Vårdmötet i hemmet. SARAH Samverkan i vårdprocessen för rationell sjukvård i hemmet.

Vårdmötet i hemmet SARAH Samverkan i vårdprocessen för rationell sjukvård i hemmet. Slutrapport 31 augusti 2007

INNEHÅLL Sammanfattning 4 1 Inledning 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Projektets organisation 7 1.3 Uppläggning och genomförande 8 1.4 Rapportens struktur 10 2 Tekniska lösningar för utveckling av nya arbetsmetoder 11 2.1 Ett konsortium av IT-företag 11 2.2 Beskrivning av tjänsteplattformens innehåll 11 2.3 Säkerhet i driftmiljön 16 2.4 Kvalitetssäkring av fältförsöken 17 2.5 Support 17 2.6 Erfarenheter och problem 18 3 Utformning och omfattning av projektets fältförsök 23 3.1 Förankring av innehållet i fältförsöken 23 3.2 Konsultationsvägar och deltagande verksamheter 23 3.3 Utbildning på utrustning och kommunikation 27 3.4 Svårigheter och problem på vägen 28 3.5 Uppföljningar och avstämningar 29 4 Resultat från utvärderingen 30 4.1 Nyttoanalys 30 4.1.1 Äldreboenden fältväska under jourtid 31 4.1.2 Äldreboenden vagn med diagnostikutrustning under dagtid 40 4.1.3 Egna boenden fältväska för distriktssköterskor 42 4.2 Forskarstudie 47 4.3 Löpande uppföljningar 54 5 Marknadsaktiviteter och resultatspridning 61 5.1 Informations- och marknadsföringsmaterial 61 5.2 Aktiviteter inom länet 62 5.3 Aktiviteter på nationell och internationell nivå 62 5.4 Bearbetning av vård- och omsorgsorganisationer i landet 63 5.5 Annan uppmärksamhet för projektet 64 5.6 Resultatspridning efter projektet 65 6 Avslutande kommentarer och slutsatser 66 Förteckning över kontaktpersoner i projektet 70 CDH/Luleå tekniska universitet 3

Sammanfattning Projektet SARAH har handlat om utveckling av en ny arbetsmetod inom äldrevården i nära samverkan mellan kommuner, landsting, forskning och näringsliv. Med hjälp av modern teknik kan många fler undersökningar och bedömningar göras i hemmet. Läkarkonsultationer på distans är en viktig del av arbetsmetoden. Vården flyttas på så sätt till den trygga hemmiljön och många påfrestande sjukresor kan undvikas. Ett övergripande mål i projektet har varit att stimulera och effektivisera samarbetet mellan vård- och omsorgspersonal och över organisationsgränser med fokus på ökad kvalitet, säkerhet och trygghet för både vårdtagare i egna och särskilda boenden och berörd personal. Den nya arbetsmetoden bygger på en tjänsteplattform som inom ramen för projektet utvecklats av ett leverantörskonsortium bestående av regionala företag. En central del i tjänsteplattformen är en bärbar dator som gör att sjuksköterskor och distriktssköterskor ute på fältet och läkare i beredskap har åtkomst till journalsystemet samt en medicinsk teknisk utrustning för provtagningar och undersökningar. Andra delar av tjänsteplattformen är produkter för mobilt verksamhetsstöd, optimal planering och uppföljning av vård- och omsorgsuppdrag, gemensam vårdplanering och informationssamverkan, distansmöten, säker kommunikationslösning för mobil arbetsplats samt nättjänst för samtalsstyrning. De regionala företag som utvecklat tjänsteplattformen ser en betydande potential på nationell nivå. Arbetsmetoden har prövats i fältförsök under närmare fyra månader. Fältförsöken har omfattat sex vårdcentraler och fyra äldreboenden och varit förlagda till Luleå, Boden, Råneå och Vittangi i Norrbottens län. Till det ska läggas ytterligare några vårdcentraler och ett antal äldreboenden i Luleå som omfattats av beredskap under jourtid. I försöken har även ingått teamsamverkan mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal. Sjuksköterskorna under jourtid samt distriktssköterskorna utrustades med en fältväska innehållande en bärbar dator och ett antal medicinsk tekniska instrument. Bland utrustningen kan nämnas bladderscan som mäter mängden urin i urinblåsan, CRP som tar en typ av snabbsänka, pulsoximeter för att mäta syresättning och pulsfrekvens, EKG och digitalkamera. Sjuksköterskorna under dagtid hade en vagn med motsvarande bärbara dator, men med ett begränsat antal instrument. Viktiga delar i deras utrustning var, förutom den bärbara datorn, elektroniskt stetoskop samt webkamera, headset och högtalare för distanskommunikation via bild och ljud i realtid. Beredskapsläkarna var utrustade med bärbar dator. En central och viktig del av fältförsöken har varit att pröva åtkomsten till journalsystemet och användningen av den medicinsk tekniska utrustningen i arbetet ute hos vårdtagarna. Det har främst gjorts av distriktssköterskor och joursjuksköterskor. Såväl tillgången till journalinformation och möjligheter till dokumentation i journalen som fältväskans utrustning har visat sig vara mycket värdefull och fått stor uppskattning av berörda deltagare. Distanskonsultationer har inte kunnat prövas i önskvärd omfattning beroende på tekniska problem och dålig mobiltäckning. Fältförsöken har varit föremål för utvärderingar i form av nyttoanalyser inklusive ekonomiska värderingar, forskningsstudier och löpande systematiska uppföljningar. Resultaten från utvärderingsstudierna, som än så länge är preliminära utom vad gäller den ekonomiska nyttoanalysen, visar att SARAH-metoden har en betydande potential, även om det finns delar och moment som behöver förändras, förbättras och utvecklas. Luleå tekniska universitet är CDH/Luleå tekniska universitet 4

