Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet
Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet i förskolan 2. Situationen och relationens betydelse 3. När görs typisk pojkighet eller typisk flickighet extra starkt? 4. När blir jämställdhet möjlig?
Var får genus stereotyper relevans? Var ges de mindre betydelse? Var förläggs studien? Att studera normalitet snarare än marginal Intersektionalitet: Vilka flickor, vilka pojkar? Till vilka barn kopplas typisk pojkighet eller typisk flickighet?
Förskolorna i undersökningen 2 år. Förskola, hem, fritidsverksamhet Deltagande, observationer, samtal, intervjuer Urval är gjort efter stadsdels område: Blandad socioekonomisk bakgrund. Pedagogerna, kvinnor med relevant utbildning: Barnskötare respektive förskollärare. En man utan pedagogisk utbildning anställdes som stöd för några av pojkarna.
Verksamhetsplaneringen En lokal läroplan utformad av pedagogerna Skapar ramar som sedan förhandlas av barnen
Tal om barngruppen Tal om pojkar Tal om barns behov, olika behov för flickor och pojkar Vad behöver denna barngrupp? Varför det? Vilka barn ser man?
Att se det förväntade Pedagogen Katarina kommer in och sätter sig bredvid mig i soffan K: Det är lite kul att sitta och titta såhär på barnen då de leker faktiskt. Det märks verkligen att killarna leker mycket killigare lekar än vad tjejer gör. Ja, de hoppar, flyger runt och gör mer grovmotoriska grejer, det blir ju lite röjigare med killarna men det är ju så det är. A: Jaha.. K: Ja, nu är det ju visserligen en tjej med i killarnas lek här då men.. hon är ju inte så himla tjejig utan mer ganska tuff och bestämd av sig.
Vilka barn görs synliga?
Ett av mina viktigaste resultat Barn (både flickor och pojkar) gör en mängd olika handlingar som inte är kopplade till köns stereotyper (Framför allt) vuxna ser vissa av dessa handlingar och kopplar dessa till normal flickighet eller pojkighet. (Ålderns betydelse). Dessa riskerar att föras in i verksamhetsplaneringen reflektion!!!
Bråkighet till vem kopplas det? Flickor som utför bråkighet beskrivs inte som typiskt flickiga Ömhet och omvårdnad till vem kopplas det? Pojkars ömma, omvårdande, hjälpsamma handlingar beskrivs inte som typiskt pojkigt Till vem kopplas positionen kompetent och själv gående?
Positioner och status Typisk pojke Kompetenta barn Himla goa killar De som inte syns: Pojkar och flickor som utför tillbakadragna och återhållsamma handlingar, barn med kort tid på förskolan, pojkar som gör ömsinta, vänskapliga handlingar (kompetenta), flickor som utför utåtagerande handlingar
Sker starkast: 1. Kroppen i fokus Förskolan/skolan gör genus. 2. Uppdelning mellan könen, heteronormativitet 3. Disciplinering (Ålder, Bebis) 4. Stress 5. Traditioner 6. Rutiner Då pedagogers reflexivitet är låg
Tommy: Ska vi fortsätta på huset vi gjorde igår? Se om ni hittar några bra bitar. Gustav: Jag hittade ett bra fönster här Ville: Jag hittade ett bra träd, det kan vi ha här utanför i våran trädgård Tommy: Är det någon som kan hitta bitar till taket? Vi behöver såna här blåa. Ville: Här hittade jag några Irma: Här ska ni se på grejer, här kommer ännu mera blåa bitar. Matrummet
1. Att prestera genom att äta Prestation genom att äta upp: viss mat i viss mängd i viss ordning
Tommy: Det här ska man inte äta bart, det ska vara till maten. Kalle: Vad är det? T: Det är grejer för stora starka killar, som för mig (han kavlar upp tröjan och visar sina muskler och pekar sedan en efter en på de stora killarna runt bordet )Ted.. (Ted sträcker på sig) Just, det! (Ted visar också sina armmuskler) Just det, det här är för starka killar som mej och Tommy Tommy: Ludvig och Emil. Emil och Tommy: Ja, vi var också det! (de visar musklerna och tar av senapen) Kalle, 3.5 år sitter mitt emot de stora killarna och tittar på senapen utan att ta den. Kalle: Jag gillar nog också det Jag gillar nog också det då! (Han sträcker sig efter senapen och spruttar i en stor klick i sin ärtsoppa) Tommy: Nu får vi se om inte musklerna växer på dig (skratt). Det var bra att du vågade pröva lite nya grejer, det är gott vet du.
