FöreningsSparbanken Analys Nr 14 7 juni 2006 Förbättrad tysk ekonomi men en bra bit kvar till VM-form Tyskland ligger på en tillväxtbana för BNP på 1 ½ %-1 ¾ i år. Det kan jämföras med den potentiella tillväxten kring 1 ¼ %. Som de största tillväxtriskerna framstår en ytterligare märkbar euroförstärkning, en synligt försvagad USA-konjunktur och den 3-procentiga momshöjningen fr o m 2007. Det är emellertid viktigt att skilja på Tysklands konjunkturella och strukturella förutsättningar. Tyskland är alltjämt i behov av omfattande strukturella förbättringar trots en del positiva ansatser. Tysklands sedan ett halvår tillbaka stora koalition har hittills åstadkommit en rad reformer och framtidsorienterade insatser men mestadels reformer av det lättare slaget. Som enormt viktiga och sannolikt svårhanterbara reformområden kvarstår till exempel hälso- och sjukvårdsreformen, arbetsrätten, olika skattereformer, moderniseringen av konstitutionen samt reduceringen av budgetunderskott och byråkrati. Förbundskansler Angela Merkels kommer inte att få det lätt att leva upp till sin höga, initiala förtroendebonus. Tongångarna avseende EMU-ländernas konjunktur (inklusive Tysklands) har på senare tid blivit något vänligare och av allt att döma vänligt nog för att ECB snart ska komma att höja sin reporänta. Konjunkturargumentet är dock en sanning med modifikation. ECB konfronteras just nu också med ett inflationstryck på 2 ½ % och tillgångsprisrisker i en del EMU-länder. Dessutom utgör nog det strategiska närmandet till en mer neutral (normal) reporänta en viktig beståndsdel i ECB:s penningpolitiska analys. Det är med andra ord inte konjunkturutvecklingen i Tyskland som ligger bakom ECB:s kommande räntehöjningar, även om den tyska konjunkturen som sagt blivit något bättre. Men hur stabil är denna återhämtning? Och framför allt hur målmedvetet kommer Merkel och Müntefering ( MM-regeringen ) att bedriva sin reformpolitik? Hur ser facit ut för MM-regeringens första halvår? Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Tysk konjunktur... Just när det gäller Tyskland är det för närvarande speciellt viktigt med en distinktion mellan de mer kortfristiga konjunkturutsikterna respektive det medel- och långfristiga strukturperspektivet. Konjunkturen går för närvarande rätt hyggligt totalt sett. BNP steg under det första kvartalet med 0,4 % jämfört med föregående kvartal eller med 1,4 % jämfört med samma kvartal för ett år sedan. Det tyder på en BNP-tillväxt på 1 ½ till 1 ¾ % i år, vilket är i linje med vår Tysklandsprognos från början av innevarande i år. Vi ansluter oss därmed inte till det växande antalet tyska prognosmakare, som börjar tala om 2,någonting avseende innevarande års BNPtillväxt. Under helåret 2005 steg Tysklands BNP med endast 1 % (EMU-länderna +1,4 %). Hushållens konsumtion översteg fjolårets första kvartal med blott 0,5 %. Den tungt vägande privata konsumtionen förblir därmed den svaga länken i den tyska konjunkturen. Detta trots att exempelvis GfK:s konsumtionsindikator vilken emellertid inte har särskild hög status hos tyska ekonomer på senare tid blivit något ljusare och trots lätt positiva signaler från arbetsmarknaden. För egen del tittar jag dock på GfK-indexet. Det senaste värdet på 6,8 i maj i relation till exempelvis kring 20 år 2000 säger förvisso en del om tyskarnas osäkra framtidsbild. Den förestående momshöjningen kan ge rätt olika scenarier för den privata konsumtionen och därmed BNP-utvecklingen under det kommande året. En del analytiker tror att prishöjningarna kommer att fördelas över båda sidor årsskiftet, och att information om detta kommer att nå fram till konsumenterna. Det skulle innebära att ett alltför märkbart konsumtionsfall skulle kunna undvikas efter det kommande årsskiftet. Konsensus är dock fortfarande att momshöjningen kommer att ge synligt negativa effekter på konsumtionen i början av 2007. Momshöjningen kan ges olika tillväxtscenarier Maskininvesteringarna m m hade en hygglig uppgång under det första kvartalet i år och steg med 4,6 % (på årsnivå). Bortsett från de uppenbara globala tillväxtriskerna borde det inte finnas nämnvärda hinder för en fortsatt tillfredsställande utveckling av investeringarna inte heller p g a ECB:s kommande (begränsade) räntehöjningar. Bygginvesteringarna föll visserligen under årets inledande kvartal med hela 3 %, vilket ändå innebär en nedgång med endast 0,4 % jämfört med första kvartalet i fjol. Byggindustrins mångåriga kräftgång verkar gradvis kunna gå över i en lätt trendmässig uppgång. Denna prognos förblir dock osäker med tanke på det förstärkta offentliga sparandet och kommande räntehöjningar. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 14 7 juni 2006
