Samverkan och ledning vid räddningsinsats. Policydokument för Skåne län 2006

Samverkan och ledning vid räddningsinsats Policydokument för Skåne län 2006

Innehåll 1. Förord...1 2. Uppgifter enligt lagstiftning...2 2.1 Kommunala räddningstjänsten...2 2.2 Sjukvården...2 2.3 Polisen...4 2.4 Sjöräddningen...5 2.5 Flygräddningen...5 2.6 Kustbevakningen...6 2.7 Länsstyrelsen...6 2.8 Försvarsmakten...7 2.8.1 Instruktion för Försvarsmakten...8 2.8.2 Förvaltningslagen...8 2.8.3 Lagen om skydd mot olyckor...8 2.8.4 Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet...8 3. Ledning...9 3.1 Samverkan...10 3.2 Kommunala räddningstjänsten...11 3.3 Sjukvården...13 3.4 Polisen...15 3.5 Kustbevakningen...16 3.6 Länsstyrelsen...16 3.7 Försvarsmakten...19 3.8 Befälsrätt...19 4. Insats på skadeplats...19 4.1 Rutiner och mönster för operativ ledning...20 4.2 Ledning och Samverkan...21 4.3 Ledningsplats...22 4.4 Samband...23 4.5 Brytpunkt...24 4.6 Riskområde och avspärrning...25 4.7 Åtgärder i riskområde...25 4.8 Åtgärder på saneringsplats...26 4.9 Uppsamlingsplats för skadade...26 4.10 Uppföljande verksamhet...28 5. Ledningsstöd och stödsystem...29 5.1 Polisen...29 5.2 Kommunala räddningstjänsten...30 5.3 Sjukvården...31 5.4 Länsstyrelsen...31 6. Information...31 6.1 Operativ information...31

1. Förord Vid utvärderingar av stora räddningsinsatser i Sverige har Haverikommissionen, Räddningsverket och länsstyrelserna uppmärksammat brister i samverkan på operativ ledningsnivå såväl som på strategisk/normativ ledningsnivå. Det har även i samband med flera stora samverkansövningar i Skåne exempel som Öresundsbroövningar, flyghaveriövningar och kemövningar uppmärksammats brister inom ledningsområdet. Dessa brister har inneburit negativa konsekvenser för insatserna genomförande beträffande logistik, resursutnyttjande, omfallsplanering, framförhållning samt uthållighet. För att klarlägga organisationernas roller, juridiska ansvar samt uppgifter och rutiner som används inom de olika ingående organisationerna, har ett delprojekt för samverkansledning bildats. Projektet är kopplat till huvudprojektet PSL-Skåne län (Public Safety-Ledning). Representerade i delprojektet är räddningstjänsten i Skåne (genom Micael Svensson och Swen Krook), KAMBER-Skåne (genom Hans Ivarsson och Henrik T:son Fried), Polismyndigheten i Skåne (genom Björn Fridolf), Försvarsmakten (genom Kenneth Svasse), Kustbevakningen (genom Mats Johansson) och Länsstyrelsen i Skåne län (genom Kristina Olsson och Tommy Öjehagen). Detta dokument är en revidering och komplettering av det tidigare utgivna dokumentet Samverkan operativ ledning vid räddningsinsats, med fler myndigheter som vid olika skeden och olyckshändelser ingår i samverkansledning. Målsättningen är att policydokumentet, som innefattar samverkansledning både på operativ och strategisk/normativ nivå, skall utgöra grunden för utbildningar i ledning inom de olika organisationerna och kommer fortlöpande att revideras. Dokumentet fastställt 2006-01-16 Christer Dahlsjö Räddningschef/sakkunnig Kommunförbundet Skåne Rolf Ohrlander Förvaltningschef KAMBER-Skåne, Region Skåne Staffan Paulsson Chef länsoperativa avdelningen Polismyndigheten Skåne Håkan Birger SäkSamsektion Malmö Försvarsmakten Christer Andersson Räddningsdirektör Länsstyrelsen i Skåne län Bengt Fernlund Regionchef Kustbevakningen 1

2. Uppgifter enligt lagstiftning 2.1 Kommunala räddningstjänsten Lag om skydd mot olyckor Skadebegränsande och skadehindrande åtgärder som skall vidtas vid olyckshändelse eller överhängande fara för olyckshändelse för att hindra och begränsa skador på människor, miljö eller egendom. (Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1 kap. 2, LSO). Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Godtagbar tid specificeras i kommunala handlingsplaner samt i byggnadslagstiftning och innebär normalt att insats skall påbörjas inom 10 minuter efter larm i tättbebyggda områden och inom 20 minuter i mindre samhällen och landsbygd. För att samhället skall ta ansvar för genomförande av räddningsinsats skall fyra olika kriterier uppfyllas: Uppgifter Behov av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnader för räddningsinsats Omständigheter i övrigt, exempelvis om ägaren själv kan vidta åtgärder Den kommunala räddningstjänstens uppgifter avser främst insatser i samband med brand, trafikolyckor, personräddning och utflöde av farliga ämnen. Räddningstjänsten svarar även för upprättande och bemanning av uppsamlingsplats samt upprättande och bemanning av saneringsplats. 2.2 Sjukvården Hälso- och sjukvårdslagen Grunderna för regleringen av den medicinska katastrofberedskapen återfinns i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 3 och 4, där det anges en skyldighet för sjukvårdshuvudmannen att erbjuda en god hälso- och sjukvård för dem som befinner sig i landstinget/regionen. 2

För att poängtera betydelsen av sjukvårdshuvudmannens ansvar för de katastrofmedicinska åliggandena gäller Hälso- och sjukvårdslagen, 7, med nedanstående lydelse: Landstinget skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård. Planeringen skall även avse den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare. Landstinget skall även planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. (Lag 2002:452). Landstingen skall också enligt HSL, 6, "svara för att det inom landstinget finns en ändamålsenlig organisation för att till och från sjukhus eller läkare transportera personer vilkas tillstånd kräver att transporten utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för ändamålet". En speciell fråga är samverkan i kustområden. Landstingens ansvar begränsas här ytterst av territorialgränsen. Samtidigt ligger ansvaret för sjöräddningstjänst, t.ex. sjuktransport från fartyg, och miljöräddningstjänst på Sjöfartsverket respektive Kustbevakningen Genom Hälso- och sjukvårdslagen, 32 a, har Regeringen fått möjlighet att bl.a. omfördela resurser enligt följande lydelse: Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser. (Lag 2002:452). Till följd av ovanstående bestämmelse förväntas Socialstyrelsen erhålla bemyndigande från regeringen för att kunna utfärda föreskrifter inom detta område. Uppgifter Hälso- och sjukvårdslagen är allmänt hållen varför det blir nödvändigt att tolka sjukvårdens uppgifter. Socialstyrelsen har lämnat riktlinjer för en sådan tolkning. Enligt denna skall sjukvårdens uppgifter inom ett skadeområde vara att: Inventera skadepanorama/utfall Säkra och stabilisera livsviktiga funktioner (akut livräddande åtgärder) Prioritera de skadade inför avtransport Avtransportera de skadade så att både sjuktransportresurser och sjukvårdsinrättningar används så effektivt som möjligt 3

