Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013



Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete Fridhem 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Arbetsplan läsåret

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Mjölnargränds förskola

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

2.1 Normer och värden

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Verksamhetsplan

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Handlingsplan GEM förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SAGANS FÖRSKOLA

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Arbetsplan för Ängen,

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Mjölnargränds förskola

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Tyck till om förskolans kvalitet!

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Arbetsplan Tellus 2016/2017

Lokal Arbetsplan för VALEN

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18.

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Myran Barn- och utbildningsförvaltningen

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Lokal arbetsplan 14/15

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan för förskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Mjölnargränds förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Välkommen till avd Bävern

Profil. Naturvetenskap och teknik

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Lokal arbetsplan 14/15

MÅNEN Verksamhetsplan

Kvalitet på Sallerups förskolor

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Transkript:

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal Förskollärare Barnskötare Gubbo Förskola 2.0 2.0 Fakta och organisation Gubbo förskola öppnade hösten 2008. Förskolan består av en modul som ligger i en naturskön miljö i byn Gubbo. Förskolan får sin mat levererad från Vinsboskolans kök varje dag. Förskolan ingår i utbildningsområdet tillsammans med Fridhem, Skogsgläntan, Hattstugan, Harnäs, Vinsbo och Sagans förskolor. Underlag och rutiner i kvalitetsarbetet Personalen har enskilt, i arbetslaget/enhetsvis reflekterat över måluppfyllelsen av uppdraget. Vi har tillsammans på en arbetsplatsträff arbetat vidare med reflektion och analys över vad vi gemensamt definierat som verksamhetens framgångsfaktorer. Utifrån analys och reflektioner har vi skapat åtgärder för att höja kvaliteten och öka måluppfyllelsen. Personalenkäten ligger till grund för analys av arbetsmiljön. Kvalitetsarbetet under läsåret Kvalitetsarbetet under året har b la varit uppbyggd kring boken Uppföljning, utvärdering och utveckling pedagogisk dokumentation. Uppstarten var en gemensam föreläsning som sedan följdes av diskussioner utifrån ovanstående bok. Under hösten statade även ett arbete med strävansmålen i Lpfö 98/10. Varje avdelning har arbetat med måluppfyllelsen av tema/aktiviteter. I mars hade vi en gemensam arbetsplatsträff där alla förskolorna samlades för erfarenhetsutbyte/lärande samtal kring måluppfyllelsen av strävansmålen. Under senare delen av vårterminen har det systematiska kvalitetsarbetet koncentrerats kring analys, framgångsfaktorer och åtgärder inför kommande läsår. Diskussionerna på förskolorna utifrån boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan har varit givande. Arbetet med förskolans strävansmål har gjort att personalen blivit mer trygg med läroplanens utformning, de målformuleringar som ska beaktas samt att de påföljande diskussionerna kunnat uppmärksamma förbättringsåtgärder. Pedagogisk dokumentation har påbörjats och vi vill utveckla intresset för det ytterligare under kommande läsår.

