Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikt perspektiv

Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, februari 2013. 2

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikt perspektiv Karlskoga kommuns folkhälsopolitiska bokslut 2012 presenterar en bild över hälsa och levnadsvanor i Karlskoga, med utgångspunkt från ett urval av Karlskoga kommuns övergripande mål. Dessa mål ska leda kommunens arbete och prioriteringar mot en tryggare, säkrare och mer välkomnande, ansvarsfull och hållbar kommun. Kommunens fyra prioriterade folkhälso- och barnrättsområden, utvalda utifrån de nationella och lokala folkhälsopolitiska målområdena bidrar också till bokslutets innehåll. Dessa är delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, insatser för att främja barns och ungdomars lika livsvillkor och levnadsvanor samt ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Bokslutet är ett besluts- och planeringsunderlag för förtroendevalda och tjänstemän. Genom läges- och trendbilder presenteras medborgarnas hälsa, vilket utgör ett underlag inför framtida prioriteringar i det fortsatta utvecklingsarbetet i Karlskoga. Folkhälsonämnden vill via bokslut lyfta vikten av tvärsektoriellt arbete och fördelarna med samverkan för att nå de gemensamma politiska målen inom områdena folkhälsa och barnkonvention. Detta för att skapa en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsonämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner Christina Gustavsson Eje Johansson Anneli Bramvehl Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande 3

4

Innehåll Sammanfattning....6 Inledning. 9 Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut.10 Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv..12 Skydds- och riskfaktorer... 12 Karlskoga är en välkomnande, trygg och säker kommun för alla...14 Trygghet och trivsel i sitt bostadsområde skyddsfaktorer för hälsa... 16 Födelseland skyddsfaktor för hälsa... 17 Våld riskfaktor för ohälsa... 17 Nedlåtande behandling riskfaktor för ohälsa... 18 Alkohol-, narkotika-, rök- och snusvanor riskfaktor för ohälsa... 19 Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt 22 Ekonomi skyddsfaktor för hälsa... 23 Andel barn 0-17 år (%) som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd... 24 Skola och arbete skyddsfaktor för hälsa... 24 Skolk riskfaktor för ohälsa... 27 Karlskoga har en socialt hållbar utveckling 28 Må bra... 29 Framtidstro skyddsfaktor för hälsa... 30 Familj och personligt stöd skyddsfaktorer för hälsa... 31 Sömn skyddsfaktor för hälsa... 32 Fysisk aktivitet skyddsfaktor för hälsa... 33 Matvanor skyddsfaktor för hälsa... 34 Vikt skyddsfaktor för hälsa... 35 Fritid skyddsfaktor för hälsa... 36 Folkhälsonämnden blickar framåt...37 5

Sammanfattning Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 sammanlänkar tre av Karlskogas övergripande mål med skydds- och riskfaktorer vilka alla påverkar hälsan. Till detta kopplas artiklar från barnkonventionen vilka är viktiga i förhållande till mål och risk- respektive skyddsfaktorer. Mål - Karlskoga är en välkomnande, trygg och säker kommun för alla Skyddsfaktorer Trygghet och trivsel i sitt bostadsområde, födelseland Riskfaktorer Våld, nedlåtande behandling, alkohol-, narkotika, rök- och snusvanor Barnkonventionen artiklar som är viktiga i förhållande till målet och dess skydds- och riskfaktorer: 2, 3, 19, 23, 30 samt 33 Exempel från bokslutets resultat Majoriteten känner sig trygg i sitt bostadsområde, men det finns en skillnad. Flickor och kvinnor har en mer utsatt position, detsamma gäller för ensamboende ungdomar samt utlandsfödda. Tiden på dygnet är också avgörande för upplevelsen av trygghet. 84 procent av pojkarna, respektive 52 procent av flickorna (skolår 9) anger att de alltid känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde på kvällen. Etnicitet har även samband med upplevd hälsa, där resultat visar att kvinnor födda utanför Norden anger att de har en sämre hälsa än svenska kvinnor. Hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är starkt åldersrelaterat och föregås ofta av rökning. Det är fler pojkar än flickor som avstår alkohol (skolår 9) och omvänt så är det fler flickor än pojkar som har riskabla alkoholvanor. För vuxna ligger män och kvinnor på samma nivå. Mål Karlskoga kommuns verksamhet bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt Skyddsfaktorer Ekonomi, skola och arbete Riskfaktor - Skolk Barnkonventionen artiklar som är viktiga i förhållande till målet och dess skydds- och riskfaktorer: 6,12, 26, 27, 28 samt 29 Exempel från bokslutets resultat Att ha en god ekonomi är något som har ett starkt samband med att också uppleva sig ha en bra allmän hälsa. En ekonomiskt utsatt grupp är ensamstående kvinnor med barn samt arbetslösa kvinnor. Gapet har ökat mellan män och kvinnor, där det är en större andel kvinnor som anger att de haft svårt att klara löpande utgifter. Arbetslösheten är dock högre bland män än bland kvinnor i faktiska tal. Andel barn och familjer som lever i ekonomiskt stress har ökat. Detta visar sig även i det index som Rädda barnen tar fram årligen barnfattigdomsindex där Karlskogas senaste index är en försämring från 10-11,3 procent. Majoriteten trivs mycket bra i skolan eller på arbetet. Det finns ett klart samband mellan trivsel i skola respektive på arbetet och en god hälsa. Omvänt så hör ohälsa 6