2.3 Polisen Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor skall polismyndigheten underrättas när en räddningsinsats görs. Vid ingrepp i annans rätt, enligt nämnda lag, skall polisen lämna det biträde som behövs. Behövs bevakning med hänsyn till risken för nya olyckshändelser men kommer bevakningen inte till stånd, får räddningsledaren utföra bevakningen på ägarens eller innehavarens bekostnad. Polismyndigheten skall även i dessa fall lämna det biträde som behövs. Uppgifter Till polisens uppgifter hör enligt 2 i polislagen (1984:387) bl.a. att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen. Polisen svarar härutöver för fjällräddning och eftersök av försvunnen person enligt LSO. Avspärrning görs dels för att hindra människor att komma in i ett farligt område, dels för att tillförsäkra insatspersonalen möjlighet att så ostört och säkert som möjligt genomföra sina insatser. Polisen svarar för yttre avspärrning av skadeområde. Trafikreglering avser bland annat åtgärder för att hindra trafikanter att komma i närheten av en olycksplats genom att leda trafiken förbi denna eller bereda fri väg för räddningsfordon till och från olycksplatsen. Utrymning är en skyddsåtgärd som innebär förflyttning av människor för att skydda deras liv och hälsa i en hot- eller risksituation. Utrymningsuppgiften är mycket resurskrävande och kan komma att engagera flera samhällsfunktioner. Eftersökning/genomsökning syftar till att förvissa sig om att inga skadade eller chockade människor finns kvar på eller i närheten av en olycksplats. Åtgärden kan också ha till syfte att förvissa sig om att ingen obehörig finns kvar inom ett utrymt område. Bevakning av avspärrat och utrymt område syftar till att hindra människor från att ta sig in i området samt att förhindra brott. Övriga uppgifter utredning av olycksorsaken för att klarlägga om olyckan orsakats genom brottsligt förfarande identifiering av döda människor identifiering och registrering av skadade människor 4

registrering av oskadade personer som varit inblandade i olyckan samt registrering av människor som utrymts uppsamling/omhändertagande av gods och personliga tillhörigheter underrättande av anhöriga Särskild händelse Med särskild händelse förstås en befarad eller inträffad händelse, som innefattar brott eller annan störning av den allmänna ordningen eller säkerheten, som är så omfattande eller allvarlig att polisen för att kunna lösa sina uppgifter måste organisera, leda och använda sina resurser i särskild ordning. Som exempel på särskild händelse kan nämnas: Allvarlig ordningsstörande händelse Sabotage eller bombhot Terroristangrepp Större olycka eller överhängande fara för sådan 2.4 Sjöräddningen Inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon skall Sjöfartsverket ansvara för efterforskning och räddning av människor som är eller kan befaras vara i sjönöd och för sjuktransporter från fartyg. Detta gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Det operativa ansvaret för räddningsinsatser har sjöräddningscentralen i Göteborg, Maritime Rescue Coordination Centre (MRCC). 2.5 Flygräddningen Vid flyghaverier inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon skall Luftfartsstyrelsen (LFS) ansvara för räddningstjänst. Detta gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Det operativa ansvaret för räddningsinsatser har flygräddningscentralen i Göteborg, Aeronautical Rescue Coordination Centre (ARCC). Då planet upptäckts överlämnas ärendet till kommunal räddningstjänst. LFS skall också ansvara för de insatser mot skador som behövs, när ett luftfartyg är nödställt eller när fara hotar lufttrafiken samt ansvara för efterforskning av luftfartyg som saknas. 5

2.6 Kustbevakningen Miljöräddning till sjöss Uppgifter enligt lagstiftningen Inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon ansvarar Kustbevakningen för räddningstjänsten när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet eller när det föreligger en överhängande fara för detta. Vad som nu sagts gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. (LSO 4 kap. 5, och Förordningen om skydd mot olyckor 4 kap. 12 ) Kustbevakningen deltar dessutom i sjöräddningstjänst, flygräddningstjänst, räddningstjänst vid kärnteknisk olycka och genomför vissa sjuktransporter. Kustbevakningen deltar i kommunal räddningstjänst på begäran av kommunal räddningsledare, medverkar vid brandbekämpning till sjöss och lämnar bistånd vid räddningsinsatser på begäran av andra stater. 2.7 Länsstyrelsen Extraordinära händelser Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa länets tillstånd samt underrätta regeringen om vad som är särskilt viktigt för regeringen att få veta om länet och händelser som inträffat där. Länsstyrelsen har inom länet ett ansvar för åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Länsstyrelsen ska hålla sig underrättad om händelseutvecklingen i sådana situationer och verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas. Som områdesansvarig myndighet har Länsstyrelsen till uppgift att stödja, samverka kring och samordna de insatser som berörda aktörer behöver vidta inför, under och efter en krissituation. Länsstyrelsen leder som områdesansvarig myndighet endast sin egen verksamhet. Länsstyrelsen skall genom rådgivning och information stödja kommunerna. 6

Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsen ansvarar enligt förordning om skydd mot olyckor (FSO) 4 kap. 15 för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen (LSO enligt 4 kap. 6 ) och för sanering efter sådana utsläpp som avses i 4 kap. 8 första stycket samma lag. Länsstyrelsen skall säkerställa att berörda ges information om de hälsoskyddsåtgärder som skall vidtas. Länsstyrelsen skall också efter att ha hört berörda myndigheter, kommuner och landsting upprätta ett program för räddningstjänsten. Länsstyrelsens uppgifter enligt FSO är i första hand: Organisation och ledning av räddningsinsatsen Information till allmänheten Strålningsmätning Varning Utrymning av riskområdet Sanering efter kärnteknisk olycka Inom Länsstyrelsen skall en personalberedskap organiseras. Länsstyrelsen skall bistå andra länsstyrelser i frågor om räddningstjänst vid kärntekniska olyckor. Övertagande av ansvaret för räddningstjänsten vid omfattande räddningsinsatser Vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får länsstyrelsen enligt FSO 4 kap. 33 ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst, skall länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. Enligt FSO 4 kap. 34, skall länsstyrelsen upprätta de planer som behövs för att kunna utöva sitt ansvar enligt 33. 2.8 Försvarsmakten Försvarsmaktens (FM) medverkan i civila verksamheter regleras bl.a. i: Instruktion för Försvarsmakten Förvaltningslagen Lag om skydd mot olyckor Förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet 7

