BOSTADS- FÖRSÖRJNINGS- PROGRAM



Relevanta dokument
Bostadsprogram KSU

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Riktlinjer för bostadsförsörjning GISLAVEDS KOMMUN

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Program för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer

Bostadsförsörjningsprogram

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Utmaningar på bostadsmarknaden

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun

Bostadsförsörjningsplan

6. Mark och bostäder. november 2004

Boendeplan för Skellefteå kommun

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram

Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering.

Utbyggnadsplan för Bostadsprogram för Falu kommun

Bostadsförsörjningsprogram

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 94

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet

Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS

Veckodagar som turen trafikeras. Måndag till fredag

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Villaägarna Falkenbergs frågor till Politikerna

BMS Id Lokal Kommun Båstad Båstad Älemossen Båstad Tvehöga Båstad Hemmeslövs strand Båstad Stensåns mynning Båstad

Boende och byggande i Göteborg 2019

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Befolkningsprognos

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Budget och planer för år

BEFOLKNING I FRAMTIDEN

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall

Bostadsmarknadsenkäten Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Munktorp. Antagandehandling Översiktsplan för Köpings kommun

Befolkningsutveckling

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Åtgärder för en enklare byggprocess

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Kommunanalys Kristianstad

Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

Bostadsbyggnadsprogram

Boendeprogram Svalövs kommun

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

4

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

nya bostäder under nästa mandatperiod

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version

Boendeplaneringsprogram

BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem.

BOSTADSPROGRAM

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Bostadsförsörjning i mindre kommuner

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Fagersta kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen MalmöLundregionen. Augusti 2012

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

Bo Plan Fastställd styrelsesammanträde

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan.

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening

Riktlinjer för bostadsförsörjning i Torsås

Bostadspolitisk strategi

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten

Så här läser du tidtabellen

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

Regionala utvecklingsnämnden

Bra bostäder för äldre

Parkeringsstrategi 1(5)

Transkript:

BOSTDS- FÖRSÖRJNINGS- PROGRM för FLKENBERGS KOMMUN 2010-2013 ntaget av kommunfullmäktige 2010-03-25

BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013 2

Inledning 3 Innehåll En ny lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) trädde i kraft 2001-01-01. Enligt denna skall varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Kommunens vision är att långsiktigt växa för en hållbar framtid, exempelvis ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Hållbarhet innebär omdömesgill eftertänksamhet i all samhällsplanering för kommande generationers skull. Växtkraften finns i ett ökat antal invånare, men räknas även i etablering av nya företag och verksamheter samt utökad kunskap och kompetens. Kommunen ska erbjuda sällsynt goda möjligheter till boende, arbete, välbefinnande, utveckling och utmaningar i enlighet med de fem ledorden: Växande Hållbarhet Närhet Upplevelser och Möjligheter. Stadsbyggnadskontoret har i samråd med samhällsbyggnadsgruppen sammanställt detta bostadsförsörjningsprogram. I samhällsbyggnadsgruppen ingår representanter från kommunens samtliga förvaltningar och flera av bolagen. Underlag från byggentreprenörer och fastighetsägare ingår också. Programmet ska redovisa lite av vägen till en långsiktig hållbar tillväxt med 0,5 1% per år. Det innebär inledningsvis en planerad befolkningstillväxt av 200 400 personer per år. tt kommunen växer är viktigt för att visa en positiv trend, en god styrfart ger positiva signaler. Inledning 3 Innehåll 3 Målsättning för bostadsförsörjningen 4 Falkenberg en trivsam bostadsort 5 Falkenbergs utveckling fram till idag 6 Falkenbergs utveckling i framtiden 7 Bostadsefterfrågan 9 Boende för äldre 10 Bostäder för funktionshindrade 11 Bostäder för personer med social problematik 12 Skolor 13 Planberedskap 14 Lediga byggrätter 15 Skogstorp och Stafsinge 16 Centrum och Tröingeberg 17 Hjortsberg och Skrea 18 Lediga byggrätter utanför centralorten 19 Pågående och framtida bostadsplanering 21 Texthänvisningar 25 Programmet berör översiktligt olika parametrar som påverkar bostadsutvecklingen men som inte är direkt kopplade till bostadsproduktionen. Det rör sig bl a om V-frågor, kollektivtrafik, infrastruktur, verksamheter och sociala frågor. Detta är ett första steg mot att utveckla programmet till ett komplett samhällsbyggnadsprogram. Stadsbyggnadskontoret/Samhällsbyggnadsgruppen BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Målsättning för bostadsförsörjningen 2010-2013 4 Falkenbergs kommun har under de senaste åren ökat sin befolkning med 250-300 personer/år och förväntas att öka i samma takt t o m år 2013. Detta beror till största delen på att inflyttningen ökar samtidigt som utflyttningen minskar. Även de senaste årens positiva födelsenetto bidrar till ökningen. Kommunen har under flera år haft en betydande brist på bostäder i framför allt centrala Falkenberg. Under de senaste åren har ett antal detaljplaner tagits fram som som möjliggör byggande av nya bostäder. Flera bostadsområden har bebyggts med i huvudsak flerbostadshus, vilket gagnar flyttkedjan ( äldre byter villan mot lägenhet, barnfamiljer köper villan etc). En förtätning av innerstadens bostadsbebyggelse (flerbostadshus i olika upplåtelseformer) och även påbyggnad av befintlig bebyggelse med lägenheter bör prioriteras. Kv Svärdet, kv Drivbänken och kv Passaren bör prioriteras så snart detaljplanerna passerat överklagandefasen. Även kv Fjällvråken bör byggas i slutet av perioden. Det är också angeläget att tillskapa nya attraktiva bostadslägen havsnära, stora tomter, områden med friare arkitektur, områden för hästgårdar, centrumnära m m för att locka fler människor att bosätta sig i Falkenberg. ttraktiva bostadsområden i kommunens inland, t ex i anslutning till sjöar, bör skapas och viss samhällsservice bör kunna lösas i samverkan med grannkommunerna. Ytterligare flera områden för kommunala villatomter, både centralt och i inlandet, bör planläggas. Kommunen har som målsättning att genom en långsiktigt hållbar tillväxt ha god styrfart och kunna planera och erbjuda god kommunal service. mbitionen är ett stadigt ökande invånarantal, vilket i det kortsiktiga perspektivet innebär att ca 600 nya bostäder bygges under de närmaste fyra åren (2010-2013) fördelade på 60% lägenheter i flerbostadshus och 40% villor. att prioritering ska ske så att redan påbörjade stadsdelar och större nya utbyggnadsområden färdigställs. BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Falkenberg - en trivsam bostadsort mitt i Halland Falkenberg har alla förutsättningar - småstadens och landsbygdens charm tillsammans med boende i närhet av hav, sjöar och vattendrag - som attraherar människor att bosätta sig i kommunen, både idag och i framtiden. Småstaden och den lilla kommunen Falkenberg har kvaliteter som den stora staden eller kommunen inte kan erbjuda. Korta avstånd till det mesta och en god miljö gör det också attraktivt att leva och bo i kommunen. Bra boendemiljöer är avgörande för val av bostadsort I dagens samhälle betyder attraktiviteten ur boendesynpunkt mer för inflyttningen till en region än den lokala arbetsmarknaden. I Falkenberg är förutsättningarna goda för att skapa en attraktiv boendemiljö. Historiskt har hav och vattendrag gett möjligheter både för kommunikation och försörjning och i modern tid har hav och vatten lockat människor genom att erbjuda attraktiva boendemiljöer. Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar Enligt undersökningar är bra uppväxtvillkor för barn det allra viktigaste vid valet av bostadsort. Bra skolor och ett gott fritidsutbud är alltså viktiga faktorer för att behålla eller locka barnfamiljer i kommunen. Falkenberg som en del i en större arbetsmarknadsregion Kommunikationerna i kommunen är goda, särskilt utmed kusten där både järnväg och motorväg ger goda förbindelser i nord-sydlig riktning. Inom en halvtimme når man med tåg och bil de närliggande städerna Varberg och Halmstad och inom en timme storstaden Göteborg. Näringslivet i Falkenberg är gott och varierat men kan utvecklas. Genom goda förbindelser med närliggande kommuner ges möjligheter att arbeta på annan ort men ändå bo i Falkenbergs kommun. Goda kommunikationer är därför viktigt för att öka Falkenbergs attraktivitet som bostadsort. Naturliga sociala mötesplatser I Falkenbergs bostadsområden ska det finnas naturliga sociala mötesplatser, möjlighet till närservice och tillgång till rekreationsområden. Närhet till aktiviteter, föreningsliv, ytor för spontanaktiviteter och andra mötesplatser skapar gemenskap och delaktighet. Bostadsplaneringen ska skapa livsmiljöer som främjar jämlik hälsa och det är viktigt, att miljöer utformas så att människor känner sig trygga i sitt dagliga liv. Småstadens och den lilla kommunens kvaliteter En god offentlig service och möjligheter till en aktiv fritid är några av de viktigaste faktorerna vid val av bostadsort. I Falkenbergs centrum bidrar friluftsområdet Vallarna och kusten med Skrea strand till goda friluftsmöjligheter och i inlandet finns det gott om natur för ett aktivt friluftsliv. Den offentliga servicen i kommunen präglas av en närhet mellan medborgare och förvaltning. Det är därför viktigt att värna om småstadens kvaliteter vid all samhällsplanering. 