Pedagogen Sofia: Vet du Anders, du behöver äta ärtsoppan också. Du behöver växa och bli större, du är så liten och tunn nu. Du behöver vitaminerna för att växa och bli en stor och stark kille vet du. Ät ärtsoppan nu så blir det frukt till efterrätt sedan. Kalle: Just det Anders. Ta lite senap också, det gjorde jag. Då blir du stark som alla vi här Anders. Anders: Jag vill inte Jag har smakat förut, jag tar en frukt på direkten hellre. Sofia: Jo, men gör du som dom stora killarna du och smaka på ärtsoppan. Så kan jag känna på dig sedan hur dina muskler har växt.
Vilka blir ett VI i situationen ovan? Dom stora killarna och den manliga pedagogen. Dom yngre killar som vågade smaka och därigenom gjordes stora.
Vilka osynliggörs, marginaliseras eller görs avvikande? Alla tjejer Mindre killar, yngre killar De som inte vågar De som inte presterar
2. Att kontrollera sig Att sitta fint, äta ordentligt, och prata tyst och mysigt. Ville: Vet inte du att man inte ska sjunga på förskolan när det är maten? Prata får man göra om det är lite tyst, sjunga ska man göra på sångsamlingen. Det är inte fint att sjunga vid matbordet, då blir det så stökigt. Det är bara på kalas som man sjunger helan går vid maten, men här på förskolan ska det inte vara massa stök och kling i glasen. Anette: Jaså, vad finns det mera att tänka på vid maten då? Ville: Ja..Man ska smaka på allt och så ska man sitta fint på stolen och inte slarva. Och så ska man dela med kniven och inte ta den i munnen och så ska man stänga munnen så inte någon annan ser att maten klafsar runt i munnen. Det gör alltid jag.
Ritva: Sååå. Nu ska vi äta och ha det tyst och lite mysigt. Då rapar Gustav högt och ljudligt, så kraftfullt att ljuset båser ut. Detta får alla barnen att vika sig av skratt och all den mysiga stämningen att fara ut med stearinröken. Gustav sjunker ihop lite i kroppen och tittar ner, under tiden som Ritva lugnar barnen och tänder ljuset igen. Ritva: Så. Nu är det tyst och mysigt igen. Gustav: (Tittar upp och säger till Ritva). Vet du Min Ritva Att jag har lärt mig att faktiskt rapa ganska tyst och mysigt. Jag har tränat på det. Ritva: (Skrattar) Ahh, du är för go du Gustav!
Att uppföra sig Vett och etikett Barn som natur Att civiliseras genom att lära sig kontrollera kroppen Enligt vissa normer vems?
Varför sker detta vid maten? En situation då kroppen är i fokus Låg reflektionsnivå Omsorgssituationer vad sker med reflektionen där? Omsorg ett otydligt begrepp, teoretiserar vi kring omsorg? Matsituationen ett nav för ordning och normalitet
Då stereotyper tonas ner 1. Främja vänskap solidaritet - omsorg Rättvisa, inflytande, delaktighet, att måna om varandras väl, ta varandras perspektiv, kreativitet och humor. Underlätta för barns lek över tex könsgränser Inkluderande praktik vuxen närvarons betydelse Syn på en planerad aktivitet fri lek
2. Gemensamma projekt Ett gemensamt mål viktigare än kategorier Gemensamma projekt skapas där flickor och pojkar med olika bakgrund kan delta, kan initieras av barn eller vuxna. Lagom stora grupper, underlätta för alla att delta Att lära deltagare nödvändig projekt kunskap för att kunna delta
Sammanfattning Vem görs synlig? Vilka positioner kopplas till dessa barn? Vem görs osynlig? Reflektion! Rummet/Situationens betydelse Kom ihåg att arbeta mot vänskap och gemensamma projekt ROLIGA LEKAR; Rättvisa, inflytande, delaktighet, att måna om varandras väl, ta varandras perspektiv, kreativitet och humor.