2.8.1 Instruktion för Försvarsmakten FM skall i fred kunna stödja samhället vid vid extraordinära händelser. Exempel på uppgifter som Försvarsmaktens personal kan stödja med är: Avspärrning Vägvisning Utrymning Eftersök/genomsökning Bevakning Hantering och destruktion av omhändertagna explosiva varor Transporter Förplägnad Förläggning Stabstjänst/ledning Indikering/sanering (CBRN) Fältarbeten Krisstöd Sjukvård Press/informationstjänst Reservkraft Sjö-, flyg-, och miljöräddning med helikopter och/eller fartyg 2.8.2 Förvaltningslagen En generell skyldighet föreligger för alla statliga myndigheter att lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. (6 ) 2.8.3 Lagen om skydd mot olyckor Försvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas vid räddningstjänst om dessa är lämpliga och att deltagandet inte allvarligt hindrar Försvarsmaktens verksamhet. 2.8.4 Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet FM skall, vid livshotande situationer där omedelbar transport är avgörande för behandlingen av skadade eller sjuka personer, utföra transporter med helikopter på begäran av sjukvårdshuvudman genom flygräddningscentralen. (3 ) 8

FM får på begäran lämna stöd till polisen, Kustbevakningen, Tullverket, andra statliga myndigheter samt kommuner och landsting. (4 ) När stöd lämnas enligt denna förordning får FM personal inte användas i situationer där det finns risk för att den kan komma att bruka våld eller tvång mot enskilda. (7 ) FM personal får inte användas för uppgifter enligt denna förordning som kan medföra en inte obetydlig risk för att personalen kan komma till skada. (10 ) En enhet inom FM som lämnar stöd enligt denna förordning skall stå under befäl av en militär chef. (11 ) En begäran om stöd till polisen skall göras av Rikspolisstyrelsen. Om begäran endast avser utrustning eller tjänster av mindre omfattning, får den dock göras i annan ordning. (12 ) En begäran om att FM skall lämna stöd till civil verksamhet skall göras hos Högkvarteret (HKV). (13 ) FM skall ta ut avgifter för stöd enligt denna förordning. Full kostnadstäckning skall uppnås, om inte stödet lämnas till en annan statlig myndighet eller det är frågan om stöd enligt 3. (16 ) FM får bestämma om försäkring skall tecknas för statens egendom, ansvarighet eller i övrigt för skador som staten skall ersätta. Detta gäller stöd som lämnas till kommuner, landsting och enskilda. (17 ) 3. Ledning Vid insats är det viktigt att ansvarsförhållanden är fullt klarlagda. Ansvar för övergripande ledning ligger hos den myndighet inom vars lagstiftning uppgiften faller. Varje samverkande organisation har ledningsansvar för sina egna resurser. Vid räddningsinsats är dessa förhållanden normalt helt klarlagda i förväg. Det finns dock situationer då insatsen omfattar både ren polisiär insats, räddningstjänst och sjukvård. Exempel på detta är ingripande mot farlig person där även brand förekommer. Ett annat exempel på händelser som samtidigt är polisiär insats, räddningsinsats och sjukvårdsinsats är bombhot och olika former av terrorhot. Sjukvården kan i vissa situationer ha ett ansvar för insatsen och samverkan med andra organisationer behövs för sanering, avspärrning m.m. Exempel på sådana situationer är spridande av smitta vid flyktingströmmar, terrorhot eller epidemier. 9

Vid alla insatser i samverkan mellan myndigheter/organisationer måste det fullt klargöras vilken organisation som har initiativskyldighet och som sätter ramar avseende säkerhet, tillgänglighet m.m. Chefer inom samverkande organisationer skall i möjligaste mån underlätta för andra organisationer att fullgöra sina uppgifter. Ledning omfattar operativ (lokal) ledning och strategisk/normativ (regional) ledning. För att ledning skall kunna bedrivas effektivt utnyttjas ledningsstöd staber. En effektiv ledning förutsätter att samverkan mellan inblandade myndigheter/ organisationer sker på samtliga nivåer. 3.1 Samverkan LSO 6 kap. 7 En statlig eller kommunal myndighet skall med personal och egendom delta i en räddningsinsats på anmodan av räddningsledaren och vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen på anmodan av den myndighet som svarar för saneringen. En sådan skyldighet föreligger dock endast om myndigheten har lämpliga resurser och ett deltagande inte allvarligt hindrar myndighetens vanliga verksamhet. Samverkan sker genom förberedande planläggning, överläggningar, överenskommelser och gemensamma beslut under insatsen. Samverkan kan avse beredskap, resurser, riskbedömningar, prioriteringar, arbetsmetoder och information. För att underlätta samverkan eftersträvas: Gemensamma uppehållsplatser för samverkande chefer och annan personal Samverkanspersonal Ett väl fungerande samband Personkännedom och kännedom om samverkansorganens organisation, beslutsstruktur och arbetsrutiner 10

3.2 Kommunala räddningstjänsten Operativ Ledning Vid varje räddningsinsats skall det finnas en räddningsledare. Räddningsledarskapet innebär att ansvara för den samlade operativa ledningen och samverkan. I detta arbete ingår bland annat att: Probleminventering Bedöma utvecklingen av händelseförloppet Utforma målen för insatsen och följa upp densamma Fastställa riskområden och skyddsnivåer Organisera verksamheten Ansvara för att samordnad operativ ledning etableras I Skåne råder gränslös räddningstjänst, vilket innebär att resurser utnyttjas med hänsyn till geografisk närhet och inte utifrån kommunal tillhörighet. I Skåne är följande funktioner räddningsledare beroende på insatsens karaktär och ledningsbehov (nivå): Nivå 1 Styrkechef Begränsad händelse med 1 enhet, exempelvis containerbrand Nivå 2 Insatschef 2-4 enheter, exempelvis bostadsbrand, trafikolycka Nivå 3 Vakthavande brandingenjör Flera enheter, exempelvis tågolycka, kemolycka, industribrand Principen är att ny ledningskapacitet tillförs då ledningsbehovet ökar. Då en nivå 2 händelse utvecklas och ledningsbehovet ökas tillförs ny ledningsnivå (nivå 3) för att kunna hantera den samlade ledningen av den nya situationen. Befintliga ledningsnivåer fortsätter att arbeta i sina tidsskalor. Vid en nivå 3 insats arbetar nivå 1 befälet på samma tidsaxel och med motsvarande resurser som vid nivå 1 och 2 insats. Formellt benämns funktionen sektorchef. Nivå 2 befälet arbetar på samma tidsaxel som vid nivå 2 händelse och benämns skadeplatschef. Skadeplatsledningen leds av skadeplatschefen och avser ledning, uppföljning och samordning av det minutoperativa arbetet. Vid omfattande insatser kan behov finnas av särskild framskjuten ledningsplats och stabsstöd för skadeplatsledningen. Det direkta arbetet leds av sektorchefer. 11