5 Viktiga insatsområden Satsa på attraktivt boende tt kunna erbjuda bostadsområden med attraktivitet för skilda boendegrupper är kanske det viktigaste för att få fler invånare i kommunen. Satsa på inflyttning av barnfamiljer Bra uppväxtförhållanden med bl.a. bra förskolor/skolor och fritidsutbud lockar barnfamiljer! En inflyttning av barnfamiljer förstärker befolkningsutvecklingen. Integration Bostadsområden med blandade upplåtelseformer ger förutsättningar för integration. Goda kommunikationer Falkenbergs arbetsmarknad är för liten för att utgöra ett alternativ för alla! Med goda allmänna kommunikationer, lokalt och regionalt, ges tillträde till en större arbetsmarknad och ger också förutsättningar att locka folk att bosätta sig i kommunen. Inlandsutveckling Skapa förutsättningar för attraktivt boende i vissa utvalda områden, där infrastruktur och samhällsservice kan erbjudas. BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Falkenbergs utveckling fram till idag Falkenbergs kommun har sedan början av 2000-talet haft en positiv befolkningsutveckling och prognoser pekar på att befolkningen fortsätter att öka. Befolkningen i Falkenberg 1990-2008 Från 1990 och fram till idag har invånarantalet i kommunen ökat från ungefär 37500 till ca 40500 personer. Kommunen hade från 1994 och fram till 2002 en stagnerande eller minskande befolkning och i slutet av 90-talet minskade invånarantalet med omkring 100 personer per år. Från 2002 har befolkningen åter börjat öka, vilket främst beror på en ökad inflyttning. Ungdomar flyttar ut äldre flyttar in Falkenberg följer trenden från många andra orter i samma storlek utflyttningen är störst i åldrarna 20-30 år och inflyttningen störst i åldrarna 50 och uppåt. En förändring har skett när det gäller personer i åldersgruppen 30-49 år, där inflyttningen har ökat markant. Utflyttningen av ungdomar beror mycket på att man flyttar till utbildning på universitets- och högskoleorter. Detta leder till att andelen äldre i befolkningen blir högre vilket får konsekvenser för barnafödande och befolkningsutveckling på sikt. En utflyttning av ungdomar behöver emellertid inte betyda att befolkningen minskar om det samtidigt sker en inflyttning av barnfamiljer. I åldersgruppen 55-74 år har det mellan 1997 och 2008 skett en fördubbling mellan in- och utflyttade personer. Enligt statistik från SCB var nettoinflyttningen i åldergruppen 55-69 år 236 personer under perioden 2005-2007. Falkenberg var därmed den sjunde mest attraktiva orten i landet för denna grupp. Kusttrakterna populärast I Falkenberg är det framförallt i kommunens kusttrakter som det förekommit inflyttning sedan 1970, men även Ullared har i denna perioden ökat sin befolkning något. Kommunens inland har ända sedan 1970 minskat sin befolkning. Under senare år har inflyttningen skett mer koncentrerat till kusten och Falkenbergs centralort. Ökad tjänstesektor Liksom i övriga landet har näringslivet de senaste 30 åren omstrukturerats från tillverkningsbaserat till tjänstebaserat. rbetstillfällena inom jord-, skogsbruks- och fiskenäringen i Falkenbergs kommun har sedan 1960-talet minskat från 4000 till 1000. Inom samma tidsperiod har arbetstillfällena inom tjänstesektorerna ökat från omkring 3000 i början av 1960-talet till omkring 10000 i slutet av 1990-talet. 6 41000 40500 40000 39500 39000 38500 38000 37500 37000 36500 36000 400 300 200 100 0-100 -200 1990 1991 Befolkningsförändringar 1990-2008 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Inflyttningsnetto (inflyttade minus utflyttade) 1992 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2000 2003 2001 2004 2002 2005 2003 2006 2007 2004 2008 Dagens fördelning av bostäder Villor 2005 2006 2007 Flerbostadshus ntal invånare 2008 BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Falkenbergs utveckling i framtiden 7 Prognoser visar att Falkenbergs kommun kommer att öka sin befolkning med i genomsnitt 250-300 personer per år t o m 2013. Byggnadsbehovet bedöms ligga på omkring 150 lägenheter per år, framförallt i kusttrakterna kring Falkenbergs centrum och i innerstaden. Kommunens målsättning i det tidigare framtagna bostadsförsörjningsprogrammet var att bygga 450 nya bostäder inom en treårsperiod. Utfallet blev 444 nya bostäder. Befolkningsutveckling 1991-2014 (progos 2009-2014) Färre boende per hushåll I riket som helhet har antalet boende per hushåll stadigt sjunkit. Statistiken grundar sig på folkoch bostadsräkningarna som senaste gången genomfördes 1990. Efter 1990 finns alltså inga säkra uppgifter på hushållssammansättningen, men man kan på goda grunder anta att trenden går mot allt färre boende per hushåll. I Falkenberg har antalet boende per hushåll sjunkit från 2,7 personer 1970 till 2,2 personer per hushåll år 2006. Utvecklingen antas följa riket i stort och minskningen av antalet boende per hushåll förväntas så småningom plana ut. ntalet äldre ökar Enligt prognoser för den kommande fyraårsperioden kommer befolkningen i Falkenbergs kommun att öka med drygt 1.000 personer. Särskilt markant är ökningen i åldersgruppen 65 år och uppåt, men även bland 0 9 åringarna kommer det att ske en ökning. För övriga åldersgrupper sker enligt prognoserna en minskning av befolkningen. En boendeinventering med inriktning på tillgängligheten av boendet, boendemiljön och tillgängligheten av basservicen bör genomföras. antal personer 43000 42000 41000 40000 39000 38000 37000 36000 Ca 150 lägenheter per år Med en bedömd minskning av antal boende per hushåll och med utgång av den prognostiserade befolkningsutvecklingen så bedöms att behovet för bostadsbyggande under den kommande 4- årsperioden ligger på omkring 150 lägenheter per år för att minska bostadsbristen i framförallt de centrumnära delarna av kommunen och för att ha en stadig tillväxt. Detta är också det antal som kommunens byggentreprenörer bedömer vara rimligt enligt den enkätundersökning som Stadsbyggnadskontoret årligen sänder ut. 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Tillväxt samt förtätning av bebyggda områden I delöversiktsplanen för tätorten anges den infrastruturiellt rationellaste principen att förtätning och tillväxt inifrån och utåt är bäst. Förtätning kan ske efter analys av behovet av grönområden. Vatten och avlopp Nya exploateringsområden ska etableras så att de kan försörjas med kommunalt vatten och avlopp. Det innebär något förenklat att nya exploateringar i huvudsak ska ske i anslutning till befintlig infrastruktur. Kommunikationer Kommunikationer är en väsentlig förutsättning för boendeutvecklingen, varför utbyggnad av den infrastrukturen är väsentlig. Nya exploateringsområden bör förläggas så att det finns anknytning till allmänna kommunikationer inom inte alltför långt avstånd. Kusttrakten fortfarande populärast Under en lång följd av år har kommunens kusttrakter varit populärast att bosätta sig i. Denna tendens förväntas hålla i sig också i den närmaste framtiden och bostadsbyggnadsbehovet bedöms vara störst i kommunens kusttrakter och då särskilt kring Falkenbergs centrum. 8 Samhällsutveckling Förtätning Växa inifrån och utåt Vatten och avlopp Kommunala lösningar eftersträvas Kommunikationer Framtidens miljöfrågor ställer krav på allmänna kommunikationer Prognostiserad befolkningsökning för personer över 65 år mellan 2010-2014 450 400 350 300 antal personer 250 200 150 100 50 0-50 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100-w BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