och frekvent skolkande ihop. Skolk är vanligast bland pojkar som bor själva samt pojkar med arbetslösa föräldrar. Andel som skolkar ofta har minskat. Mål Karlskoga har en socialt hållbar utveckling Skyddsfaktorer Framtidstro, familj och personligt stöd, sömn, fysisk aktivitet, matvanor, vikt samt fritid Barnkonventionen - artiklar som är viktiga i förhållande till målet och dess skyddsfaktorer: 5, 9, 18 och 31 Exempel från bokslutets resultat Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för den enskilde, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Fler ungdomar än äldre anger att de mår bra. Resultatet för skolår 9 visar dock på en trend där färre flickor än pojkar anger att man mår bra eller mycket bra. Ohälsotalet för Karlskoga kommun visar också på en liknande trend, där kvinnorna har ett betydligt högre ohälsotal än männen. Framtidstro är den skyddsfaktor som har starkast samband med en god hälsa. Majoriteten har en ser ljust på framtiden, men andelen sjunker med ökad ålder, för att vara som lägst för de allra äldsta. (Liv och hälsa undersökningen är mellan 16-84 år, samt liv och hälsa ung för skolåren 7, 9 samt 2 på gymnasiet). Pojkar och män har en något ljusare syn på framtiden än flickor/kvinnor. Den skyddsfaktor som har näst starkast samband med upplevd hälsa är tillit till föräldrar. Detta samband är särskilt tydligt bland flickor. Ungdomar sammanboende med båda sina föräldrar, liksom vuxna som bor med en partner har vanligen en god hälsa. Majoriteten av Karlskogas ungdomar anger att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. God sömn är den faktor som har starkast samband med psykisk hälsa. Flickor i gymnasiet uppger sämst sömn och sömnkvalitet, följt av de äldsta kvinnorna. Sömnsvårigheter kan föreliggas av stress. I skolår 9 uppger mer än 50 procent av flickorna att de alltid eller ofta känner sig stressade. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Forskning visar dessutom att fysisk aktivitet kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga. Det är färre flickor än pojkar som anger att de tränar på sin fritid. Bland den vuxna befolkningen är det samma trend, med fler kvinnor än män med stillasittande fritid. Det finns vissa skillnader i hälsa mellan dem som har goda matvanor och dem som inte har det. Bra matvanor innebär en något högre andel med bra hälsa. Pojkar (skolår 9) har bättre regelbundenhet i sina matvanor medan flickor generellt har bättre matvanor med frukt och grönt. Bland kvinnorna finns den största skillnaden mellan kroppsvikt och upplevd hälsa, de som har över eller undervikt anger i högre grad att man har en god hälsa. Utbildningsnivån har betydelse så tillvida att de med eftergymnasial utbildning är normalviktiga i högre grad än andra. Pojkar och män har större andel överviktiga i jämfört med flickor och kvinnor. Det är något vanligare med bra allmän hälsa bland föreningsaktiva. Den grupp som har en låg grad av föreningsaktivitet är arbetslösa och förtidspensionärer. Andel unga i skolår nio som anger att de varit med i organiserad fysisk aktivitet eller annan förening har ökat sedan 2009. 7

8

Inledning Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. I pusslet för att förbättra medborgarnas hälsa och livsvillkor ingår samhällets alla delar, vilka utgör olika förutsättningar för främjande av individers jämlika hälsa. Tvärsektoriell samverkan och samspel/struktur på lokal, regional och nationell nivå är en förutsättning för fortsatt utveckling. I Karlskoga och Degerfors kommuner har folkhälsonämnden det övergripande ansvaret att driva och utveckla kommunernas arbete avseende folkhälsa och barnrättsfrågor. Vilket sker utifrån nationella och lokala folkhälsomål, samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Folkhälsonämnden verkar för att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för alla medborgare i Karlskoga och Degerfors. Barn och unga, föräldrar samt äldre är prioriterade målgrupper. I Karlskoga kommuns folkhälsopolitiska plan prioriteras den jämlika hälsan. Ur Karlskogas perspektiv innebär detta att fokus på äldres hälsa bör utvecklas, men även på att utveckla arbetet med mänskliga rättigheter och öka förutsättningarna för nya medborgare. Det är viktigt att se till helhetsperspektivet och samverka tvärsektoriellt inom folkhälso- och barnkonventionsområdet. Karlskogas folkhälsopolitiska bokslut 2012 ska presentera en bild över hälsa och levnadsvanor i Karlskoga kommun med utgångspunkt från urval av Karlskoga kommuns övergripande mål vilka ska leda kommunens arbete och prioriteringar mot ett tryggare, säkrare, mer välkomnande, ansvarsfull och hållbar kommun. Bokslutet är dessutom avgränsat utifrån fyra prioriterade områden utvalda utifrån de nationella och lokala folkhälsopolitiska målen; delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, insatser för att främja barns och ungdomars lika livsvillkor och levnadsvanor samt ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). De fyra prioriterade områdena hänger på ett eller annat sätt samman och är en del av en hållbar utveckling. Inom det förebyggande folkhälsoarbetet finns två nyckelbegrepp, nämligen skydds- respektive riskfaktorer. Ju fler skyddsfaktorer en människa har, desto bättre upplevd hälsa. Mönstret är detsamma oavsett kön eller ålder. Skyddsfaktorer kan exempelvis vara positiv framtidstro, tillit till sina föräldrar och god ekonomi. Riskfaktorer å andra sidan kan exempelvis vara skolk eller våld. Bokslutet ramas in av ett urval skydds- och riskfaktorer och en analys på hur hälsan påverkas ur ett jämlikhetsperspektiv. Analysen bygger på regionala data från enkäterna Liv och hälsa ung respektive Liv och hälsa för vuxna. 9

Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut? Ett folkhälsopolitiskt bokslut är ett verktyg för att styra och följa upp verksamheten. Kommunen har ett åtagande att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Då barn och unga är en prioriterad målgrupp i Karlskoga kommun blir barnkonventionen och resultat från befolkningsundersökningar en viktig grund i folkhälsopolitiskt bokslut 2012. Detta bokslut tar ansats utifrån tre av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Dessa är; Fullmäktigemål 1 Karlskoga är en välkomnande, trygg och säker kommun för alla Fullmäktigemål 4 Karlskoga kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt Fullmäktigemål 7 Karlskoga har en (socialt) hållbar utveckling Med utgångspunkt från dessa tre mål beskrivs förändringar, nuläge, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutveckling för befolkningen i Karlskoga kommun. Inom respektive fullmäktigemål har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan varit utgångspunkt för framtagande av statistik och information. Årets bokslut utgår helt från de skydds- och riskfaktorer som tagits fram i analysarbetet av Liv och hälsa och Liv och hälsa ung enkäterna som genomförs av Örebro läns landsting. Syfte Syftet med bokslutet är att beskriva och följa hälsoutvecklingen i Karlskoga utifrån ett folkhälsoperspektiv, med utgångspunkt från några av Karlskoga kommuns övergripande mål. Bokslutet lyfter även fram artiklar från konventionen om barnets rättigheter i samband med de olika målområdena. Bokslutet ska även fungera som besluts- och diskussionsunderlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den kommunala folkhälso- och välfärdspolitiken. Bokslutet behandlas i samma process som kommunens årsredovisning 2012. Underlaget ska även fungera som informations- och diskussionsunderlag för kommunens tvärsektoriella nätverk för folkhälso- och barnrättsfrågor. 10

