EXAMINATIONSUPPGIFT D

EXAMINATIONSUPPGIFT D Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-26

Innehåll 1. Nyhetsvärdering... 3 1.1. Nyhetskriterier... 3 1.2. Huvudrubriker i fyra tidningar... 3 1.2.1 Expressen... 4 1.2.2 Svenska Dagbladet... 4 1.2.3 Aftonbladet... 4 1.2.4 Dagens Nyheter:... 5 1.3. Analys av huvudinnehållet i tidningarna... 5 2. Medier, journalistik och demokrati... 6 2.1 Medierad politik och politikens medialisering... 6 2.2 Journalistikens demokratiska uppgifter... 6 2.3 Demokratimodeller och deras krav på journalistiken... 7 2.4 Mediepolitiska system... 7 2.5 Sammanfattning... 8 Källförteckning... 8 2

1. Nyhetsvärdering Händelser som blir nyheter har en del gemensamma egenskaper (mer eller mindre förekommande). Det har gjorts en del studier av vilka dessa egenskaper är. En av de första undersökningarna gjordes av Johan Galtungs och Marie Holmboe-Ruges 1965 då man analyserade hur internationella konflikter skildrades i norska dagstidningar. Man kom fram till följande kriterier: regelbundenhet, tröskelvärde, otvetydighet, relevans, överraskning, elitaktörer och personifiering. I andra undersökningar har liknande egenskaper fått andra benämningar. En jämförelse mellan fyra olika sammanställningar återfinns i boken Medierna och Demokratin (Nord & Strömbäck, 2012, s 212). 1.1. Nyhetskriterier Sammanfattningsvis kan man säga att de olika egenskaperna som ingår i nyhetsvärderingen går under beteckningarna närhet till publiken, sensation och avvikelser, elitcentrering och förenkling. Närhet: Hur nära en händelse är tidsmässigt, geografiskt och kulturellt i förhållande till publiken spelar en roll i hur mycket uppmärksamhet som händelsen får. Närheten till publiken är förknippat med den ursprungliga betydelsen av nyhetsbegreppet vilket är aktualitet (Nord & Strömbäck, 2012, s 212ff). Sensation, avvikelser: Detta handlar ofta om oväntade, oförutsedda och ovanliga händelser. I många medier har sådant som berör kändisar, sport, sex, olyckor och rättsröta större prioritet än samhälleliga intressen (Nord & Strömbäck, 2012, s 213). Elitcentrering: I nyhetsrapporteringen är det ofta samhällets toppar inom politik, ekonomi, kultur och sporten som kommer till tals. Till viss del beror detta på att det är personerna högt upp som har tillgång till informationen som medierna söker och dels på grund av att de lever ett annorlunda liv jämfört med gemene man och där för är folk intresserade av att följa dessa människor. Vad det gäller institutioner, organisationer och nationer så är de med mest makt och inflytande som kommer till tals (Nord & Strömbäck, 2012, s 214). Förenkling: Oftast är nyheterna enkla historier/berättelser. Man lyfter fram en enskild händelse istället för att belysa ett längre skeende. Språket är avskalat och förenklingen är ofta nödvändig för att göra nyheten intressant och begriplig för publiken. Mångtydiga och komplicerade förlopp får stå tillbaka för de entydiga och okomplicerade händelserna (Nord & Strömbäck, 2012, s 214). 1.2. Huvudrubriker i fyra tidningar Jag har valt att använda mig av nätupplagorna av de aktuella tidningarna och tagit med de två översta rubrikerna som fanns på hemsidorna 20130321 kl 09:00. Det som är speciellt med nätupplagorna är att de ständigt förändras och uppdateras. 3

