte vid Åbo Akademi, som har ett brett utbildningsansvar, medger några drastiska snabba ingrepp, tillsattes en arbetsgrupp för strukturförändringar som i maj 2000 avgav sitt betänkande. Styrelsebehandlingen av betänkandet har resulterat i två betydelsefulla strukturella åtgärder, dvs. den övergång till tre undervisningsterminer som genomfördes från hösten 2001 och en minskning av antalet institutioner från 51 till 20 från samma tidpunkt. Övergången till tre terminer, som innebär att läsåret är indelat i tre undervisningsterminer, medför bl.a. en effektivare utspridning av undervisningen på hela läsåret, vilket i sin tur medger en effektivare användning av undervisningsutrymmena, en åtgärd som på lång sikt minskar behovet av undervisningsutrymmen och medför konkreta inbesparingar i nybyggnadsprojekten Arken, Strandkvarnen och det planerade för universiteten i Åbo gemensamma IT-huset. Också på kort sikt ger möjligheten till omdisponering av bl.a. övningslaboratorier enligt en försiktig beräkning en effekt på ca mk per år genom att akademin nu har möjlighet att avstå från hyresutrymmen. Minskningen av antalet institutioner som i enlighet med rekommendationen i den s.k. CREutvärderingen skedde av administrativa och ekonomiska skäl får också det betydande ekonomiska konsekvenser på längre sikt, men redan inbesparingen i föreståndararvoden förenat med möjligheten att omdisponera administrativa personalresurser ger en effekt på mk. Arbetsgruppen för strukturella förändringar framförde ytterligare två konkreta åtgärder, vilka nu genomförts, dvs. en förstärkning av IT-närstödet och en satsning på svenska språket, närmast akademiskt skrivande, vilka inneburit satsningar på respektive mk Utbildningen av barnträdgårdslärare i Jakobstad har varit föremål för en helhetsutvärdering, som resulterat i att verksamheten bibehålls i Jakobstad med ett betydande regionalt ekonomiskt stöd. Härigenom har det blivit möjligt att stöda den övriga lärarutbildningen med ca mk. Ämnet kvinnoforskning, inom vilket en professur fram till år 2001 upprätthölls med projektanslag, har utvärderats och styrelsen har fattat beslut om fortsatt finansiering av 8
9 professuren med budgetanslag samtidigt som ämnet förstärkts med en assistenttjänst. Kostnadsverkan är ca mk. Satsningen på kvinnoforskning stöds även av inrättandet av en överassistenttjänst i sociologi, kostnad ca mk. Satsningarna på Åbo Akademi som skärgårds- och miljöuniversitet och som innefattar forskning i marinbiologi och ekologi har till stora delar skett med stöd från Stiftelsen för Åbo Akademi, medan akademin med budgetmedel inrättat en miljökoordinatorstjänst, samt berett verksamheten tilläggsutrymmen i fastigheten Akademigatan 1. Kostnadsverkan är ca mk. Åbo Akademis sysselsättningsfrämjande verksamhet Arbetsforum som i initialskedet upprätthölls med projektanslag har nu integrerats till en ordinarie del av verksamheten upprätthållen med budgetanslag. Den årliga satsningen är ca mk. Den nyligen inrättade enheten för forskningsservice, som är gemensam med Åbo universitet, upprätthålls till en del med projektanslag men också med budgetanslag bl.a. för utrymmen och för avlöning av det forskningsombud som är placerat vid enheten. Den årliga satsningen är ca mk. Inom humanistiska fakulteten har en professur i klassiska språk ombildats till en professur i franska för att stöda undervisningen i moderna språk samt en professur i finska ersatts av ett lektorat i finska för att svara på det ökade behovet av undervisning i finska, medan professuren i finska ombildats till en professur i nordisk folkloristik som är ett viktigt finlandssvenskt ämne. Ekonomisk verkan ca mk. För att förstärka bio-området har matematisk-naturvetenskapliga fakulteten med ordinarie budgetmedel inrättat en assistentur i biologi, en assistentur i biokemi och en assistentur som stöd för den nya utbildningen i hälsobiovetenskap