Uppföljning av avtal om verksamheten på Björkgården vård- och omsorgsboende år 2013

SID 1 (15) Uppföljning av avtal om verksamheten på Björkgården vård- och omsorgsboende år 2013 Verksamheten på Björkgården vård- och omsorgsboende drivs av Förenade Care. Verksamheten har inriktningarna omvårdnadsboende och boende för personer med demenssjukdom. En enhet för personer med demenssjukdom har stängts under sommaren och Björkgården har nu 56 lägenheter uppdelade på sex grupper i fem plan. Omvårdnadsboendet har fem grupper varav två med tolv boende vardera, ett med elva boende samt två med fem boende vardera, totalt 5 boende. Boendet för personer med demenssjukdom har en grupp med elva boende. Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten. Vartannat år görs avtalsuppföljning där även uppföljning av utvecklingsplan ingår och det andra året ligger fokus på hur verksamhetens arbete utifrån utvecklingsplanen fortskrider. År 2013 genomfördes en avtalsuppföljning som redovisas i protokoll där styrkor och förbättringsområden beskrivs. Metod vid granskningen Tidpunkt för och tillvägagångssätt vid uppföljningen avtalades per telefon med verksamhetschefen. Uppföljningen på Björkgården genomfördes den 29 oktober 2013. Uppföljningen genomfördes med faktainsamling via webbenkät till verksamhetschefen samt granskning av rutiner och ledningssystem. Under uppföljningen genomfördes observation i verksamheten, samtal med boende och personal samt ett dialogmöte med verksamhetschef och personal. Dialogmötet innehöll diskussion samt reflektion runt verksamhetens arbetssätt, förhållningssätt och värderingar. Uppföljningen har utgått från det avtal som är tecknat, tidigare revisioner och utvecklingsplaner samt från gällande lagstiftning. Boendet för personer med demenssjukdom kommer nedan att kallas demensboende. En skala mellan 0-5 används för att beskriva hur väl verksamheten lever upp till kraven i avtalet/överenskommelsen inom följande områden: kvalitetsutveckling, social dokumentation, självbestämmande och integritet, mat och måltider, aktiviteter och fritidsintressen samt säkerhet. 0 Verksamheten uppfyller inte kraven i avtalet/överenskommelsen. 1 Verksamheten har börjat planera för att uppfylla kraven. 2 Verksamheten har påbörjat arbetet med att uppfylla kraven. 3 Verksamheten uppfyller kraven delvis men har förbättringsområden. Verksamheten uppfyller kraven. 5 Verksamheten uppfyller kraven helt. Verksamheten har förankrat mål och arbetssätt hos berörd personal. Verksamheten har dokumenterad egenkontroll. SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon 08-73 20 00 212000-0183 Besöksadress Stadshusgången 2 Fax 08-83 6 63 www.solna.se annika.wiechel@solna.se

SID 2 (15) Ämne Bedömning och kommentarer Poäng Ledning/Organisation Verksamheten har en verksamhetschef som arbetat på Björkgården sedan november 2011. Hon är utbildad sjuksköterska, har ledarskapsutbildning, värdegrundsutbildning mm.. Det finns namngiven ersättare vid hennes frånvaro. Det finns en ställföreträdande verksamhetschef som har undersköterskeutbildning och lång erfarenhet av äldreomsorg. Sjuksköterskorna är arbetsledare i det dagliga arbetet. Det finns arbetsledning dygnet runt. Verksamheten har en god mötesstruktur. Det finns en skriftlig ansvarsfördelning mellan olika nivåer i ledningen och medarbetarna uppger att de vet vem de ska vända sig till i olika frågor. Kommentar: Verksamheten har en tydlig organisation. Ledningssystem/ Riskanalys, egenkontroll, rutiner Ledningssystem/ Rapport om missförhållanden Verksamheten använder företagets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet finns i pärm delvis kompletterat med lokala rutiner. Ledningssystemet är ändamålsenligt och följer kraven i SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten har rutin för riskanalys och ett system för egenkontroll. Verksamheten har rutiner som finns tillgängliga för medarbetarna i pärm. Rutinerna förankras hos medarbetarna på APT och internrevisionsmöten. Verksamheten har internrevisorer, minst en per plan, som arbetar med rutinerna och kvalitetsledningssystemet. Det finns system för att regelbundet revidera rutinerna. Kommentar: Verksamheten följer avtalet. Medarbetarnas kännedom om var rutiner finns bör förbättras. Det finns en skriftlig, lokal rutin för rapportering av missförhållanden enligt lex Sarah. Verksamheten har en blankett, en s.k. iakttagelserapport, för avvikelser, händelser eller förbättringsförslag. Medarbetarnas kännedom om skyldigheten att rapportera missförhållanden varierar men de flesta vet vart de ska vända sig för att rapportera om det är något som inte är bra. Medarbetarna får muntlig information om skyldigheten att rapportera missförhållanden på Poängsätts ej 3

