Projektorganisation - strategiskt EU-projektarbete. Peter Jadesjö



Relevanta dokument
Internationellt arbete

Ramverk för projekt och uppdrag

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

Guide till EU-projektansökan

Målsättningen med kursen är att ni ska kunna skapa bra EU-projekt!!

Projekt som arbetsform

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Projektprocessen. Projektprocess

Målsättningen med kursen är att ni ska kunna skapa bättre EU-projekt!!

Första delen av dagen fokuserar på hur en organisation kan lyfta fram strategiska utmaningar och bemöta dessa med hjälp av EU-finansiering.

Policy för projektarbete

Internationell policy för Tranemo kommun

Mål och programområden

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Guide till projektmodell - ProjectBase

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Projektprocessen. Projektprocess

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Vägledning projekt. Version:

VERKSAMHETSPLAN

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken

Introduktion till projektledning

oktober 2015

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

Ramverk för systemförvaltning

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj Ängelholm

Ansökan om finansiering av insatser/projekt

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Rubrikförklaringar till projektmallar

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Guide till slutrapport

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Avsiktsförklaring. om etablering av. Akademin för smart specialisering

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten.

Ansökan om finansiering av insatser/projekt

E-tjänst Särskilt boende Projektplan Version 1.0

PROJEKT DOKUMENT-ID VERSION

[Titel] Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (6) [Publiceringsdatum Quickpart] [AnsvarigQuickpart] [Upprättad av Quickpart]

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Europeiska socialfonden

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Projektspecifikation

Introduktion till projektledning

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektmodell - UPPDRAGiL

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Problemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Projektdirektiv. Ledarakademi Skola. Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7)

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

Remiss Regional folkhälsomodell

Region Gotlands projektmodell

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Framgångsrika projekt för tillväxt

Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.

Internationell strategi

SAPSA 12 NOVEMBER 2014

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

2 Internationell policy

Projektplan Industriell Dynamik

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

PROJEKTDIREKTIV. Gemensam Folktandvårdsorganisation i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Internationell strategi för Växjö kommun

Projektplan för Vision 2025

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd

Vad är Projekt? Internationella nätverk. Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw. PMI: baserat i USA: Project Management Institute

Projektstyrningsprocessen i VärNa

PROJEKT DOKUMENT-ID VERSION

Transkript:

Projektorganisation - strategiskt EU-projektarbete Peter Jadesjö

Målsättning med kursen Öka nyttan för den egna organisationen av genomförda EU-projekt

0900 Kaffe 09.20 Inledning/presentation Övergripande projektstrategiska frågor 10.00 Projektteori - projektmodeller 10.30 Uppdatering av EU-programarenan 11.00 EU-projekt med utgångspunkt i strategi och vision Koordinering och samverkan mellan aktörer och EU-projekt 12.00 Lunch 13.00 Åtgärder för att öka nyttan Projektorganisation 14.00 Gruppövning 14.30 Kaffe 15.00 Implementering av EU-projekt 15.30 Summering och diskussion, nästa steg 16.00 Avslut

Peter Jadesjö EG-rätt Juristbyrå Jordbruksverket West Sweden EU-konsultföretag

Deltagare Namn - Arbete Erfarenheter från EU-projekt / EU-program? Förhoppningar inför kursen?

1: Framtiden innehåller stora utmaningar för den offentliga sektorn 2: EU kan sponsra oss om vi vill försöka hitta lösningar Hur kan EU bli en del av den kommunala/regionala utvecklingsvardagen?

Problembild Vad kan vi egentligen lära oss av dom?

EU-projektarbetet måste bli mer strategiskt genom en bättre grund i den egna organisationens visioner Det behövs en större involvering från ägare och slutanvändare för bättre nytta av projektresultat

Slutanvändare Deltar i vanliga löpande driften av verksamheten De som kommer att använda resultatet från projektet Viktiga för att avgöra om projektet är relevant Viktiga för att implementera projektets resultat

Projekt är ett uppdrag som utförs av en tillfällig arbetsorganisation för att åstadkomma ett i förväg bestämt resultat. Projektet har en viss varaktighet med en start och ett slut. Projekt tilldelas resurser av något slag. Projekt är målstyrda och syftar till att det ska produceras ett slutresultat.