Måluppfyllelse utveckling och lärande Helhet/Allsidighet Det handlar om lärandet i vardagen och det vi gör för att barnen ska utveckla sin självständighet och med en känsla av att de kan och är bra som de är. De har t ex fått försöka klä på sig själva och hjälpa till att duka. De har fått möjlighet att göra egna val i leken. Vi har samtalat om allas lika värde och att vi är olika och att se det som en tillgång. För att känna delaktighet i vår kultur har vi firat olika traditioner genom att vi läst och sjungit sånger som hör till vår kultur. Förskolan saknar barn från andra kulturer. Vi vill fortsätta arbeta med olikheter och andra kulturer. Detta kommer att bli en del i vårt Grön Flagg arbete Livsstil och hälsa. Likheter/olikheter och kamratskap är delar som kommer att belysas där. Att förskolan saknar barn från andra kulturer gör att det blir än viktigare för oss att ge barnen en inblick i detta för att utveckla känsla, förståelse, och respekt. Matematik Förskolan arbetar med matematik i vardagssituationer, samlingar och i leken ute på gården. När barnen dukar, räknar veckodagarna, spelar spel mm grundläggs t ex matematiska delar som mängd, antal, ordning och talbegrepp. Vi tycker att vi synliggör matematiken i vardagen på förskolan. Vi vill dock fördjupa oss mer kring problemlösning och matematiska resonemang. Vi funderar på att ha några matematikveckor tillsammans med barnen under hösten. Skapande Vi har haft oliks typer av samlingar som innehåller sagor, sånger, ramsor och rörelse. Barnen har visat stort intresse och delaktighet. Vi försöker skapa tillfällen för barnen själva att kunna ta initiativ till liknande aktiviteter i den egna leken. Skapande material finns ständigt tillgängligt både inomhus och utomhus. Tyvärr har sången och musiken inte fått lika stort utrymme detta år. Vi vill fortsätta planera våra samlingar utifrån innehåll med sagor, sånger, ramsor och rörelse. Vi vill förbättra aktiviteterna med sång och musik nästa år. Vi behöver göra en översyn av vilket material vi har och vad som ev. behöver kompletteras. Språk och Kommunikation Vi som personal är förebilder för barnen och tänker noga på att tala och uttrycka oss nyanserat. Vi har sagosamlingar, sångsamlingar och leker med språket på samlingarna. Att samtala med barnen blir en naturlig del under dagarna, ett bra tillfälle är matsituationerna. För att möjliggöra goda förutsättningar för samtal har vi placerat matborden i två olika rum. Vi sitter vid fyra bord vid lunchen mot tidigare tre. Barnen får då goda tillfällen att både prata och lyssna på andra. Alfabetets bokstäver finns uppsatta på väggarna. Detta inbjuder dagligen till samtal. Vi har också, när barnen visat intresse, pratat om olika bokstäver och ord visat hur olika ord ser ut skrivet. För att utveckla barnens intresse för olika medier har vi arbetat och samtalat kring bilder i olika sammanhang.

Vi fortsätter skapa lugn och ro kring matsituationerna för att ge barnen möjlighet till att både prata och lyssna på varandra. Vi vill utveckla barnens intresse för olika medier. Vi önskar att det skulle finnas en avdelningsdator som barnen kan få använda samt en personaldator på förskolan. Naturvetenskap och Teknik Vi är ofta ute på gården tillsammans med barnen. Där leker barnen med pinnar, stenar och sand och detta gör att de får utforska olika material. De leker och bygger i sandlådan. Under året har barnen intresserat sig mycket för vatten ute på gården. De har b la experimenterat med skovelhjul, vatten och sand. Inne på förskolan har barnen möjlighet att bygga och konstruera med hjälp av lego, klossar, mekano, kaplastavar, duplo mm. Barnen frågar ofta själva efter detta, men initiativet kommer även från oss vuxna. Barnen har visat stort intresse för småkryp ute på gården. Vi kommer fortsätta vara ute mycket och använda oss av utemiljön i vårt arbete med barnen. Vi behöver uppmärksamma tekniken i vardagen. Lek Barnen ges många möjligheter till att leka både inomhus och utomhus. För att skapa en bättre lekmiljön inomhus har vi möblerat om och skapat rum som inte ska begränsa och styra barnens fantasi. Barnen har uppskattat när vi planerat styrda lekar och deltar tillsammans med dem. Vi observerar barns lek och uppmärksammar och stöttar de barn som har svårare med lekkoderna. Vi leker tillsammans med barnen, t ex Under hökens vingar kom och försöker finnas där för att tillföra något nytt till leken. Ommöbleringen har gjort att vi fått tillgång till fler rum att leka i. Däremot är ljudnivån fortfarande hög pga brister i modulen. Vi vill fortsätta utveckla vårt deltagande i barnens lek på gården och inomhus och fånga deras intressen och föra leken vidare tillsammans med barnen. Social Kompetens/Värdegrund Vi arbetar medvetet med att diskutera tillsammans med barnen om vad som är rätt eller fel, hur vi ska förhålla oss mot varandra och att respektera varandra genom att lyssna på vad andra säger och vill. Vi låter barnen lösa problem och konflikter om det går, annars får de hjälp av en vuxen. Vi försöker ge barnen verktyg för att själva kunna lösa konflikter. Vi tror att vårt förhållningssätt där vi vill att barnen provar själva har gjort att barnen blivit bättre på att lösa problem och konflikter tillsammans. Till hösten börjar vi vårt arbete med Grön flagg / Livsstil och hälsa. Inom det område som vi valt kommer vi att arbeta med b la förhållningssätt.