9 Bostadsefterfrågan Efterfrågan på villor och lägenheter är störst i Falkenbergs centralort, där det råder brist på vissa bostäder. I övriga kommunen är det balans mellan tillgång och efterfrågan på bostäder. Boverket skickar varje år ut en enkät till kommunerna för att bevaka utvecklingen på bostadsmarknaden. För att få en rättvisande bild av bostadsläget samråder Falkenbergs kommun med lokala fastighetsägare och byggföretag. Det råder i nuläget balans mellan tillgång och efterfrågan på bostäder på landsbygden medan efterfrågan är större än tillgången i centralorten. Man anser att det är brist på särskilda boendeformer för äldre och behovet kommer att öka, eftersom denna grupp kommer att öka i framtiden. Det finns även behov av särskilda boendeformer för funktionshindrade samt bostäder för ungdomar. Man bedömer att det största hindret för nyproduktion är brist på detaljplanelagd mark i kustnära och extremt attraktiva lägen, överklagade detaljplaner samt att det är svårt att ta ut de hyror som krävs för att få full kostnadstäckning. i Försäljning av villor Försäljningen av småhus har under 2009 varit fortsatt hög och priserna har varit oförändrade under året. Något färre objekt än tidigare år har funnits till försäljning. Efterfrågan på begagnade villor är störst i centralorten där det råder brist på villor. En omflyttningstendens finns där pensionärer och personer i åldern 50-65 år säljer sina hus för att istället välja hyreslägenhet, bostadsrätt eller mindre enplanshus. En del avstår dock från att sälja sina villor på grund av att nyproducerade lägenheter är dyra och utbudet av begagnade lägenheter är litet. Unga barnfamiljer väljer ofta bostad beroende på priset och var det finns andra barnfamiljer, skolor och annan samhällsservice. Bostäder under uppförande 2009 (större bostadsområden) Område ntal bostäder Upplåtelseform Kv Bron 24 lägenheter Bostadsrätt Hertings Gård 54 lägenheter Hyresrätt Kristineslätt (för inflyttning 2010-2012) Nyby Gärde, Fajans 72 lägenheter Bostadsrätt Ca 10 villor Äganderätt Dessutom byggs årligen ytterligare 30 40 villor inom kommunen. BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