SID 3 (15) Ledningssystem/ Hantering av klagomål och synpunkter Personal APT minst 2 ggr/år. En gång per år får medarbetarna skriftlig information/ansvarsförbindelse att läsa och skriva under. Information om rapportering av missförhållanden ingår i introduktionen vid nyanställning. Medarbetarna får möjlighet att diskutera innebörden av lex Sarah på APT. Verksamheten har egenkontroll av medarbetarnas kännedom om rutinen för rapportering av missförhållanden. Kommentar: Medarbetarnas kännedom om skyldigheten att rapportera missförhållanden ska förbättras. Alla medarbetare ska känna till rutin för rapportering av missförhållanden. Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att ge medarbetarna möjlighet att diskutera innebörden av lex Sarah. Det finns en skriftlig, lokal rutin för klagomål. De boende och de närstående får information om hur man lämnar synpunkter och klagomål i samband med ankomstsamtal, vårdplanering och anhörigmöten. Verksamheten har en rutin att alltid lämna ut blankett för synpunkt/klagomål i samband med vårdplaneringen. Det finns också information och blanketter i entrén på bottenplanet och plan 1. Därmed finns det möjlighet för boende/närstående att framföra synpunkter och klagomål anonymt. Synpunkter och klagomål diskuteras på avvikelserådet minst fyra gånger per år. Synpunkter och klagomål sammanställs regelbundet två ggr per år som ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet. Kommentar: Verksamheten har bra rutiner för klagomålshantering. Verksamheten har totalt 8 omvårdnadspersonal anställda. Under vecka 6 år 2013 genomfördes 79 % av arbetspassen av tillsvidareanställd personal vilket var en ovanligt låg andel. Under vecka 10 så var det 90 % vilket är mer normalt för verksamheten. Personaltätheten för vård- och omsorgsbemanningen inkl operativ arbetsledning överstiger avtalet något och är 0,93. Omvårdnadspersonalen har schema förlagt till Poängsätts ej

