Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Relevanta dokument
xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Bästa boten mot besvärliga medarbetare: Anställ dem inte!

Personlighetsstörningar

Att förstå människor med psykisk sjukdom

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Skenet bedrar? Lär dig de vanliga psykiska sjukdomarna.

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Psykopatologi & Psykiskt status

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Validand och valideringshandledare

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

INFORMATION OM INVEGA

Hur du tacklar intervjusituationen!

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Kunskap är makt. Lästips för psykoterapiintresserade. Denna kurs är ingen kokbok - så det blir inga recept.

Personlighetsstörningar

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Bemötande aspekter för nyanlända.

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Alkohol- och drogpolicy

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Psykiskt status

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

-man slutar bara att leva

Områdesbeskrivning Norrköping

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Egen styrka-projektet

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Intervjuguide - förberedelser

Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Resultat av enkätundersökning

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Cirkelledaren Din egen berättelse

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Scouternas gemensamma program

Till dig som bryr dig

Psykoser. Vanföreställningssyndrom. Psykos. Vad är en vanföreställning? Skilj på vanföreställning och övervärdig idé.

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Att arbeta med suicidnära patienter

Konkreta tips inför anställningsintervjun

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Hantera besvärliga typer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Psykisk ohälsa. Förhindra Förebygga Förkorta Värmland Tillfälle 1. KUPO Kompetensutveckling om psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Ta hand om dig själv 907

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

En broschyr om Tvångssyndrom

Mentaliseringsbaserad terapi

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Kris och Trauma hos barn och unga

Frågeformulär till vårdnadshavare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Stresshantering en snabbkurs

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

18 beteenden som hindrar och irriterar

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Transkript:

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte berätta Ingen sjukdomsinsikt Förstår inte sina personlighetssvårigheter, tror att det är fel på andra eller att han har haft otur 3. Många tillstånd har inga säkra symtom som alltid syns när man är sjuk 4. Sjuk i skov, frisk vid intervun 5. Många tillstånd visar sig f f a vid stress och motgångar 6. Intervjuaren kan för lite om psykisk sjukdom Vet inte vad han ska fråga om och titta efter Förstår inte vad han ser 649

Tråkigt men sant Många som lider av psykisk ohälsa kan lura även en erfaren psykiatriker om de vill det i frisk fas finns inget att observera i beteendet i sjuk fas går vissa symtom att dölja, andra inte Somliga som lider av psykisk ohälsa blir inte rätt förstådda och diagnosticerade av läkare trots att de försöker beskriva sina svårigheter efter bästa förmåga. Att ställa en korrekt diagnos kräver vanligen god förmåga att skapa kontakt med patienten goda kunskaper om psykiatri mycket tid åtskilliga möten skattningsinstrument intervjuer med anhöriga 650

Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Bipolär sjukdom x x Social fobi x x Tvångssyndrom x x Generaliserat ångestsyndrom x Paniksyndrom x x Posttraumatiskt stressyndrom x x Specifik fobi x Ätstörning x x Schizofreni xx x Vanföreställningssyndrom x x Kverulansparanoia Missbruk och beroende x xx ADHD x x x Autistisk störning x x Svag begåvning x x Ofta bekymmer xxx

Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Utbrändhet x x x Utmattningssyndrom x x x Utmattningsdepression x x x Paranoida personlighets Kverulansparanoja Schizoida x x Schizotypa x x Histrioniska x x Instabila ( borderline ) x xx Narcissistiska Antisociala Passivt aggressiva Fobiska x x Osjälvständiga x x Tvångsmässiga x x Ofta bekymmer xxx xxxx xxx xxx xx

Ätstörning Schizofreni Ev mager eller överviktig. Ibland tecken på annan psykisk ohälsa. Vanligen udda eller svag emotionell kontakt, egna idéer, frånvarande, ibland tankestörningar och märkliga vanföreställningar. Konstig i kontakten. den berörde Inte sannolikt Inte sannolikt. Saknar vanligen sjukdomsinsikt. andra/referent som känner personen väl, om lett till problem Vanföreställ ningssyndro m Vanföreställningar om sådant som principiellt skulle kunna inträffa. Övertygad om att det stämmer, kan försöka övertyga dig. Vanligen normal kontakt i övrigt. Inte sannolikt. Saknar vanligen sjukdomsinsikt. Kverulanspar anoia Projicering på andra. Fel, orättvisor, kränkningar, missförhållanden, missnöje med ofta många instanser. Berättar ev om oförätter. Endast indirekt, enligt föregående kolumn. Pratar om andra., särskilt om varit inen i föreställningarna Missbruk och beroende Vid svårare tillstånd ibland rödbrusig, nedgången, kognitiv nedsättning, flack eller inadekvat kontakt. Ofta syns inget i nykter och icke abstinent fas. Narkomaner kan ha stickmärken men klär över dessa. Osannolikt Mkt troligt vid allvarligare tillstånd ADHD Ev ostrukturerad i samtalet, svårt lyssna, pratar på, omedelbar i kontakten, intensiv, svårt fokusera, hoppar från tuva till tuva, distanslös. Ibland syns inget. Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Autistisk störning Se separat bild. Ibland som vid ADHD. Ibland udda och konstig i kontakten. Bristande ömsesidighet och turtagning i samtalet, kör sin stil. Lyssnar ev dåligt, pratar hellre själv. Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Mycket troligt