Målgrupp Målgrupp för bokslutet är förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Struktur Resultat och framgång redovisas med indikatorer (skydds och riskfaktorer) som beskriver medborgarnas hälsa, livsvillkor och livsmiljö. Jämförelse görs över tid där det är möjligt, utifrån ett köns- och åldersperspektiv. Förhållandena som återspeglas ska vara möjliga att påverka genom direkta och/eller indirekta åtgärder. De ska kunna härledas till kommunens verksamhet samt visa utvecklingen över tid. Ett enda värde eller indikator kan inte beskriva i vad mån arbetet har varit framgångsrikt. Analys och värdering måste göras med förståelse för sambanden mellan indikatorerna, uppställda mål och vad som påverkar utvecklingen. Det är därför viktigt att erfarenheter och kunskaper som finns i våra verksamheter tillför analys av resultaten och blir del i diskussionen om vad som är viktiga prioriteringar för det fortsatta arbetet. Data och statistik Data och statistik som används är den senast redovisade. För viss data kan det betyda en eftersläpning på 1 2 år. Uppgifterna till bokslutet är främst hämtade från Örebro läns landstings undersökningar Liv och hälsa (numera Hälsa på lika villkor) samt Liv och hälsa ung, kommun och landstingsdatabasen (www.kolada.se) och Rädda Barnens Årsrapport 2012. Dessutom bygger bokslutet på fakta hämtat från Statens folkhälsoinstitut och Karlskoga och Degerfors folkhälsopolitiska bokslut 2011. Den källa som dock är viktigast att nämna är Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv, Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. Från denna rapport har information hämtats om skydds- och riskfaktorer och dess samband med hälsa. Statistik som ger en bild av det lokala hälsoläget! När data tolkas är det viktigt att tänka på att antalet svarande personer som statistiken bygger på kan vara lågt och att det kan skilja sig åt mellan olika frågor. Siffrorna är dock viktiga för att ge en bild över det lokala hälsoläget och det är viktigt att fundera på vad som ligger bakom presenterade data. Eftersom det är särskilt svårt att mäta och påvisa barns hälsa bör siffrorna tolkas med försiktighet. Referenser Duberg, Anna (2012) Dansprojektet. Enforskningsbaserad insats för att förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga flickor. Örebro universitet Lindén Boström, Margareta och Persson, Carina (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län 200-2011. Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. Salonen, Tapio (2012). Barns ekonomiska utsatthet, Rädda barnens årsrapport 2012:2, Malmö högskola. Statens folkhälsoinstitut (2011). Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010. Statens folkhälsoinstitut, R 2011:17 11

Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Skydds- och riskfaktorer Inom det förebyggande folkhälsoarbetet finns två nyckelbegrepp, nämligen skydds- respektive riskfaktorer. Skyddsfaktorer används för att beteckna något som minskar sannolikheten för att ett visst problem ska uppstå. Riskfaktorer däremot ökar sannolikheten att problem ska uppkomma. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. I det första fallet handlar det om att stärka skyddsfaktorer och i det andra om att reducera riskfaktorer. Skydds och riskfaktorer finns på individ-, grupp- som samhällsnivå. Skyddsfaktorerna har större inverkan på både den totala och den fysiska hälsan än vad riskfaktorer har. Det vill säga, ju fler skyddsfaktorer, desto bättre upplevd hälsa. Mönstret är detsamma oavsett kön eller ålder. Det finns även ett samband mellan antal skyddsfaktorer och den psykiska hälsan. Ju fler skyddsfaktorer desto bättre upplevd psykisk hälsa. (Lindén-Boström och Persson 2012). Figur 1:Skydds och riskfaktorer för hälsan, sid. 11 (Lindén-Boström och Persson 2012). 12

Av de studerade faktorerna i figur 1 är det framför allt fyra som visar på särskilt starka samband med en god hälsa och som därför kan ses som speciellt viktiga skyddsfaktorer. Det gäller: Framtidstro Trivsel i skolan respektive på arbetet God sömn Känslan av att kunna lita på sina föräldrar (gäller ungdomar) Det är mer än sex gånger så vanligt med en god hälsa för dem med positiv framtidstro, som trivs i skolan eller på arbetet (ungdomar och vuxna yngre än 65 år). God hälsa är över fem gånger vanligare i gruppen med god sömn jämfört med dem med dålig. Tre av dessa skyddsfaktorer, framtidstro, trivsel i skola/på arbetet och god sömn har starkast samband även med den psykiska hälsan. (Lindén-Boström och Persson 2012) Figur 2: Samband för skyddsfaktorer för hälsan, sid. 17. (Lindén-Boström och Persson 2012) 13

Karlskoga är en välkomnande, trygg och säker kommun för alla Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghets- och säkerhetsfrågor och hur samhället hanterar dessa har fått en ökad betydelse som välfärdsfaktor. Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver betyda att man är mer utsatt eller att det finns en hög brottsstatistik. Graden av rädsla för brott har sannolikt samband med den allmänna tryggheten i samhället och de villkor som människor lever under. Barnkonventionen - Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras (Artikel 2) - Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet (Artikel 3) - Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld (Artikel 19) - Alla barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt liv (Artikel 23) - Barn som tillhör en minoritetsgrupp har rätt till sitt eget språk, sin kultur och religion (Artikel 30) - Alla barn har rätt att skyddas mot olaglig användning av narkotika och andra droger (Artikel 33) De skyddsfaktorer som lyfts in under detta fullmäktigemål är följande: Trygghet, trivsel i sitt bostadsområde samt födelseland. Våld, nedlåtande behandling samt alkohol, narkotika, rök och snusvanor är de riskfaktorer som belyses. 14

Urval av grundläggande data för Karlskoga kommun 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Invånare, antal 29 988 29 872 29 742 29 668 29 616 29 631 Varav kvinnor 15 075 15 028 15 003 14 946 14 913 14 877 Varav män 14 913 14 844 14 739 14 722 14 675 14 754 Medelålder 43.9 Medellivslängden i Karlskoga kommun är 82,9 år för kvinnor och 78,5 år för män vilket är precis under värdet för riket. Drygt 1/9 av hushållen i Karlskoga består av barnfamiljer, där de flesta har ett eller två barn. (Kommunala basfakta, 2011) Födda antal 301 299 290 291 271 281 Döda, antal 491 402 418 348 378 416 Inflyttade, antal 979 1 210 1184 975 1 185 1352 Utflyttade, antal 1 289 1 222 1 185 1 062 1 122 1201 Barn inskrivna i förskolan 76 78 79 79 82 (%) Nöjd Medborgar Index - 64 64 Förskolan Nöjd Medborgar Index - 55 59 Grundskola Nöjd Medborgar Index - 59 60 Gymnasieskola Nöjd Medborgar Index - 68 71 Kultur Nöjd Medborgar Index - 51 50 Äldreomsorg Boklån kommunala 7 7 8 7 6 bibliotek, antal/inv Källa: Kommun och landstingsdatabasen 15

