Strategiplan Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV)

Strategiplan Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV) Lägesbeskrivning BUV är en institution med två forskningsämnen, barn och ungdomsvetenskap och förskoledidaktik. Båda ämnena har expanderat rejält de senaste åren, något som till stora delar har möjliggjorts genom de externa anslag som seniora forskare har fått från VR, FAS och andra forskningsfinansiärer. Här bedrivs fyra programutbildningar och utbildningar på grund-, avancerad- och forskarutbildningsnivå. Institutionen inrättades i januari 2008. Vid det tillfället bestod institutionen av två avdelningar Barn och ungdomsvetenskap (BUVA) och Centrum för barnkulturforskning (CBK) med totalt ca 30 anställda. Den 1 januari 2011 överfördes avdelningen för förskoledidaktik (FDID) och den 1 juli 2012 avdelningen för fritidspedagogik/fritidshemspedagogik (FRIA) till den barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen. 130101 införlivades FRIA i BUVA och därmed består institutionen av tre olika avdelningar med totalt 115 anställda (timlärare är ej inräknande, nyanställningar med start våren 2013 är inräknade). Institutionen har genomgått en stor omvandling efter sammanslagning med lärarutbildningar. Processen att skapa en fungerande gemensam institution där det finns en tydlig struktur med acceptans för olikheter i verksamheten kräver unika insatser och måste få ta tid att utvecklas men prognosen är att institutionen i slutet av den kommande treårsperioden kommer att ha en balanserad ekonomi och en hög standard vad gäller utbildning och forskning. Institutionen har goda förutsättningar att utvecklas till en av de största vid Stockholms universitet och fortsätta vara attraktiv för vetenskapligt kompetent personal och studenter. Avdelningen för förskoledidaktik (FDID) Vid avdelningen finns förskollärarutbildningen som är Stockholms universitets mest eftertraktade lärarutbildning. Under de senaste terminerna har det funnits 8-10 sökande till varje plats, ett söktryck som förmodligen är högre än till någon annan lärarutbildning i landet. Det här lärarprogrammet är en tillgång för institutionen på flera sätt bland annat för att den genererar intäkter och utvecklingsmöjligheter. Därmed har det varit och är ekonomiskt oproblematiskt att anställa både professorer och universitetslektorer som kan utveckla kvaliteten i utbildningen och för att möta söktrycket. Vid överföringen till BUV fanns dock ett alldeles för högt antal odisputerade lärare vid avdelningen vilket har åtgärdats till viss del men fler disputerade lärare kommer att behövas också med tanke på regleringsbrevet där vi förväntas öka antalet antagna studenter. Även kommuner i länet och Kommunförbundet i Stockholms län har uppvaktat oss med önskemål om att kraftigt öka antagningen till förskollärarutbildningen. Vi har ställt oss positiva till att successivt öka antagningen av förskollärarstudenter under förutsättning att vi har lärarresurser och lämpliga lokaler. Under de senaste ett och ett halvt åren har vi anställt sex nya adjunkter, 2012 fyra nya lektorer och en professor som påbörjar sin anställning den 1 april 2013. Minst två nya lektorer kommer att 1

anställas under 2013. Genom ytterligare nyrekrytering av disputerad personal räknar vi med att kunna möta behovet av fler studenter till förskollärarutbildningen under den kommande treårsperioden. Den första kullen i den nya förskollärarutbildningen utexamineras hösten 2014. Vid den här avdelningen finns också magister- samt forskarutbildning. Magisterprogrammet i förskoledidaktik startade 2012 för att skapa underlag för rekrytering till forskarutbildningen. Detta är en halvfarts utbildning och de första magistrarna utexamineras våren 2013. När dessa magistrar examinerats är tanken att vi då har inrättat ett masterprogram i förskoledidaktik som bland annat dessa studenter kan söka. Forskarutbildningsämnet förskoledidaktik är förlagt till denna avdelning och doktorandantalet har ökat de senaste åren vilket på sikt skapar förutsättning för tillväxt i kompetent personal. Avdelningen har de senaste åren beviljats medel från Vetenskapsrådet för två olika forskarskolor i förskoledidaktik och då med inriktning mot literacy/språk, matematik och naturvetenskap. Forskarskolorna bedrivs i samarbete med andra universitet och