huvudansvarig för utvärderingen och kommer senare i höst att presentera det slutliga utvärderingsresultatet i en särskild rapport. Åtkomsten till journalsystemet ute på fältet och under beredskap anses som i det närmaste ovärderlig av samtliga deltagande distriktsläkare, distriktssköterskor och sjuksköterskor. Genom journaltillgången kombinerad med den medicinska diagnosutrustningen kan många fler undersökningar och bedömningar göras i vårdtagarens hem. Det i sin tur skapar en ökad trygghet, kvalitet och säkerhet i vård- och omsorgsarbetet. Andra fördelar som förs fram är att sjuksköterskor och distriktssköterskor stimuleras och utvecklas i sitt arbete, vilket också bidrar till att avlasta läkarna. Trots att distanskonsultationerna inte kunnat prövas i tillräcklig omfattning, så visar gjorda försök att det finns betydande värden i det här arbetssättet, både när det gäller konsultationer i realtid och i efterhand. Inte minst medverkande läkare framhåller styrkan i att kunna göra bedömningar på distans, utan att besöka vårdtagaren eller att denne ska behöva åka till vårdcentral eller sjukhus. Det kan vara i form av att kunna lyssna på hjärta och lungor via elektroniskt stetoskop, fotografera ett sår med digitalkamera och lägga den direkt i journalen eller att ta andra prover och vidarebefordra dem till läkaren via tillgången till journalsystemet. Andra möjligheter som öppnar sig med SARAH metoden är att göra ronder vid särskilda boenden på distans, vilket också prövades under försöken med lyckat resultat. Men det finns också delar av arbetsmetoden som upplevs som mindre tilltalande av deltagarna. Hembesöken tar längre tid och det upplevs som stressande av både sjuksköterskor i jourverksamhet och distriktssköterskor. Samtidigt uppkommer tidsvinster såsom inbesparade läkarbesök eller besök för provtagningar och mindre behov för sköterskan att göra förnyade hembesök liksom för att kontakta läkare för att få journaluppgifter. Här behövs en översyn av rutiner och arbetssätt för att metodens möjligheter och fördelar ska komma till sin rätt. Andra synpunkter som kommer fram är att själva fältväskan är svår att packa och att hantera. Flera av deltagarna är heller inte helt nöjda med all utrustning i fältväskan. Kanske finns det instrument som kan plockas bort, vilket i så fall skulle göra väskan lättare och mer hanterbar. När det gäller vårdtagarna själva och deras närstående framkommer inga omdömen som tyder på att metoden skulle medföra problem eller ha brister som försämrar för de boende. Visserligen är många av vårdtagarna på särskilda boenden multisjuka och lider av demenssjukdomar som gör att de har svårt att själva meddela sig med omgivningen. Men de reaktioner som kommit fram visar på att boende och närstående är positiva till utrustningen och faktiskt imponerade av vad tekniken kan åstadkomma. Att få träffa läkaren på distans har heller inte upplevts negativt och inte heller som en ersättning för ett fysiskt besök, utan snarare då som ett sätt att överhuvudtaget få komma i kontakt med läkaren. Projektet drogs alltså med tekniska problem under fältförsöken som också inkluderade svårigheter med datakommunikationen. Det i sin tur gjorde att fältförsöken inte till alla delar och på alla platser kunde genomföras i planerad omfattning. Den här typen av problem är inte ovanliga då det gäller projekt som drivs vid sidan om den ordinarie verksamheten. Försöken får då heller inte den support och uppbackning som behövs för att kunna köras utan besvärande störningar. Vid ett permanent införande i verksamheten kan dessa problem åtgärdas och överbryggas. CDH/Luleå tekniska universitet 5

En annan del i kommunikationen som också behöver åtgärdas är inloggningsförfarandet. Det är alldeles för omständligt och tidsödande. En förenklad inloggning underlättar också arbetet vid hembesöken och under beredskapen för berörd vård- och omsorgspersonal. Den för närvarande dåliga 3G-täckningen i glesbygden är ett problem som försvårar användningen av SARAH metoden på platser där den verkligen behövs och kommer till sin rätt. Inte minst genom ställda krav på utbyggnad från post- och telestyrelsen räknar man dock med att mobiltäckningen avsevärt kommer att förbättras inom en nära framtid. Nyttoanalysen pekar på att SARAH metoden ger betydande ekonomiska mervärden. Det framkommer som tydligast när det gäller försöken som omfattat kommunala sjuksköterskor med fältväska och beredskapsläkare. Den PENG-analys som gjorts visar på att värdet av den så kallade gröna nyttan, som är lättast att omsätta i budgeteffekter, klart överstiger kostnaderna. Även om beräkningarna är försiktigt gjorda för att inte överdriva effekterna, så bör det framhållas att minskad belastning på jourverksamhet, minskat nyttjande av vårdplatser och dylikt sällan leder till förväntade besparingseffekter. Dessa delar av analysen bör därför tolkas med viss försiktighet. Trots den extra varsamheten i bedömningen är det dock svårt att bortse från PENG-analysens resultat och den ekonomiska nytta som metoden kan åstadkomma. Slutsatsen av fältförsöken är att SARAH som arbetsmetod har kvaliteter som på ett genomgripande sätt kan förändra förutsättningarna för vård- och omsorgsarbetet i hemmet. Med ökad säkerhet i bedömningar och beslut ute hos den boende följer också en större trygghet såväl för vårdtagarna och deras närstående som för vård- och omsorgspersonalen. Det är en genomgående uppfattning hos deltagarna i fältförsöken att metoden skapar så stora värden och möjligheter att de vill fortsätta att använda den efter projektets slut. För ett bredare och mer permanent införande behövs förändringar i arbetsrutiner och organisation. Då kan SARAH metodens fördelar, effekter och mervärden komma till sin rätt fullt ut. Dessutom kan metoden och de tekniska lösningar som den erbjuder stödja samarbetet mellan huvudmännen och stärka förutsättningarna för att göra en samverkan över huvudmannaskapsgränserna ännu bättre. Projektet SARAH har arrangerat och deltagit i seminarier, mässor, workshops och andra aktiviteter och rönt stor uppmärksamhet långt utanför länets gränser. Kontakter har också tagits med många andra vård- och omsorgsorganisationer i landet, främst via projektets leverantörskonsortium. Flera landsting har visat stort intresse för arbetsmetoden och den tjänsteplattform som den bygger på. Marknadsföringen och spridningen av resultat från projektet kommer att fortsätta. Det ska också framhållas att SARAH projektet är en av fyra nominerade till det prestigefyllda Sveapriset, som delas ut av socialdepartementet. För den som vill fördjupa sig i de delrapporter och andra dokument som bildar underlag till den här slutrapporten eller ta del av framtaget informations- och marknadsföringsmaterial hänvisas till CDH:s hemsida, www.cdh.ltu.se. CDH/Luleå tekniska universitet 6

1 Inledning Under det här inledande avsnittet redovisas bakgrunden till projektets tillkomst liksom sammanfattande beskrivning av organisation samt uppläggning och genomförande. Avsnittet avslutas med en kort redogörelse över rapportens struktur. 1.1 Bakgrund Allt fler människor får vård i hemmet och det behovet kommer med all säkerhet att öka i framtiden. Det handlar främst om äldre och sjuka som kan bo kvar hemma, men också om vård och rehabilitering efter behandlingar och operationer. En åldrande befolkning och en ökad specialisering vid sjukhusen med kortare behandlingstider gör att det kommer att krävas stora insatser för att trygga möjligheterna att få en god och säker vård och omsorg, både i egna boenden och i särskilda boenden. För att kunna tillgodose framtidens behov måste vården i hemmiljön utvecklas och effektiviseras, såväl inom landsting och kommuner som mellan ansvariga vård- och omsorgsaktörer. Projektet SARAH tar avstamp från de tidigare projekten SIV (Distansöverbryggande teknik som stöd i samverkan inom äldrevården) och ehhc (e-home Healthcare @ North Calotte), läs mer på CDH:s hemsida, www.cdh.ltu.se. Det övergripande målet har varit att med hjälp av modern teknik förbättra möjligheterna till vård- och omsorgsinsatser i hemmet och skapa flexibla och effektiva möjligheter till kommunikation på distans och samverkan mellan olika kategorier av vård- och omsorgspersonal. Vården kan på så sätt i betydande utsträckning flyttas till den egna hemmiljön och undersökningar liksom läkarkonsultationer och bedömningar som tidigare krävt besök på vårdcentral eller sjukhus kan göras hemifrån. Och många påfrestande sjukresor kan undvikas. Allt det här skapar förutsättningar för ökad trygghet, säkerhet och kvalitet i vården och omsorgen samtidigt som det bör leda till tidsbesparingar och minskade kostnader. SARAH är i grunden ett näringslivsprojekt och en central uppgift i projektarbetet har varit att utveckla en integrerad tjänsteplattform som kan bidra till nya arbetsmetoder för vård- och omsorgspersonal. En central del av tjänsteplattformen är en bärbar dator och medicinsk teknisk utrustning. Tjänsteplattformen har utvecklats av IT-företag från näringslivet i nära samverkan med vård- och omsorgspersonal samt IT-ansvariga från Norrbottens läns landsting, Luleå kommun, Bodens kommun och Vittangi vårdcentral (drivs på entreprenad av Praktikertjänst) samt forskare från Luleå tekniska universitet. Ett 70-tal läkare, sjuksköterskor och distriktssköterskor samt i viss mån annan omsorgspersonal har testat och prövat tjänsteplattformen i fältförsök på vårdcentraler, äldreboenden och i egna boenden. SARAH-projektet har bedrivits inom ramen för EU:s program Mål 1 under tiden 2005-10-01 2007-08-31. Det praktiska arbetet påbörjades i huvudsak strax före årsskiftet 2005/2006, vilket innebär att projektet i realiteten pågått under cirka ett och ett halvt år. Ursprungligen sträckte sig projektperioden fram till och med 2006, men projekttiden förlängdes till och med sista augusti 2007. Ansvarig för projektet har varit Centrum för distansöverbryggande hälsooch sjukvård, CDH, vid Luleå tekniska universitet. Parter i CDH är förutom universitetet också landstinget, Luleå, Bodens och Piteå kommuner samt TeliaSonera och TietoEnator. 1.2 Projektets organisation Projektet har drivits av CDH och dess styrelse har fungerat som ledningsgrupp och varit ytterst ansvarig för genomförandet. Under styrelsen har själva projektarbetet organiserats i en styrgrupp med projektledare och biträdande projektledare/koordinator samt sex olika CDH/Luleå tekniska universitet 7