SID (15) Kvalitet/ Verksamhetens mål, Kvalitetsdeklarationer såväl dag som kväll och helg. Det finns särskild nattpersonal. Det finns en rutin för hur vikariefrågan löses vid ordinarie personals frånvaro. Verksamheten har 29 utbildade undersköterskor, dvs 60 % av omvårdnadspersonalen. Totalt har 65 % av omvårdnadspersonalen utbildning till undersköterska eller vårdbiträde. Sex medarbetare genomgår utbildning till undersköterska via Omvårdnadslyftet. Verksamheten har en lokal utbildningsplan. Det är 70 % av medarbetarna som har en individuell kompetensutvecklingsplan. Övriga har avböjt utvecklingssamtal. Verksamhetschefen tar upp vikten av utvecklingssamtal på APT med målet att ha utvecklingssamtal med alla medarbetare nästa år. De flesta medarbetare på demensboende har genomgått Demens ABC, likaså 10 medarbetare på omvårdnadsboende. En sjuksköterska ska gå en tvådagarsutbildning i demensvård och en aktivitetsansvarig personal går utbildning till Silviasyster. Enligt verksamhetschefens bedömning är det sex personer som har svårt att behärska svenska språket muntligt och åtta personer som har svårt att behärska svenska språket skriftligt. Verksamheten kräver att personalen talar svenska på arbetsplatsen, motiverar till egen läsning, ger stöd i dokumentationsarbetet samt motiverar till utbildning. Det finns synpunkter från de boende att det ibland kan vara personer med språksvårigheter som arbetar. Verksamheten följer sitt anbud och erbjuder extern handledning till personalen våningsvis två gånger per termin. Kommentar: Alla medarbetare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan. Verksamheten ska, enligt sitt anbud, ha minst en sjuksköterska specialistutbildad inom demensvård. Företaget har mål för verksamheten. Verksamhetschefen förankrar målen och omvårdnadsnämndens kvalitetsdeklarationer hos medarbetarna vid utvecklingssamtal samt på APT, kvalitetsmöten, gruppmöten och individuella 3

SID 5 (15) Kvalitet/ Kvalitetsutveckling dagliga samtal. Implementering av kvalitetsdeklarationerna görs även i samband med extern handledning. Medarbetarna känner till viss del till kvalitetsdeklarationerna. Verksamheten delger de boende stadens kvalitetsdeklaration i samband med inflyttning samt vid boendemöten och närståendeträffar. De boende känner till kvalitetsdeklarationen och uppger att de redan har fått den av biståndshandläggaren. Kvalitetsdeklarationen finns också i entrén på bottenplanet och på plan1. Kommentar: Medarbetarnas kännedom om kvalitetsdeklarationerna bör förbättras. Kvalitetsdeklarationen bör användas som underlag vid planering och uppföljning av vården och omsorgen. Verksamheten arbetar med kvalitets- och utvecklingsfrågor. Verksamheten har särskilt utsedd kvalitetsansvarig personal. Det finns ett forum för kvalitetsfrågor där såväl ledning som medarbetare träffas en gång i månaden. Verksamheten tar tillvara vad som framkommer i klagomål, rapporter om missförhållanden, egenkontroll, revisioner, nationella undersökningar m.m. på ledningsgruppsmöten och möten med kvalitetsansvariga och utformar då strategier för förändring och förbättring. Verksamheten har ett avvikelseråd som träffas minst fyra gånger per år. Under första halvåret 2013 träffades avvikelserådet en gång i månaden. Enkätsvar och inlämnade kundsynpunkter tas också upp på boråd och närståendeträffar. Synpunkter och klagomål sammanställs regelbundet som ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet. Medarbetarna blir delaktiga i kvalitetsutvecklingsarbetet via internrevisorernas dagliga arbete, via APT, gruppmöten och protokoll. Verksamheten använder delvis sången som arbetsmetod i omvårdnadssituationer. Verksamheten arbetar inte med metoderna reminiscense och validation. Verksamheten använder till viss del samtalet som metod för att stödja den boende, t.ex. vid ensamhet. 3

