Staffanstorp Vi fick information av Patrik Runesson som arbetar som analysstrateg i Staffanstorp. Hans tjänst är under kommunchefen. Tidigare har han arbetat som fältare. Staffanstorp har ca 21 000 invånare. ¼ av invånarna är mellan 0-18 år och 15 % är 65 år eller äldre. Det finns ca 1800 företag i kommunen och de flesta är enmansföretag. Tre prioriterade frågor i kommunen: 1. Fysisk - strategisk planering 2. Näringslivsutveckling 3. Säkerhet och trygghet Kärnvärden: Trygg - engagemang mod Inriktningsmål: Staffanstorp skall vara säker och trygg, skapa ett bra boende samt att tillhandahålla en god service. Kommunens ansvar är att Initiera, Motivera och Organisera/samordna. Framgångsfaktor 1: Kommunen arbetar utifrån Organisation tydlighet ansvar De har politisk förankring och enighet, tydligt ledarskap, samordningsfunktion med mandat, delegerat ansvar allas ansvar och de arbetar med långsiktighet Arbetet går från diskussion till aktion: Lokalt brottsförebyggande råd Folkhälsoråd Narkotika kommitté Till dessa grupper finns också övergripande grupper. De är Analysgruppen och Rådet. Analysgruppens medlemmar är Kommunstyrelsens ordförande, Oppositionsråd, Kommundirektör, Stationschef på Polisen, Stf räddningschef samt Analysstrateg. Analysgruppens uppgift är att kolla vad som görs genom statistik och händelser. Framgångsfaktor 2 Kommunen tänker på och arbetar utifrån Risk och skyddsfaktorer. Framgångsfaktor 3 Kommunen jobbar utifrån Undersökning utvärdering analys. Det görs många kartläggningar som ligger till grund för arbetet. Framgångsfaktor 4 Kommunen använder evidensbaserade arbetsmetoder bl.a. används Funktionell familjeterapi, SET, Stegvis. När en metod skall genomföras sker det i hela kommunen. Framgångsfaktor 5 Kommunen använder relationsbaserade metoder arbetsgrupper och nätverk för att nå ut till befolkningen. Framgångsfaktor 6 Kommunen har åtgärdsplaner för implementering bl.a. för föreningslivet och företagen på orten. De jobbar också med kameraövervakning och väktare.
Framgångsfaktor 7 Hela kommunen arbetar tillsammans för att nå målen. Rådet träffas 2-4 gånger per år med representanter från oerhört många verksamheter. Frågorna föredras. Intressegrupper bildas som sedan skall återrapportera till Rådet. Framgångsfaktor 8 Kommunen jobbar med prosesskartläggning i databas där arbetet struktureras utifrån Vem, När och Hur. Framgångsfaktor 9 Kommunen finns med i nationella och internationella nätverk. Slutsats: De är bara i början på sin resa och vi kan bara önska dem lycka till i det fortsatta arbetet. Vid pennan Birgitta Forsmark-Lindblad Polisen Pernilla Nilsson, polis, (närpolisverksamheten) informerade om samverkan med polisen i Staffanstorp och ungdomsoch narkotikagruppen Öresund. Pernilla lovade maila sin powerpoint presentation till Petra som sedan v b det vidare till oss övriga. Nedan en kort sammanfattning. Närpolisområdet Öresund: Kävlinge Staffanstorp Lomma Förundersökningsledare Utredare Reception Utryckningsstyrka Närpolisverksamhet Ungdoms- och narkotikagrupp (spaning)
Ungdoms- och narkotikagruppens (spaning) arbete är mycket effektivt och framgångsrikt. Polisen kan medverka inte fixa arbetet med narkotikabrottsligheten själva. I polisens målstyrningsarbete så är det viktigaste målet antalet nyupptäckta fall. Varför prioriteras narkotikabrottsligheten så högt? Den genererar omfattande kriminalitet Det är en verksam metod för att reducera andra brott Missbruk orsakar stort mänskligt lidande Missbruk ökar antalet brottsoffer Hur når polisen målen? Öppna ärenden inte äldre än sex månader Särskild skyndsamhet för ungdomsärenden Förenklat utredningsförfarande äldre än 18 år Identifiera nya missbrukare Andra viktiga faktorer är: En socionom är placerad i polishuset sååååå viktigt! En välfungerande polisverksamhet. En avsiktsförklaring har upprättats mellan polisen och kommunen. Vid pennan Viveca Lundahl, Herrljunga kommun Individ och familjeomsorgen kring missbruksenheten. Andreas och Lisa som arbetar i fältgruppen berättade följande för oss. Fältgruppen består av fem personer som arbetar huvudsakligen preventivt med ungdomar i åldrarna 12-18 år. Fältgruppen ligger organisatoriskt under Socialnämnden och individ- och familjeomsorgen. Det är fyra och en halv tjänst. Fältarbete