Projekt En temporär satsning för att framställa en unik vara eller tjänst. Slutresultatet kan vara konkret, till exempel en ny produkt för ett företag, ett nytt IT-system. Slutresultatet kan även vara mer abstrakt som en organisationsändring eller en tjänst.

Det går inte vara helt säker på att ett projekt kommer att skapa ett användbart resultat Projekt måste få ha tillåtelse att misslyckas Projekt innebär alltid en risk att det inte blir bra Det viktiga är att rätt aktörer bedömer att det är värt att ta risken med projektet

En projektmodell

Initiering Verksamhet

Projekt Verksamhet Initiering Kontinuerlig avstämning mot nyttan

Projekt Verksamhet 2-3 år Initiering Kontinuerlig avstämning mot nyttan

Wenell

Hallands landsting

Projektilen Västra Götalandsregionen

EU-projekt är till för att skapa förbättringar som utvecklar verksamheten. Har ni varit med i projekt som bara varit ett sätt att finansiera en tillfällig aktivitet?

Vilken typ av projektfinansiering?? Intern finansiering Egna medel från den egna organisationen Projektidé Extern finansiering Regional finansiering Nationell finansiering EU-projekt Strukturfonder Sektorsprogram

Extern finansiering kräver ofta extra insatser men ger mervärden

Vad finns det för mervärden? Delfinansiering Benchmarking Marknadsföring extern och intern Större projektvolym Bredare erfarenhet och kompetens Kontakter ytterligare projektsamarbeten??

Vilken typ av projektfinansiering? För att kunna ta ett bra beslut behövs en kunskap om alternativen Idag kommer vi att titta på de kommande EU-programmen

Vart är vi i EU på väg?

Vart är vi i EU på väg?

Vart är vi i EU på väg? Programstrukturen är flygplanskroppen

Europa 2020-stategin Riktningen och målet

Europa 2020-strategin Tre tillväxtdimensioner Sju huvudinitiativ

Europa 2020 5 målsättningar Sysselsättning - 75% i arbete mellan åldrarna 20 64 Utbildning Fattigdom Klimat/energi Forskning - Högst 10% slutar skolan i förtid - 40% avslutad högre utbildning vid ålder 30 34-20 miljoner människor ska komma ur en situation där de befinner sig i eller riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning - 20/20/20, utsläpp av växthusgaser/förnybar energi/ energieffektivitet - 3% av BNP investeras i FoU

Europa 2020 mål Sveriges nationella mål

EU:s långtidsbudget MFF Bränslet

Strukturen för EU-finansiering Flygplanskroppen

Horisont 2020 - forskning och innovation 70,2 miljarder euro Lokalt Globalt Strukturfonder Sektorsprogram EU:s programstruktur 2014-2020 Erasmus + 14,7 miljarder euro Kreativa Europa 1,3 miljarder Ett Europa för medborgarna 164 miljoner euro Mål 2 ERUF LIFE 3,4 miljarder euro Sysselsättning och social innovation 815 miljoner euro Interreg VC Interreg VB Interreg VA Hälsa för tillväxt 398 miljoner Landsbygdsutveckling, inklusive Leader Rättigheter och medborgarskap 389 miljoner Mål 2 ESF Rättsliga frågor 334 miljoner COSME SMF 2 miljarder

Hur får vi till kopplingen mellan EU:s strategi och vår organisations utmaningar? Vilka av våra problem/utmaningar kan bli bra EU-projekt?