Exporten utgör fortfarande det stora glädjeämnet i tysk ekonomi. Den steg under första kvartalet i år med inte mindre än 4,6 % jämfört med föregående kvartal och låg på starka 11,4 % över samma kvartal för ett år sedan. Exportframgångarna reflekterar både de senaste årens enorma effektivisering av det tyska näringslivet och den i början av 2006 goda globala konjunkturen. Givetvis tilltar också de tyska exportnäringarnas sårbarhet vid en fortsatt relativt påtaglig dollarförsvagning. Exporten är fortfarande det stora glädjeämnet Exporten och därmed hela tillväxten beror mycket på dollarutvecklingen Tysk ekonomi har idag ett något okomfortabelt beroende av den globala konjunkturen. Olika barometermätningar såsom IFO-, ZEWoch GfK-index är mestadels kortsiktigt intressanta och återger mest aktuella stämningsvärden. IFO-institutets Geschäftsklima (affärsklimat-index) är den viktigaste av dem. När man vet att denna IFO-siffra under 2005 hamnat på 95,5 i genomsnitt jämfört med 105,6 i maj i år, kan man trots indexets kortsiktighet tala om en nivåhöjning. Det ter sig dock omöjligt att urskilja den psykologiska faktorn, speciellt månaderna före och efter förra höstens val till förbundsdagen. Den tyska konjunkturen är fortfarande mindre ljus än vad som ofta framställs men ändå synligt förbättrad jämfört med 2005 och tidigare år. Sammanfattningsvis: Numera finns alla varianter på den tyska konjunkturhimlen: sol, lätt molnbildning och en hel del mörka moln. Det är varken befogat med konjunktureufori eller med överdriven pessimism vad gäller den tyska konjunkturen under 2006/2007. De största riskerna kommer tveklöst från en ytterligare kraftig euroförstärkning och den kommande momshöjningen. Energipriserna icke att förglömma... och strukturreformer bör skiljas på! Även på den tyska strukturhimlen finns alla ovan beskrivna horisontvarianter. Tyvärr fortfarande med en uppenbar tyngd åt det mörkare hållet. Tyskland reformerar sedan början av 2003 och en hel del har faktiskt åstadkommits, till och med på arbetsmarknaden. Men oerhört mycket reformarbete återstår. Vissa reformer genomförs lättare i en stor koalition. Det gäller vissa förändringar som kräver grundlagsändringar. Andra förändringar med mer ideologiska infallsvinklar framför allt på arbetsmarknaden och inom socialförsäkringssystemet försvåras emellertid. Den minsta gemensamma nämnaren mellan regeringspartierna kan mycket väl ge otillräckliga förhandlingsresultat i vissa känsliga reformfrågor. FöreningsSparbanken Analys Nr 14 7 juni 2006 3
Reformeringen av Tysklands ekonomiska och legala strukturer är inte lätt. Det börjar också förbundskansler Angela Merkel att erfara. Det är inte enbart socialdemokraterna som kan ha olika synpunkter inom sitt parti. Även inom unionspartierna uppstår då och då en för Merkel o- behaglig opposition, framför allt från ministerpresidenter i vissa CDU- /CSU-styrda delstater (särskilt från Nordrhein-Westfalen, Niedersachsen och Bayern) något som i vissa lägen till och med kan försvaga Merkels förhandlingsposition gentemot socialdemokraterna. Även Angela Merkel har intern opposition De första 3-4 månaderna efter regeringsbildningen noterades nästan en slags Merkel-eufori, vilken på sistone avtagit något. Just nu koncentrerar tyskarna sin framtidstro till Ballack, Klose, Pudolski, Schweinsteiger och Lehmann, d v s pelarna i det tyska fotbollslandslaget. Det kan ändå konstateras att Angela Merkel fortfarande framkallar sympatier långt utanför de egna partigränserna. I olika opinionsmätningar direkt efter regeringsbildningen klättrade hon snabbt upp till positionen som Tysklands mest populära politiker (vanligen i opinionsällskap med presidenten Horst Köhler). Inte minst några utrikespolitiska framgångar uppskattades starkt av tyskarna. Angela Merkel bedöms hittills ha uppträtt som en skicklig kommunikatör och samtalspartner. Lugn, saklig, kunnig, väl informerad och föga stridslystern uppträder hon både på hemmaplan och utanför Tysklands gränser. Personligen tror jag att tyskarna uppskattar dessa egenskaper mer hos Angela Merkel än att man kräver reformer till varje pris. Därför måste förbundskanslern ibland också kompromissa med det tyska folket, vilket kan föranleda urvattnade ekonomisk-politiska förslag. Ibland upplever man henne också med emfas försvara den stora koalitionen med socialdemokraterna. Tyska folket kräver inte reformer till varje pris Merkel verkar faktiskt se denna ovanliga regeringskonstellation som väljarnas uppdrag. Sannolikheten för att den stora koalitionen håller ända fram till nästa valdag torde dock ligga under 50 %. Även socialdemokraterna i regeringen möter regelbundet visst motstånd inom det egna partiet. Fackföreningsrörelsen kan för närvarande definitivt inte betecknas som regeringsvänlig, inte heller mot de regerande socialdemokraterna. Den nye SPD-partichefen Kurt Beck använder sig rätt ofta av traditionell retorik men bedöms samtidigt vara en pragmatisk och folknära politiker (som syns på många fotbollsmatcher). Den nye SPDordföranden Beck är pragmatisk men ingen reformivrare Beck kommer dock inte att uppträda som en ivrig reformpolitiker. Kontakten med basen är känslig och därför kämpade också socialdemokraterna hårt för att få igenom en skattehöjning för verkliga höginkomsttagare ( Reichensteuer ), vilket i sin tur lett till hård kritik från näringslivets sida. Detta exempel visar tydligt att MM - regeringen är kompromissernas regering. 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 14 7 juni 2006