10 Boende för äldre Äldre har i stort samma behov och krav på boendet som övriga befolkningsgrupper. Försämringen av funktionsförmågor med stigande ålder ställer emellertid större krav på boendemiljön för att äldre ska kunna bo tryggt och självständigt. Det krävs god tillgänglighet av bostäderna och närmiljön kring bostäderna samt tillgängliga kollektiva transportmöjligheter till banker, affärer, vårdinrättningar mm. Ett mål är att boendet utformas med god tillgänglighet och service så att bostaden kan användas under en lång period i livet. Äldres boende Behov och krav Särskilt boende/vårdboende Kommunen har ansvar för att det finns tillräckligt med särskilda boenden (vårdboenden) för äldre. Behovet av platser i särskilt boende påverkas av många faktorer, t ex behandlingsformer mot demens, vårdtiderna på sjukhus, frivilligsektorns utveckling m m. Redan de närmaste åren ökar antalet äldre. Om 30 år har antalet fördubblats och samtidigt vänder kurvan ännu brantare uppåt. Under hela denna tid ligger antalet barn, ungdomar och yrkesverksamma praktiskt taget helt stilla. Det behövs därför en annan inriktning av boendena i framtiden om samhället ska klara vården av äldre och funktionshindrade. Denna ändrade inriktning måste påbörjas redan idag. Övrigt boende för äldre Trygghetsboende Enligt en ny författning, som trädde i kraft 1 januari 2010, får kommunerna befogenhet att tillhandahålla s k trygghetsbostäder för äldre utan föregående behovsprövning. Den som känner sig orolig, otrygg och/eller socialt isolerad i sitt ordinära boende ska kunna söka sig till en sådan bostad. För att stimulera framväxten av trygghetsbostäder föreslår äldreboendedelegationen att gällande investeringsstöd för särskilda boendeformer även ska omfatta trygghetsbostäder. FaBo planerar för trygghetsboende i Kv Drivbänken. Samma som för övriga befolkningsgrupper Tillgänglighet God bo-kvar-miljö i bostäderna och i närmiljön Kollektiva transporter Ger livs- och boendekvalitet Senior- och konceptboende Seniorboende kan beskrivas som ett slags kategoriboende där man bor tillsammans med andra i samma åldersgrupp inom en byggnad eller grupp av byggnader i ett område. Grundtanken är att erbjuda ett boende med tilläggskvaliteter i förhållande till ordinärt boende med högre serviceoch trygghetsgrad. Seniorboenden finns idag över hela landet. Konceptboende är bostadsområden som i planering och marknadsföring vänder sig till en klart uttalad målgrupp och mer eller mindre skräddarsys efter dem som ska bo där. Socialtjänstens bedömning Socialtjänsten bedömer att behovet av särskilt boende för äldre täcks under planperioden 2010-2013 genom BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Socialtjänstens bedömning Socialtjänsten bedömer att behovet av särskilt boende för äldre täcks under planperioden 2010-2013 genom nybyggnad av Tallgläntan och ombyggnader med platstillskott av äldreboendena Hjortsberg och Björkhaga. Vid äldreboendet Floragården kommer platser som idag anvisas av FaBo att återtas under planperioden och fram till och med 2016. 2017 beräknas Solhaga vara tillbyggt. Därefter behövs nya platser först efter 2020. 11 Bostäder för funktionshindrade Kommunen har ansvar för att det finns tillräckligt med särskilda boendeformer för funktionshindrade. Personer med utvecklingsstörning eller autism Personer med betydande och bestående funktionshinder och hjärnskada Kommunen bör ha beredskap för att tillhandahålla attraktiv mark för trygghetsboende, senior- och konceptboende. Socialtjänstens bedömning Behovet under planperioden uppskattas till två boenden med totalt 13 platser. Bostäder för psykiskt funktionshindrade Kommunen har enligt gällande lag visst ansvar för boende för personer med "stora och varaktiga psykiska funktionshinder om de förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service". Socialtjänstens bedömning Behovet under planperioden uppskattas till ett serviceboende med 8 platser. Socialnämnden har funnit att: behoven hos målgruppen inklusive boendet har prioriterats lågt under ett antal år. målgruppens behov av boende måste prioriteras högre bland annat med hänsyn till den översyn av psykiatriområdet som regeringen har initierat. BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Bostäder för personer med social problematik Enligt gällande lag har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. I begreppet skälig levnadsnivå ingår bostad med viss minimistandard. Bedömningar görs i det enskilda fallet beträffande det aktuella behovet och kommunens möjligheter. Socialtjänstens bedömning Behov finns av fler stora lägenheter för mångbarnsfamiljer och personer med social problematik som är på väg att slussas ut i samhället. Därutöver behövs ett antal platser för yngre dementa med särskilda behov. 12 Bostäder för ungdomar Nya lägenheter blir för dyra för ungdomar, varför en fungerande flyttkedja är deras huvudalternativ. Sammanfattning Behoven inom äldre- och handikappomsorgen sammanfattas i nedanstående tabell. Objekt Äldreomsorg Lokalisering platser antal 2010 2011 2012 2013 Särskilt boende Tallgläntan 12 Särskilt boende Hjortsberg 10 Särskilt boende Björkhaga 20 Handikappomsorg Gruppbostad LSS centralorten 5 Servicebostad LSS centralorten 8 Servicebostad (psyk) SOL 8 BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Skolor Totalt sett förväntas antalet barn i skolåldrarna successivt minska i Falkenbergs kommun. Det är framför allt från årskurs 7 som elevantalet minskar medan antalet elever i årskurs 0 6 förväntas vara oförändrat eller öka något. pelskolan har genomgående en stor kapacitet på de olika skolorna med en beläggningsgrad på ungefär 50 60 % av kapaciteten. Trenden för antalet skolbarn är vikande. Söderskolan kommer att ha fler barn i åldrarna 6 12 år, vilket innebär att man måste hitta lösningar för denna del av skolan. Fajansskolan är en annan årskurs 0 5-skola, som har flera elever än vad kapaciteten medger. Långavekaskolan kommer att ha fler elever i skolan om några år och en utbyggnad av barnomsorg/skola kommer att behövas för att klara av att ta emot skoleleverna från 2013. Långåsskolan har nu kapacitet och kommer från läsåret 2012/2013 att ligga i närheten av sin tänkta kapacitet. Montessoriskolan ligger i närheten av sin kapacitet. Här kan det komma att bli förändringar, då det inte längre existerar direktintag från Montessoristiftelsens förskolor. Tångaskolan är den enda skola bland årskurs 6 9 som kommer att ha utrymmesbrist. Tångaskolan kommer att ha en liten överbeläggning från läsår 2012/2013. Tullbroskolan har efter konkurrens från Västerhavsskolan haft ett elevbortfall på 60 70 elever läsåret 2009/2010 och kommer detta att fortsätta kommer man att ha betydligt färre elever på Tullbroskolan inom några år. Skolor där överbeläggning befaras inom vissa segment (Söderskolan, Tångaskolan) kommer att lösa problemen genom omdisponeringar. Fajansskolans problem kan lösas genom omdisponering i samverkan med andra skolor. Det bör noteras att växling mellan ljusgrön och mörkgrön färg kan ske med relativt kort varsel. 13 Skolornas kapacitet 2010-2015 Läsår Skola 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 pelskolan pelskolan 6-9 Fageredsskolan Fajansskolan Gymnasieskolan Hertingsskolan Hjortsbergsskolan Ljungbyskolan Långavekaskolan Långåsskolan Montessoriskolan Okomeskolan Schubergstorpsskolan Skogstorpsskolan Skogstorpsskolan 6-9 Slöingeskolan Söderskolan* Tullbroskolan 6-9 Tångaskolan Tångaskolan 6-9 Vessigebroskolan Vinbergsskolan Årstadsskolan Älvseredsskolan Ätranskolan *Söderskolans yngre barn har högre beläggning än + 10% men det kompenseras av att 6-9-delen har ledig kapacitet som kan nyttjas. Ljusgrön färg = 5 30 % ledig kapacitet Mörkgrön färg = 30 60 % ledig kapacitet Gul färg = fullt utnyttjad skola Röd färg = 10 % överbeläggning BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