SID 6 (15) Samverkan/ Rapportering Social dokumentation Kommentar: Det finns en ändamålsenlig organisation för kvalitetsutvecklingsarbetet. Verksamheten ska följa sitt anbud och använda metoderna vårdarsång, reminiscense och validation. Verksamheten kan utveckla sitt arbete med samtalet som metod. Rapport mellan arbetslagen sker muntligt. Rapport ges morgon, eftermiddag och kväll. Alla ska läsa senaste dokumentationen i samband med arbetspassets början. Verksamhetens egenkontroll visar att omvårdnadspersonal läser dokumentationen i högre utsträckning än tidigare men det är fortfarande ett förbättringsområde enligt verksamhetschefen. Sjuksköterskan ger instruktioner muntligt vid början av varje arbetspass. Sjuksköterskorna ger skriftliga instruktioner till omvårdnadspersonal via Safedoc s mailsystem samt i HSL-dokumentationen. Sjuksköterskan ger daglig handledning vid specifik omvårdnad. Hälso- och sjukvårdspersonal har gruppmöten med omvårdnadspersonal 1 ½ timme var annan vecka då tiden delas mellan individuella och generella frågor. Då individuella frågor tas upp deltar även paramedicinsk personal. Kommentar: Verksamheten har en struktur för rapportering. Verksamhetens dokumentation enligt SoL sker i Safedoc. Alla boende har en aktuell genomförandeplan och de boende eller närstående är oftast delaktiga vid upprättandet av genomförandeplanen. Genomförandeplanen följs upp en gång varje kvartal. Den bemötandeplan som varje boende med demenssjukdom ska ha enligt anbud finns, enligt verksamhetschef, integrerad i levnadsberättelse och genomförandeplan. Verksamheten har strukturerad egenkontroll av den sociala dokumentationen vilket är en förbättring sedan tidigare år. Den genomförs två gånger per år av dokumentationsansvariga. Verksamhetschefen genomför kontroll en gång i månad enligt fastlagd mall. Förbättringsområden som framkommit är att dokumentera orsak till att boende ej har larm och att dokumentationen om Poängsätts ej

SID 7 (15) Säkerhet/ Nyckelrutiner Säkerhet/ Hantering av privata medel Säkerhet/ Larm välbefinnandefrågor är otillräcklig. Kommentar: Verksamheten har förbättrat den sociala dokumentationen sedan förra året. Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att utveckla och förbättra den sociala dokumentationen. Lokal, skriftlig rutin för hantering av nycklar finns. Nyckel till boendes lägenhet finns i kodat nyckelskåp i personalrum på respektive våning. De boende som vill kan kvittera ut sin nyckel. Nyckelskåpen var låsta vid granskningen. Det finns en signeringslista över vem som hämtat ut vilken nyckel. Listan används sällan vilket kan bero på att nyckel sällan kvitteras ut. Enligt verksamhetschefen signeras uttag oftast men ej alltid. Nyckel till läkemedelsskåp förvaras i samma kodade nyckelskåp i personalrummet. Det finns signeringslista för uttag av nyckel. Uttag signeras oftast. Verksamheten genomför egenkontroll av nyckelhanteringen en gång i kvartalet vilket dokumenteras. Kommentar: Verksamheten följer i stort sina rutiner för hantering av nycklar. Nyckeluttag ska alltid signeras. Verksamhetens egenkontroll av nyckelhanteringen ska struktureras. Lokal, skriftlig rutin för hantering av privata medel finns. Verksamheten tecknar ibland en överenskommelse med boende/närstående om vad pengarna ska användas till. Det är ställföreträdande verksamhetschef/ verksamhetschef som svarar för hanteringen av privata medel. Egenkontroll av hantering av privata medel görs av arbetsledningen tillsammans med regionchef, kvalitetsansvarig, utomstående kollega eller annan person. Egenkontroll genomförs minst två gånger per år. Kommentar: Verksamheten har fungerande rutiner för hantering av privata medel. Verksamheten bör alltid teckna en överenskommelse med boende/närstående vad pengarna får användas till. Det finns en lokal, skriftlig rutin för hantering av larm där det framgår vem som har ansvar för att