som inletts med projektanslag. Ytterligare har en tidsbunden professorstjänst i biokemi, företrädesvis datorstödd strukturbiokemi inrättats. De strukturella kostnadsverkningarna är beräknade till mk. Genom satsningarna på MediaCity tryggas den svenskspråkiga befolkningens behov av högre utbildning och forskning med tanke på informationssamhällets växande behov. Verksamheten på området har byggts upp med betydande projektanslag och anslag för regional utveckling via undervisningsministeriet och med externa anslag, bl.a. för tjänster i masskommunikation och mediepedagogik men också genom akademins egna tilläggssatsningar som är på nivån mk/år. För att ytterligare stöda den utbildning som med projektmedel bedrivs i Helsingfors för avhjälpande av bristen på lärare, har Åbo Akademi av sina disponibla anslag avdelat medel för hyror samt för en tillfällig professur ca mk per år. Vasa vetenskapsbibliotek (Tritonia), som är ett för alla universitetsenheter i regionen gemensamt bibliotek, inledde sin verksamhet sommaren 2001 och innebär ett betydande uppsving för biblioteksverksamheten och informationstjänsten i regionen samtidigt som i biblioteket också verkar ett inlärningscenter. Då man beaktar de tidigare satsningarna på biblioteksverksamheten i Österbotten, de tilläggsanslag som akademin i statsbudgeten erhållit för ökade fastighetskostnader och även omdisponeringen av Österbottens högskolas tidigare biblioteksutrymmen, kan man konstatera att akademins totala satsning på Tritonia och det därtill anslutna inlärningscentret som år 2002 uppgår till ca mk och att ca mk av detta innebär en ökad satsning jämfört med tidigare. Summan av de här relaterade strukturella förändringarna blir mk ( ) dvs. 5 % av basfinansieringen, vilket betydligt överstiger målsättningen 3 %. 9
10 Det mångsidiga samarbetet mellan universiteten i Åbo avseende förvaltning, språkundervisning, informationsteknologi, biblioteksservice, tvärvetenskapligt samarbete inom mera än 20 olika institut eller projekt, forskarutbildning, grundutbildning, öppna universitetet, engelskspråkig undervisning, anskaffning och utnyttjande av apparatur, skötseln av försöksdjur och samarbete inom organisationer, som byggts upp för att befrämja kontakterna mellan vetenskap och näringsliv, har år 2001 utvecklats enligt samma riktlinjer som redovisats tidigare. Examensinriktad fortbildning fortsattes år 2001 inom IT-området. Vid MNF inledde 19 personer examensinriktad fortbildning i informationsbehandling samt vid ESF 26 personer i informationssystem och 12 personer i informationsförvaltning. Samarbetet mellan universitetsenheterna i Vasa har under året utvecklats enligt linjerna i det samarbetsavtal som undertecknades år 1997 och det konsortieavtal mellan alla universitetsoch högskoleenheter verksamma i Vasa som undertecknats år
VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2002
VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2002 1. VERKSAMHETSÖVERSIKT 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte 25.3.2002 följande allmänna målsättning : Åbo
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2003
VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2003 1. VERKSAMHETSÖVERSIKT 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte den 25 mars 2002 följande allmänna målsättning:
Läs merRESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003
UNDERVISNINGSMINISTERIET 6.9.2000 RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Universitetens gemensamma mål Universitetens uppgifter anges i universitetslagen.
Läs mer1. VERKSAMHETSÖVERSIKT Åbo Akademis mission Åbo Akademis organisation Förändringar i verksamheten och omgivningen...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSÖVERSIKT... 1 1.1. Åbo Akademis mission... 1 1.2. Åbo Akademis organisation... 4 1.3. Förändringar i verksamheten och omgivningen... 5 2. BESKRIVNING AV RESULTATET...