Lokal strategi/vision Regional strategi Nationell strategi EU 2020

Projekt- Idé Projekt- Idé Projekt- Idé Projekt- Idé Projekt- Idé Lokal strategi/vision Regional strategi Nationell strategi EU 2020

Projekt- Idé Projekt- Idé Projekt- Idé Projekt- Idé Projekt- Idé Lokal strategi/vision Regional strategi Nationell strategi EU 2020 Koordination och samordning inom organisationer är viktigt för att undvika dubbelarbete Program management/projektportfölj

I nya programperioden kommer det dessutom att ställas högre krav på samordning och koordinering av EU-projekt med samma syfte mellan olika organisationer

Åtgärder

Med vilka åtgärder kan vi bli bättre på att skapa nytta för våra organisationer via EU-projekt? 1 2 3 4 Visionsbaserade beslut Relevanta projektidéer Problemanalys Programval Projektorganisation och styrning Implementeringsplan Projektdesign Utvärdering

1 Visionsbaserade beslut Relevanta projektidéer EU-projektarbetet måste bli mer strategiskt genom en bättre grund i den egna organisationens visioner Ägarna ansvariga för att EU-projekt är relevanta för den egna visionen Ägarna är ansvariga för involvering av slutanvändare i bedömningen

2 Problemanalys Programval Problemanalys Konkretisering Programval Vad är orsakerna till problemet? Vilka aktiviter behöver genomföras i projektet? Matcha aktiviteter och syfte med tillgängliga EU-program

Problemanalys Konkretisering Konsekvenser om problemet kvarstår Syfte med projektet (ska motverka konsekvenserna) Orsaker till problemet Aktiviteter i projektet (för att uppnå syftet och motverka orsakerna till problemet)

3 Projektorganisation och styrning Implementeringsplan Det behövs en större involvering från ägare och slutanvändare för utnyttjande av projektresultat Kontinuerlig avstämning av projektets potentiella nytta Ökad praktisk användning av styrning i nivåer i EU-projekt Tydlig planering för implementering av bra projektresultat

Slutanvändare Avstämning av projektets relevans, nyttan Referensgrupp Avstämning teknisk relevans Flera nivåer för styrning av projekt Ägaren av projektet är beställare av uppdraget och fastställer projektets syfte och inriktning identifiera intressenter och förbereda organisationen på projektresultatet Styrgruppen verka för att projektet genomförs på ett effektivt sätt och i enlighet med uppdragsgivarens intentioner Projektledaren Arbetsledare, samordnare och informatör Utförare/Arbetsgrupp Genomför projektaktiviteter

Projektägaren Uttala behoven. Formulera och godkänna målen. Utse projektledare. Godkänna projektplanen. Fastställa tidsplaner. Leda samarbetet med mottagaren av projektets resultat. Förvalta projektresultatet. Formulera och godkänna ekonomiska mål.

Styrgrupp Styrgruppen ansvarar för att: Besluta om förändringar i projektmålen. Värdera projektets resultat. Kontrollera att fastställda tids-, kostnads- och resultatplaner följs. Aktivt arbeta med att förankra projektet. Överlämna resultatet till beställaren för förvaltning.

Projektledaren Se till att projektmedlemmarna ges de bästa möjliga förutsättningarna. Se till att resurserna utnyttjas på bästa sätt. Ta ansvar för projektplaneringen. Hantera aktiviteter, tidsramar, budget och informationsspridning. Göra riskbedömning. Rapportera status och avvikelser till beställare och styrgrupp.

Arbetsgrupp (WP) Vara överens med projektledaren om arbetsuppgifter, volym, tidpunkter för leverans och förutsättningar. Dela med sig av sina erfarenheter. Utan dröjsmål informera om risker, hot och förseningar. Våga ge och ta konstruktiv kritik. Vara lyhörd för förändringar i och utanför projektet som kan påverka projektets resultat.

Referensgrupp En referensgrupp kan bestå av personer som projektet behöver för att inhämta kunskap och kompetens. Kan komma från den egna organisationen eller utifrån. Arbetar inte aktivt i projektet. Har ingen formell beslutanderätt över projektet. Kan också bildas för att skapa ett engagemang för projektet.