14 Planberedskap I hela Falkenbergs kommun finns god tillgång på detaljplanelagd mark, där byggrätterna ej ännu utnyttjats (i oktober 2009 fanns plats för ca 800 bostäder) Det finns dock en fortsatt stor efterfrågan på kustnära bostäder och pågående detaljplanearbeten kan ge ca 2.100 bostäder, som till viss del kan möta denna efterfrågan. Kusttrakterna och Falkenbergs centrum populärast Efterfrågan på bostäder har hittills varit störst i Falkenbergs centrum och längs kusten. Denna tendens förväntas fortsätta de kommande åren. Det råder för närvarande brist på färdigplanerad byggklar mark i kustnära områden i centralorten, men i kommunens mindre samhällen finns en god planberedskap, framförallt för enbostadshus. För närvarande finns det outnyttjad byggrätt för ca 800 lägenheter i färdiga detaljplaner i Falkenbergs kommun, fördelade på ungefär 325 lägenheter i flerbostadshus och ca 475 i enbostadshus. Område Flerbostadshus antal lgh Enbostadshus Falkenberg 271 160 Södra kusten 22 Skrea 3 131 Norra kusten 47 Fagered 10 Fegen 9 Fridhemsberg 3 Källsjö 5 Långås 10 8 Morup 2 Okome 1 Område Flerbostadshus antal lgh Enbostadshus Skogstorp 25 27 Slöinge 6 6 Ullared 12 11 Vessigebro 17 Vinberg 1 Årstad 5 Älvsered 12 Ätran 1 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Outnyttjade byggrätter och planerade planprojekt i Falkenbergs kommun 2010-2013 Detaljplanelagd mark Flerbostadshus Enbostadshus Pågående planprojekt BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Lediga byggrätter Sammanställning över lediga byggrätter för bostadsändamål i och omkring Falkenbergs centralort 15 Skogstorp Stafsinge Tröingeberg Stafsingestrand ^ Slätten Ågård Skrea strand Hjortsberg Plats för enbostadshus Ringsegård Plats för flerbostadshus BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Skogstorp och Stafsinge 16 Skogstorp 2 småhustomter Ytterligare 10 under avstyckning kommun Stafsinge Stafsinge, Ekhaga 15 småhusomter Ägare; Kärnhem Stafsinge Villaby 15 småhustomter kommun Skogstorp 14 radhustomter V och gata ej utbyggt kommun Skogstorp Skogstorp 25 lägenheter i flerbostadshus kommun Stafsingestrand ^ Kv Fjällvråken 68 lägenheter i flerbostadshus Ägare: FaBo Stenfalken 35-40 lägenheter i flerbostadshus Ägare. Projekt S- Falken 2 B och Bra Boende BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