SID 8 (15) Säkerhet/ Informationssäkerhet Självbestämmande och integritet/ Kontaktmannaskap den boendes larm fungerar. Det är sjuksköterska som, tillsammans med paramedicinsk personal och kontaktman, beslutar vilken typ av larm den boende behöver. Verksamheten kontrollerar larmens funktion en gång i veckan. Verksamheten dokumenterar om den boende ej har larm men inte alltid på vilka grunder det beslutet har fattats. Kommentar: Verksamheten har fungerande rutiner för hantering av larm. Verksamheten ska alltid dokumentera orsak till att den boende ej har larm. Verksamheten har en skriftlig rutin för informationssäkerhet. I rutinen framgår hur verksamheten säkerställer att dokumentationen finns tillgänglig för personalen dygnet runt. I rutinen framgår också hur behörighet till dokumentation begränsas med hänsyn tagen till sekretessregler och de boendes integritet. Verksamheten följer förvaltningens anvisning för åtkomst av den sociala dokumentationen men SoL-personalen har läsbehörighet till HSLdokumentationen vilket inte är i enlighet med förvaltningens anvisningar. Verksamheten avvaktar en skriftlig rutin för detta från företaget och kommer därefter att upprätta en lokal rutin. Verksamheten genomför regelbundna loggkontroller av den sociala dokumentationen enligt egen rutin och därmed uppfylls i stort förvaltningens anvisningar. Kommentar: Verksamhetens ska upprätta en lokal rutin för behörighet till HSL- dokumentation som även innehåller rutin för loggkontroll av vem som har läst HSL-dokumentationen. Det finns en skriftlig, lokal rutin för kontaktmannaskap. Verksamheten har en ansvarsförbindelse för kontaktman som skrivs under årligen. Alla boende har en utsedd kontaktman. Det är oftast kontaktmannen som i första hand hjälper den boende när hon/han är i tjänst. För att bibehålla kontinuitet i kontaktmannaskapet vid kontaktmans frånvaro har alla boende en vice kontaktman. Vid längre frånvaro försöker verksamheten ersätta kontaktman med en och

SID 9 (15) Självbestämmande och integritet/ Information till boende och närstående Självbestämmande och integritet/ Service och omvårdnad samma vikarie. Alla i vikariepoolen får, i samband med anställning och introduktion, en genomgång av kontaktmannaskapets innebörd. Det finns möjlighet att byta kontaktman. Verksamheten erbjuder hembesök före inflyttning. Personalen bär ej alltid namnskylt. Kommentar: Verksamheten har bra rutiner för kontaktmannaskap. Personalen ska alltid bära namnskylt. Alla boende får skriftlig information i samband med inflyttningen. Löpande individuell information ges vid vårdplanering samt enskild kontakt med samtal. Vid vårdplanering tillfrågas närstående hur och hur ofta de önskar få information. Det dokumenteras i HSL-journalen. Allmän information ges skriftligen via bo- och närståenderåd 2-3 ggr/år, anhörigmöten 2 ggr/år och mingel 2 ggr/år. Boende kan påverka verksamhetens utveckling genom att delta i aktivitetsråd 2 ggr/år och kostråd 2- ggr/år samt vid boråden. Boende kan även påverka i samband med vårdplaneringen. Minnesanteckningar förs vid de olika råden och de finns att tillgå i närståendepärm på respektive våning. Kommentar: Verksamheten har fungerande rutiner för information. Överenskommelse hur och när kommunikation med närstående ska ske bör dokumenteras även i SoL-dokumentationen. Medarbetarna känner inte alltid till närståendepärmen som ska finnas på varje våning. Verksamheten kan se över närståendepärmarna så att de är uppdaterade. Planering av service- och omvårdnadsinsatser sker, enligt verksamheten, i de flesta fall tillsammans med boende och närstående. Personalen framför att de försöker att vara flexibla och se och lyssna vad de boende önskar. De boende känner sig trygga, har förtroende för personalen och upplever att de mestadels blir bemötta med respekt. De boende anser att de oftast får den hjälp de behöver. Det förekommer synpunkter som att man får vänta när man larmar och att man ibland får vänta länge. Utifrån resultat