arbetsblock som letts av utsedda personer från projektets deltagande aktörer (se bild nedan). Representanterna i styrgruppen rekryterades från parterna, det vill säga universitetet, landstinget, Luleå och Bodens kommuner samt näringslivet med verksamhetsledaren från CDH som ordförande. Totalt har styrgruppen bestått av nio personer plus projektledare och koordinator som föredragande. Styrgruppen har haft nio protokollförda sammanträden och ett strategimöte. Ambitionen med strategimötet var att diskutera erfarenheter och dra slutsatser för fortsatt arbete och framtida projekt. Till projektet har, förutom personal, forskare och ITleverantörer från medverkande parter, också knutits externa konsulter. Styrgrupp PL WP1 WP2 WP3 WP4 WP5 WP6 Analys Arbetsformer Tekn lösning Fältförsök Forskning & Utvärdering Resultatspridning Projektledaren hämtades från TietoEnator (numera Sirius IT) och har haft huvudansvaret för det löpande praktiska arbetet. Han har också lett de två inledande arbetsblocken, Analys och Arbetsformer. Dessa har handlat om att utarbeta och fastställa innehåll och omfattning av projektet såsom olika konsultationsvägar, deltagande verksamheter, medverkande vård- och omsorgspersonal och utformning av fältförsöken. Arbetsblocket Teknisk lösning har letts och koordinerats av en företrädare för IT-företaget IntelliWork som även ansvarat för block sex Resultatspridning samt fungerat som biträdande projektledare. Ansvariga för de två övriga arbetsblocken, Fältförsök och Forskning/Utvärdering, har varit representanter från Luleå kommun och landstinget respektive Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet. Ledarna för de olika blocken har haft regelbundna uppföljningsmöten under hela projekttiden. 1.3 Uppläggning och genomförande Aktiviteterna i projektet har i huvudsak bedrivits efter arbetsblockens ordningsföljd med de överlappningar och avvikelser som naturligen följer av projektets innehåll och uppbyggnad. Arbetet med tekniska lösningar har exempelvis pågått i stort sett under hela projekttiden. Det betyder att det arbetsblockets aktiviteter egentligen påbörjades redan inledningsvis, även om arbetet intensifierades när projektets utformning och omfattning närmare fastställts för att kunna färdigställa tjänsteplattformen till fältförsöken. Utvecklingsarbetet har sedan fortsatt under fältförsöken och resten av projektets aktivitetsperiod. Forsknings- och utvärderingsinsatserna har pågått såväl under som före och efter försöken i form av förberedelser, insamling av material, intervjuer och samtal, arbetsbesök samt CDH/Luleå tekniska universitet 8

sammanställning, analys och slutsatser. En viktig del av arbetsblocket fältförsök har varit att regelbundet följa upp försöken ute på fältet och snabbt och smidigt kunna vidta erforderliga åtgärder och förändringar. Resultatspridningen har också pågått under stora delar av projektperioden och bland annat innehållit externa kontakter med andra huvudmän och aktörer samt deltagande i mässor och konferenser. För att spegla projektets aktiviteter i kronologisk ordning, så inleddes arbetet med att i slutet av 2005 presentera upplägg och inriktning för företrädare från de olika parterna. Med synpunkterna härifrån som en viktig ingrediens började arbetet med att komma fram till omfattning och utformning av projektets bärande del, Fältförsöken. Kort sagt, dra upp ramar och riktlinjer för fältförsöken för att sedan mer i detalj forma innehåll, arbetsvägar och metoder i försöksverksamheten. Utvecklingen av tjänsteplattformen och alla tekniska och kommunikationsmässiga lösningar som krävdes från landstingets och kommunernas sida visade sig vara besvärligare och mer omfattande än beräknat och tog därför längre tid än vad som ursprungligen planerats. Det handlade bland annat om problem med integrationer mellan system och resursfrågor hos huvudmännen. Koordineringen av alla insatser var också ett synnerligen omfattande arbete. Starten av fältförsöken var planerad till hösten 2006 med en successiv utvidgning till full skala i november samma år. På grund av nämnda problem kom dock tidsplanen att förskjutas med cirka tre månader. Inledande fältförsök kunde ändå påbörjas med måttlig försening. Denna första fas av fältförsöken kan betraktas som en inkörningsperiod med tillfälle för vårdoch omsorgspersonal att träna och bekanta sig med ny teknik och medicinsk teknisk utrustning. Men den var ändå en nog så viktig del av fältförsöken för att personalen skulle få vänja sig vid utrustningen och på så sätt få en smidig övergång till fördjupade försök. Allt eftersom olika tekniska och andra problem löstes kunde fältförsöken trappas upp för att nå full omfattning någon månad efter årsskiftet 2006/2007. Genom förlängningen av projekttiden med åtta månader kunde fältförsöken ändå genomföras i den omfattning och under lika lång tid (cirka 4 månader) som ursprungligen planerats. Inför fältförsöken gjordes olika slag av förberedelser. Dels handlade det om att utbilda och instruera all involverad personal på användning av datorer och utrustning. Dels handlade det om att planera utvärderingen genom att ha möten och diskussioner med personalen för att göra inledande analyser av organisation, arbetsprocesser, nyttoeffekter av nya arbetsmetoder, gå igenom frågeställningar, upprätta utvärderingsblanketter med mera. Dessa aktiviteter var av grundläggande och mycket stor betydelse för att kunna få hållbara och väl underbyggda utvärderingsresultat. Marknadsaktiviteterna för att sprida arbetsmetoder och resultat till olika externa aktörer och verksamhetspersonal har pågått under större delen av projektperioden med tyngdpunkt och intensifiering från starten av fältförsöken och fram till att projektets arbete avslutades. Aktiviteterna har bestått av egna anordnade workshops och seminarier, deltagande i konferenser och mässor samt kontakter och möten med andra landsting, kommuner och deras riksorganisationer eller motsvarande aktörer. CDH/Luleå tekniska universitet 9