Trygghet och trivsel i sitt bostadsområde skyddsfaktorer för hälsa Majoriteten känner sig trygg i sitt bostadsområde, men det finns en skillnad. Flickor och kvinnor har en mer utsatt position, detsamma gäller för utlandsfödda och ensamboende ungdomar. En högre grad av trygghet hör ihop med en bättre hälsa. Detta gäller både för ungdomar och vuxna, oavsett kön (Lindén-Boström och Persson, 2012). Tryggheten beror även på tiden på dygnet då framförallt flickor/kvinnor upplever en ökad otrygghet på kvällen. 16

Hur man upplever sitt bostadsområde hänger nära samman med hälsan. Att trivas där man bor är en aspekt och resultaten visar att ju bättre trivsel, desto bättre hälsa. Det gäller både vuxna och ungdomar, oavsett kön. Svenskfödda trivs emellertid bättre i sitt bostadsområde än utlandsfödda. (Lindén-Boström och Persson 2012) Karlskoga I Karlskoga uppger 91 procent av pojkarna och 88 procent av flickorna i skolår 9 att de trivs i sitt bostadsområde. Majoriteten i den vuxna befolkningen, 18-84 år, anger att de kan lita på människorna i sitt bostadsområde. Män anger detta i något högre grad än kvinnor. Födelseland skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Det finns vissa skillnader i upplevd hälsa i relation till etnisk bakgrund. Kvinnor födda i övriga Norden, det vill säga där Sverige är exkluderat, är den grupp som har lägst andel med god hälsa, följt av kvinnor födda utanför Norden. Även män födda utanför Norden har en förhållandevis låg andel med bra hälsa. Ungdomarna har överlag en hög andel som säger att de har en god hälsa och skillnaderna är små i förhållande till etnisk bakgrund. (Lindén- Boström och Persson 2012) Karlskoga Karlskoga har högre andel svenskfödda invånare (88 procent, gäller både män och kvinnor) än länet och riket. Karlskoga har dock en högre andel kvinnor och män med Finland som födelseland. Tre procent av kommunens män och kvinnor är födda i Europa (ej Norden) och fyra procent är födda i övriga världen. Våld riskfaktor för ohälsa Länsperspektiv Det är betydligt vanligare att pojkar blir utsatta för våld. Bland den vuxna befolkningen framkommer inte samma tydliga könsskillnad som hos ungdomar. Andelen våldsutsatta bland vuxna är också betydligt lägre. Våldet är åldersrelaterat, då det är vanligast att bli utsatt för våld i skolår 7, för att successivt ha minskat i gymnasiet. Bland de vuxna är mönstret likartat, 17

framförallt för männen, då det är vanligast att ha blivit utsatt för våld i 18-24 års ålder. I de äldsta åldersgrupperna är det ytterst ovanligt att våld förekommer. Det finns ett klart samband mellan att ha varit utsatt för våld och ohälsa, och det gäller speciellt flickor/kvinnor men även pojkar om än inte lika starkt. För männens del finns ingen större skillnad i upplevd hälsa i relation till om de varit utsatta för våld. (Lindén-Boström och Persson 2012) Karlskoga Utifrån Karlskogas perspektiv anger nio procent av killarna och fem procent av tjejerna i skolår 9 att de blivit utsatta för fysiskt våld, enligt Liv och hälsa ung undersökningen 2011. Bland den vuxna befolkningen (18-84 år) anger fyra procent av kvinnorna och tre procent av männen att de blivit utsatta för fysiskt våld under det senaste året. Nedlåtande behandling riskfaktor för ohälsa Länsperspektiv Känslan av att ha blivit nedlåtande behandlad har visat sig vara en mycket stark faktor i förhållande till upplevd ohälsa. Det är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män att bli nedlåtande behandlad. Skillnaden mellan könen är som störst i vuxenålder (18-64 år). Yngre är mer utsatta än äldre och andelen som upplevt nedlåtande behandling sjunker successivt med ökad ålder. Det är ett mycket likartat mönster mellan könen när det gäller sambandet mellan nedlåtande behandling och hälsa. Den mest utsatta gruppen är ensamstående kvinnorna med barn där över hälften av dem har känt sig nedlåtande behandlad. Det är även relativt vanligt bland arbetslösa och förtidspensionerade kvinnor. (Lindén-Boström och Persson 2012) Karlskoga I Liv och hälsa ung undersökningen 2011 visar resultatet att en stor andel av flickorna och pojkarna upplever att de har blivit behandlade/bemötta på ett sätt så de känt sig trakasserade eller kränkta i skolan. 86 procent av pojkarna respektive 72 procent av flickorna i skolår 9 i Karlskoga anger detta. 18

Alkohol-, narkotika-, rök- och snusvanor riskfaktor för ohälsa Länsperspektiv alkohol Hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är starkt åldersrelaterat och föregås ofta av rökning. Riskkonsumtionen av alkohol är fyra gånger vanligare bland flickor på gymnasiet än i skolår 9 och tre gånger vanligare bland gymnasiepojkarna jämfört med nians pojkar. I den vuxna befolkningen är det framförallt de unga kvinnorna 18-24 år som står för den högsta andel riskkonsumenter. Riskkonsumtion förekommer för både vuxna män och kvinnor och även efter pensionsåldern. I ungdomsgruppen är det störst skillnader i upplevd hälsa i relation till alkohol bland pojkar, där riskkonsumenterna har en lägre grad av god hälsa. Detsamma gäller männen i den vuxna befolkningen. För kvinnornas del är det lika hög andel som anger god hälsa bland riskkonsumenterna som bland övriga. Svenskfödda flickor har en dubbelt så hög andel riskkonsumenter som utlandsfödda. Och svenskfödda kvinnor har tre gånger så hög andel som födda utanför Norden. En riskfaktor i förhållande till hög alkoholkonsumtion är för ungdomar att bo ensamma utan sina föräldrar. På motsvarande sätt märks att andelen riskkonsumenter är högre för ensamstående jämfört med sammanboende bland de vuxna. I förhållande till sysselsättning är det i gruppen arbetslösa som andelen riskkonsumenter är högst. (Lindén- Boström och Persson 2012) AUDIT (The Alcohol Use Disorders Identification Test ) AUDIT är strukturerade intervjufrågor som är rekommenderat av WHO. Tonvikten läggs på frekvens, konsumtionsmängd (översatt till glas alkohol) och riskbeteende. Formuläret används som underlag för samtal om patienters alkoholvanor. 19