SID 10 (15) Bemötande/ Värdegrund Bemötande/ Anhörigstöd i Kvalitetsbarometern arbetar verksamheten för att öka tillgängligheten och kontinuiteten genom att se över schemaplanering. Kommentar: Verksamheten bör se över sin organisation vad gäller att besvara larm utan dröjsmål så att boende får vänta i så liten utsträckning som möjligt. Verksamheten har egna mål som, enligt verksamhetschefen, delvis är förankrade hos medarbetarna. Verksamheten har en egen värdegrund med värdeord som medarbetarna ska arbeta efter. Verksamheten arbetar med att tydliggöra begreppen i värdegrunden. Två medarbetare deltar i omvårdnadsförvaltningens utbildning för värdegrundsledare. Värdegrundsledarna tar upp värdegrundsfrågor på gruppmöten våningsvis samt handleder kollegor i individuella och generella fall. De ska även stödja kollegor så att välbefinnandefrågor tas upp i genomförandeplanen. Värdegrunden tas också upp på planeringsdagar, på APT samt i utvecklingssamtal och andra individuella samtal. Verksamheten ska, utifrån sin utvecklingsplan, sprida kunskap från utbildningen Trygga möten inom verksamheten. Arbetet har påbörjats på APT, gruppmöten samt vid extern handledning och verksamheten kommer att fortsätta att sprida kunskapen. Kommentar: Verksamheten arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Alla medarbetare ska känna till mål och värdegrund. Verksamheten erbjuder stöd till närstående i form av samtal. Samtalen sker vid vårdplaneringar samt vid individuella möten vid behov. Verksamheten har, i sitt anbud, uppgett att de även avser att erbjuda stöd till närstående i form av utbildning. Verksamheten har ordnat föreläsningar av geriatriker samt utbildning i Björkgårdens brandskydd. Verksamheten har fått önskemål om utbildning i palliativ vård samt vård av personer med demenssjukdom. Verksamheten planerar för detta. Kommentar: Verksamheten erbjuder visst stöd till närstående. Verksamheten kan fortsätta att Poängsätts ej Poängsätts ej

SID 11 (15) Mat och måltider utveckla sitt arbetsätt avseende närståendestöd. Verksamheten har en kosthandbok med skriftliga rutiner för måltider och en nutritionshandbok som SSK själva har gjort. Måltidsordningen regleras i kosthandboken. Det serveras tre huvudmål samt två-tre mellanmål. Alla boende som vill erbjuds nattmål. Matsedeln finns tillgänglig för de boende. Verksamheten har bytt matleverantör till Hornstulls måltidsservice. De boende framför att maten smakar bättre och för det mesta bra. De boendes synpunkter tas tillvara genom kostråd, avvikelser och individuella samtal. Verksamheten ska ändra arbetssätt och börja med att ta in synpunkter vid samtal i samband med kaffestund för att ge alla boende möjlighet att komma till tals. Verksamheten har ett kostråd som träffas 2- gr/år för att diskutera kostfrågor. De flesta boende äter lunch och middag gemensamt. Alla har sin plats. Dukningen är mestadels trivsam med duk och blommor på bordet. Maten ska, enligt verksamhetschefen, presenteras för de boende men vid observationen förekom ingen presentation av maten. Maten serveras upplagd på tallrik av personalen. De boende tillfrågas inte om portionsstorlek. Verksamheten har, enligt verksamhetschefen, precis börjat använda karotter på några enheter. Verksamheten arbetar delvis med s.k. omsorgsmåltid. Personalen sitter då med vid borden och samtalar med de boende. I en grupp åt personalen med de boende. Det är mestadels en lugn stämning vid måltiden men på en våning så stod TV på utan att någon tittade. Den sociala samvaron varierar vilket kan bero på boendes varierande hälsotillstånd. Vid observation sågs exempel på måltid med trevliga samtal men också på måltider där det var mestadels tyst. Boende som behövde hjälp att äta fick inte hjälp av en och samma person under hela måltiden. Verksamheten självskattar boendes upplevelser av maten med en checklista 2 ggr/år. Verksamheten har tagit fram Äldrecentrums broschyr Måltidsidéer till vardag och fest som stöd för personalen. Verksamheten har system för regelbunden egen- 3