Depression Bipolär sjukdom Social fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Paniksyndrom Posttraumatiskt stressyndrom Ev nedstämd, nedstämd, pessimistisk, svarta glasögon betr både förr, nu och framåt. Smittar. Ev nedstämd, eller upprymd och distanslös. Ofta social och trevlig i frisk fas. Osäker i kontakten, blyg, tillagsinställd, övertrevlig Ev omständlig i kontakten, måste säga allt, nervöst intryck, ritualer Ev oroligt intryck, många frågor och farhågor, vill veta att hamnar rätt Möjligen oroligt och osäkert intryck, men märks vanligen inte Ibland tecken till att inte må bra, orolig, nedstämd, svårt fokusera, tunn och reserverad kontakt, tillitsbrist den berörde i en anställningssituation Ibland Ibland Ovanligt Ovanligt Ovanligt Ibland Ibland andra/referent som känner personen väl Mkt troligt Mkt troligt Specifik fobi Märks inte Sällan Tveksamt Svag begåvning Ibland svårt att förstå mer astrakta resonemang och att hänga med. Konkret framtoning. Kan ha svårt att förstå humor. Ibland indirekt, om de svårigheter han upplevt. Ibland sekundär psykisk ohälsa.

den berörde i en anställningssituation andra/referent som känner personen väl Utbrändhet Ev uppgifter om tidigare svårigheter, orimliga krav, integritetskonflikter, oförstående arbetsplatser, att ha kommit i kläm, trötthet, bitterhet och negativism Enligt rutan till vänster. Ger vanligen ingen direkt information om att ha varit utbränd eller ss. Utmattningssynd rom Ev uppgifter enl ovan, samt om trötthet, sömnsvårigheter, kroppsliga bekymmer Som ovan Utmattningsdepr ession Ev som ovan, + nedstämdhet, svartsyn, resignation. Som ovan Paranoida och kverulansparanoia Pratar om oförätter, andras ovilja och elakhet, missförstådd och försmådd, tillitsbrist. Fel på allt och alla. Ibland garderad och reserverad. Sällan öppen och glad kontakt. Nej. Saknar insikt om problematiken och sin del i det hela. Men många indirekta uppgifter enligt rutan till vänster. Mycket sannolikt Schizoida Svag känslomässig kontakt, udda, flack, självtillräcklig, verkar inte riktigt engagerad i samtalet, verkar inte behöva andra. Ofta ensam och enstöring. Kan te sig ungefär som vid autisitiska tillstånd. Knappast. Upplever inte sin läggning som ett problem.. Udda, enstöring, inte bra på eller intresserad av samarbete. Schizotypa Kan både se, låta och tänka märkligt. Udda ideer, tankeflykt, astrologi, klärvoyance osv. Ofta också flack kontakt enl ovan. Nej. Men ev indirekta uppgifter.. Udda, konstiga idéer, svår.

den berörde i en anställningssituation andra/referent som känner personen väl Histrioniska Uppmärksamhetssökande, dramatisk, förförisk, inadekvat intim, för nära i kontakten, saknar grund för sina översvallande omdömen, gränslös, självupptagen. Självförhävande, överdrivet självförtroende. Men flack i den djupare kontakten, mer beteende än äkta känsla. Nej. Har ingen insikt om hur hon uppfattas. Instabila ( borderline ) Kan vara labil i humör och kontakt, växla snabbt, reagera kraftigt på vad du säger. Många är varma och charmiga, andra kan vara flacka i den känslomässiga kontakten och svåra att nå. En del ungefär som vid ADHD (se det tillståndet). Ibland intensiv och tröttande. Ibland märks ingenting i kontakten. Ger ibland en del uppgifter om sina svårigheter, ibland inte. Narcissistiska Mest intresserad av sig själv. Självupptagen och självförhävande. På ytan överdrivet självförtroende. Nedvärderar andra. Söker bekräftelse. Se separat bild. Nej. Saknar insikt. Endast indirekta ledtrådar. Antisociala Som ovan, samt mer uttalat förakt för andra, fokuserad på egna intressen. Bryr sig inte om moral, rättvisa, regler, normer. Kan ibland visa detta öppet, men många kan vara charmiga och trevliga i kontakten. Se separat bild. NEJ JA

den berörde i en anställningssituation andra/referent som känner personen väl Fobiska Inte säkert att något märks under intervjun. Osäker, rädd att inte duga och räcka till. Låg självkänsla och lågt självförtroende. Ofta pessimistiskt lagd, depressiv framtoning, ser det mesta från den negativa sidan. Orosbenägen. Kan framkomma en hel del, har ofta viss insikt i sina svårigheter. Men kan dölja dem hon om vill det.. Osäker, men klarar mer än hon tror. Behöver mycket stöd och uppmuntran. Kan prestera väl i rätt miljö. Osjälvständiga Inte säkert att något märks under intervjun. Svag självkänsla och självförtroende. Söker försäkringar om att få stöd och hjälp, att inte få för mycket ansvar, att inte bli dumpad med för svåra uppgifter. Söker bekräftelse även för uppenbart lysande insatser. Som ovan Ofta genererat viss trötthet hos överordnade, besvärande uppmärksamhets- och stödbehövande, kan ej arbeta tillräckligt självständigt. Tvångsmässiga Inte säkert att något märks under intervjun. Perfektionism, överdriven noggrannhet, kan inte avgöra vad som är tillräckligt bra, svårt att välja, sovra och prioritera. Kan vara bra i lagom mått på vissa positioner, men vanligen ett betydande hinder för effektivt arbete. Ofta rigid i tanke och handling, måste ha det på sitt sätt. Saknar vanligen insikt. Kan ev berätta om oförstående och otacksamma chefer, slarviga medarbetare, är själv den enda som arbetar tillräckligt noggrant, får inte den uppskattning hon förtjänar. Mycket troligt. Ofta svår medarbetare i längden. Men om man lyckats hitta uppgifter som drar nytta av personens noggrannhet kan det ha fungerat bra.