Centrum och Tröingeberg 17 Stafsinge Kv Passaren 24 lägenheter Ägare:FaBo Tröinge 2:49 20 25 lägenheter i flerbostadshus Ägare: HSB Väg E6 Tröinge 12:1 6 småhustomter Ägare: Privat Tröingeberg Nyby Gärde, Fajans Ca 90 bostäder i villor, radhus, flerbostadshus Ägare: Fajanstomter B samt Falkenbergs kommun Hällingen 6 småhustomter kommun 8 småhustomter Fastighets B ^ Slätten Ågård Skrea strand Hjortsberg Skrea BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

18 Hjortsberg och Skrea ^ Hjortsberg 72 lägenheter och 7 småhus Ägare: Skanska Slätten Prästaliden, Källstorp Ca 40 småhustomter kommun och Falkenbergshus Ågård Skrea Skrea Kyrkebjär Ca 100 småhustomter Ägare: HSB Skrea strand Hansagård 4 småhustomter 6 radhuslägenheter kommun Hjortsberg Skrea 7:108, Ringsegård 20 småhustomter Ägare: Borohus Ringsegård Ringsegård 11 småhustomter 3 flerbostadshus Ägare: Skrea Hus B BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

59 Måssjö 19 Lediga byggrätter utanför centralorten ^ BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013 99 E6 Ry 53 Getinge Mostorp Hällerup 139 Ljungby 154 100 lfshög Tågarp Skrea Faurås Bol Fors llberg Gödastorp Sörby Sannarp 117 Heberg Hanarp skome 172 Hede Bjerrome Ås Vessigebro bild Årstad stad Hjuleberg Ätran Tröingeberg Gisselstad Töllstorp Vinbergs kyrkby Ågård Lyngen Bergagård Vinberg Boberg Blixtorp Vesslunda Eftra 121 Slöinge 100 26 16 18 20 Lynga Glommen Olofsbo Sik 11 Borrås Morup Bölse Stafsingestrand Säre- Munkagård Ramsjöholm Skogstorp Sotared Långås Stafsinge Falkenberg Lastad Hässlås Morup 20:1 2 byggklara småhustomter Lindhult Ca 25 småhustomter, V och gata ej utbyggt kommun Vinberg 1 byggklar småhustomt kommun Möjlighet att avstycka ca 10 småhustomter Ägare: Privat Långås 2 byggklara småhustomter Ca 20 småhustomter, förtätning av befintlig bebyggelse Vessigebro 17 byggklara småhustomter kommun Årstad 5 byggklara småhustomter Ca 10 tomter för småhus och radhus, V och gata ej utbyggt kommun Skrea strand Ringsegård Slöinge 6 byggklara småhustomter kommun Grimsholmen Långasand Ugglarp 132 Svenstorp E20

101 Hult Bohult Kinnared Skogsgärde 20 Lediga byggrätter utanför centralorten, forts. Stixered Sandsered Näs Fegen BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013 Ås Lia 154 73 172 Rössbo Rya Årnakulla Yered 187 134 196 Älvsered 193 Tjärnesjön Holkakulla Bredshult Skog Gunnarp Öv. Århult Tränshult Storasjön HLLND Gunnlered Gunnarshult Darhult VÄSTERGÖTLND Borrås Brunabo Torp Moatånga 161 Ullared 196 Krogsered Fjällesjö Fagered Obbhult 153 Klev Horsared Skärshult Buskabygd Åsen Bråtagärde Maa Källsjö 5 byggklara småhustomter kommun 196 Fagered 10 byggklara småhustomter Barken Backa Näs 177 Bösteshult Källsjö kommun Älvsered 12 byggklara småhustomter samt möjlighet att avstycka ytterligare ca 10 tomter kommun Svarten Lustorp Kvarnfällsringen Skinnarlyngen Svartrå Kushult Släryd Fridhemsberg Hule 141 Halsetorp Egnared Hjärtaredsj. Gällared Skällstorp Berg Tornared Månsabo Häljared Björshult Kornarp Ekängen Ätran Krogsered Givhult Vismen Långhult 172 Bälshult Djuparp 191 Talgsjö Ätran Köinge Stens Ätrafors Näraby Hansabo Fare Fridhemsberg 3 byggklara småhustomter kommun Ullared 11 byggklara småhustomter Okome Heden kommun 12 lägenheter i flerbostadshus (FaBo), V och gata under utbyggnad Ätran Ca 3 småhustomter V och gata ej utbyggt kommun 184 Gällsås Välasjö Okome 1 byggklar småhustomt kommun Fegen 9 byggklara småhustomter 46 småhustomter, V och gata ej utbyggt kommun

Pågående och framtida bostadsplanering, centralorten Det finns stora möjligheter att i framtiden skapa nya bostadsområden och förtäta befintlig bebyggelse enligt den fördjupade delöversiktsplanen för Falkenbergs centralort. Ett flertal detaljplaner har påbörjats, som innebär att ca 1.270 nya bostäder kan byggas i centralorten. De områden, som nu planlägges, följer i stor utsträckning delöversiktsplanens rekommendationer. Här nedan redovisas aktuell detaljplaneläggning samt framtida utbyggnadsmöjligheter. 21 Väg E6 2 Skogstorp 1 Stafsingestrand Stafsinge 6 7 4 5 ^ 3 10 Skrea strand 9 12 Tröingeberg 8 Slätten 11 15 13 Hjortsberg 14 Ågård Skrea 16 17 18 Ringsegård BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013