Samlad operativ ledning RL Skadeplatsledning Skadeplatschef Sektorledning Sektorchef Sektorledning Sektorchef Vid omfattande insatser med mer än 5 sektorer kan behov finnas att organisera storsektorer med ledningsplatser för den direkta ledningen. Skadeplatsledningen i grundorganisationen ovan omvandlas då till en storsektorledning och ytterligare sådan etableras. Den samlade operativa ledningen omvandlas till skadeplatsledning och ny ledningsresurs tillförs för den samlade operativa ledningen. Samlad operativ ledning RL Skadeplatsledning Skadeplatschef Storsektorledning Storsektorchef Storsektorledning Storsektorchef Sektorledning Sektorchef Sektorledning Sektorchef Sektorledning Sektorchef Sektorledning Sektorchef Sektorledning Sektorchef Sektorledning Sektorchef 12

Strategisk ledning Ansvaret för strategisk ledning åvilar Räddningschef i beredskap (RCB). Direktiv finns från kommunerna hur dagliga situationer skall hanteras och detta utförs av SOScentral/larmcentral samt av de befäl som arbetar i länets räddningscentraler. RCB leder den strategiska ledningen från en av länets larm/ledningscentraler vid omfattande insatser. Dessa centraler är förlagda i Malmö (Hyllie), Helsingborg (Bårslöv) samt Kristianstad. Strategiska uppgifter är bland annat att: Planera resurshantering och beredskap för andra larm under pågående insatser Planera och hantera avlösningar vid långvariga insatser Svara för långsiktig planering för samhällets påverkan Initiera och samverka med kommunal ledning och berörda organisationers strategiska ledning Räddningschefen i varje kommun har ytterst ett ansvar för räddningstjänsten i kommunen (vilket normalt delegerats till ledningsfunktioner ovan). Vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst och när det erfordras får länsstyrelsen överta ansvaret för räddningstjänsten i berörda kommuner. Information lämnas därför till länsstyrelsen (Vakthavande beslutsfattare) vid omfattande händelser. 3.3 Sjukvården Lokal ledning Det är personal från första ambulans på plats som inledningsvis leder sjukvårdens insats på skadeplats. Ledningsarbetet avser dels ledning av sjukvårdsinsatsen (Sjukvårdsledare, SL), dels medicinsk ledning och ansvar (Medicinskt ansvarig, MA). Den person som har högsta medicinska kompetens har det medicinska ansvaret. (SOSFS 1999:12(M). En annan person kan ta ansvar för övrig sjukvårdsledning. De som leder sjukvårdens insats inom skadeområdet har till uppgift att: Bedöma vårdbehovets art och omfattning (MA) Samverka med räddningsledare och polisinsatschef (SL) Vid behov rekvirera ytterligare resurser för vård och transport (SL) Leda och fördela sjukvårdspersonal inom skadeområde (detta innebär ansvar för personalens säkerhet, arbetsfördelning, kommunikation mellan sjukvårdsenheterna, övergripande ansvar för avlösningar, mat och dryck etc.) (SL) Förbereda och delta i information till media (SL, MA) Styra fördelningen av enskilda patienter till anvisade sjukhus (MA) 13

Sjukvårdsledaren är chef och skall samråda med den medicinskt ansvarige samt måste ta hänsyn till medicinska bedömningar i sina beslut. Sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige skall ha de kunskaper om resurser och sjukvårdsorganisationen som krävs för att leda sjukvårdsinsatsen. Om en sjukvårdsgrupp eller prehospitalt akutteam (PHAT) kommer till platsen övertar läkaren det medicinska ansvaret enligt kompetensregeln, men inte ledningen av sjukvårdsinsatsen. Dvs. ansvaret för sjukvårdsledning går över till en läkare först när en utbildad och för den specifika insatsen av RMKL (Regional Medicinsk KatastrofLedning) utsedd läkare anländer. Sjukvårdsledare som är läkare har ledningsansvar för sjukvårdsinsatsen och det medicinska ansvaret vid en allvarlig händelse/stor olycka. Arbetsuppgifter inom sjukvårdsledning och det medicinska ansvaret kan och måste i de flesta fall delegeras till andra personer. Detta skall ske genom tydliga instruktioner till berörd person så att inga missförstånd uppstår. En sådan ansvarsfördelning måste också meddelas all berörd personal inkluderande samverkande organisationer. Sjukvårdsledaren har kvar ett övergripande ansvar även om delar av ledningsfunktionen har delegerats till annan person. Strategisk ledning RMKL Skåne är en ledningsnivå med i första hand strategiska ledningsuppgifter. Den består i sin minsta form av två personer som finns i beredskap och kan byggas ut till en stab med nödvändiga resurser. Funktionen kan aktiveras inom några minuter och är tidigt i funktion när det sker större olyckor eller påfrestningar i samhället. Grundbemanningen är en regional läkare i beredskap (RLB) och en tjänsteman i beredskap (TiB). RMKL har alltid ansvar för den regionala ledningen vid stora olyckor och allvarliga händelser. RLB har ett mandat att besluta om Region Skånes samtliga hälso- och sjukvårdsresurser vid allvarliga händelser. När eller om chef RMKL (förvaltningschefen för Katastrof- Ambulansoch Beredskapsförvaltningen i Skåne, KAMBER-Skåne, eller utsedd ersättare) träder i tjänst övergår detta mandat till denne. RMKL kan kontaktas/larmas via SOS Alarm som alltid har aktuella larmlistor på Tjänsteman i Beredskap och Regional Läkare i Beredskap. SOS Alarm har också i sina larmplaner automatiska larmkriterier när TiB skall informeras. RMKL:s uppgifter kan sammanfattas på följande sätt: Stöd åt lokala ledningsnivåer inom skadeområde och på sjukhus Informationshantering Resursfördelning Mobilisering av resurser 14