1.4 Rapportens struktur Rapporten inleds med en sammanfattning. Efter ett inledande avsnitt följer en beskrivning av tjänsteplattformen och de tekniska lösningar som banat vägen för de nya arbetsmetoder som utvecklats i projektet. I nästa avsnitt redogörs för fältförsökens omfattning, utformning och uppläggning liksom svårigheter och problem som vi mött på vägen och hur vi bemästrat och löst dem. De följande två avsnitten handlar i tur och ordning om resultatet av projektets utvärderingsarbete och löpande uppföljningar respektive marknadsaktiviteter och resultatspridning. Rapporten avslutas med sammanfattande kommentarer och slutsatser. CDH/Luleå tekniska universitet 10

2 Tekniska lösningar för utveckling av nya arbetsmetoder Det här avsnittet beskriver vilka IT-företag som medverkat i projektet och bidragit till de teknik- och kommunikationslösningar som ligger bakom utvecklingen av nya arbetsmetoder för vård- och omsorgspersonal. Den tjänsteplattform som tagits fram av företagen beskrivs ingående liksom behov och krav på kvalitetssäkring, teknisk support med mera. Avsnittet innehåller också en beskrivning av problem och erfarenheter samt förslag till förbättringar och förändringar. 2.1 Ett konsortium av IT-företag En grundläggande del av projektet har varit att ta fram en integrerad och flexibel tjänsteplattform som ger förutsättningar för bättre och effektivare arbetsmetoder och samverkan inom vård, omsorg och rehabilitering i hemmet. Tjänsteplattformen har utvecklats av ett leverantörskonsortium bestående av IT-företagen IntelliWork, ismobile, MedCon, STT System, Telia, TietoEnator och Marratech. Den består av ett antal produkter och tjänster som fördelar sig mellan företagen på följande sätt: - IntelliWork har svarat för koordineringen av leverantörskonsortiets arbete och är tillika sammanhållande för den kommersiella satsningen - ismobile har bidragit med Blå Coordinator/Blå Pocket som är en produkt för mobilt verksamhetsstöd - MedCon har svarat för medicinsk teknisk kvalitetssäkring samt att i nära samråd med vård- och omsorgspersonal ta fram lämplig mobil diagnostikutrustning - STT System har bidragit med TES som är en produkt för optimal planering och uppföljning av vård- och omsorgsuppdrag i hemmet - Telia har bidragit med Telia CallGuide VCC som är en nättjänst för samtalsstyrning och Telia Connect Pro som ger en säker kommunikationslösning för mobil arbetsplats - TietoEnator har bidragit med Meddix som är en produkt för gemensam vårdplanering och informationssamverkan mellan landsting och kommuner - Marratech har bidragit med en produkt för distansmöten Sammantaget skapar tjänsteplattformen större möjligheter att göra undersökningar och bedömningar på distans. Kort sagt och lite tillspetsat, vårdcentralen flyttar till hemmet. Tjänsteplattformen marknadsförs av leverantörskonsortiet under namnet MedAssist (www.medassist.se) och beskrivs närmare här nedan. 2.2 Beskrivning av tjänsteplattformens innehåll Företagens olika bidrag till tjänsteplattformen kompletterar varandra och har integrerats för att få en smidig och flexibel samverkan. Det gör att användningen kan anpassas till olika organisationers behov och förutsättningar. Tillsammans bidrar tjänsteplattformens olika komponenter och lösningar till att förenkla och förbättra vårdarbetet och på så sätt möjliggöra att fler undersökningar och bedömningar kan göras i hemmet. Tjänsterna som plattformen erbjuder presenteras i det följande. Mobil diagnostikutrustning En central del av tjänsterna i plattformen är en mobil diagnostikutrustning. Vård- och omsorgspersonalens synpunkter och behov har varit vägledande för den utrustning som valdes ut. Det bör framhållas att produkterna inte är specifikt utvecklade för projektet, utan finns som kommersiella produkter på marknaden. CDH/Luleå tekniska universitet 11

För distriktssköterskor och sjuksköterskor i jour vid äldreboenden har lösningen under fältförsöken bestått av en så kallad fältväska med en bärbar dator för mobil åtkomst till landstingets journalsystem och kommunens omvårdnadsjournal samt utrustning för diagnostik. Sjuksköterskor på äldreboenden (dagtid) har under fältförsöken på motsvarande sätt haft en vagn med bärbar dator och ett begränsat antal diagnostikinstrument jämfört med innehållet i fältväskan. Sammantaget har fältförsöken omfattat nedan beskriven mobil diagnostikutrustning (se bild). Härutöver ingår ett antal andra instrument i sjuksköterskornas och distriktssköterskornas normala fältutrustning, men dessa redovisas inte här. Bladderscan Bladderscan är ett instrument som genom ultraljud mäter mängden urin i urinblåsan. De vanligaste användningsområdena är mätning av residualvolymen som avgör om patienten behöver tappas med kateter samt vid utredning av urininkontinens. CRP ( snabbsänka ) Instrumentet CRP mäter koncentrationen av C-reaktivt protein i blodplasman. Vid en bakteriell inflammation kan koncentrationen öka kraftigt och användning av CRP är ett snabbt och effektivt sätt att analysera detta. Hb mätare Hb instrumentet mäter halten hemoglobin i blodet, det vill säga blodvärdet som det kallas i dagligt tal. Hemoglobinhalten är ett mått på blodets förmåga att transportera syre. PEF mätare Det här instrumentet mäter maximalt utandningsflöde, vilket bland annat är värdefullt för att bedöma lungfunktionen hos patienter med KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Pulsoximeter Pulsoximetern används för att mäta syrehalt/syresättning i patientens blod och pulsfrekvens. CDH/Luleå tekniska universitet 12