högskolor, och sju av licentianderna deltar i forskarutbildningen vid BUV. Avdelningen strävar efter att fler lektorer ska ansöka om docentkompetens och två nya docenter har utsetts hösten 2012. Under hösten 2012 har även en postdoc-tjänst inrättats. Centrum för barnkulturforskning (CBK) CBK är ett centrum som för sin verksamhet har en egen styrelse med uppgift att befrämja kunskap och forskning inom ämnesområdet barnkultur. Detta sker genom kurser på grundnivå och avancerad nivå, nätverksarbete för barnkulturforskare inom SU och övriga högskolor/universitet i Sverige samt genom symposier, konferenser och egen skriftserie. CBK är unikt i Sverige genom sin strävan att knyta samman utbildning i barnkultur med tvärvetenskaplig forskning och nätverksarbete på i första hand nationell/nordisk nivå. CBK bedriver ingen egen forskarutbildning, men har dock två antagna doktorander i forskarämnet barn och ungdomsvetenskap. Tanken är att doktorander kontinuerligt ska anställas för att studenter vid CBK ska kunna erbjudas möjlighet att doktorera efter avslutad utbildning. Här finns, förutom en administrativ personal, en disputerad adjunkt, en anknuten professor i teatervetenskap (föreståndare) samt ett 40-tal timlärare, av vilka flertalet är disputerade (inklusive docenter och professorer) vilket garanterar förutsättningarna till forskningsbaserad undervisning. Avdelningen för barn och ungdomsvetenskap (BUVA) Vid BUVA ges kurser till studenter vid lärarutbildningen och andra yrkeskategorier där kunskap om barn och ungdomars livsvillkor är en betydelsefull del i utbudet. Här finns kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), fristående kurser på grund- och avancerad nivå samt ett masterprogram. Från 130101 finns också grundlärarprogrammet med arbete i fritidshem och lärarprogrammet med inriktning mot fritidspedagogik/fritidshemspedagogik vid avdelningen. Tidigare var utbildningen förlagd till Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner (UTEP) vid Naturvetenskapliga fakulteten. Sedan 120701 är verksamheten förlagd till BUV. Det första halvåret vid BUV var utbildningen förlagd till en egen avdelning i Konradsberg. Efter rektorsbeslut 12-12-13 om ändrad placering av personalen från Frescati Backe till Frescati 2

Hagväg 24 integrerades avdelningen i BUVA. Anledningen var att avdelningen hade ett ekonomiskt underskott i utbildningsbudgeten. Däremot fanns det forskningsmedel framförallt för att fakulteten beviljat finansiering för en professur till fritidspedagogik/fritidshemspedagogik verksamheten. Tanken med integreringen med BUVA är att vetenskapligheten i grundlärarutbildningen ska stärkas genom att de flesta professorerna vid institutionen finns knutna till den här avdelningen och de kan verka i grundlärarprogrammets utveckling. Dessutom kan utbildningsbudgetens underskott reduceras genom nedskärning av icke bärande kurser och samutnyttjande av personal. Glädjande är också att söktrycket till grundlärarprogrammet har ökat kraftigt sedan hösten 2012. Övriga utbildningar vid avdelningen är vidareutvecklade de senaste åren för att förbättra deras vetenskapliga grund och anpassas till lärarstabens kompetens. Vid den här avdelningen är forskning central och den har en stark internationellt prägel. Viss forskning kan förstås som en kritisk granskning av samtida samhällsfenomen med syfte att erbjuda en vetenskaplig bas för samhällsutveckling och ökad förståelse av komplexa samhällsproblem. BUVA har utvecklat ett kursutbud på tydlig basis av sin forskning. Här finns forskningsämnet barn och ungdomsvetenskap och forskarutbildning. Ämnet är tvärvetenskapligt där det framförallt är professorenas forskningsinriktning som definierar ämnet. Den inriktning som finns och kommer att utvecklas med nyanställda professorer och docenter präglar inte bara forskningen utan också den utbildning som ges vid avdelningen. En professor ska rekryteras våren 2013 till avdelningen på grund av pensionsavgång under slutet av 2013. Finns kvalificerade sökande kommer ytterligare en professor att anställas med särskilt ansvar för inriktning mot fritidspedagogik/fritidshemspedagogik. Det är framförallt professorerna som varit framgångsrika med att erhålla externa forskningsmedel. Därav har de flesta nyanställda doktoranderna anställts vid just den här avdelningen, sedan 2011 och fram till december 