Läs merMål och strategier. för Åbo Akademi
Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet
Läs merAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI OM RESURSERNA ÅR RESULTATAVTALET HÄNFÖR SIG TILL PERIODEN
UNDERVISNINGSMINISTERIET 29.1.2003 AVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI OM RESURSERNA ÅR 2003. RESULTATAVTALET HÄNFÖR SIG TILL PERIODEN 2001-2003 ÅBO AKADEMIS RESURSER ÅR 2003 Mål Universitetens
Läs merVerksamhets- och ekonomiplan 2003 2006
Verksamhets- och ekonomiplan 2003 2006 Innehållsförteckning 1. Målsättningar 1.1 Åbo Akademis institutionella mål och verksamhetsidé...1 1.2 Utbildning för grundexamen...3 1.2.1. Allmänna målsättningar...3
Läs merTorgmötet
Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller
Läs merVERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN
VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2004-2007 1. Målsättningar 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte 25.3.2002 följande allmänna målsättning : a. Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt
Läs merVERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2005-2008
VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2005-2008 1. Målsättningar 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte den 25 mars 2002 följande allmänna målsättning : a. Åbo Akademis verksamhetsidé:
Läs merVälkommen till 16.11.2015 1
Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser
Läs merVERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2004-2007
VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2004-2007 1. Målsättningar 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte 25.3.2002 följande allmänna målsättning : a. Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt
Läs merAVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR
Läs mer8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI
8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)
Läs merVälkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1
Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s
Läs merPISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?
PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium 18.5.2011 PISA i vår
Läs mer2. BESKRIVNING AV RESULTATET
2. BESKRIVNING AV RESULTATET 2.1. Effekt, ekonomi och produktivitet 2.1.1. Grundutbildningen Det kvantitativa målet för grundexamina är i genomsnitt 540 avlagda grundexamina årligen under 2001-2003. Enligt
Läs merVerksamhets- och ekonomiplan
Verksamhets- och ekonomiplan 2008 2011 Innehållsförteckning 1. Målsättningar 1.1 Åbo Akademis mission... 1 1.2 Utbildning för grundexamen... 4 1.2.1. Allmänna målsättningar... 4 1.2.2. Kvantitativa målsättningar...
Läs merändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:
Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universiteten I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: 5 Den interna fördelningen
Läs merMed Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen
Med Åbo Akademi - för framtiden Rektor Jorma Mattinen 28.8.2013 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 28.8.2013 1 Vision: Åbo Akademi ska gå stärkt in i framtiden En tydlig ledarstruktur med uttalat resultatansvar
Läs merInstruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen
Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen 12.11.2014 1 Åbo Akademis bibliotek är en fristående enhet. Sibeliusmuseum vid Åbo Akademi och
Läs merInnehåll. Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 1: Utbildningsansvar enligt fakultet och utbildningsområde.
Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, psykologiska... 5 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska...
Läs merSTRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
Läs merANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.
Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens
Läs merUndervisnings-och kulturministeriets förordning
Undervisnings-och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut föreskrivs med stöd av 49 6 mom.
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 december 2013 1040/2013 Undervisnings- och kulturministeriets förordning om ändring av undervisningsministeriets förordning om precisering av universitetens
Läs merMed Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen
Med Åbo Akademi - för framtiden Rektor Jorma Mattinen 7.3.2013 Med Åbo Akademi för framtiden Åbo Akademi ska gå stärkt in i framtiden. Tre arbetsgrupper och två utredare har jobbat intensivt under tre
Läs merNy utbildningsstruktur och nya antagningskriterier
Ny utbildningsstruktur och nya antagningskriterier * förändringar inom universitetsutbildningen Utbildning enligt den s.k. Bolognamodellen Träder i kraft 1.8.2005 Övergångstid till 31.7.2008 För diplomingenjörerna
Läs merÖppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007
Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens
Läs merRESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004
UNDERVISNINGSMINISTERIET 22.12.2003 RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004 MÅLSÄTTNINGAR Målsättningarna för
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 april 2012 182/2012 Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering Utfärdad i Helsingfors
Läs merMål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016
UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merInstruktion for Vasa övningsskola Reviderad av styrelsen
Instruktion for Vasa övningsskola Reviderad av styrelsen 12.11.2014 Fastställd av rektor 19.6.2012 I kap. Allmänna bestämmelser 1 Särskilda stadganden Denna instruktion gäller för Vasa övningsskola i tillägg
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merHelsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2015
universitets urvalsprov våren/sommaren 2015 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tidpunkt Ort Tilläggsinformation Konsumentekonomi, Uleåborg "lantbruksekonomi och företagande", "livsmedelsekonomi och
Läs merSTUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!
STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar
Läs merSTUDERA VID ÅBO AKADEMI. Ett universitet med många möjligheter!