Dessutom är Tyskland i behov av reformer som står utanför regeringens makt. Vissa förändringar kan arbetsmarknadens parter till exempel själva åstadkomma. Även delstaterna spelar i vissa reformfrågor en betydande roll. I sådana sammanhang kan Angela Merkels sakligt positiva förhandlingston visa sig som en (begränsad) tillgång. Vi avstår i denna analys från att i detaljerat skick beskriva den nya regeringens redan införda, planerade eller bortglömda reformer. Totalt sett är det tyska reformtrycket mycket komplext. Några viktiga beståndsdelar av den mestadels komplicerade tyska reformbyggnaden skall ändå i korthet presenteras. Tyska reformer under Merkel-/Müntefering-regeringen (våren 2006): 1. Införda eller beslutade reformer/strukturförbättringar Höjning av pensionsåldern till 67 år (successivt under perioden år 2012 till 2029); 3-procentig momshöjning fr o m 2007 som en viktig del i budgetsaneringsstrategin; sex nya forskningsmiljarder fram till 2009 (otillräckligt men ett steg i rätt riktning); skapandet av ett råd för innovationer för att öka politikernas förståelse för teknologiska förändringsprocesser; förbättrade finansiella förutsättningar för barnledighet inklusive två extra månader om pappan stannar hemma. 2. Tilltänkta reformer/förbättringar under bearbetning Hälso- och sjukvårdsreform avseende organisation, ersättning, avgifter och mycket annat (med mycket svåra förhandlingar mellan koalitionspartierna); lägre företagsbeskattning (från just nu cirka 25 till omkring 15 %); slopande av arvsskatten för företagare (men med troligen hårda sysselsättningskrav för att få full skattebefrielse efter tio år); författningsreform (med bl a färre lagar som kräver delstaternas tidskrävande godkännande); effektivisering av det dyra sysselsättningsprogrammet Hartz IV. 3. Eftersläpande reformer Den kommunala företagsskatten ( Gewerbesteuer, vilken är vinstoberoende och därmed inte längre tidsenlig men som försvaras in i det sista av kommunerna); arbetsmarknadsreformer (arbetsrätt, uppsägningsregler, nya lönemodeller, lönebikostnader m m); socialdemokraterna arbetar bl a för mi- FöreningsSparbanken Analys Nr 14 7 juni 2006 5
nimilöner, medan stora delar av unionspartierna hellre vill se en s k kombinationslön med både arbetsgivarlön och statligt bidrag för enklare arbeten; strategisk och trendmässig minskning av det enorma subventionsberget; ytterligare förbättringar avseende både pensionssystemets innehåll och finansiering; större inverkan på EU avseende förbättringar av den inre marknaden och avskaffandet av onödiga EU-förordningar (Merkel: EU måste också kunna ta bort riktlinjer ). Slutsats: Trots all kritik mot den tyska ekonomisk-politiska reformprocessen och det bristande tempot: Tyskland är för närvarande det starkast reformerande landet inom det gamla EU-15-systemet. Det borde vara en signal till strukturpolitiska beslutsfattare här hemma inom både regering och hos arbetsmarknadens parter att snarast möjligt gå över till en mer ambitiös strukturpolitisk kurs. Tyskland reformerar f n mest inom EU-15 Tyskarna håller trots allt på med en seriös strukturpolitik. Tyskland är mot bakgrund av sin historia inte lika risk- och förändringsbenäget som de anglosaxiska och även nordiska länderna. Det gäller att komma ihåg detta faktum. Tyskland känner sig också osäkert vad gäller statens framtida roll i samhället och ekonomin. Men Tyskland reformerar kontinuerligt. Tyskland måste åstadkomma bättre statsfinanser. Vägen till en bättre potentiell tillväxt går via en sådan utveckling. Dels för att gradvis reducera tyskarna oro för fler större finansiella belastningar, dels för att sluta bryta mot grundlagen något som föga uppmärksammas utomlands. Den tyska författningen kräver att statens skuldsättning ej överskrider utgifterna för offentliga investeringar. Detta är egentligen en vettig regel, vilken dock ej respekterats på senare år. På den punkten bör det också bli en ändring. Bättre statsfinanser är avgörande även för tillväxten på sikt Likväl: Bortom 2010 kommer omvärlden högst sannolikt att uppleva ett ekonomiskt betydligt vassare Tyskland än idag. Hubert Fromlet Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028 ek.sekr@foreningssparbanken.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 14 7 juni 2006