Jag gjorde så att jag kollade in alla fyra tidningarna samtidigt och under den tiden hann vissa av tidningarna uppdatera rubriker etc. (fast för samma nyheter). 1.2.1 Expressen Stor trafikolycka på E22 vid Mösterås, en man omkommen En trafikolycka har inträffat på E22 mellan en buss, en lastbil och två personbilar under tidigt torsdagsmorgon. En av personerna i personbilarna omkom och flera skadades svårt och enligt polisen är det totalstopp i södergående riktning. Enligt vittnen skedde olyckan på grund av bussen körde in i en personbil och sedan ner i diket. Därefter körde en lastbil in i de krockade fordonen och i ytterligare en personbil. Det råder halka på olycksplatsen. Stig Bergling sköt vårdare Stig Bergling, numera Stig Sydholt, misstänks för att vara inblandad i ett skottdrama på Stockholms sjukhem för några dagar sedan. Han skall ha avfyrat ett luftvapen i ansiktet på en vårdare. Detta efter att bråk uppstått rörande hänsyn och respekt. Ledningen för sjukhemmet är förtegen över vad som hänt men verksamhetschefen bekräftar att någonting har hänt och att en person har polisanmälts. 1.2.2 Svenska Dagbladet Kriminell infiltration har ökat inom idrotten Det har gjorts en kartläggning av förekomsten av hot och våld mot personer inom svensk fotboll och ishockey. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning tillsammans med djupintervjuer. Kartläggningen visar att över 40 % av personer på vd/klubbdirektör/sportchef-nivå årligen blir utsatt för våld, hot och trakasserier. För domarna är siffran 35 % och för de aktiva spelarna 10 %. Regeringens utredare Björn Eriksson säger att läget är allvarligare än han trott. Åtgärder måste sättas in snabbt för att komma till rätta med problemet. Björn Eriksson vill bland annat öka insynen i polisens prioriteringar inför och under stora matcher och att en prövningsnämnd avgör om och hur omfattande polisinsats som krävs. Berling misstänks ha skjutit vårdare Under tisdagen hamnade Stig Berling i bråk med en vårdare på Stockholms sjukhem. Det hela slutade med att Berling sköt vårdaren i ansiktet med en vapenattrapp, en så kallad soft airgun. Ledningen för sjukhemmet är förtegen över vad som hänt men verksamhetschefen bekräftar att någonting har hänt och att en person har polisanmälts. 3. 1.2.3 Aftonbladet Dödskrasch på E22 sex till sjukhus En buss, en lastbil och två personbilar har krockat på den hala vägen. Föraren i en av personbilarna har avlidit och de skadade har förts till sjukhuset i Kalmar. Enligt vittnen skulle bussen svänga vänster och blev påkörd i sidan av lastbilen. De båda tunga fordonen gled iväg och åkte rakt in i en personbil där föraren avled. 4

Bergling sköt vårdare på sjukhemmet Stig Bergling misstänks för att ha skjutit en vårdare på Stockholms sjukhem i ansiktet. Sjukhemmets ledning bekräftar att personal blivit hotad av en boende och att händelsen är polisanmäld. 1.2.4 Dagens Nyheter: Cyperns kris - En plan B är klar Cyperns president säger sig ha en plan B för att leda landet ur den akuta ekonomiska knipan. Detta efter att parlamentet sagt nej till den förra planen för några dagar sedan. Den ratade planen innebar bland annat att bankkunderna skulle tvångsbeskattas för sina insatta medel. Cypern behöver hitta en finansiering på 5,8 miljarder euro för att bli beviljade nödlån på knappt dubbelt så mycket pengar. Utan nödpengarna hotar den cypriotiska finanssektorn att kollapsa vilket nästan motsvarar att landet sätts i konkurs. Plan B kommer att presenteras under torsdagen. Ikeas nya köttbullar tyska men utan hästkött Från och med i dag kommer Ikeas nya köttbullar att börja serveras och man säger att det garanteras att de inte innehåller hästkött. Man kommer att DNA-testa köttet på tre olika nivåer. Vid leverans, under produktion och när köttbullarna är färdiga. Man har minskat antal leverantörer från femton till sju. I dagsläget kommer köttet enbart från Tyskland men även Sverige och Irland kommer att leverera. 1.3. Analys av huvudinnehållet i tidningarna Innan jag började notera vilka rubriker som fanns överst på de olika nätbilagorna så misstänkte jag att det kanske skulle vara skillnad på vilka rubriker som fanns med i morgontidningarna jämfört med kvällspressen. Jag har tidigare fått den uppfattningen att så är fallet men just denna dag visar sig detta inte stämma helt. Det är två händelser som förekommer på flest nätupplagor, nämligen rapporteringen om den svåra trafikolyckan och historien om att Stig Bergling misstänks för att ha skjutit en vårdare. Vad det gäller trafikolyckan får man väl räkna med att den går under nyhetskriteriet sensation och avvikelse men även under kriteriet närhet. Det kan vara många läsare som har blivit berörda, både sådana som passerat olycksplatsen, anhöriga till inblandade i olyckan och så vidare. Historien/spekulationerna om händelsen med Stig Bergling får också ses som en sensation/avvikelse. Tydligen är det Expressen som från början har fått reda på historien och de andra nätupplagorna har använt sig av den information Expressen lagt ut. Alla upplagorna går ut med Stig Berlings namn men det finns inga bevis för att han är inblandad i händelsen. Det man fått fram är en bekräftelse på att någonting har hänt och att en person har polisanmälts. Tre nyheter förekommer enbart i en nätupplaga var. Nyheten om Cyperns plan B är en fortsättning av rapporteringen som skett den senaste tiden om den ekonomiska krisen i landet. Eftersom det är ett europeiskt land och dessutom, liksom Sverige, medlem i EU så går nyheten under kriterierna närhet och elitcentrering (eftersom det är landets ledning som är inblandat). 5

