FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI



Relevanta dokument
Ungefär50% av. spricker

INNEHÅLL. sig till yttre och inre engagemang Dåliga handlingsmodeller. handlingsmodeller

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Relationer enligt Stephen R. Covey

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Läroplan för förskolan

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

35:orna. Generationen som gifte sig

VÄRDEGRUND. Almunge Förskola 2013

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Är du helt säker på att det är ditt barn och inte du själv som behöver ändra sig? Några saker jag vill ta upp. Inte ett ord om kärlek

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

VÄGLEDNINGSDOKUMENT för ledare i Baptistförsamlingen Korskyrkan i Uppsala

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo % Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Försök låta bli att jämföra

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Madeleine Cocozza socionom/leg.psykoterapeut/ handledarutb enligt ukä/ med.dr. Cocozza;

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Marriages and births in Sweden/sv

Integrerad Spelarutveckling

Välkommen! Grupplivet som en flygresa med. sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid ett tt

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Samarbetet mellan hem och skola. Ulrika Willför-Nyman

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

Frågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är:

Varför ska vi prata om grupper?

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

DRAFT. Annat land. utanför europa

starten på ett livslångt lärande

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen

Det påverkar dig och andra

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Det försummade barnet

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

Jämställt föräldraskap

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Skola och utbildning ett nödvändigt ont eller en väg till ett bra liv? Beskriv kulturen på din skola

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Transkript:

FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI

PARETS UTVECKLINGSFASER.PARBILDNINGEN -förälskelse, positiva känslor för varandra ATT ARBETA MED: -skapa vi-identitet -formulera och förhandla fram -en ömsesidigt acceptabel livsstil FRÅGOR OCH PROBLEM -olikheter från ursprungsfamiljen är förhållandet ett livsprojekt?

.FAMILJEBILDNINGEN -förväntningar om att ta emot ett barn tillsammans -båda får nya roller ATT ARBETA MED -när ska vi skaffa barn -gemensam önskan om barn -förebilder, referenser uppfostran FRÅGOR OCH PROBLEM -båda måste avstå från känsloutbyte och uppmärksamhet -gentemot varandra till förmån för det nyfödda barnet -lätt att känna övergivenhet och utanförskap -sårbarheten är stor, risken för besvikelse är påtaglig

.PARET MED FÖRSKOLE- OCH SKOLBARN -mycket praktiskt arbete och mycken aktivitet utåt i samhället -fokusering på barnets utveckling och fostran ATT ARBETA MED -arbetsfördelning, hem-, barn -organisation och överblick underlättar -Barnuppfostran FRÅGOR OCH PROBLEM -uppfostran- ursprungsfamiljens inverkan -ansträngd ekonomi? Familjen är i ett uppbyggnadsskede -brist på tid (egen, parförhållandet, barnen) parets VI-känsla i förhållande till barnen

.PARET MED TONÅRSBARN -normer och värderingar lyfts upp och blir laddade -mera tidsutrymme åt parförhållandet ATT ARBETA MED -tydlighet och samordning av normer och värderingar -mera tidsutrymme för paret FRÅGOR OCH PROBLEM -föräldrarna blir ifrågasatta som individer och som man och kvinna -värderingar aktualiseras- olikheter och klyftor mellan parterna kan komma upp nytändning i parförhållandet

.PARET NÄR BARNEN HAR LÄMNAT HEMMET - det tomma boet -parrelationen står i fokus ATT ARBETA MED -återerövra en ömsesidighet i parrelationen -förändrad relation till de vuxna barnen -nya relationer tillkommer gm barnens familjebildning -nya roller som mor/farföräldrar FRÅGOR OCH PROBLEM -hur har vi vårdat parrelationen? -Hur mycket gemenskap finns kvar? Betydelsen av nya intressen

Äktenskaplig Tillfredsställelse Början Första barnet Tonåringar Tomma boet

HISTORIK Familjelivets utveckling (Historik) Grundnytta Egendom, Ekonomi Äktenskap var norm Förberedelsetid Givna roller Stereotypa könsrollerk Dödsfall avslutade relationen (Modern tid) Kärlek är r grunden Likställdhet och jämlikhet är r ideal Oklara roller Oklara könsrollerk Ingen förberedelsetidf Äktenskap är r ej norm Nybildade familjer utifrån n separationer