SID 12 (15) Aktiviteter och fritidsintressen/ Aktiviteter kontroll av livsmedelshygien men den genomförs endast delvis. Kommentar: Verksamheten bör ha en lokal skriftlig rutin som stöd för personalen vid måltidsarbetet. Verksamheten ska följa sina rutiner och presentera maten för de boende. Måltidssituationen varierar mellan våningarna och goda exempel bör spridas inom verksamheten. Boende som behöver hjälp att äta ska få hjälp av en och samma person genom hela måltiden. Verksamheten ska fortsätta sitt utvecklingsarbete för att höja kvaliteten på måltidsmiljön. Verksamheten ska följa sin rutin för livsmedelshantering. Verksamheten har en veckoplan för aktiviteter med såväl husgemensamma aktiviteter som våningsaktiviteter och den anslås på varje våning. Verksamheten har fyra aktivitetsansvariga medarbetare. De aktivitetsansvariga träffas var annan månad i aktivitetsmöte där även boende brukar delta. Verksamheten erbjuder organiserade aktiviteter varje helg. Våningsaktiviteter och vardagssysslor sker i olika utsträckning på olika våningar. Under avtalsuppföljningen observerades inte några våningsaktiviteter. Personalen framför att de försöker att vara lyhörda för boendes önskemål att vara delaktiga i vardagssysslor. Verksamheten fångar in önskemål om aktiviteter genom aktivitetsmöte med boende från varje våning, i samband med vårdplanering, i samtal med boende och närstående samt via enkäter. Det förekommer synpunkter från de boende att det är långtråkigt, speciellt på kvällarna. Det finns önskemål om mer frågesport. Verksamheten har en herrklubb som träffas en gång i månaden och det är mycket uppskattat. Boende på de små våningarna framför att det saknas en gemensamhetslokal förutom köket. Verksamheten samverkar med olika kyrkor och med Röda korset. Verksamheten kommer även att arbeta för att förbättra det sociala innehållet i dagen genom extern samverkan. Verksamheten kommer dels att under ett år ha en praktikant från arbetsförmedlingen och dels delta i klassmorfar- 3

SID 13 (15) Aktiviteter och fritidsintressen/ Profil Aktiviteter och fritidsintressen/ Egen tid Aktiviteter och fritidsintressen/ Utevistelse projektet. Klassmorfarprojektet innebär att äldre personer kommer till verksamheten och erbjuder boende samvaro, möjligheter till samtal och utevistelse m.m.. Kommentar: Planering och genomförande av våningsvisa aktiviteter och vardagssysslor ska förbättras. Verksamheten har profilen Informationsteknik. Verksamheten arbetar med gemensamma och individuella profilaktiviteter. Profilaktiviteter kan oftast göras såväl individuellt som gemensamt. Exempel på profilaktivitet kan vara att läsa nyheter på nätet, spela spel, minnesträning, frågesport, blogg, Skype och musik på Yuotube. Verksamheten visar film och samlar till IT-träff. Verksamheten erbjuder IT-aktiviteter varje vecka. Verksamheten samverkar med Studiefrämjandet som kommer och har samling en gång i veckan runt filmhistorik vilket är mycket uppskattat. Verksamheten arbetar för att utveckla profilen genom att hålla sig à jour med IT-utvecklingen i samhället och diskutera vad som kan vara av intresse för de boende. Kommentar: Verksamheter arbetar för att utveckla sin profil. Verksamheten ska följa sitt anbud vad gäller extern samverkan med Tekniska högskolan och Solna gymnasium alternativt annan likvärdig extern samverkan. Alla boende ska få egen tid med sin kontaktman varje vecka. Kontaktmannen ansvarar för att planera detta. Egen tid används t.ex. till samtal, promenad, handla, se på foton och till manikyr. Erbjuden och/eller genomförd egen tid ska dokumenteras på särskild blankett. Verksamheten har egenkontroll av den egna tiden genom att sammanfatta egen tid varje månad. Enligt verksamhetens egenkontroll får de flesta boende egen tid varje vecka. Kommentar: De flesta boende får egen tid. Verksamheten bör fortsätta att utveckla arbetet med egen tid. Verksamheten arbetar med utevistelse på olika sätt. Verksamheten har en promenadgrupp men det finns även möjlighet till enskild promenad. På 3 3