Hälsa/Rörelse Som vi tidigare beskrivit är ju matsituationen ett bra tillfälle för samtal med barnen. Vi försöker göra matsituationen till en stund att trivas tillsammans. För att underlätta detta har vi delat upp oss på fyra matbord i stället för tre. Vi pratar om att det är viktigt att äta lagom mycket. Vi uppmuntrar barnen äta grönsaker och frukt varje dag. Vi ger barnen varje dag möjlighet att utveckla motorik, koordination och kroppsuppfattning, både inomhus och utomhus. Eftersom att vi är ute mycket är rörelse utomhus ett dagligt inslag i vår verksamhet. Vi vill fortsätta ta tillvara samtalen tillsammans med barnen kring matsituationen. Även här kommer vårt Grön flagg arbete att vara en viktig del. Föräldraenkät Det var 50% av föräldrarna som svarade på enkäten. De flesta vårdnadshavare upplever att deras barn är trygga på förskolan. De är nöjda med Gubbo förskola och anser att personalen arbetar för att erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Ibland upplever vårdnadshavarna att de får för lite information från personalen. Likabehandlingsplanen är delvis känd hos vårdnadshavarna, men det praktiska arbetet känner man till. Analys för arbetsmiljö för personal Personalen på Gubbo förskola tycker om att gå till arbetet och de känner att de har inflytande och påverkansmöjligheter. Arbetet känns stimulerande och man behandlas med rättvisa och respekt. Ett öppet arbetsklimat gör att man kan samarbeta med varandra och har en god stämning på arbetsplatsen. Information till arbetsplatsen fungerar bra och det är lätt att nå chefen.. De flesta önskar mer närvaro av chefen på förskolan och de är bekymrade över det stora barnantalet i grupperna som även påverkar arbetsmiljön/ljudmiljön på ett negativt sätt. Sammanfattande analys av arbetet med utveckling och lärande Det som fungerat bra under året har varit att vi uppmuntrat barnen till att försöka lösa problem och konflikter själva. Våra varierande samlingar har gjort att barnen visat stort intresse och delaktighet. Arbetet med förskolans strävansmål har gjort att personalen blivit mer trygg med läroplanens utformning, de målformuleringar som ska beaktas samt de påföljande diskussionerna kunnat uppmärksamma förbättringsåtgärder. Framgångsfaktorer Varierande samlingar har gjort att barnen visat stort intresse och delaktighet. Uppmuntrat barnen till att försöka lösa problem och konflikter själva. Se utemiljön som ett dagligt inslag. Deltagande i barns lek och vägleda dem i leken. Ommöblering av inomhusmiljön. Detta har skapat fler rum att leka i.

Åtgärder kommande inför läsår Utveckla arbetet med olikheter och andras kulturer. Utveckla vårt arbete och satsa mer på språkstimulering med enkla insatser. Tekniken i vardagen ska uppmärksammas. Fortsätta utveckla vårt deltagande i barns lek och fånga deras intressen. Fortsätta utveckla intresset för pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen. Starta upp arbetet med Grön Flagg, område Livsstil och hälsa.