Övergripande styrning av patientförflyttningar Analys av händelsens utveckling och effekter på kort och lång sikt Samordning inom egen organisation Samverkan med annan sjukvårdsverksamhet Samverkan med andra organisationer Strategisk ledning av sjukvårdstransporter 3.4 Polisen Länsvakthavande befäl (LVB) är operativ chef vid länskommunikationscentralen (LKC) och har det övergripande ansvaret för ledningen av den händelsestyrda verksamheten i Skåne. LVB skall ständigt vara beredd att informera myndighetschefen och cheferna för huvudenheterna samt polischefen i beredskap om det operativa läget inom myndigheten. Vid händelser som bedöms kräva kraftsamlande åtgärder skall chef huvudenhet/polischef i beredskap omedelbart underrättas. LVB skall fortlöpande informera sig om viktigare händelser, kommenderingar och pågående eller planerade insatser inom Polismyndigheten i Skåne. Enligt Rikspolisstyrelsens (RPS) föreskrifter och allmänna råd (FAP 201:1) om polisinsatser vid särskilda händelser, bör en polisinsatsstyrka under ledning av en polisinsatschef (PIC) organiseras för att genomföra polisens uppgifter i en räddningsinsats. PIC är direkt underställd polischefen och dennes ledningsstab. Till PIC utses den polisman som bedöms mest skickad för uppgiften och som är yttre befäl inom polismyndigheten. PIC utses av LVB. För att utföra de övergripande uppgifterna vid en polismyndighet med en i förväg känd händelse och vid en överraskande särskild händelse är det lämpligt att utse en kommenderingschef. Kommenderingschef är således benämningen på det högsta polisbefäl som direkt underställd länspolismästaren leder en polisinsats på övergripande operativ nivå. Denne utses av länspolismästaren eller polischef i beredskap. Polisens åtgärder skall syfta till att främja räddningsinsatsen och polisinsatschefen skall nära samverka med räddningsledaren och sjukvårdsledaren. I regel utses en polisinsatschef som därvid leder den insatsstyrka som finns på fältet. Vissa insatser kan emellertid vara så speciella, omfattande eller geografiskt utspridda att det kan vara lämpligt att utse två eller flera polisinsatschefer. Därvid är det angeläget att polischefen/ kommenderingschefen genom ett konkret beslut klarar ut uppgiften för resp. insatschef, dvs. insatsområde, samverkansformerna mellan polisinsatscheferna samt ansvar, befogenheter och sambandsvägar. 15

Dokumentation hos Polismyndigheten i Skåne består av händelserapport, protokoll och erfarenhetsberättelse, beroende på händelsens karaktär. Strategisk ledning Ansvaret för den strategiska ledningen är fördelat mellan länspolismästaren, kommenderingschefen, chef huvudenhet och länsvakthavande befäl, beroende på händelsens omfattning. 3.5 Kustbevakningen Chefen för Kustbevakningen med stabsfunktion (Kustbevakningens Centrala Ledning, KCL) ansvarar för Kustbevakningens räddningstjänst. Den direkta operativa ledningen är i normalfallet delegerad till respektive regionchef i respektive region (norra, östra, södra eller västra). KCL ansvarar för att information lämnas till regering, samverkande centrala myndigheter samt internationella samarbetsparter m.fl. Regionchef med stabsfunktion (regionledning, KRL ) ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss inom respektive region samt information till samverkande regionala och lokala myndigheter. Regionchefen utser en räddningsledare (RL) vid miljöräddningstjänst till sjöss. RL ansvarar för ledningen av Kustbevakningens räddningsinsats inom respektive region. Insats på skadeplats On Scene Commander (OSC) utses av RL. OSC skall, inom givna direktiv från RL, leda och samordna insatsen inom tilldelat område. Vid räddningsinsats med Kustbevakningens räddningsdykare och/eller insatsgrupp från kommunal räddningstjänst (RITS) skall utses en On Scene Commander/Emergency responder (OSC/Er). 3.6 Länsstyrelsen Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen Normativ och strategisk ledning Länsstyrelsens ledning beslutar med stöd av gällande lagar och förordningar om den egna beredskapsorganisationens roll, omfattning och uppgifter. 16

Den strategiska (och operativa) ledningen utgörs i inledningsskedet av Länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare (VB). VB har vid kärnteknisk olycka, förordnande att vara räddningsledare tills dess att Landshövdingen utsett annan räddningsledare. Som räddningsledare vid kärnteknisk olycka utses en räddningschef i beredskap (RCB) i södra regionen. Operativ ledning Länsstyrelsen utser och förordnar räddningsledare. En särskild beredskapsorganisation, se skiss, träder i funktion. Vid annan händelse än kärnteknisk olycka anpassas organisationen till inträffad händelse. Till organisationen knyts samverkande myndigheter och organ genom att representanter för dessa ingår i Länsstyrelsens stab. Berörda kommuner och Sveriges Radio ingår också. Till organisationen knyts en särskild organisation för utrymning, utrymningsledaren och dennes stab. Deras uppgift är att planera för genomförandet av den av Länsstyrelsen beslutade utrymningen. En fältorganisationen bestående av poliser, personal från den kommunala räddningstjänsten och kustbevakningen svarar för bl.a. strålningsmätning, trafikreglering, avspärrning och utrymning. Övertagande av ansvaret för räddningstjänst vid omfattande räddningsinsatser Länsstyrelsen utövar den normativa och strategiska ledningen från fast ledningsplats. Länsstyrelsen utser räddningsledare och denna leder den operativa verksamheten från fordon eller annan etablerad ledningsplats. 17

Övrigt Vid annan händelse än kärnteknisk olycka anpassas organisationen till inträffad händelse. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen Polis Kommunal räddningstjänst Kustbevakning Landshövding Räddningsledare Stabschef Utrymningsledare med stab Operativ sektion Stödsektion Planeringssektion Informationssektion Samverkande inkl kommuner Sveriges Radio P4 Samverkar Leder Övertagande av ansvaret för räddningstjänst vid omfattande räddningsinsatser Övriga Länsstyrelsen Landshövding Rådgivare Räddningstjänst Analysfunktion Stabschef Bitr. stabschef Operativ sektion Stödsektion Planeringssektion Informationssektion Särskilda beredningar Räddningstjänstdetalj Samverkansdetalj Lägesdetalj Radio Malmöhus Radio Kristianstad 18