STUDERA VID ÅBO AKADEMI Ett universitet med många möjligheter! SVENSKSPRÅKIGT UNIVERSITET Grundat 1918 5 500 grundexamensstuderande 1 050 utländska studerande från 80 länder 4 fakultet 20 utbildningar
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merSWOT i förhållande till Åbo Akademis strategi. Humanistiska fakulteten [Urpo Nikanne, prefekt] MISSION
SWOT i förhållande till Åbo Akademis strategi Humanistiska fakulteten 15.12.2010 [Urpo Nikanne, prefekt] MISSION ÅA: "Åbo Akademi ska särskilt tillgodose den svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov
Läs merSTÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING
1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV ÄRENDEN
Åbo Akademis styrelse SAMMANSTÄLLNING AV ÄRENDEN Föredragande Broo: 1 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 2 Meddelanden 23.3.2005 kl. 13.15- Föredragande Lindberg: 1 Initiativ rörande fördelningsprinciperna
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merDen finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007
Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom
Läs merFörskolepedagogik. Förteckning över hur utbildningsansvaret för lärarutbildningen fördelar sig mellan universiteten på det pedagogiska området
3340 Nr 568 Humanistiska eamina Förteckning över områden, grupper av läroämnen och vissa läroämnen inom vilka de olika universiteten ordnar fördjupade studier inom det humanistiska området Bilaga I HU
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merSamhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten
SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen
Läs merFinskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen
Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i
Läs merFSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.
FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med
Läs merKARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M
BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet
Läs merChristina Nygren-Landgärds Rektor för Åbo Akademi i Vasa Inskriptionstal Får publiceras 4.9. efter kl
Christina Nygren-Landgärds Rektor för Åbo Akademi i Vasa Inskriptionstal 4.9.2013 Får publiceras 4.9. efter kl. 13.00 Ärade rektor och prorektor, inbjudna gäster, personal och studenter, dear students
Läs merAntagna 2001 Studentexamensår
ÅBO AKADEMIS STUDENTANTAGNING 2001-2005/31.12/mm,jn,rp. uppgifterna baserar sig på Åbo Akademis sommarantagning. Antagna 2001 Studentexamensår Humanistisk utbildning 88 54 15 9 10 7 9 192 Psykologisk utbildning
Läs merPROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points
UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora
Läs merKvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi
Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet
Läs merUtbildningsplan Dnr /2006. Sida 1 (6)
Utbildningsplan Dnr 52-179/2006 Sida 1 (6) PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsprogrammet är inrättat den
Läs merHelsingfors universitet Juridiska fakulteten
Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merHelsingfors universitet: Ansökande och deltagare i urvalsproven samt nybörjarplatser år Andelen godkända av alla ansökande
Helsingfors universitet: och deltagare i urvalsproven samt nybörjarplatser år 2012 Utbildningsprogram Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Agroteknologi 49 24 15 37 % 75 % Bioteknik 263 86 15 14 %
Läs merUtbildningspolitiskt ställningstagande
Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt
Läs merHelsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2016
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tidpunkt Ort Tilläggsinformation Konsumentekonomi 19.5.2016 kl. 10.00-14.00, Uleåborg "livsmedelsekonomi och företagande" och "marknadsföring". Lantbruksekonomi
Läs merHISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Läs merUTVÄRDERING AV SYSTEMET MED TRE TERMINER VID ÅBO AKADEMI
UTVÄRDERING AV SYSTEMET MED TRE TERMINER VID ÅBO AKADEMI Preliminär rapport 20.9 2004 Bakgrund En av rektor tillsatt arbetsgrupp presenterade sin rapport Strukturförändringar 26.5 2000 där det bl.a. ingick
Läs merFörslag till ny universitetslag
Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna
Läs merMEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points
HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen
Läs merFinlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande
Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag
Läs merVad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och
Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merVad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm
Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm Ny lag om yrkesutbildning Lag om grundläggande yrkesutbildning Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning
Läs merhttp://www.minedu.fi/opm/koulutus/yliopistokoulutus/ohjausjarjestelma.html
DD 4/02, bilaga 4a ÅBO 25.9.2002 NR 287/20/02 TILL FAKULTETERNA OCH DE FRISTÅENDE INSTITUTIONERNA HÄNVISNING INITIATIV ÄRENDE BEREDNINGEN AV DE AKADEMI-INTERNA RESULTATDISKUSSIONERNA HÖSTEN 2002 OCH DISKUSSIONERNA