i offentliga ungdomsmiljöer arbetar mycket med uppsökande verksamhet. Samverkan mellan kyrkan, fritidgårdar, skola, polis och andra fältgrupper gör att det skapar en trygghet kring ungdomarna. Fältgruppen arbetar efter ett tolvveckorsschema där man jobbar kvällar och helger. Dagtid vistas de ofta i skolorna där de lär känna ungdomarna och då är det lättare att nå dem då de är i utemiljöer på kvällarna. Individuella samtal med ungdomar är vanligt samt stödsamtal med föräldrar i hemmiljön enskilt eller i grupp. Tillsyn och stöd i boende som ingår i ett boendestödprojekt. Riktade gruppverksamheter i form av tjej och killgrupper och aktiviteter så som läger. De är också med på temadagar i skolor och föräldramöten. Det händer att de går in och jobbar aktivt med någon klass i form av samarbetsövningar för att skapa bättre förståelse i klassen. Sommarläger eller andra läger görs tillsammans med fritidsgårdarna. Många vet också vilka fältgruppen är och det gör arbetet enklare. Restaurang och tobakstillsynen ligger också på fältgruppen. Genom att de har detta samarbete med övriga verksamheter gör att man har större koll och kan bättre hjälpa varje ungdom. Vid pennan Ingrid Björk
Centrala resursteamet kring föräldrautbildningar och familjearbetet. Vi fick en inblick i CRT(centrala resursteamet) av Hans Palmé som är specialpedagog i teamet. CRT i Staffanstorp har funnits i 37 år och består av psykologer, logoped, specialpedagoger, skolsköterskor. Uppgiften är att stödja banden mellan barn, föräldrar och institution. Uppdragen fås via elevvårdsgrupperna och innebär arbete med enskilda elever, grupper och konsultation. Gruppen fungerar som en länk mellan olika instanser. Samverkar och är sambo med familjeteamet och har regelbundna möten varje vecka med dem där även fältgruppen är representerad. Föräldrar och barn kan ta kontakt direkt med teamet men oftast sker det via elevvårdskonferens som då ber om en insats. Exempelvis kan teamet ha hand om en elev tillfälligt medans skolan löser ett visst problem. Målet är alltid att eleven skall återinkluderas i skolverksamheten. Teamet kan även göra insatser i klasser som är stökiga(- Vad är problemet?) CRT arbetar med Komet(kommunikationsmetod), som är den mest beforskade metoden inom området. Skrivet av Ann-Sofie Cope för romer Utvecklingen Alkohol och drogsituationen När det gäller alkohol har det varit en situation som inte var positiv för den romska gruppen. Historiskt anses att romer inte tar droger, men situationen idag är att det ökar bland unga. Skolgång Skola är något som tidigare inte var prioriterat i den romska gruppen, och även nu är det svårigheter med närvaro, konflikter och låg motivationsgrad. Många äldre romer har svårigheter att läsa och skriva och det kan bidra till situationen. Initiativet Man såg att det fanns ett behov av att nå ut i den romska gruppen och man valde då att anställa en resursperson för detta som förankrades även politiskt. Resursperson Goran är sedan 2 år tillbaka anställd på halvtid som resursperson. Han genomför cope-utbildningarna tillsammans med sin fru Micika. Utvecklingsmedel Man fick från socialstyrelsen utvecklingsmedel för att kunna jobba med föräldrautbildning för romer. Dessa medel var till för att arbeta med invandrargrupper, och främst drogförebyggande. Samverkan inleddes via förfrågan från socialstyrelsen då man ansåg att man i Staffanstorp hade samma tankar kring hur man skulle nå fram. Man hade samma syn att man måste börja med föräldrarna, oavsett kulturell grupp. Man såg då att föräldrautbildning var det bästa alternativet. Det fanns från socialstyrelsen ett krav på att programverksamheten skulle vara evidensbaserat och man valde då cope. Arbetet var tänkt att ske i frivilligorganisationer och därav följer: Rädda barnen