Rapporteringen av utredningen angående den kriminella hotbilden inom svensk fotboll och ishockey går under kriterierna närhet (berör två populära idrotter i Sverige) och elitcentrering eftersom det är en känd person som har lett utredningen dessutom avvikelse/sensation eftersom utredaren yttrycker att läget är värre än vad man befarat. I reportaget står det bara några få rader om själva resultatet av undersökningen, dvs. man har gjort en förenkling. Jag antar att utredningen fått fram fler siffor/resultat än vad som redovisas i nätupplagan. Reportaget om de nya köttbullarna på Ikea är en fortsättning av rapporteringen i hästkött-skandalen. Reportaget går både under kriterierna närhet (de flesta har väl någon gång varit på Ikea och dessutom ätit deras köttbullar) och sensation/avvikelse (den ursprungliga nyheten). 2. Medier, journalistik och demokrati Jag har valt att ta med aspekter som har att göra med kombinationen journalistik, demokrati och politik. 2.1 Medierad politik och politikens medialisering Medierna har blivit den viktigaste källan för folk att inhämta information om vad som händer i politiken och vilka politiska frågor som är aktuella. Dagens politik är medierad politik, dvs. utspelas i och via medierna. De politiska aktörerna tvingas anpassa sig till medierna och hur dessa fungerar. Detta brukar gå under beteckningen politikens medialisering (Nord & Strömbäck, 2012, s 12-13). 2.2 Journalistikens demokratiska uppgifter I en demokrati har journalistiken tre huvuduppgifter, nämligen att ge information, vara granskande och dessutom fungera som ett forum för debatt. För att ett medieinnehåll skall betraktas som journalistiskt och med syfte att informera finns det sju krav som man behöver ställa. Dessa är: - använda sig av principen om två av varandra oberoende källor och låta olika sidor komma till tals - i huvudsak vara beskrivande - tydligt skilja på fakta och tolkningar/spekulationer - att tydligt skilja på bekräftade och obekräftade uppgifter - att vara tydlig med vilka källor som använts - att inte dramatisera så att det blir en otydlig gräns mellan verklighet och fiktion - att inte grunda informationen på fördomar och stereotyper så att dessa stärks och sprids. (Nord & Strömbäck, 2012, s 17ff). 6