Länsperspektiv narkotika Majoriteten av ungdomar har inte använt narkotika. Pojkar och gymnasister har gjort det i större utsträckning än flickor respektive elever i nian. Flickor som använt narkotika har en klart lägre andel som uppger en god hälsa jämfört med dem som aldrig använt narkotika. Detsamma gäller för pojkarna även om mönstret inte är lika uttalat. För flickors del är det ingen större skillnad i narkotikaanvändning i relation till födelseland. Bland pojkar finns det dock en skillnad där det är vanligare att utlandsfödda pojkar använt narkotika än att svenskfödda gjort det. Ungdomar som inte bor med sina föräldrar har den klart största andelen som använt narkotika. (Lindén-Boström och Persson 2012) Länsperspektiv rökning och snusning Rökning är en riskfaktor med stor betydelse för folkhälsan. De som röker dagligen upplever generellt en mindre god hälsa än andra. Det gäller ungdomar och vuxna, oavsett kön. Det är de vuxna männen som röker varje dag som har lägst andel med god hälsa. I ungdomsgruppen finns den största andelen dagligrökare bland de som bor ensamma. I förhållande till födelseland är det ingen skillnad när det gäller rökning bland ungdomarna. Det är det däremot i vuxengruppen där närmare var femte utlandsfödd man är dagligrökare. Andra grupper med hög andel som röker varje dag är arbetslösa och förtidspensionärer. I förhållande till utbildningsnivå är det stor skillnad framförallt bland kvinnorna i andel dagligrökare. (Lindén- Boström och Persson 2012) 20

Länsperspektiv snusning Användning av snus är framförallt en manlig vana. Snusning varje dag förekommer i större omfattning först i skolår 9. Högst andel finns bland 40-44 åringarna, därefter minskar det med ökad ålder. För ungdomar finns det en viss skillnad i hälsa mellan dem som snusar dagligen och de som inte gör det. Snusarna har en lägre andel som upplever god hälsa. Bland vuxna män finns inte denna skillnad. Svenskfödda pojkar och män är dem som i förhållande till födelseland snusar dagligen i störst omfattning. Minst förekommande är det bland födda utanför Norden. Ensamstående pojkar, ensamstående män med barn och förvärvsarbetande män är andra grupper med förhållandevis hög andel som snusar varje dag. (Lindén-Boström och Persson 2012) 21

Karlskoga kommuns verksamhet bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivit Hälsa uppmärksammas allt mer som ett medel för ekonomisk utveckling. För den enskilda individen är god hälsa både en vinst i sig och en faktor för att förbättra de socioekonomiska villkoren. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Hälsa är en nyckel för möjlighet till arbete, vilket ökar inkomsttryggheten. Barnkonventionen - Alla barn har rätt att leva och utveckla. (Artikel 6) - Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem (Artikel 12) - Alla barn har rätt till social trygghet och en levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Om det behövs ska samhället hjälpa till med bostad, mat och kläder (Artikel 26-27) - Alla barn har rätt till utbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle (Artikel 28-29) De skyddsfaktorer som lyfts in under detta fullmäktigemål är följande: Ekonomi, skola och arbete. Skolk är den riskfaktor som belyses. 22

Ekonomi skyddsfaktor för hälsa God ekonomi är något som har ett starkt samband med att också uppleva sig ha en bra allmän hälsa. En ekonomiskt utsatt grupp är ensamstående kvinnor med barn, samt arbetslösa kvinnor. (Lindén-Boström och Persson 2012) Ohälsa som uppstår när grupper av människor lever under sämre livsvillkor än andra genererar stora kostnader för samhället på nationell, regional och lokal nivå. Dessutom bär individen själv upp kostnader för sin ohälsa. Ett sätt att hantera dessa kostnader är att arbeta med förebyggande arbete för att undvika att kostnaderna uppstår. Istället för stora kostnader senare i en individs liv görs då tidiga insatser. De tidiga insatserna genererar en kostnadspuckel i det första skedet, men som senare genererar lägre kostnader. (Statens folkhälsoinstitut, 2011) Karlskoga i siffror 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Arbetslöshet (%) 5.3 4.8 7.6 9.8 8.6 7.6 Varav kvinnor 5.0 4.5 6.3 8.7 8.2 7.3 Varav män 5.6 5.1 8.9 10.8 9.0 8.0 Bidragshushåll ek bistånd, 14 18 23 25 26 antal/1000 inv Hushåll med ekonomiskt 33.0 26.5 29.0 29.2 31.2 bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) Källa: Kommun och landstingsdatabasen 23

Andel barn 0-17 år (%) som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer har minskat något i landet, från 13 % 2009 till 12,7 % 2010. I genomsnitt ser utvecklingen ut på liknande sätt i Örebro län, men skillnaderna är stora mellan kommunerna. För Karlskogas del visar trenden på en ökning av andel barn som lever under ekonomisk stress. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Barnfattigdomsindex, (%) 7,5 8,3 10,0 11,3 Källor: Kommun och landstingsdatabasen (2006), Rädda Barnens årsrapport 2010 (2007-2008), Kommunala basfakta (2009), Rädda barnens årsrapport 2012 (2010) Vid en nationell ranking av barnfattigdomsindex av landets kommuner så placerar sig Karlskoga på en 141 plats vilket är en stor försämring sedan föregående års mätning. Ur ett nationellt perspektiv är det framförallt tre grupper av barn som är särskilt utsatta. Detta är barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter samt barn till ensamstående. Andel barn till föräldrar med utländsk bakgrund är överrepresenterade vad gäller ekonomisk utsatthet. Det kan till stor del förklaras med svårigheter för individer med utländsk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden. (Salonen, 2012) I Karlskoga finns en tydlig skillnad på ekonomisk utsatthet utifrån föräldrars bakgrund. Total andel barn med utländsk bakgrund Andel barn i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd föräldrar med svensk bakgrund 21,1 6,3 29,7 Andel barn i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd föräldrar med utländsk bakgrund I Sverige finns inget officiellt sätt att mäta fattigdom. I bokslutet används Rädda barnens mått för barnfattigdom, då det är ett mått som används frekvent i Sverige och som går att bryta ner på kommunnivå. Måttet är utvecklat för Rädda barnens räkning av forskare Tapio Salonen. Det bygger på två oberoende indikatorer för att belysa barns och deras familjers ekonomiska situation. Dessa är: Barn i familjer med låg inkomststandard Barn i hushåll med försörjningsstöd För att få en tydligare bild bör statistiken kompletteras med mått som exempelvis mäter etnicitet, hälsa, ekonomi, utbildning och arbetslöshet. Inom EU är det vanliga måttet på inkomstfattigdom 60 % av medianinkomsten i landet. Denna definition mäter inkomster, men säger inget om individens utgifter. Definitionen synliggör heller inte inkomstspridningen i landet, vilket inte synliggör andel fattiga. 24