EKG En EKG-utrustning (ElektroKardioGraf) skapar en vilo-ekg rapport med avbildning av hjärtmuskeln i 12 avledningar. Genom att jämföra EKG-kurvor tagna vid olika tillfällen erhålls ett ännu bättre bedömningsunderlag. Elektroniskt stetoskop Det elektroniska stetoskopet möjliggör för läkare att på distans avlyssna en persons hjärt- och lungljuds. Sjuksköterskan förflyttar stetoskopet efter anvisning av läkaren. Både läkare och sjuksköterska kan samtidigt höra hjärt- och lungljuden. Digitalkamera Kameran är mycket användbar för att dokumentera till exempel hudförändringar, bensår och läkningsprocessen för sår och vid misstanke om frakturer. Webkamera med headset Den här utrustningen används för att sjuksköterska och patient ska kunna se och tala med läkaren under distanskonsultationer. Läkaren använder headset under samtalen, medan vårdpersonalen hos patienten använder högtalare med inbyggd mikrofon för att båda samtidigt ska kunna samtala med läkaren. Headset används också av läkaren för att med god ljudkvalitet kunna lyssna på patientens hjärt- och lungljud via det elektroniska stetoskopet. Webkamerans bildkvalitet är så bra att den också kan användas för en snabb bedömning av hudförändringar, bensår och liknande. Om det krävs bättre bildkvalitet kompletteras undersökningen genom att ta foto med digitalkameran som beskrivs ovan. Mobil åtkomst till landstingets journalsystem VAS För att få en säker och flexibel lösning vid mobil uppkoppling till organisationers intranät och i det här avseendet till landstingets journalsystem används Telia Connect Pro. Genom uppbyggnad av brandväggar både hos Telia och landstinget skapas en säker och krypterad så kallad VPN tunnel mellan den bärbara datorn och landstingets intranät. Lösningen innehåller intelligens som automatiskt nyttjar det kommunikationsnät med bästa kapaciteten som är tillgängligt vid varje tillfälle. Det innebär automatisk överkoppling mellan GSM/GPRS, 3G och ADSL, utan att pågående uppkoppling och eventuell dataöverföring störs. Om förbindelsen av någon anledning går ner, så fortsätter dataöverföringen med automatik då täckningen återfås. På det här viset kan vårdpersonal ute på fältet vid sina patientbesök ha åtkomst till sina respektive journalsystem via den bärbara datorn. För landstingets distriktssköterskor innebär det till exempel möjligheter att ta del av journalen hos patienten eller att skicka foto och rapporter till journalen samt skriva in mätvärden. Den lösning som utvecklats i SARAH medger att digitalt lagra en EKG-rapport, hjärt- och lungljud samt foton, så att de blir direkt nåbara för andra med rätt behörighet via journalsystemet. För distriktsläkare innebär den bärbara datorlösningen att de kan komma åt journalsystemet vid beredskap i hemmet och genom en CITRIX-lösning att de samtidigt får tillgång till andra applikationer och data nödvändiga för behandlingen av patienten. Det här bedöms medföra en betydande effektivisering samt ökad säkerhet och flexibilitet i arbetet. Läkaren behöver inte åka till vårdcentralen för att nå journalinformation och kan i akuta situationer ge snabba besked för att sätta in behandlingar omedelbart. På så sätt undviks onödiga och påfrestande sjuktransporter. I SARAH har en särskild lösenordhantering via Portwise tillämpats för att ytterligare stärka säkerheten vid åtkomst till journalsystemet. CDH/Luleå tekniska universitet 13

För kommunala sjuksköterskor löstes åtkomsten till journalinformation genom produkten Meddix Journal. Åtkomsten styrs av landstinget via berörda läkare och regleras genom särskilda patientmedgivanden. Kommunalt anställda sjuksköterskor, i det här fallet de som arbetar vid kommunernas äldreboenden, får på så sätt tillgång till journaler som berör de boende som sjuksköterskorna ansvarar för. Applikationen Meddix Journal hanterar även gemensam vårdplanering, in- och utskrivningsmeddelanden, omvårdnadsepikris, provsvar och läkemedelslista. I projektet SARAH har den dessutom utökats med en funktion för sjuksköterskemeddelanden. Kommunala sjuksköterskor kan härigenom skicka meddelanden som tas emot i journalsystemet via läkarens mailbox. Meddelandena kan även innehålla bilagor med exempelvis foton eller EKG-kurvor. Läkaren bedömer informationen och kan sedan enkelt föra in anteckningarna och/eller bilderna till journalsystemet. Den här funktionen med sjuksköterskemeddelanden är särskilt användbar under jourtid. Patientmedgivanden Som redan berörts ovan finns i Meddix Journal funktioner för att hantera patientmedgivanden. Dessa medgivanden omfattar kommunala sjuksköterskor och det är landstinget som styr vilka patientjournaler och vilka delar av journalen som sjuksköterskorna kan komma åt. Normalt ska de kunna få tillgång till information om boenden/patienter som de ansvarar för och har kontakt med. För att sjuksköterskorna ska få åtkomst till journaluppgifter krävs medgivande både från den boende eller dennes närstående och ansvarig läkare. Genom särskilda markeringar i journalen framgår om det finns medgivanden och eventuella inskränkningar. Distansmöten För tjänsten distansmöten används Marratech, en applikation som numera ägs av Google. I det här projektet har den i första hand nyttjats för distanskonsultationer mellan distriktsläkare på vårdcentral och sjuksköterskor på äldreboenden under dagtid. Tjänsten skapar förutsättningar för att utveckla arbetsmetoder för medicinska undersökningar och bedömningar på distans och stödjer på ett utomordentligt bra sätt flerpartsuppkopplingar med bild- och ljudkommunikation. Det öppnar för vidare perspektiv som till exempel att vid behov koppla in andra läkarkollegor eller specialister. För att få riktigt bra förutsättningar att genomföra distanskonsultationerna användes på äldreboendena en ändamålsenlig vagn utrustad med bärbar dator, elektroniskt stetoskop, webkamera, mikrofon och separata högtalare. Ett av äldreboendena hade också EKG i sin utrustning. Det är viktigt att ha kommunikationslösningar på äldreboendena som gör att undersökningarna kan genomföras i de boendes rum utan att behöva förflytta dem i huset. Om inte bredbandsanslutningar finns till rummen kan en bra lösning vara att installera ett trådlöst nätverk (WLAN). Samtalsstyrning och uppkoppling via fast telefon Tjänsteplattformen innehåller också produkten Telia CallGuide för att på ett smidigt och flexibelt sätt styra samtalen. Inom ramen för SARAH användes samtalsstyrningen för beredskapsläkare som loggade in till jourtjänstgöring via sin mobiltelefon. Genom inloggningen blev de tillgängliga för direktsamtal från de sjuksköterskor vid äldreboendena som tjänstgjorde under jourtid. När sjuksköterskorna ringde ett enhetligt 020-nummer kopplades de direkt till tjänstgörande beredskapsläkare. Om det inte fanns någon inloggad läkare kopplades samtalet till jourcentralen. Tjänsten har också köhantering som gör att samtalen behandlas i turordning om det finns flera samtal på linjen. Se bild nedan. CDH/Luleå tekniska universitet 14

020-35 57 05 Inloggning med ID + PIN JA Finns inloggad jourläkare? NEJ Ledig eller i samtal? Ledig I samtal Samtalet kopplas fram Samtalet ställs i kö Samtalet kopplas till jourcentralen Men tjänsten kan även erbjuda möjligheter till en betydligt bredare användning. Sjuksköterskorna kan till exempel ges valmöjligheter att få direktkontakt med specialister inom sluten vården eller distriktsläkare beroende på situationen. Aktuella tillfällen då det kan finnas behov av att kontakta specialist är när patienter skrivits ut från sjukhus och behöver utökad assistans under en kritisk rehabiliteringsperiod. En annan tjänst som anknyter till det här är möjligheten att nå läkare då mobil täckning saknas. Det kan gälla både under dagtid och jourtid. Sjuksköterskan kan då via ett 020- nummer koppla upp sig på patientens telefon, men då krävs identifiering eftersom samtalet kommer från ett okänt telefonnummer. Identifieringen baseras på personlig kod i kombination med lösenord som begärs genom SMS då arbetspasset börjar. Teamsamverkan mellan vård- och hemtjänstpersonal Tjänsteplattformen innehåller också funktioner som förenklar och effektiviserar samarbetet mellan vårdpersonal vid landstinget och personal inom kommunens hemtjänst. Det handlar i grunden om ett planerings- och uppföljningssystem (TES) för kommunala hemtjänstuppdrag som utvecklats och förfinats (Blå Pocket) för att smidigt kunna användas för teamsamverkan mellan distriktssköterskor vid landstinget och personal inom hemtjänsten. Informationsutbyte och uppdragshantering inklusive avvikelsehantering sker via handdatorer och bärbar dator ute på fältet. Den nya arbetsmetoden innebär att det blir enklare och smidigare för hemtjänsten att via handdatorer rapportera iakttagelser till distriktssköterskan samtidigt som distriktssköterskan i sin tur med hjälp av en bärbar dator kan återföra information eller lägga in nya uppgifter till hemtjänstpersonalen. Genom att distriktssköterskan dessutom har tillgång till journalsystemet ute hos patienterna, så kan besked och anvisningar ges på ett mycket snabbare och säkrare sätt. Det här innebär att båda parter kan planera sitt arbete på ett bättre sätt och kanske framför allt, det blir mycket lättare att göra omfördelningar och omprioriteringar av olika uppdrag. När CDH/Luleå tekniska universitet 15