2.3 Demokratimodeller och deras krav på journalistiken Det finns ett flertal olika demokratimodeller som i princip står i konflikt med varandra. Nord & Strömbäck (2012, s 19ff) tar upp tre framträdande modeller, nämligen konkurrens-, deltagar- och samtalsdemokratin. Kortfattat kan dessa beskrivas som följer: - konkurrensdemokratin: det är i huvudsak politikerna som agerar och medborgarna reagerar. Det finns två olika inriktningar, nämligen den bakåtblickande sanktionsmodellen (valen ses som en möjlighet att utkräva ansvar av dem som har haft makten under föregående period) och den framåtblickande mandatmodellen (valen är en möjlighet att avgöra styrkeförhållandet mellan de olika politiska alternativen). - deltagardemokratin: störst vikt ligger vid invånarnas egna politiska engagemang och deltagande. Det är det starka folkliga engagemanget som håller liv i demokratin. - samtalsdemokratin: liksom för deltagardemokratin så fokuserar man på folkets engagemang men här är människors medverkan i samtal och diskussioner allra viktigast. Gemensamt för de nämnda modellerna är att medierna bör fungera som forum för diskussionen och debatt men de olika demokratimodellerna ställer olika krav på journalistiken. I konkurrensdemokratin är det dels viktigt att man granskar hur den politiska makten har utövats och att journalistiken tydliggör vilka som haft makten på olika nivåer (sanktionsmodellen) dels att man tillhandahåller information om partiernas värderingar och åsikter och ställer frågan om tänkbara samarbetspartner i regeringsställning (mandatmodellen). Gemensamt för de två modellerna är att journalismen fokuserar på de politiska aktörerna. I deltagardemokratin har journalistiken till uppgift att få folk att engagera sig politiskt. Detta till viss del genom att vanligt folk kommer till tals inte bara som passiva offer utan som engagerade, aktiva medborgare. Journalistiken skall fungera som medborgarnas forum och länk till makthavarna. I samtalsdemokratin är det viktigt att det inte enbart är eliten som kommer till tals. Journalistiken bör få människor att ta del av och delta i samhällsdebatten. Man har även skyldighet att se till att debatter och diskussioner äger rum på ett sakligt, öppet och rationellt plan (Nord & Strömbäck, 2012, s 21ff). 2.4 Mediepolitiska system Daniel Hallin och Paolo Mancini har gjort en analys av olika mediepolitiska system inom västvärldens demokratier. Författarna har jämfört de olika ländernas mediesystem, främst relationen mellan medierna och politiken. De har kommit fram till tre olika modeller, nämligen den liberala modellen, den polariserade pluralismens modell och den demokratisk-korporativa modellen. Typiskt för den demokratisk-korporativistiska modellen är en utvecklad masspress, hög grad av politisk parallellitet, stark journalistik professionalism och relativt stark statlig styrning av medierna. Den liberala modellen kännetecknas även denna av en väl utvecklad masspress, men med en låg grad av politisk parallellitet, hög 7

professionalism inom journalistiken och en låg grad av statlig styrning av medierna. Den polariserade pluralistiska modellen är raka motsatsen till den liberala genom att det är en svagt utvecklad masspress, hög grad av politisk parallellitet, en låg grad av professionalism inom journalistiken och en hög grad av statlig styrning av medierna (Nord & Strömbäck, 2012, s 76ff). På sidan 77 i Medierna och demokratin (Nord & Strömbäck, 2012) finns en schematisk bild över var de olika västländerna befinner sig i förhållande till de tre nämnda mediepolitiska systemen. 2.5 Sammanfattning Nästan all politisk och samhällelig information som dagens medborgare tillhandahåller inhämtas från de olika medier vi har runt omkring oss. Man kan säga att politiken har blivit medierad, dvs. mycket av det politiska maktspelet äger rum i medierna. Politikerna har fått anpassa sig till hur medierna fungerar (politikens medialisering). Denna medialisering intensifieras när en ny valrörelse börjar närma sig. Tidningar fylls av partiledare-utfrågningar och de större TVkanalerna, främst SVT och TV4 fylls av diskussioner och debatter där partiernas representanter möts. Efteråt följer diskussioner om de olika parternas styrkor och svagheter och om vem som egentligen vann flest sympatier. För att en demokrati skall fungera som det är tänkt är det viktigt att det finns en fungerande journalism som står för en dubbelriktad informationsförmedling (Nord &Strömbäck,2012, s 16). Huvuduppgiften är att informera, granska och fungera som ett forum för åsiktsbildning (se vidare punkt 2.2 ovan). Beroende på vilken demokratimodell som ett land säger sig vilja följa så ställer det olika krav på medierna och journalismen (se vidare punkt 2.3 ovan). Det finns även olika typer av mediepolitiska system. De olika systemen präglas av bland annat olika grader av statlig inblandning i medierna och nivån på den journalistiska professionen (se punkt 2.4 ovan). Källförteckning Nord, L. och Strömbäck, J. (red.) (2012) Medierna och demokratin, Lund: Studentlitteratur. 8