Skola och arbete skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Majoriteten trivs mycket eller ganska bra i skolan eller på arbetet. Det finns ett klart samband mellan trivsel i skolan respektive på arbetet och hälsa. Ju högre grad av trivsel, desto bättre hälsa. Det gäller både ungdomar och vuxna, oavsett kön. (Lindén-Boström och Persson 2012) Andel som trivs "Mycket bra" eller "Ganska bra" i skolan 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 76 76 80 77 75 75 62 2005 2007 2009 2011 Liv & hälsa ung Karlskoga Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 God omsorg och utbildning har betydelse för folkhälsan. Förskolan och skolan, i vilken barn och unga tillbringar en stor del av sin tid, påverkar inte bara inlärningen utan har även effekter på upplevd livskvalitet. Betydelsen av god kvalitet i förskola och skola är med andra ord stor. Utbildningsnivå är en stark markör i förhållande till hälsa. Det är vanligast med god hälsa bland dem med eftergymnasial utbildning. (Lindén-Boström och Persson 2012) Bland vuxna finns ett starkt samband mellan förvärvsarbete, det vill säga att ha ett arbete, vara arbetslös eller ha sjuk- eller aktivitetsersättning och hälsa. I fallande skala anger majoriteten av personer som har ett arbete att man även har en god hälsa. Andelen är klart lägre för arbetslösa och sämst hälsoläge har personer med sjuk- eller aktivitetsersättning (förtidspensionärer). Föräldrars sysselsättningsgrad återspeglar sig även i deras barns hälsa. De barn/ungdomar som har två föräldrar med arbete anger i högre utsträckning att de har en bra hälsa, i jämförelse med dem som inte har någon förvärvsarbetande förälder. (Lindén- Boström och Persson 2012) Ur ett regionalt perspektiv är det en minoritet som anser att de kan påverka arbetet i skolan eller i förvärvslivet. Män, speciellt de med eftergymnasial utbildning, upplever i något större utsträckning att de kan bestämma över sitt arbete jämfört med kvinnor. I skolsituationen råder det omvända förhållandet där flickorna anser sig ha något större påverkansmöjligheter. Ju högre grad av möjlighet att påverka, desto bättre hälsa. (Lindén-Boström och Persson 2012) 25

Andel som "Ganska ofta" eller "Nästan alltid" får vara med och påverka det man gör i skolan 30 25 20 25,6 23,3 18,9 28 27 21 20 Flickor skolår 9 15 10 13,2 Pojkar skolår 9 5 0 2005 2007 2009 2011 Liv & hälsa ung Karlskoga Något ändr a d f r åga 2 0 11 Studier visar ett klart samband mellan resultat i skolan och etablering på arbetsmarknaden. Elever utan behörighet till gymnasieskolan eller låga grundskolebetyg fick i lägre omfattning än andra ett slutbetyg från gymnasieskolan. Av de ungdomar som sedan varken arbetade eller studerade saknade över hälften ett slutbetyg från gymnasieskolan. Flickor har generellt sett bättre resultat än pojkar. Föräldrars utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som visar på de allra största variationerna i elevernas resultat. I åldersgruppen 25-44 år har 30 % av invånarna i Karlskoga eftergymnasial utbildning. Forskning visar att en person med god hälsa har bättre inlärningsförmåga och större benägenhet att gå vidare med högre utbildning. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla 67.3 77.0 76.8 77.1 76.6 75.2 ämnen, kommunala skolor, andel (%) Varav tjejer 72,2 83,8 81,0 77,4 79,3 79,0 Varav killar 62,6 69,3 72,8 76,8 74,3 71,9 Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, 190 200 209 197 201 197 genomsnitt Varav tjejer 200 217 222 214 219 211 Varav killar 180 181 195 183 186 186 Elever i åk. 9 som är behöriga till 82 90 88 86 82,9 gymnasieskola Gymnasieelever med grundläggande 85.5 83.3 89.2 79.1 87.0 behörighet till universitet och högskola, andel (%) Varav tjejer 91,3 88,4 93,7 90,6 87,8 Varav killar 77,9 78,7 84,6 67,3 85,8 Gymnasieelever som börjat på 45,2 42,2 42,1 39,8 42,0 universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Varav tjejer 52,4 51,2 51,3 50,3 52,4 Varav killar 39,1 34,3 32,2 26,0 38,1 Källa: Kommun och landstingsdatabasen 26

Skolk riskfaktor för ohälsa Länsperspektiv Upplevd ohälsa och frekvent skolkande hör ihop, liksom hälsa och att inte skolka. En elev som skolkar ofta har 70 procents lägre odds att ha en god hälsa. Den stora majoriteten som sällan eller aldrig skolkar anger att de har en god hälsa. Detta gäller både flickor och pojkar. Andelen sjunker markant i gruppen som skolkar minst två till tre gånger i månaden. Resultat i Liv och hälsa ung studien visar att det är vanligast att skolka från skolan i skolår två på gymnasiet, i jämförelse med högstadiet skolår 7 och 9. I gymnasiet skolkar cirka en femtedel av eleverna två gånger i månaden eller oftare (länsnivå). Den grupp där skolk är vanligast är bland pojkar som bor själva, men det är även vanligt bland pojkar med arbetslösa föräldrar. För flickornas del är det på samma sätt som för pojkarna, vanligast med skolk bland dem ensamboende. (Lindén-Boström och Persson 2012) 27