hemtjänstpersonalen slutfört ett uppdrag hos en kund rapporteras det till arbetsledaren och till berörd vårdpersonal om det är en insats som krävt samverkan med distriktssköterska. Det finns särskilda rapportmallar som gör det lätt för distriktssköterska eller läkare att tolka uppgifterna. Genom fältförsöken i projektet SARAH har den mobila applikationen kunnat utvecklas med bland annat förenklat handhavande. 2.3 Säkerhet i driftmiljön För att klara landstingets höga säkerhetskrav skapades ett länsövergripande extranet mellan landstinget och länets kommuner via IT Norrbottens Lumioranät. Det nätet är ett gigabit nätverk som täcker de flesta kommuner i Norrbotten. För att öka säkerheten använder kommunerna ett eget logiskt nät i Lumiora. I SARAH-projektet skärptes säkerheten ytterligare genom att skapa ett Regionalt Sjunet inom Lumioranätet. Brandväggarna hos såväl landstinget som Luleå och Bodens kommuner konfigurerades i samverkan mellan organisationernas brandväggsspecialister. IT Norrbotten kopplade sedan ihop Regionala Sjunet med AC-net i Västerbotten, det vill säga motsvarigheten till Norrbottens Lumioranät. Fördelen med den här systemlösningen är att vårdenheterna ges tillgång till den höga överföringskapacitet som krävs för distansmöten med videoöverföring samtidigt som en hög informationssäkerhet erhålls överhuvudtaget inom vård- och omsorgsarbetet. Dessutom ges den åtkomst till Sjunet som är nödvändig för uppkoppling av videosessioner mellan landstinget och kommunerna. En viktig del i projektet var mobil uppkoppling till landstingets intranät för läkare och distriktssköterskor. För att åstadkomma det krävdes tre huvudsakliga systemkomponenter: - Telia Connect Pro för 3G/2G samt Safeword guldkort för modem (via patienttelefon 020) som tillsammans ger en säker kommunikation mellan lap top dator och landstingets nätverk - Landstingets Portwise lösning som ger en säker identifiering av användaren - Citrix server som ger landstinget möjlighet att styra vilka applikationer som olika fjärranvändare ska ges tillgång till För att erbjuda distriktssköterskor åtkomst till landstingets journalsystem VAS även på de platser där mobil täckning saknas (i projektets glesbygdsdelar Råneå och Vittangi) upprättades en modempool för uppkoppling till uppringd förbindelse via telefoninätet. Genom att ansluta modempoolen till 020-nummer belastas inte personens abonnemang för dessa samtal. En betydande nackdel med den här lösningen är att distriktssköterskan inte samtidigt kan använda förbindelsen för uppkoppling mot journalen och samtal med läkare för konsultation. Vid ett breddinförande bör en lösning baserad på IP-telefoni användas. De kommunala sjuksköterskor i Luleå som använde bärbara datorer på äldreboenden anslöt till kommunens intranät via fast förbindelse eller via WLAN. Brandväggsöppning medgavs för anslutning till Regionalt Sjunet. När det gäller joursjuksköterskorna som nyttjade 3G/GPRS infördes samma typ av Telia Connect Pro lösning som för landstinget. Kommunala sjuksköterskor på äldreboenden i Boden anslöt till kommunens intranät via fast förbindelse. Brandväggsöppning medgavs för anslutning till Regionalt Sjunet. CDH/Luleå tekniska universitet 16

2.4 Kvalitetssäkring av fältförsöken Arbetet med tjänsteplattformen inleddes med att ta reda på vård- och omsorgspersonalens önskemål om förbättringar och förändringar av arbetsmetoder och behovet av teknikstöd. Därefter utvecklades en första version av tjänsteplattformen. Versionen visades sedan på en workshop för berörd personal där de fick möjlighet att prova och använda tekniken och utrustningen. Förutom muntliga återkopplingar från personalen i samband med demonstrationen och utprovningen fick deltagarna också besvara en enkät. Framkomna synpunkter sammanställdes och analyserades och utmynnade i en aktivitetslista med önskvärda förändringar. Det fortsatta åtgärdsarbetet stämdes regelbundet av mot aktivitetslistan och följdes upp genom veckovisa möten med utsedda ansvariga för leverantörerna samt landstingets och kommunernas IT-enheter. Innan fältförsöken startade genomfördes ett så kallat acceptanstest. Ett särskilt formulär togs fram med beskrivning av testerna anpassade för var och en av de ingående applikationerna och utrustningarna. Varje delkomponent studerades och provades under medverkan från berörd vård- och omsorgspersonal. Resultaten antecknades i ett testprotokoll. De problem som identifierades i samband med acceptanstesten fördes in i aktivitetslistan och följdes upp i de efterföljande arbetsinsatserna med tjänsteplattformen. Fältförsöken startades inte samtidigt för alla deltagande vårdcentraler och äldreboenden, utan olika enheter och delar kom igång allt eftersom utrustning och applikationer färdigställdes och efter att berörd personal fått nödvändig utbildning och känt sig mogen att börja. Inledande fältförsök påbörjades först vid hemtjänsten i Råneå under oktober 2006 och följdes successivt av andra verksamheter på övriga orter. Fullskaliga fältförsök vid alla medverkande enheter var igång i februari 2007 och pågick ända in i juni månad samma år (cirka 4 månader). Även under själva fältförsöken identifierades tekniska problem. Det handlade främst om problem med driftmiljöerna i form av bland annat inloggning och tillgång till nödvändiga nätverk, men även om produkternas integrationsgränssnitt och funktionalitet. De problem som framkom infördes i en speciell fellogg med uppgifter om bland annat vem som upptäckte felet, när det rapporterades, vilken produkt det handlade om, beskrivning av felet, ansvarig för att åtgärda felet och beräknad tidpunkt för när felet ska vara avhjälpt. Trots den tämligen rigorösa acceptanstesten framkom allt för många tekniska problem under starten av fältförsöken. Ett viktigt och genomgående problem visade sig senare vara att testerna för respektive applikation/komponent genomfördes på ett användarställe. Det innebar att problem med exempelvis inloggning för andra användare än den som genomförde testen inte uppdagades förrän senare. Eller att uppkoppling för videokonferens som fungerade mellan ett äldreboende och en vårdcentral inte fungerade mellan andra enheter. På motsvarande sätt var det med andra problem. För att komma tillrätta med problemen gjordes tester och uppföljningar vid flertalet vård- och omsorgsenheter enligt en särskilt upprättad mall. Efter den genomgången och efter att nödvändiga åtgärder vidtagits ökade tillgängligheten väsentligt. 2.5 Support Supporten delades in i tre olika nivåer. Den första nivån var så kallade superanvändare som fick fördjupad utbildning för att kunna hjälpa sina kollegor med stöd och råd vid enklare problem. Den andra nivån var IT-enheternas help-desk och den tredje nivån var mer CDH/Luleå tekniska universitet 17