Slutanvändare Avstämning av projektets relevans, nyttan Referensgrupp Avstämning teknisk relevans Flera nivåer för styrning av projekt Ägaren av projektet är beställare av uppdraget och fastställer projektets syfte och inriktning identifiera intressenter och förbereda organisationen på projektresultatet Styrgruppen verka för att projektet genomförs på ett effektivt sätt och i enlighet med uppdragsgivarens intentioner Projektledaren Arbetsledare, samordnare och informatör Utförare/Arbetsgrupp Genomför projektaktiviteter

Flera nivåer för styrning av projekt - delegering inom toleranser Delgering/Direktiv Störning/Rapportering Styrgruppen Projektledaren Utförare/Arbetsgrupp

Implementeringsplan Stort fokus under kommande programperiod på implementering Bra projektresultat har inte lett till motsvarande förändring av verksamheten

Varför svag implementering? Ja tack! $ Projekt 1. Ingen tar effektmålsansvar 2. Särkoppling olika villkor, processer och lärande 3. Fördyrande på kort sikt Ordinarie verksamhet/kontinuitet Nej tack! Externa medel möjliggör stabila projekt, men ökar förändringskrav i ordinarie strukturer Björn Trägårdh, GU

Tre åtgärder för att underlätta implementering Ja tack! $ Styrningen - fokus på effektmål Utveckla implementeringsvänliga metoder och arbetssätt ( lean projects ) Minska särkopplingen: - kontinuerlig dialog Permanenta organisationer Ja tack! Björn Trägårdh, GU

Ordinarie verksamheten: Specificera villkoren för implementering under projektplaneringen. Avsätt resurser för implementering (pengar, tid, kompetens, uppmärksamhet ). Löpande dialog med projektorganisation om implementering. Projektorganisation: Designa projekten implementeringsvänligt anpassa till rådande villkor i ordinarie verksamheter. Fastställ, mät och värdera vad som varit framgångsrikt. Löpande dialog med ordinarie verksamhet om implementering.

Vid implementering Nyttan VAD ska förändras? VEM ska förändra? Hinder och möjligheter? HUR ska förändringen gå till? Effekter vad ska leva vidare? Ändrade samarbetsformer? Nya utbildningsmodeller? Regelförändringar? Organisationsförändringar? Regional utveckling?.och VEM är mottagaren

4 Projektdesign Utvärdering Genom en genomtänkt projektdesign går det att i EU-projekt att skapa en struktur som medför en ökad flexibilitet och lyhördhet mot ökad nytta. Bygg in utvecklingscykler i projektet Basera dessa cykler på utvärderingsresultat Avsätt resurser för att genomföra förändringar av projektet Tydliggör för alla inblandade när resultat kan väntas/mätas (skilj mellan outputs och resultat)

Ansökan - Projektdesign

Ansökan - Projektdesign

Projekt Verksamhet 2-3 år Initiering Kontinuerlig avstämning mot nyttan

EU-projektarbetet måste bli mer strategiskt genom en bättre grund i den egna organisationens visioner Det behövs en större involvering från ägare och slutanvändare för bättre nytta av projektresultat

Projekt Verksamhet 2-3 år Initiering Kontinuerlig avstämning mot nyttan

Med vilka åtgärder kan vi bli bättre på att skapa nytta för våra organisationer via EU-projekt? 1 2 3 4 Visionsbaserade beslut Relevanta projektidéer Problemanalys Programval Projektorganisation och styrning Implementeringsplan Projektdesign Utvärdering

Tack för er tid! peter@mmutbildning.se

Gruppuppgifter

Vem tar beslut om att ansöka/genomföra EU-projekt i er organisation? Hur skulle ni kunna förbättra det arbetet?

Hur har ni arbetat med styrgrupper i de projekt ni varit med i? Vad hade ni vunnit på att göra detta bättre?

Har ni varit med i projekt där implementeringen varit bra? Har ni varit med i projekt där implementeringen varit mindre bra? Vad berodde det på?