2012 12 stycken. Totalt finns det 17 forskarstuderande inklusive 2 licentiander vid avdelningen. Dessutom har en nydisputerad erbjudits en två-årig post doc anställning under hösten 2012. Två universitetslektorer är under granskning för docentur och fler beräknas kunna bli docenter under den kommande treårsperioden. Här finns också en lektor som arbetar som forskarassistent efter att han beviljats medel från Vetenskapsrådet för sådan tjänst. Samverkan med samhället Det finns en stor efterfrågan från samhället om att få ta del av institutionens kompetens och forskningsresultat. Framförallt efterfrågas föreläsningar, deltagande i samverkansprojekt, och medverkan i olika media. Vi erbjuder också öppna föreläsningar och forskardagar och vi deltar i både nationellt och internationellt nätverksarbete. Ett gott exempel är CBK som arbetar med nätverksarbete med samhällsrepresentanter på i första hand nationell men också internationell nivå. Ett annat gott exempel är FDID som via den praktiknära forskning som bedrivs på avdelningen vill stärka kopplingen mellan forskning, utbildning och den tredje uppgiften. Detta arbete syftar till att fördjupa och vidareutveckla den pedagogiska praktiken och forskningen kring små barns lärande. Här utvecklas projektidéer utifrån förskolans behov av ny kunskap. Ytterligare bra exempel på samverkan är BUVAs uppdrag från Skolverket om 3

att kompetensutveckla verksam skolpersonal i Värdegrund och likabehandling i teori och praktik. I våra professionsutbildningar samt i BUVAs masterprogram genomför våra studenter praktik och därför har vi en naturlig samverkan med förskolor, fritidshem och samhällsorganisationer för att kunna erbjuda kvalitativt fungerande studentpraktik. Härigenom erbjuds studenter kontakter som kan vara värdefulla för deras kommande etablering på arbetsmarknaden och de kan också skapa förutsättningar för att erhålla empiriska data till sina examensarbeten. Vi använder oss också av lärare från fältet i undervisningen framförallt i professionsutbildningarna och vi samarbetar med skolor och förskolor som är BUVs övningsskolor. Ett ytterligare gott exempel på samverkan är CBKs ambition att vidareutveckla alumnverksamheten genom återkommande ämnesdagar för dem. Under 2012 utvecklade avdelningen också en enkät för alumner. Tanken är att dessa insatser ska kunna bidra till marknadsföring av utbildningar som ges vid avdelningen och skapa arbetsmarknadsanknytning för studenter. Sammanfattning BUV är en institution med stora förutsättningar att fortsätta utvecklas mot en stark institution ekonomiskt, akademiskt och utbildningsmässigt. Den utveckling institutionen genomgått sedan starten 2008 har varit både dynamisk och kreativ. Under de närmaste tre åren ska den utvecklingen bli mer stabil då alla sammanslagningar nu är genomförda. Vi har ekonomiska och intellektuella förutsättningar för att kunna anses som nationellt ledande åtminstone i vissa utbildningsprogram och forskningsfält. Internationellt ligger vi också väl framme framförallt för våra internationella publiceringar och på grund av professorernas kontaktnät. Vi deltar i internationella konferenser och vi besöker våra internationella samarbetspartners och de besöker också oss. Dessutom har vi många förfrågningar om nya internationella samarbeten. Vi bjuder in internationella gäster till konferenser och workshops och vi har vissa gästforskare vid institutionen över längre och kortare tid. Den vetenskapliga produktionen har ökat enormt sedan institutionen startade. Vi har också dragningskraft för studenter framförallt vad gäller professionsutbildningarna. Det finns dock en risk att icke ekonomiskt bärande utbildningar inte kan fortsätta med sin verksamhet om inte åtgärder vidtas för att reducera underskott. Sedan 2011 har vi utvecklat en tydlig institutionsövergripande organisation där prefekt är ytterst ansvarsbärande men studierektor för forskarutbildningen, biträdande prefekt för utbildningsfrågor och administrativ chef har delegerat ansvar att bevaka hela institutionens intressen. En tydlig delegationsordning är framtagen för att öka tydligheten om vem som har ansvar för olika arbetsuppgifter. Ett övergripande institutionellt kursplaneutskott har också utsetts för att anpassa och utveckla det gemensamma kursutbudet till ett institutionellt ansvar. Vid varje avdelning har utsetts en professor som föreståndare som leder och fördelar arbetet där. De utsedda föreståndarna rapporterar till prefekten och institutionsstyrelsen och de kan även delegera sina ansvarsområden till lämpliga personer inom varje avdelning. Våra mötesformer (institutionsstyrelse, professorsgrupp, etikgrupp, arbetsplatsträffar och seminarieverksamhet) utgör en god jordmån för att utveckla gemensamma nämnare också innehållsligt samt skapa synergieffekter både akademiskt och ekonomiskt. Mellan 2011 och 4