avancerad teknisk support från leverantörerna och specialister vid vård- och omsorgsorganisationerna. Vid de olika vård- och omsorgsenheterna utbildades 1-2 superanvändare. Personer med ITvana och intresse valdes ut och fick en mer omfattande utbildning än den övriga personalen vid enheten. På så sätt fick enheten en betydande kunskap om handhavande av utrustning och applikationer samt om förfarande vid problem som de inte själva kunde lösa. Superanvändarna blev mycket uppskattade av berörd personal vid de medverkande vård- och omsorgsenheterna. IT-enheternas help-desk funktion hos kommunerna och användarservice hos landstinget hjälpte användarna att lösa generella tekniska problem. Det kunde till exempel handla om administration eller uppläggning av användare. För dessa generella problem fungerade den här hjälpfunktionen bra. För mer avancerad support svarade leverantörerna och IT-specialister inom organisationerna. Hos leverantörskonsortiet utsågs en huvudkontaktperson för tekniska problem. Denne förde sedan problemet vidare till berörd leverantör. En uppläggning som förenklade kontakterna för användarna. De flesta tekniska problem som uppstod löstes också skyndsamt av leverantörernas tekniker. Projektspecifika problem hos vård- och omsorgsorganisationerna hanterades via de huvudkontaktpersoner som utsetts vid respektive IT-enhet. Här var det betydligt svårare att åstadkomma korta ledtider. Det berodde främst på att de specialistpersoner som skulle utföra arbetet inte sällan var upptagna i den egna operativa driftmiljön och därför hade svårt att omfördela arbetet och prioritera insatser för projektet, med andra ord en resursfråga. Det kunde ofta ta flera dagar och i vissa fall någon vecka att få problem åtgärdade. 2.6 Erfarenheter och problem Under den här rubriken behandlas erfarenheter och problem som direkt eller indirekt har att göra med de tekniska lösningar som har utvecklats i projektet. Erfarenheterna analyseras och ligger till grund för de förslag till önskvärda förbättringar som lämnas. Redovisningen är uppdelad på olika underavsnitt. Applikationer Till den allra största delen användes generella standardapplikationer för att stödja de nya arbetsmetoderna i fältförsöken. Applikationerna konfigurerades för att passa de olika användarbehoven och integrerades med varandra för att få en smidig samverkan. Det finns både för- och nackdelar med att använda standardapplikationer. Fördelarna är att det går snabbt och enkelt att konfigurera dem för olika utvecklingsbehov samt att utveckling och support blir avsevärt billigare. Nackdelen är att användargränssnitten ofta blir onödigt komplexa för den ofta enkla funktion som vård- och omsorgspersonal behöver. Genom att förbättra användargränssnittens konfigureringsmöjligheter så att slutanvändare enbart ges tillgång till funktioner som de behöver kan användningen förenklas betydligt. Förvaring och transport av utrustning För att förvara och transportera utrustningen tog projektet fram en speciell så kallad fältväska i två olika versioner för sjuksköterskor som arbetar på fältet. Först erbjöds sjuksköterskorna CDH/Luleå tekniska universitet 18

en ryggsäck med hjul och handtag, vilket innebar att väskan kunde bäras i handen eller på ryggen liksom dras fram. Vårdpersonalen ansåg dock efter en tids användning att den här väskan var svår att packa. All utrustning hamnade i samma utrymme och det var besvärligt att hålla ordning på de olika instrumenten. Därför skaffades en större väska av bagtyp med olika fack samt en ergonomisk bagagekärra med stora hjul som väskan kunde dras på. Men inte heller den väskan upplevdes som en riktigt bra lösning. Förslag som kom fram under försökens gång var att inreda tjänstebilarna så att utrustningen kunde förvaras där och även laddas i bilarna genom anslutningar som för en motorvärmare. Som komplement behövs dessutom en enklare väska för den utrustning som sjuksköterskan behöver ta med från bilen till personens bostad. Ett annat alternativ som diskuterades för joursjuksköterskorna vid äldreboenden var att istället för fältväskor eller inredda bilar förse alla äldreboenden med särskilda vagnar utrustade med bärbar dator och lämplig diagnostikutrustning. Den vagn som användes vid äldreboendena fungerade bra i det stora hela. Förslag till förbättringar är att vagnen behöver kunna höjas och sänkas och att den bärbara datorn samt webkameran behöver ha en stabilare fastsättning. Webkameran måste samtidigt vara enkel att ta loss, eftersom den ska användas för att visa bilder på sår och andra hudåkommor. Dessa mindre justeringar förutsätter dock att utrustningen inte utökas nämnvärt. Idag har vagnen bara en begränsad del av utrustningen jämfört med väskan. Om vagnens utrustning ska utökas med flera instrument, så måste utformningen ses över ordentligt. Utrustningens sammansättning och funktionalitet Ett par allmänna synpunkter som kommit fram är att den portabla diagnostikutrustning som användes i fältförsöken har flera olika laddare och att en del av utrustningen är lite väl otymplig att transportera. Problemet med flera laddare är att det är omständligt att hantera laddningsproceduren och att det kan vara svårt att hålla reda på vilka instrument som är nyladdade och inte. Särskilt som utrustningen delas av flera personer. Sjuksköterskorna var med några undantag nöjda med sammansättning och funktionalitet. När det gäller mängden utrustning är det viktigt att beakta att såväl distriktssköterskor som jourhavande sjuksköterskor vid äldreboenden även har annan utrustning (exempelvis för omläggning) med sig vid hembesöken. Därför kan antalet instrument behöva begränsas till de allra nödvändigaste, vilket skulle innebära en viss reducering av utrustningen i fältväskan. Det instrument som kanske uppskattades mest av alla var bladderscan, som ansågs enkel och smidig att använda. Även HB-mätare, PEF mätare och pulsoximeter var lätta och smidiga att hantera och nyttja. Digitalkameran ansågs mycket värdefull och bör fortsättningsvis vara en självklar del av sköterskornas utrustning. CRP instrumentet fick mindre bra betyg på grund av att det var otympligt och klumpigt samt krävde hantering av vätskor. Däremot behövs instrumentet i utrustningen och förhoppningsvis utvecklas snart en CRP-utrustning som är speciellt anpassad för mobil diagnostikverksamhet. EKG-utrustningen som användes var ett EKG med 12 avledningar. Den är tämligen dyr och komplicerad att hantera, varför önskemål framfördes om ett enklare instrument för EKGundersökningar. Det finns också sådana EKG-instrument på marknaden, men dessa mäter inte 12 avledningar samtidigt. I många fall är det dock fullt tillräckligt att använda dessa enklare EKG-utrustningar. En nackdel är att resultatet inte är fullt jämförbart med de undersökningar som görs på vårdinrättningarna. Instrumentet har under fältförsöken använts ytterst CDH/Luleå tekniska universitet 19