Karlskoga har en socialt hållbar utveckling Social hållbar utveckling kan förklaras som en utveckling där man tillgodoser människornas behov och välbefinnande och där samhället byggs på demokratiska värdegrunder. Inom den sociala hållbarheten är hälsa, delaktighet och trygghet i fokus. Genom att jobba med folkhälsomålen, göra hälsokonsekvensbedömningar och välfärdsbokslut kan den sociala dimensionen beaktas och utvecklas. För att nå framgång i arbetet för hållbar utveckling är det avgörande att stora delar av befolkningen uppfattar frågan om det hållbara samhället som begriplig, hanterbar och meningsfull. Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av hållbar utveckling lyder en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Arbetet för en hållbar utveckling kan beskrivas som en process utan färdig lösning och som omfattar sociala/kulturella, ekologiska och ekonomiska aspekter. Helhetssyn, dialog och kritiskt tänkande är grunden. Barnkonventionen - Föräldrarna har det yttersta ansvaret för barnet (Artikel 5) - Ett barn ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja (Artikel 9) - Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska stötta föräldrarna i sin roll (Artikel 18) - Alla barn har rätt till lek, vila och fritid (Artikel 31) De skyddsfaktorer som lyfts in under detta fullmäktigemål är följande: Framtidstro, familj, personligt stöd, sömn, fysisk aktivitet, matvanor, vikt och fritid. 28

Må bra Upplevelsen av att må bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för den enskilde, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. I Liv och hälsa ung undersökningarna mäts ungdomars egenupplevda hälsa. För ungdomarna i Karlskoga (skolår 9) har andelen flickor som upplever att de mår bra eller mycket bra minskat sedan föregående mätning. Trenden ur ett längre perspektiv visar dock på en ökning, vilket är positivt. Ur ett genusperspektiv så är detta dock ett utvecklingsområde då det skiljer sig mer än tio andelar mellan killar och tjejer. Andel som rent allmänt mår "Mycket bra" eller "Bra" 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 90 87 90 90 81 77 70 73 2005 2007 2009 2011 Liv & hälsa ung Karlskoga Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 29

Befolkningens hälsa kan mätas på olika sätt. Ett sätt är att följa genom ohälsotal. Ohälsotal beräknas genom summan av antal sjukpenningsdagar, dagar med arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt aktivitets- och sjukersättning dividerat med befolkningen i åldern 16-64 år. Kvinnor har genomgående haft en bättre utveckling av ohälsotalet än män, men kvinnors ohälsotal är fortfarande betydligt högre än männens. I kommun och landstingsdatabasen presenteras det genomsnittliga kommunala värdet för Karlskogas män och kvinnor. Ohälsotal 2007 2008 2009 2010 2011 2012 47 47 42 38 Kv 48 Män 29 Framtidstro skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Majoriteten i Örebro län har generellt sett en positiv framtidstro, men andelen sjunker med ökad ålder för att vara som lägst för de allra äldsta. Att se positivt på framtiden är starkt kopplat till att uppleva en god hälsa. Mönstret är detsamma oavsett ålder och kön. I ett länsperspektiv är förtidspensionärer den grupp som har lägst framtidstro, följt av arbetslösa. För ungdomarna spelar föräldrars arbetssituation in. Av de ungdomar som har en eller ingen förälder i arbete är det få med ljus syn på framtiden. Utbildningsnivån har betydelse för framtidstron, ju högre utbildning, desto högre framtidstro. (Lindén-Boström och Persson 2012) Karlskogas senaste resultat för den vuxna befolkningen (Liv och hälsa, 2008) visar på att 68 procent av männen och 66 procent av kvinnorna ser mycket optimistiskt eller ganska optimistiskt på framtiden. Det är en lägre andel än för ungdomarna där över 80 procent ser ljust på framtiden. Utifrån resultatet för både ungdomar och vuxna finns en könsmässig skillnad, där män/pojkar har en något ljusare syn på framtiden. Andel som ser "Mycket ljust" eller "Ganska ljust" på framtiden 92 90 88 86 84 82 80 78 76 74 72 89,6 86,5 86 87 85 79,2 79 2005 2007 2009 2011 Liv & hälsa ung Karlskoga Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 30

Familj och personligt stöd skyddsfaktorer för hälsa Länsperspektiv Liv och hälsa ung och Liv och hälsa studiernas länsresultat visar på ett starkt samband mellan graden av tillit till sina föräldrar och upplevd hälsa. Det visar på att det är viktigt för ungdomar att kunna lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. (Lindén-Boström och Persson 2012) Det finns en skillnad i upplevd hälsa i relation till familjeförhållanden. Detta är särskilt tydligt bland flickor. De som bor med båda sina föräldrar anger i högre grad god hälsa än de som bor med bara en förälder. Lägst andel med god hälsa har gruppen som inte bor med någon förälder. Mönstret är likartat, men inte lika uttalat för pojkarna. Bland de vuxna är det vanligare med en bra allmänhälsa om man bor med en partner jämfört med ensamstående. Flickor och kvinnor har i allmänhet tillgång till personligt stöd i högre grad än pojkar och män. Ur hälsosynpunkt har avsaknad av stöd större betydelse för flickor och kvinnor. (Lindén-Boström och Persson 2012) Citat från intervjuer med ungdomar, inom forskningsprojektet Kompetenta familjer* ideal och realitet som speglar ungdomars syn på familj. Om hur familjen ser ut Det spelar ingen roll, bara man har föräldrar som bryr sig Om gemenskap i familjen man ska vara ärlig mot varandra och känna att man kan lita på varandra *Kompetenta familjer ideal och realitet är ett forskningsprojekt som bedrivs i samverkan mellan Karlskoga kommun och Degerfors kommun utifrån folkhälsonämnden och med Örebro Universitet som lärosäte. 31

Sömn skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Sömn och sömnkvalitet varierar både beroende på kön och ålder enligt Liv och hälsa studierna för Örebro län. Flickor på gymnasiet uppger sämst sömn och sömnkvalitet, följt av de äldsta kvinnorna. Pojkar på högstadiet och gymnasiet samt vuxna män rapporterar genomgående en bättre sömn än flickorna/kvinnorna. En god sömn har en stark koppling till att också uppleva en god hälsa. Framförallt visar sig sömnen ha stor betydelse för den psykiska hälsan. Det gäller både ungdomar och vuxna, oavsett kön. (Lindén-Boström och Persson 2012) Stress är en faktor som Liv och hälsa ung studierna lyfter fram. Långvarig stress kan leda till olika besvär som exempelvis sömnsvårigheter. Utifrån ett genusperspektiv är stressförebyggande åtgärder en viktig prioritering. Flickor i tonåren som upplever stress och är inaktiva är den grupp som löper störst risk att utveckla smärttillstånd. Socialstyrelsen understryker vikten av att strategier vidtas för att förbättra den psykiska hälsan hos unga. 32