22 Nr Plats 1 2 3 Strandhaga Skogstorp Centrum: Kv Drivbänken Beskrivning Utredningsområde. Långsiktig utökning av befintligt villaområde sydväst om stervägen. Stor potential. Kan innehålla mycket tillkommande bebyggelse. Strandnära boende, villabebyggelse. Objekt 29 (även 30) i DÖP. Utökning av Skogstorps samhälle mot norr. Villabebyggelse.. Förtätning av centrala områden uppmuntras i översiktsplanen. Kan komma att medföra att äldre villabebyggelse ersätts med flerbostadshus 120 lägenheter i flerbostadshus på f d Möllevägsskolans område. Utbyggnad 40-50 lägenheter/år tom 2013. Detaljplanen antagen. Ägare Fabo. Kv Svärdet Ca 60 lägenheter i flerbostadshus vid Sandgatan. Exploatör ByggBröderna. Detaljplanen antagen (överprövas).. Kv Hjulet Ca 10-20 lägenheter i flerbostadshus. Detaljplanearbete påbörjat. Privat exploatör. Kv Leken 1 Ev flerbostadshus. Planläggning ej påbörjad. FaBo. Gamla bangårds- Utredningsområde, ca 500 lägenheter, programarbete inlett. området 4 5 6 Tångaliden Ca 50 lägenheter i villor och flerbostadshus Kv Krispeln Stafsinge Gustavsberg mm Stafsinge Ekbacka, Stafsinge Villaby Flerbostadshus, ca 25 50 lägenheter, handel i bottenvåning Utredningsområde, blandad bebyggelse, ca 600 lägenheter, skola mm. Viktigt utbyggnadsområde för Falkenberg. Området bör innehålla både traditionella villaområden och mer högexploaterade flerbostadshusområden. Ca 100 lägenheter i flerbostadshus, planarbete inlett. Kärnhem. Planläggning för villabebyggelse samt för hästby, planarbete inlett. Fortsättning nästa sida B O S T D S F Ö R S Ö R J NI NG S P R O G R M F L K E NB E R G S K O M M U N 2 0 1 0-2 0 1 3 Stafsinge 2 6 5 4 7 Vä g E6 Tröingeberg Skogstorp 1 ^ 8 3 Stafsingestrand 10 Skrea strand 9 Ågård Slätten 13 11 14 Hjortsberg15 12 16 17 Skrea 18 Ringsegård

23 7 8 9 10 11 Västra Tröinge nslutning till den nya järnvägsstationen. Bostäder samt verksamheter. och Korset Västra Tröinge: Ca 50 villor och 400 lägenheter i flerbostadshus. Korset: Ca 75 villor och 200 lägenheter i flerbostadshus. Detaljplaneläggning pågår. Ägare Derome B. Östra Tröinge Bostäder mestadels i enbostadshus. Ca 200 lägenheter. Utveckling av nedre Tröingeberg utmed Hällinge Ringväg. DÖP objekt 20. Fibern 1 Utredningsområde, flerbostadshus ev i kombination med andra användningsområden. Konvertering av befintligt industriområde till bostäder utmed vatten. Ca 600-800 lägenheter, planarbete inlett. Staden vid stran- Utredningsområde för bostäder i flerbostadshus. Drygt 600 lägenheter i den (Kanalstakombination med verksamheter. den) Kristineslätt, Ca 160 lägenheter fördelade på ca hälften par-, kedje- och radhuslägenheter Skogsvägen samt ca 80 lägenheter i flerbostadshus. Skanska. Detaljplanearbete pågår. 12 Hansagård Utvidgning av befintligt bostadsområde för villabebyggelse. 13 Slätten 1:1 m fl Planläggning för småhusbebyggelse, ca 10-15 villor. Planarbete pågår. 14 Skrea 9:5 Planläggning för enbostadshus, småhusbebyggelse. Ca 40-50 lägenheter. Planarbete inlett. Myresjöhus. Planläggning för småhusbebyggelse. Kärnhem + kommunen. Ca 30 lägenheter, planarbete inlett. Utredningsområde. Planläggning för främst småhusbebyggelse. Ca 40-50 lägenheter. 15 Skrea 14:8 16 Skrea 9:26 mm 17 18 2 Stafsinge 5 3 ^ Stafsingestrand 10 Skrea strand (Skrea Stationsväg) Skrea 4:7 m fl Planläggning för småhusbebyggelse. Ca 60 70 lägenheter på större tomsödra Mannater. Planarbete inlett. berg Skrea 18:1, Ring- Utvidgning av befintligt bostadsområde. segård B O S T D S F Ö R S Ö R J NI NG S P R O G R M F L K E NB E R G S K O M M U N 2 0 1 0-2 0 1 3 E6 6 4 7 Tröingeberg 8 Skogstorp 1 Vä g 9 Ågård 13 14 15 Hjortsberg 12 16 17 Slätten 11 Skrea 18 Ringsegård

24 Pågående och framtida bostadsplanering utanför centralorten 1 skhult 2:6, Morup Hästby, ca 20 enbostadshus, planläggning pågår. 2 3 Långaveka, Glommen Olofsbo 3:132 Totalt ca 60 lägenheter. Ca 5-10 hyresrätter, ca 20 bostadsrätter och resten traditionella enbostadshus. Planläggning pågår. 5 enbostadshus, planläggning pågår. 4 Ullarp 1:74 Ca 40 enbostadshus, planläggning pågår. 5 6 Ugglarp 3:3 Ca 10-15 enbostadshus Vesslunda 3:41 22 enbostadshus, planläggning klar. 7 Skällentorp 8:10 8 enbostadshus, planläggning klar. 8 Ugglarp 3:4 Ca 25 bostadshus samt verksamheter, planläggning pågår. 9 Boberg 3:13, Växjö- Ca 6-8 enbostadshus, planläggning pågår. kolonin Morup 1 Långås Glommen 2 3 Olofsbo Skogstorp ^ Ringsegård Boberg 9 4, 5, 6, 7 och 8 Ugglarp B O S T D S F Ö R S Ö R J NI NG S P R O G R M F L K E NB E R G S K O M M U N 2 0 1 0-2 0 1 3

25 Texthänvisningar i Enkätundersökning Stadsbyggnadskontoret 2008. BOSTDSFÖRSÖRJNINGSPROGR M F LKENBERGS KOMMUN 2010-2013