3.7 Försvarsmakten Stöd från Försvarsmakten När begäran om militärt stöd ställts till Försvarsmakten avdelas därifrån de enheter som skall genomföra detta. Chef för de enheter som ställs till förfogande kallas Militär Insats Chef (MIC). Denne chef har arbetsledaransvaret och genomför insatsen med direktiv från Räddningsledare/Polisinsatschef. Detta innebär att Försvarsmakten har det fulla ansvaret för sin personal såväl säkerhetsmässigt som försäkringsmässigt. Enheterna kan vara grundutbildningsförband eller hemvärnsförband. När insatsen sker enligt LSO tar Försvarsmakten inte betalt. Efter insats eller vid övrigt stöd enligt Förordning 2002:375, tar Försvarsmakten ut täckning för hela eller delar av uppkomna kostnader. Avtal ingångna mellan frivilligrörelsen och Polismyndighet/Kommun/Räddningstjänst är inte i Försvarsmaktens regi varvid nyttjare har arbetsledaransvaret inklusive försäkringsskyddet och lönekostnaden oavsett om insatsen sker enligt LSO eller ej. 3.8 Befälsrätt Med befälsrätt avses rätten att föra befäl och ge order till och inom egen organisation och personal. Det är viktigt att klargöra att ingen befälsrätt finns över samverkande myndighet eller organisation. Däremot kan de ramar som fastställs och de förutsättningar som råder innebära inskränkningar i annan organisations handlingsmöjligheter och alternativ. En nära samverkan mellan de olika organisationernas chefer är nödvändig för att klargöra sådana inskränkningar och förutsättningar under insatsen. Det är varje organisations operativa chefer som ansvarar för att förutsättningar skapas så långt det är möjligt för övriga organisationer att fullgöra sin verksamhet enligt den lagstiftning som gäller. 4. Insats på skadeplats I Skåne finns för räddningstjänsten en grundsyn och ledningsdoktrin för att möjliggöra en enhetlig syn på ledning och dess stödkomponenter. Denna grundsyn överensstämmer med den som gäller nationellt inom räddningstjänst, sjukvård och polis. Socialstyrelsen har tagit fram nationella ledningsdoktriner i överensstämmelse med vad som sagts ovan. Sjukvården i Skåne har anslutits sig till dessa doktriner. 19

Vid alla insatser måste vissa utarbetade mönster följas. Dessa mönster är utvecklade efter erfarenheter, teoretiska analyser och övningar. Sådana mönster finns både för operativa åtgärder (standardrutiner), för ledning, taktiska mönster och beslutsprocesser. Räddningstjänstens uppgifter inom skadeområde är att: Rädda liv Säkra skadeplatsen Avspärra riskområdet Varna hotade i omgivningen Rädda och begränsa skada på människor, egendom och miljö genom operativa åtgärder Tillintetgöra skadan Sjukvårdens uppgifter inom skadeområdet är att: Inventera skadepanoramat Säkra och stabilisera livsviktiga funktioner (akut livräddande åtgärder Prioritera de skadade inför avtransport Förbereda transport till sjukhus Polisens uppgifter inom skadeområde är att: Avspärra skadeområdet Trafikdirigera och svara för god framkomlighet Utrymma och evakuera (då ingen skyddsutrustning krävs) Registrera personer och ta hand om utrustning Påbörja utredning 4.1 Rutiner och mönster för operativ ledning Under färd till skadeplats Väsentliga faktorer är: Plats och omgivning för händelse påverkan Körväg och brytpunkt eller halvhalt Resursbehov och utlarmade enheter/organisationer Begäran om säkerhetsåtgärder (avspärrning, tågstopp, räddningsfrånkoppling etc.) Informationsinhämtning Förberedande order 20

Första insats Väsentliga faktorer är: Placering av fordon Ögonblicksrapport till ledningscentral/sos Orientering och lägesbedömning Behov av omedelbara åtgärder (livräddning, avspärrning, varning m.m.) Beslut om insatsens inriktning och omedelbara order Riskområde Skyddsnivå inom riskområde samt skadeområde Samverkande organisationer behov av insats Fortsatt insats Väsentliga faktorer är: Etablering av ledningsplats med samverkande organisationer Långsiktig planering av taktik och metoder samt planering av omfall Uppföljning av händelseutveckling och insatsresultat Logistik resurshantering resursbehov Säkerhet för insatspersonal Rapporter och prognoser till strategisk ledning Planering för avlösningar Massmediahantering och information Samverkan med ägare, försäkringsbolag, specialister Dokumentation Efter insatsen Teknisk genomgång Dokumentation och utvärdering Avstressningssamtal/defusing Debriefing vid behov Större gemensam genomgång 4.2 Ledning och Samverkan En robust ledning kräver att initiativ för samverkan tas omedelbart vid insatsens början. Detta åstadkommes genom att räddningsledare, polisinsatschef och sjukvårdsledare träffas på ledningsplatsen. Det är viktigt att ledningsplatsen utmärkt enligt standard nedan etableras snabbt och att ledningsfunktionerna har sin uppehållsplats här. 21

Samgruppering av ledningsfordon och stödfunktioner skall ske på sådant sätt att den samverkande ledningen kan fungera effektivt. Med den samverkande ledningen avses den verksamhet som bedrivs tillsammans för att klarlägga aktuellt läge, målsättningar, resursutnyttjande och omfall. Oftast utnyttjar den samverkande ledningen räddningstjänstens regionala ledningsfordon. Varje organisation bedriver parallellt ledning av egen organisation med egna ledningsresurser och eget stöd. Viktiga faktorer i det gemensamma ledningsarbetet är: Gemensam lägesbild Gemensam syn på händelseutveckling/omfall/påverkande faktorer Gemensam syn på hot och riskbild Planering av åtgärder och resurser för att nå uthållighet Planering av åtgärder och resurser för olika omfall Uppföljning av vidtagna åtgärder för de olika organisationerna 4.3 Ledningsplats Vid räddningsinsats skall ledningsplats upprättas. Ledningsplats är normalt räddningstjänstens regionala ledningsfordon och mindre ledningsfordon från räddningstjänst, polis och sjukvård (ambulans/prehospital akutbil). Vid större insatser eftersträvas att ledningsplats kan placeras i lämplig lokal och ledningsfordon utnyttjas främst som sambandsenheter. Samverkande organisationer samgrupperar på ledningsplatsen. Ledningsplatsen måste placeras så att sådan samgruppering av olika ledningsfordon är möjlig. Hänsyn måste även tas till inbördes placering av ledningsfordon så att störningar inte sker mellan olika sambandsmedel. Påverkan får inte heller ske från skadeplatsen. Det är viktigt att ledningsplatsen placeras inom avspärrat område så att endast behöriga får tillträde. På ledningsplatsen kan gemensamma överläggningar ske mellan RL/PIC/SL och övriga. Varje organisation bedriver parallellt ledning av egen organisation med det ledningsstöd som krävs. Anmärkning: Här menas operativ ledning av egen organisation (skadeplatsledning) vilket även kan kräva stabsresurser. 22