Fysisk aktivitet skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Detta gäller både för ungdomar och vuxna, oavsett kön. Bäst hälsa anger de som tränar regelbundet, därefter kommer de som tränar måttligt. Sämst hälsa uppger de som tränar lite eller inte alls. Utlandsfödda flickor och kvinnor födda utanför Norden är mindre fysiskt aktiva än de födda i Sverige. Utbildningsnivån är starkt relaterad till fysisk aktivitet. Ju högre utbildning, desto högre andel som motionerar. Förvärvsarbetande är fysiskt aktiva i högre grad än arbetslösa. (Lindén- Boström och Persson 2012) Forskning visar att fysisk aktivitet kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga. Aktiviteter som individanpassas kan: ge positiva tankar och känslor öka tilltron till sin förmåga att klara problem stärka självkänsla hos ungdomar ge en bättre relation till föräldrarna och minska användning av droger förbättra skolprestationer (Duberg, 2012) 33

Matvanor skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Flickor och kvinnor har generellt något bättre matvanor än pojkar och män. De som har mest regelbundna matvanor är dock pojkar och kvinnor. Män i den vuxna befolkningen har överlag en låg andel med goda matvanor. Det gäller oavsett födelseland, familjeförhållanden, utbildningsnivå eller om de förvärvsarbetar eller inte. Andelen är låg även bland kvinnor, men ändå avsevärt högre än männens. Främst är det kvinnor med eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande och sammanboende utan barn som har goda matvanor. Det finns vissa skillnader i hälsa mellan dem som har goda matvanor och dem som inte har det. Bra matvanor innebär en något högre andel med bra hälsa. (Lindén-Boström och Persson 2012) 34

Vikt skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv En normal vikt, det vill säga inte vara underviktig, överviktig eller ha fetma är generellt sett vanligare bland kvinnor än bland män. Det är dock bland kvinnorna som de största skillnaderna finns mellan kroppsvikt och upplevd hälsa. Bland normalviktiga säger närmare åtta av tio att de har en god hälsa. Andelen minskar bland dem som har en över- eller undervikt. Allra lägst är den i gruppen med fetma där drygt hälften anser sig ha en bra hälsa. Mönstret är likartat men inte framträdande hos männen. Utbildningsnivån har betydelse så tillvida att de med eftergymnasial utbildning är normalviktiga i högre grad än andra. Inom gruppen förtidspensionärer har bara mellan var fjärde och var tredje person normalvikt. (Lindén-Boström och Persson 2012) 35

Fritid skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Det är något vanligare med bra allmän hälsa bland föreningsaktiva. Mönstret är detsamma oavsett ålder eller kön. I förhållande till födelseland är de utlandsfödda kvinnorna och flickorna minst föreningsaktiva. Låg grad av föreningsaktivitet gäller för övrigt även arbetslösa och förtidspensionärer. (Lindén-Boström och Persson 2012) Karlskoga Enligt Liv och hälsa ung 2011 är 53 procent av pojkarna i skolår 9, samt 55 procent av flickorna i samma ålder med i en annan förening (ej idrott), klubb, sällskap eller organisation. Förutsättningarna ser utifrån statistik i kommun och landstingsdatabasen, väldigt olika ut för pojkar och flickor. I Karlskoga är den pojkdominerande verksamheten dubbelt så stor som flickverksamheten. Idrottsföreningar för Karlskogas ungdomar Idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet, andel (%) Idrottsföreningar med pojkdominerad verksamhet, andel (%) Idrottsföreningar med varken pojk- eller flickdominerad verksamhet, andel (%) 2007 2008 2009 2010 2011 27 31 29 27 26 57 53 53 59 53 16 17 18 14 21 Källa: Kommun och landstingsdatabasen 36

Folkhälsonämnden blickar framåt SAMVERKA DIALOG FAMILJESTÖD SOCIOEKONOMI ANDT SKYDDSFAKTOREER JÄMLIK HÄLSA Tio punkter för Karlskoga och folkhälsonämnden 2013 och framåt, utifrån gällande politiska direktiv och hälsostatus i Karlskoga kommun. Utveckla och implementera lokala styrdokument, exempelvis Karlskogas folkhälsopolitiska plan. Utveckla system för uppföljning och utveckling för att göra Karlskoga till en bra kommun för alla som lever och verkar. Behålla fokus på genus och jämlikhet i det fortsatta folkhälsoarbetet! Det finns tydliga skillnader i upplevd hälsa, trygghet, symtom som stress och riskbeteenden mellan killar/män och tjejer/kvinnor. Det finns även en ökad ojämlikhet mellan olika åldersgrupper, beroende på andel skyddsfaktorer och bland olika etniska grupper i samhället, vilket också är oerhört viktigt att ta fasta på för att uppnå en god hälsa i Karlskoga. Förbättra förutsättningarna för och prioritera kommuninvånare med störst behov, med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer! Då har vi en kommun som jobbar starkt för jämlik hälsa, mänskliga rättigheter, barns rättigheter med en stark motivation och en positiv förebild! Förbättra kommunens arbete med socioekonomi och ekonomiskt utsatta barn samt utveckling av konsekvensbedömningar utifrån folkhälso- och barnrättsperspektiv utöver det ekonomiska perspektivet. Utveckla familjestödsarbetet, där barnrättsperspektivet finns med som en tydlig del exempelvis genom utveckling av Vägledande samspel (ICDP) Utveckla arbetet med äldres hälsa utifrån de fyra hörnpelarna, social gemenskap, delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd, fysisk aktivitet och matvanor. Förbättra kommunernas hälsostatus, genom att utveckla och stärka det ANDTförebyggande arbetet. Utveckla reell delaktighet och inflytande för ungdomar och övriga medborgare i kommunen och utveckla den kontinuerliga dialogen mellan politiker och unga. Utveckla lokal samverkan med primärvård, lasarett, Örebro läns idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund samt inom/mellan kommunerna Karlskoga och Degerfors för att gemensamt hitta vägar för att öka befolkningens goda och jämlika hälsa. Utveckla Karlskoga/Degerfors tvärsektoriella nätverk för folkhälsa och barnkonvention! Syftet är att nå en långsiktig politisk och tjänstemannasamordning inom och mellan kommunerna. Tvärsektoriellt arbete är ett medel för att nå måluppfyllelse och handlar om att flytta fokus från den egna organisationen till medborgarna. 37