Läs merSAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
SAMFAK 2014/114 och strategier Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-01-25 Innehållsförteckning Detta är samhällsvetenskapliga fakulteten 3 En fakultet för framstående forskning 4 4
Läs merPROTOKOLL. 9.3.2006 kl. 13.15-15.05. Föredragande Broo:
9.3.2006 kl. 13.15-15.05 Föredragande Broo: 1 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 2 Meddelanden 3 Indragning av en professur i sjöfartsrätt 4 Godkännande av ändrat reglemente för IAMSR 5
Läs merHandlingsplan för
TEKNAT 2015/6 Handlingsplan för teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2016-2017 Utgående från Mål och strategier för teknisknaturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2015/6) Fastställd av fakultetsnämnden
Läs merRedogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap
Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,
Läs merKriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid
1 (7) BESLUT ON/FN 2013-06-10 Rev. 2014-09-16 (del.) SU FV-1.9-2638-14 Carina Nymark Utredare Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid anställning som biträdande lektor och
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014
Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig
Läs merFORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI
FORSKNING FÖR LIVET FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI 2016 2020 Forskarförbundet erbjuder forskare, lärare och experter gemenskap som överskrider gränserna mellan olika vetenskapsgrenar övervakar medlemmarnas
Läs merEuropeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk
1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merVision och strategi Universitetsbiblioteket
Vision och strategi 2015-2020 Universitetsbiblioteket VISION OCH STRATEGI 2015-2020 - UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Inledning Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet med rötterna i Småland och med
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merÖppna universitetet vid Åbo Akademi
Öppna universitetet vid Åbo Akademi Tina Engblom http://www.abo.fi/fc/opu/ 6 april 2005 Tina Engblom/ÅA 1 Enligt Fortbildningscentralens instruktion och enligt Åbo Akademis strategi för vuxenutbildningen
Läs merSpråkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU
Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...
Läs merStrategisk plan för Lunds Tekniska Högskola
BESLUT 1 2007-05-08 Dnr LTH 2007/549 Rektor Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola 2007 2011 LTH:s strategiska plan baseras på LTH:s fyra huvuduppgifter: utbildning på grundnivå och avancerad nivå,
Läs merGertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER
Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.
Läs merUtbildningslinjen för Informationsteknologi
Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,
Läs mer1. FAKULTETENS VERKSAMHET (FORSKNING, UTBILDNING, SAMVERKAN)
FNT Verksamhets- och ekonomiplan 1. FAKULTETENS VERKSAMHET (FORSKNING, UTBILDNING, SAMVERKAN) Sedan fakulteten grundades har satsningar gjorts kontinuerligt för att skapa en gemensam FNTidentitet. Fakulteten
Läs mer2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland
REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Läs merDubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor
Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor Vad är dubbelbehörighetsprojektet? Dubbelbehörighet betyder att en ämneslärare har
Läs merÖppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
Öppna universitetet vid Åbo Akademi 11.5.2018 1 Grundades 1918 Åbo Akademi kort information om universitetet 5500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande Examina under 2017 500 magistrar och 66
Läs merRapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!
Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5
Läs merNCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?
Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara
Läs merPedagogiska fakulteten
54 Pedagogiska fakulteten Examina Vid Pedagogiska fakulteten kan man avlägga pedagogie magisterexamen omfattande 160 sv samt pedagogie kandidatexamen omfattande 120 sv. Läsåret 2004-2005 antas studerande
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017
Läs merUtbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig
Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier
Läs merRedogörelse för anställning av professor i pedagogik, företrädesvis tillämpad pedagogik, enligt tenure track förfarande
o ffi\ Åbo Akademi Pedagogik och välfärds studier ABO AKADEMI 1 2.05. 1 5 Onr~B1 lid, P / P1 Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar
Läs merDnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17
Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2017-10-20 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt KONTAKTPERSON: Claes Annerstedt claes.annerstedt@ped.gu.se
Läs mer