I Skåne har fattats beslut om enhetlig utmärkning av ledningsplats vid nivå 3 insatser. Utmärkningen omfattar: Avspärrat område runt ledningsfordon Rött blinkande ljus på tak eller mast Röd/vit rutig vindstrut monterad på mast Utvändig belysning 4.4 Samband Samband är ett stöd för att insatsen skall vara så snabb, effektiv och säker som möjligt. Nuvarande radiosystem medger samverkan sambandsmässigt på det radiosystem som används av räddningstjänst, sjukvård (79-80 MHz) och polis (System S-70M). Varje organisation förfogar över eget samband med i förhand tilldelade kanaler. Utöver radio används MOBITEX, GSM, NMT och fast telefon. En sambandsplan för Skåne finns upprättad. På stor skadeplats arbetar varje organisation med egna sambandsmedel. Chefer eller utsedda sambandsfunktioner i organisationerna skall kunna kommunicera inbördes. Sambandet delas upp mellan verksamheterna: Utlarmning Ledning Samverkan mellan organisationer Samverkan inom organisation Skadeplatssamband Ledningskanal används för samband mellan ledningsfunktioner samt bakåt till larmcentral/ledningscentral. Samverkanskanal används mellan samverkande enheter och verksamheter. Skadeplatskanaler använd inom skadeplatsen med mobila och bärbara stationer. Därutöver förekommer särskilda kanaler för rökdykning, kemdykning, storskalig släckutrustning och särskilda objekt, oftast på 400 MHz band eller reläkanaler. För Öresundsförbindelsen finns en särskild sambandsplan där även danskt skadeplatsradiosystem ingår. 23

RAKEL-systemet kommer att driftsättas under 2006. Primärt kommer polisen att använda detta system. Räddningstjänstens ledningsenheter kommer att använda systemet parallellt med äldre radiosystem. Kustbevakningen förfogar över de sambandsmedel som för övrigt förekommer i räddningstjänstsammanhang. Kustbevakningen kommer också att ansluta sig till det gemensamma radiokommunikationssystemet RAKEL. 4.5 Brytpunkt Vid särskilda händelser som kemikalieolycka eller stor personolycka används begreppet brytpunkt. Detta används även generellt då många enheter larmas till en händelse. Avsikten med brytpunkt är att en gemensam adress med god tillfartsmöjlighet ges till skadeplatsen, att enheter skall kunna dirigeras till ett skadeområde från olika riktningar samt att ej insatta enheter är placerade på en gemensam plats. Det är också viktigt att larmade enheter inte utsätts för påverkan och fara från gasmoln, explosioner m.m. RL ansvarar för att brytpunkt utses. Brytpunkten gäller för samtliga organisationer. Räddningstjänstens larmcentral måste informera övriga organisationers larmcentraler (polis, sjukvård m.m.) om denna punkt. Samband måste upprättas mellan brytpunkt och ledningsplats. Enheter som anländer till brytpunkt anmäler detta till egen larmcentral samt till ledningsenhet på ledningsplats (brandfordon till RL/ledningsplats; ambulanser, prehospitala akutteam och sjukvårdsgrupper till SL; polisenheter till PIC osv.). Kan inte samband upprättas av olika orsaker måste kontakt omedelbart upprättas på annat sätt. Ett brytpunktsbefäl skall normalt utses för att ansvara för samband samt logistik på brytpunkten. På ledningsplatsen sker resursuppföljning där alla enheter på brytpunkt och skadeplats loggas. 24

4.6 Riskområde och avspärrning Riskområde skall alltid beslutas av RL i samband med kemikalieolycka men kan även beslutas vid andra olyckor. Syftet är att säkerställa att enbart personal med särskild skyddsutrustning finns i området där risk för skada föreligger. Riskområdet anges i het zon (högsta risk/skyddsnivå) och varm zon (lägre risk/skyddsnivå). Skadeområde utanför riskområde anges som kall zon. Riskområde avspärras med inre avspärrning Skadeområde avspärras med yttre avspärrning Räddningstjänsten avspärrar riskområde - enbart räddningspersonal inom riskområdet Polisen avspärrar skadeområdet efter samråd med RL samt ombesörjer utrymning av skadeområdet Polisen upprättar avspärrning då misstanke om brott föreligger Skadeplatsorganisation Zonindelningen styrs av ämnets farlighet och skyddsnivåer. Inre avspärrning Kall zon Uppsamlingsplats Varm zon Het zon Livräddande saneringsinsats Fullständig personsanering Vindriktning Yttre avspärrning 4.7 Åtgärder i riskområde Prioritering och livsuppehållande åtgärder utförs av räddningspersonal efter bästa förmåga. Sjukvårdspersonal (MA) kan ge råd till räddningspersonal antingen i form av medicinskt beslut i stort eller specifika råd gällande enskilda drabbade. 25

Skadade Räddningspersonal transporterar skadade/kontaminerade ur riskområdet till saneringsplats eller uppsamlingsplats. Döda Är person uppenbart död skall denne lämnas i riskområde. Eventuell sanering sker först efter att övriga omhändertagits och begränsning av skada skett och efter samråd med polis. 4.8 Åtgärder på saneringsplats Saneringsplats för skadade skall vid kemolycka alltid byggas upp i anslutning till in/utpassage från riskområde. Saneringsplatsen utformas efter de behov för sanering som föreligger. En särskild organisationsplan för upprättande av saneringsplats finns i länet (se bilaga). Fullt utbyggd saneringsplats enligt denna plan skall normalt upprättas. Utrustning för saneringsplats finns i länet utplacerad i särskilda släp/containers. Saneringsplats upprättas även för kemdykare och materiel. Denna skall var åtskild från saneringsplats för drabbade. Särskild saneringscontainer för detta ändamål finns i länet. Upprättande Räddningstjänsten ansvarar för upprättande - regionala resurser finns till förfogande. Sanering Saneringen utförs av räddningspersonal. Alla som misstänks kontaminerade skall saneras. Medicinsk insats Sjukvården skall kunna biträda med medicinska prioriteringar, instruktioner och eventuella åtgärder och har därför särskilt tilldelad skyddsutrustning för arbete i gränsen mellan varm och kall zon samt bör vara utbildade härför. Insamling Räddningstjänsten ansvarar för insamling av kontaminerade kläder och tillhörigheter. Destruktion/sanering avgörs i samråd med försäkringsgivare. Polisen ansvarar för sanerade/ej kontaminerade tillhörigheter. 4.9 Uppsamlingsplats för skadade Uppsamlingsplatser för skadade, döda och oskadade skall vara åtskilda samt ligga på sådana platser att störningar från skadeplatsen undviks. Beslut om platser bör fattas i samråd mellan räddningsledare, polisinsatschef och sjukvårdsledare. En särskild organisationsplan för uppsamlingsplats finns i länet. 26