Man valde att lägga verksamheten under en förening och Rädda barnen var den som kändes mest naturlig i sammanhanget. Dagsläget Den romska gruppen Det finns mellan 30 och 40 romska familjer i Staffanstorp. Många är förtidspensionerade och männen röker och dricker ganska mycket enligt Goran. Det har tagit tid att få Cope och föräldrautbildningen någorlunda accepterad. Man har nu haft föräldragrupper igång i ett och ett halvt år och 12-13 familjer med barn i förskole- och lågstadieålder har varit med. Goran säger att man i föräldragrupperna lägger lite extra fokus på drogförebyggande. Rekrytering/resultat Rekrytering till grupperna sker muntligt och alltid som ett erbjudande, inget tvång, och kunskapen om det börjar nu bli ganska spridd. Skola, polis, kommunen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och romerna själva alla kan se att copeprogrammen har haft positiva effekter. Samtidigt finns det farhågor då de som deltar får kämpa på två fronter, dels fortfarande mot det svenska samhället men även mot andra romer som inte accepterar att man beter sig som gadjo (ickeromer). Framtid På gång Man håller nu på att ta fram en cope-film på romani och det finns intresse att föra ut erfarenheterna till Staffanstorps vänort på Irland där det även finns en stor grupp romer. Antecknat av Erik SET på Anneroskolan. SET står för social och emotionell träning och är ett program som är framtagen och anpassad för svenska förhållanden av Birgitta Kimber. Birgitta Kimber är pedagog i grunden och har en tjänst på beteendevetenskapliga institutionen vid Linköpings Universitet. Hon är för närvarande knuten till Karolinska institutet där hon bedriver forskning inom detta och närliggande områden. Syftet med SET är att arbeta förebyggande mot våld, droger, mobbing m.m. Detta förebyggande arbete görs med hjälp av ett strukturerat pedagogiskt program. Målet med SET är att skolpersonal att, i tidigare skede, hitta och nå barn, men även deras föräldrar med de resurser och adekvata insatser som behövs för att vända en negativ trend eller utvecklingskurva. Att arbeta med SET i förskoleklassen och i skolan innebär att genom övningar utveckla barnens/elevernas sociala och emotionella förmågor. I programmet ingår områden som: Att hantera sina känslor Självkännedom Motivation Empati Social kompetens På skolorna i Staffanstorp har man tagit fram en gemensam värdegrundande utbildning för samtliga skolpersonal i F-9 skolorna och individuella programmet på gymnasiet. Det finns också ett beslut i kommunstyrelsen om att samtliga skolor ska ha SET (både kommunala och privata). I Staffanstorp finns det 13 stycken f-5 och 6-9 skolor (både kommunala och privata) och ett individuellt program på gymnasiet (övriga gymnasieprogram finns bl.a. i Lund).
På Anneroskolan kör ban både SET och StegVis (på förskolan). StegVis fanns inte för förskolan när Anneroskolan körde igång. Detta gör de för att förankra och förmedla grundläggande värden som samhäller bygger på. SET och Stegvis finns på schemat varje vecka och är ett förhållningssätt som ska genomsyra hela verksamheten. Anneroskolan arbetar för ett öppet klimat och tydliga gränser, där respekt för varandra och varandras åsikter är en mycket viktig del. Skolan ledord och vision är stärka självbilden, känna glädje och känna samhörighet. Skolan strävar efter att ha en öppen dialog mellan skola och hem. Mer information om SET finns på www.set.st, Mer information om StegVis finns på www.fhi.se/templates/fhischoolpage 8730.aspx Anteckningarna förda av Robert Hagström, Vårgårda kommun Vi besökte Enheten Hälsa, Trygghet och Säkerhet i Lund. Även denna dag blev vi väl omhändertagna och vi hälsades välkomna av Peter Tuvegård. Enheten ansvarar för Samverkan, samråd, samordning och de är koordinatorer för ATAD Alkohol, tobak och andra droger Lunds kommun har genomfört så kallade drogvaneundersökningar i skolorna sedan mitten av 1990-talet. Där en jämförelse mellan elever i åk 8 i Lunds stad och Lunds byar visar att det är fler som använder tobak, snus och narkotika i Lund, vad gäller användandet av alkohol är det ingen skillnad Visionen är att Lunds kommun ska vara ett samhälle fritt från missbruk och skador av alkohol, tobak och andra droger. De arbetar efter metoder som har stöd från forskningen Bland annat så har de föräldrautbildningar från 0-18 år, på BVC och MVC för föräldrar med barn mellan 0-3 år genom Konsultation, Vägledningssamtal och programmet som är hedersrelaterat Barnen i våra hjärtan. På skolor/förskolor för föräldrar med barn mellan 3-12 år genom FöräldraKOMET, Vägledningssamtal och Barnen i våra hjärtan. På skolor för föräldrar med barn mellan 13 18 år genom FöräldraSTEGEN, Vägledningssamtal och Barnen i våra hjärtan. Antecknat av Lotta Lindeborg Marks kommun