sporadiskt. Det finns olika uppfattningar bland läkarna om nyttan med att ha instrumentet med i fältutrustningen. Det elektroniska stetoskopet ses som ett värdefullt instrument i fältutrustningen. Hjärta och lungor är viktiga att avlyssna för att diagnostisera medicinska problem hos många äldre. Sjuksköterskorna hade vissa problem med att hantera inställningen av stetoskopets mikrofon samt med trycket och placeringen av mikrofonen på kroppen för att få en ljudåtergivning av bästa kvalitet. Problem som dock löser sig med mer träning och erfarenhet. Webkamera och headset användes av sjuksköterskorna på äldreboendena och fungerade mycket bra. Fastsättningen av kameran på den bärbara datorn måste emellertid förbättras samtidigt som den ska vara lätt att ta loss för undersökningar av sår, hudförändringar och liknande. Teknik och kommunikation Säkerhetslösningen Telia Connect Pro, som användes för åtkomst av uppgifter från landstingets journalsystem och kommunens omsorgssystem, fungerade bra och smidigt under fältförsöken. I båda fallen tillämpades dessutom Portwise för engångslösenord via SMS och Citrix för web åtkomst till applikationer på intranät. Lösningen uppskattades också av parternas IT-enheter genom att surfmöjligheterna begränsades och därmed riskerna för att få in virus i intranätet. Inloggningen är en nyckelfunktion och det upplevdes som mycket omständligt att behöva 3-4 olika användarnamn och lösenord för att komma in. Här krävs en annan lösning, exempelvis en kombination med kort eller biometrisk lösning samt en enda inloggningssekvens till samtliga system, så kallad SSO (Single Sign On). Den mobila täckningen i Råneå- och Vittangiområdet var mycket bristfällig och begränsade kraftigt fältförsöken med mobil uppkoppling för distriktssköterskorna i dessa regioner. Inom dessa områden tillämpades därför under fältförsöken en lösning med uppkoppling via patientens telefonlinje utan att belasta abonnemanget. Lösningen innebar dock ett problem genom att sköterskan inte kunde vara uppkopplad till journalsystemet och samtidigt ha telefonkonsultation med läkaren. Problemet kan lösas genom att använda IP-telefoni och data över samma telefonlinje, men den lösningen är olämplig för vårdtagare som har telefoner med trygghetslarm. En kraftig utbyggnad av 3G och GSM/GPRS pågår nu i vissa delar av länet, bland annat i Råneå med omnejd. Även en ny användning av det gamla NMT-nätet kommer att innebära förbättringar. Tillgången till Meddix Journal för kommunens vårdpersonal uppskattades verkligen av sjuksköterskorna vid äldreboendena. Härigenom kunde de snabbt och enkelt komma åt labbsvar och andra uppgifter från gjorda undersökningar liksom medicinlistor och annan information. Meddelanden och överföring av diagnosdata från sköterskor till läkare upplevdes också som värdefullt. Genom att skapa ett gemensamt 020-nummer till tjänstgörande beredskapsläkare förenklades kontakterna i betydande utsträckning för de kommunala joursjuksköterskorna. Tidigare fick de ringa jourcentralen för att ta reda på vilken distriktsläkare som var i tjänst och dennes mobilnummer. För läkarna var det också enkelt att hantera den här tjänsten för samtalsstyrning. De ringer bara upp tjänsten och anger i talsvar att de loggar in på jourtjänstgöringen. CDH/Luleå tekniska universitet 20

Teamsamverkan via TES applikationen mellan hemtjänst och distriktssköterska i Råneåområdet (Vitådalen) stördes kraftigt av den dåliga mobiltäckningen och försöken kunde inte genomföras på det sätt och i den omfattning som planerats. Trots det kan konstateras att såväl hemtjänstpersonal som distriktssköterska ser stora värden och effektivitetsvinster med det nya arbetssättet. Distansmöten med videokommunikation mellan distriktsläkare och sjuksköterskor upplevs ha ett mycket stort värde. Under försöken tillämpades arbetssättet enbart under dagtid mellan vårdcentral och äldreboende via fast bredbandsuppkoppling och då främst i form av hjärt- och lungljudsundersökningar. Såväl akuta distansundersökningar mellan ordinarie patientbesök som planerade rondundersökningar prövades. Försöken begränsades dock av tekniska problem och kommunikationsstörningar. För att kunna bredda användningen av konsultationer i realtid genom videouppkoppling till distriktssköterskor och kommunala joursjuksköterskor ute på fältet krävs en bättre bandbredd i det mobila nätet. En uppgradering väntas dock inom en nära framtid. Ett alternativ skulle kunna vara att använda så kallade WIMAX master för att uppnå den överföringshastighet som krävs. Men även här finns betydande begränsningar när det gäller geografiska förhållanden och avstånd till basstationer. Det innebär att många glesbygdsområden utanför de större befolkningskoncentrationerna ändå inte kan nås. Driftmiljö och support Såväl vid förberedelserna inför fältförsöken som under försöken var det mycket svårt att få tag i utsedda kontaktpersoner inom berörda IT-enheter liksom att få tillgång till personer med den specialkompetens som krävdes för olika insatser. Det ledde till stora förseningar i förberedelserna liksom i veckolånga driftstörningar under fältförsöken. Orsakerna till problemen bottnar sannolikt i svårigheter att ge support till den egna prioriterade verksamheten och samtidigt serva projektet, kort sagt begränsade resurser. Men det handlar nog också om hur parterna i samråd planlägger och organiserar arbetet. Inför den här typen av projekt och fältförsök rekommenderas därför att mer tid avsätts för att gå igenom projektets omfattning och behov av stöd, support med mera. Förslagsvis upprättas någon form av kontrakt eller avtal mellan projektet och vård- och omsorgsaktörerna för att reglera tidsåtgång, insatser, prioriteringar, tillgänglighet och samarbetet överhuvudtaget. Landstinget är restriktiva med att tillåta förändringar i journalsystemets funktionalitet och därför användes en separat testmiljö. Den ger dock inte tillgång till skarpa journaler, vilket innebar att läkarna under försöken tvingades använda det ordinarie journalsystemet och testmiljön samtidigt. Något som innebar betydande merarbete och mer komplicerad hantering, vilket i sin tur påverkade fältförsöken och därmed resultaten. Inför fortsatta försök och framtida projekt är det därför viktigt att så långt det är möjligt se till att miljön vid försök och prov blir identisk med den miljö som sedan gäller vid ett breddinförande. Det skulle till exempel kunna vara en parallell testmiljö till det ordinarie journalsystemet som ger läkarna tillgång till skarp journalinformation, det vill säga en form av operativ testmiljö. Ett annat problem som störde de dagliga fältförsöken var till synes basala saker som att program, datalicenser och certifikat löpte ut och därmed stoppade vissa funktioner. Det här inträffade flera gånger under fältförsöken och det kunde ta flera dagar innan problemen upptäcktes och åtgärdades. Rutiner för den här sortens uppgifter under tidsbegränsade prov ute hos organisationerna behöver ses över och förbättras. Om projekt av det här slaget skulle betraktas som en naturlig del i arbetet, skulle många av problemen kunna undvikas. CDH/Luleå tekniska universitet 21