SID 1 (15) våren och sommaren sker många aktiviteter utomhus. Höst och vinter minskar efterfrågan på utevistelse. Enligt personalen kan boende känna oro vid längre utevistelser och föredra kortare utevistelse. Kommentar: Verksamheten kan fortsätta att utveckla sitt arbetssätt avseende utevistelse. Sammanfattning Björkgården har en lugn atmosfär där de boende känner sig trygga och respekterade. De boende uppger att de får den hjälp de behöver och det finns möjlighet att delta i de aktiviteter som verksamheten ordnar. Personalen är engagerad och framför att de försöker att vara flexibla och lyhörda för de boendes behov och önskemål. Verksamheten har genomfört flera större förändringar under året. Under våren genomfördes en omfördelning av personalresurser. Under sommaren stängdes en liten enhet för fyra personer med demenssjukdom. Verksamheten har bytt matleverantör och de boende uppger att maten smakar bättre. Verksamheten fortsätter att utveckla sitt arbetssätt för att fånga in de boendes synpunkter och önskemål gällande mat och måltider. Verksamheten har utvecklat sitt arbetssätt gällande aktiviteter. Verksamheten har såväl gemensamma som individuella profilaktiviteter. Björkgården vård- och omsorgsboende är bra på följande: Verksamheten har bra rutiner för klagomålshantering. Verksamheten har en tydlig organisation för att behålla kontinuitet vid behov av timvikarier. Verksamheten arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Verksamheten utvecklar sitt arbetssätt för att fånga in boendes synpunkter och önskemål gällande mat och måltider. Verksamheten har utvecklat sitt arbetssätt vad gäller egen tid. Förbättringsområden: Medarbetarnas kännedom om var rutiner finns bör förbättras. Medarbetarnas kännedom om skyldigheten att rapportera missförhållanden ska förbättras. Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att ge medarbetarna möjlighet att diskutera innebörden av lex Sarah. Verksamheten ska, enligt sitt anbud, ha minst en sjuksköterska specialistutbildad i demensvård.

SID 15 (15) Medarbetarnas kännedom om kvalitetsdeklarationerna bör förbättras. Kvalitetsdeklarationen bör användas som underlag vid planering och uppföljning av vården och omsorgen. Verksamheten ska följa sitt anbud och använda metoderna vårdarsång, reminiscense och validation. Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att utveckla och förbättra den sociala dokumentationen. Verksamheten ska alltid dokumentera orsak till att den boende ej har larm. Verksamhetens ska upprätta en lokal rutin för behörighet till HSL- dokumentation som även innehåller rutin för loggkontroll av vem som har läst HSLdokumentationen. Verksamheten bör se över sin organisation vad gäller att besvara larm utan dröjsmål så att boende får vänta i så liten utsträckning som möjligt. Verksamheten ska se över sina rutiner för måltidssituation. Verksamheten ska fortsätta sitt utvecklingsarbete för att höja kvaliteten på måltidsmiljön. Verksamheten ska följa sin rutin för livsmedelshantering. Planering och genomförande av våningsvisa aktiviteter och vardagssysslor ska förbättras. Verksamheten ska följa sitt anbud vad gäller extern samverkan. Ska åtgärdas: Personalen ska alltid bära namnskylt. Närståendepärmar på våningarna ska uppdateras. Verksamheten ska revidera sin utvecklingsplan utifrån resultatet av denna uppföljning. Utvecklingsplanen ska vara omvårdnadsförvaltningen tillhanda senast den 15 januari 201. Annika Wiechel Kvalitetsutvecklare