KÄRLEK Att bli kär k r och stanna i kärlek k är r två skilda ting - Förälskelse flyktiga lustbetonade känslork - Passion djupgående intensiva känslork - Den mogna kärlekenk innehåller värme, v sympati att tycka om när n r partnerns vardags-jag träder fram - Den accepterar svagheter, olikheter, besvikelser (Lennéer er-axelsson 1979)

DEN MOGNA KÄRLEKENK Vänskap, kamratskap Tillit, öppenhet Gemenskap, tid tillsammans Omsorg och omtanke Tolerans och generositet Respekt för f r olikhet Självk lvkännedom och självtrogenhet (Lennéer er-axelsson 1979)

GENUSPERSPEKTIVET Manlighet Tolkningsföretr reträde Hierarkisk Makt, oberoende Emotionellt begränsad Vill bli sedd Kvinnlighet Anpassar sig Omvårdande Gemenskap Emotionell Vill ha kärleksbevis (Ogden 2000, Frankenhaeuser 1993, Sabo & Gordon 1995)

Värderingar och förvf rväntningar Konsumtion Slit och släng mentalitet Häftiga upplevelser Individualism Sexualisering av relationer Problem och olikheter i relationer leder till tankar om skilsmässa ssa

Befolkningsstatistik De flesta nya familjerna är r sambos 55 % av alla barn förds f rds utom äktenskapet Äktenskapets medianålder är r 10,8 år Samboskap är r bräckligare än äktenskap Skilsmässofrekvensen ssofrekvensen är r 55 % (SCB 2002)

Parrelation som system Balanserad relation Arbete Gemensamma projekt Arbete Han Hon Egen tid Egen tid

Parrelation som system Ej balanserad relation Arbete Gemensamma projekt Arbete Han Hon Egen tid Egen tid

Parrelation som system Balanserad relation Arbete Gemensamma projekt Arbete Han Hon Egen tid Egen tid

Parrelation som system Balanserad relation Arbete Gemensamma projekt Arbete Han Hon Egen tid Egen tid

Ej balanserad relation Arbete Gemensamma projekt Arbete Han Hon Egen tid Egen tid

Parrelation som system Balanserad relation Arbete Gemensamma projekt Arbete Han Hon Egen tid Egen tid

Parrelation som system Balanserad relation Arbete Gemensamma projekt Arbete Han Hon Egen tid Egen tid

Slutenhetsfällan Social skam Problem Personlighetsdrag Glest nätvärk FAMILJER SLUTER SIG INÅT OCH DISKUTERAR ELLER AVSLÖJAR INGET FÖR UTOMSTÅENDE SITUATIONEN OHÅLLBAR OCH LEDER TILL ALLT STÖRRE PROBLEM

DEN STÄNDIGT OMORGANISERADE FAMILJEN KÄNNETECKNANDE ÄR STÄNDIGA VANDRINGAR UT OCH IN I FAMILJEN ALLA I FAMILJEN SAMLADE EN LÄM NAR FAMILJEN NY STRUKTUR FAMILJENS STRIKTUR ÄNDRAS IGEN En familjemedlem kommer tillbaka

FORSKNING 1 Omfattande internationell forskning Utvärdering av behandlingsmetoder Jämförelser mellan metoder Jämförelser med annan behandling Jämförelser med kontrollgrupp/väntelista ntelista Statistiska mått m påp förändring Faktorer som påverkar p förändringf

FORSKNING 2 Kriteriefrågor Design Experimentella studier/ kliniska studier Parterapi och affektiva sjukdomar Preventiva program Interaktionsstudier Processtudier

RESULTAT AV PARTERAPI Ca 50 % uppnår r normalvärden rden efter behandling 50 75 % förbf rbättras i viss omfattning 5 10 % försf rsämras efter behandling En del par tar ut skilsmässa ssa efter behandling (Gurman & Fraenkel 2002, Shadish & Baldwin 2003)