Utrustning för upprättande av uppsamlingsplatser finns utplacerad i länet på särskilda katastrofvagnar. Det eftersträvas att anordna uppsamlingsplats i lämplig lokal istället för i tält. Upprättande Räddningstjänsten ansvarar för att uppsamlingsplats upprättas - samråder med sjukvårdsledaren om platsen. Ledning Medicinskt ansvarig leder det medicinska arbetet, i detta ingår fördelning av skadade och ledning av avtransport till sjukhus utgående från förberedda fördelningsnycklar. Räddningstjänsten leder logistik och transportarbetet, vilket innebär transport av skadade till och inom uppsamlingsplats, anordnande av uppsamlingsplats, försörjning med belysning, vatten, samband, el m.m. Avspärrning och bevakning Uppsamlingsplatser för skadade, döda och oskadade avspärras och bevakas genom polisens försorg. Registrering Polisen ansvarar för registrering av skadade samt omhändertagande av gods som ej är kontaminerat. Katastrofregistrering sker hos länskriminalunderrättelsetjänsten (LKUND), som har en handlingsplan upprättad inom enheten för att genomföra registreringen. Sjukvården registrerar drabbad med skadekort (länsbokstav + specifikt nummer) där om möjligt även namn och personuppgifter anges. Skadekort Skadekort används för att ge den drabbade ett identifikationsnummer samt för att dokumentera iakttagelser, bedömningar och behandlingar, som utgör ett viktigt underlag för bl.a. sjukvårdsledning. Prioritetsmarkering Prioritetsmarkeringar i olika färger är ett lokalt arbetsinstrument inom skadeområdet. De används för att förtydliga gjord prioritering och för att prioritet skall synas även på håll och under ogynnsamma siktförhållanden. Prioritetsmarkeringar skall finnas i alla ambulanser samt i utrustningen för sjukvårdsgrupper. Dessa markeringar får användas av ambulansteam och personal i sjukvårdsgrupp. 27

Följande prioritetsmarkeringar tillämpas: Röd livshotande Gul kan vänta Grön skall vänta Vit/svart död Formell dödförklaring får bara göras av läkare. Sjukvårdspersonal som ej är i tjänst Om sjukvårdspersonal som inte är i tjänst anmäler sig att frivilligt hjälpa till på en skadeplats är det viktigt att tillvarata den kompetens som de kan erbjuda. Det är sjukvårdsledaren som accepterar eller avböjer erbjuden hjälp. Den frivilliges identitet antecknas. Frivillig personal kan aldrig överta det medicinska ansvaret oavsett kompetens. 4.10 Uppföljande verksamhet Upplysningscentral anordnas av polisen enligt plan vid katastrofregistrering på länskriminalunderrättelsetjänsten. Vid andra händelser anordnas upplysningscentral vid behov av tillgängliga resurser. Exempelvis informationsansvariga, växeltelefonister och LKC-personal. Polisen bemannar även sjukhusens akutintag. Anhörig/informationscentral upprättas av sjukvården på berörda sjukhus. Uppgiften är att förmedla information om patienter till allmänhet, anhöriga och närstående. PKL-grupp (psykologisk/psykiatrisk katastrofledningsgrupp) är organiserad inom ramen för lokal katastrofledning vid de större sjukhusen i länet. Funktionen träder ikraft vid exempelvis: Allvarlig händelse/katastrof regionalt/nationellt/internationellt där många av länets invånare direkt eller indirekt drabbats eller berörts. Händelser med ett överhängande och uppenbart livshot Psykotraumatisk händelse RMKL leder och samordnar PKL-funktionen på regional nivå. POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande) är organiserade i kommunerna och larmas vid extraordinära händelser, svåra påfrestningar men även vid mindre händelser där behov finns av psykiskt och socialt omhändertagande. Kommunens resurser utnyttjas och samverkan skall ske med PKL-grupp. Länsstyrelsen kan vid behov upprätta upplysningscentral för allmänheten, antingen för händelse där länsstyrelsen har ansvaret eller som stöd för samverkande organisation. 28

5. Ledningsstöd och stödsystem 5.1 Polisen Enligt Polismyndigheten i Skåne bemannas Ledningsstaben på följande sätt: F 1 Insatsledning F 2 Insatsanalys F 3 Information F 4 Personal F 5 Utrustning F 6 Uppgiftsberoende verksamhet På skadeplats kan ledningsstöd byggas upp för att avlasta PIC med uppgifter som samband, dokumentation och planering. Särskilt ledningsfordon och sambandsfordon finns tillgängliga. Länspolismästare Strategisk ledning Kommenderingschef Övergripande operativ ledning Ledningsstab Polisinsatschef Minutoperativ ledning Fältstab Polisinsatsstyrka 29

5.2 Kommunala räddningstjänsten Räddningstjänsten i Skåne har en gemensam stabsorganisation. Organisationen benämns Ledningsstöd Skåne. I varje område finns strategisk stab vid räddningscentralerna (RC) i Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Frågor som strategisk stab hanterar berör främst resursfördelning, beredskap för ytterligare larm, avlösningar samt expediering av uppgifter från operativ stab. I varje kommun kan även lokala staber etableras i Räddningscentraler. Dessa är då operativa bakre staber med övergripande verksamhet samt samverkan med kommunens krisledning. Exempel på händelser då detta tillämpas är vid oväder och svåra påfrestningar. Kommunerna har särskilda lednings- och stabsorganisationer för att hantera krishändelser enligt Lagen (2002:833) om extraordinära händelser. Operativ stab organiseras normalt på skadeplatsen och dess ledningsplats. Operativ stab stöder RL. Frågor som hanteras av den operativa staben är bl.a. logistik och resurshantering, samband, lägesuppföljning, insatsanalys, långsiktig planering och information. Vid behov av ledningsstöd larmas både operativ och strategisk stab. De flesta nyckelfunktioner i staberna upprätthåller redan annan befälsfunktion inom området och har därför en kort inställelsetid. Alla funktioner är i förväg fördelade på olika grupper som utbildats och övats på aktuell funktion. Funktioner i räddningstjänstens staber: Stabschef Expedition (lägesuppföljning, dokumentation) Resurs (materiel, personal) Analys (planering av insats och omfall) Information Samband Beroende på händelse kompletteras staben med verksamhetsberoende funktioner exempelvis: Kembefäl Samverkansbefäl från annan myndighet Specialister 30