2012 har vi anställt sex universitetslektorer, 12 doktorander för doktorsexamen men också sju licentiander i två forskarskolor för förskollärare finansierade av Vetenskapsrådet samt två post doc. Likaså har vi anställt sex adjunkter till förskollärarutbildningen. Mål Den övergripande framtidsvisionen för de kommande tre åren är att BUV fortsätter utvecklas kvalitativt vad gäller förbättrad arbetsmiljö, forskning och utbildning men också kvantitativt i termer av att öka antalet forskningsutbildad personal och antalet studenter i våra utbildningar. Naturligtvis står vi inför utmaningar men det finns planer på hur vi ska kunna utnyttja de fördelar som finns i den relativt nybildade institutionen. Utvecklingen ska leda till att vi vidmakthåller vår nationellt framstående ställning och att vi strävar mot en internationellt välrenommerad verksamhet där arbetsmiljön är utvecklande samt att forskning och undervisning korsbefruktar varandra. Vi ska fortsätta arbetet med att organisera institutionen så att den som helhet blir trivsam och än mer rationell, effektiv och ekonomiskt försvarbar. Med en välutvecklad organisering skapas förutsättningar för att utveckla en stabilare intellektuell gemenskap med ett självklart tvärvetenskapligt samarbete mellan avdelningarna. Vi menar att detta gagnar empirisk forskning och kvalitet i undervisningen inte bara i professionsutbildningar utan också i fristående kurser, kandidat-, magister-, och masterprogram. Forskningsmiljö Nationellt är BUV redan ledande och även om vi redan har ett starkt inslag av internationalisering kommer det sistnämnda att utvecklas ytterligare framöver. De närmaste tre åren kommer vi att uppmuntra doktorander, lektorer och studenter att i högre grad än hitintills utveckla internationella kontakter och söka medel för att själva vistas utomlands under längre tid, att delta i konferenser men också föreslå inbjudningar av välrenommerade personer som de vill samarbeta med. Professorerna har hitintills tagit stort ansvar i internationaliseringssträvanden men genom ökad anställning av fler disputerade och docent meriterade personer kan ansvaret fördelas på fler. Ett stort ansvar för institutionens administrativa och organisatoriska utveckling samt huvudhandledning av nyantagna doktorander har också vilat på professorerna. Med fler docenter i verksamheten men även fler universitetslektorer kan ansvarsområden fördelas till andra och därmed kan resurser frigöras för ett effektivare utnyttjande av professorernas forskningstid i tjänsten. Genom ökad personaltätet av forskarutbildad personal kan attraktionskraften i utbildningarna förstärkas och studenters intresse för våra utbildningar öka såväl nationellt som internationellt. Vi strävar mot att institutionens arbete blir ännu mer forskningsintensivt. Prognosen är att seniora forskare även framöver kommer att beviljas externa forskningsmedel. Därmed räknar vi med att viss finansiering av doktorander och annan forskningsmeriterad personal kan anställas från dessa medel men även från FUF anslag. Vi kommer att fortsätta med utvecklingsarbetet att göra arbetsplatsen attraktiv för både nationella och internationella sökande till våra tjänster, exempelvis, genom att se till att forskningstid i tjänst verkligen utnyttjas effektfullt och att attraktiv personal får bästa möjliga introduktion och arbetsvillkor vid institutionen. Genom dessa insatser räknar vi med att produktiviteten av publikationer och 5

citeringstal höjs men också att undervisningens forskningsbaserade innehåll kan utvecklas. De närmaste åren kommer ett ökat antal av våra doktorander att disputera och vår prognos är att vi framöver kommer att anställa minst sex doktorander per år och att lika många kan disputera varje år. För att möta doktorandernas behov av relevanta kurser under utbildningen är vi redan igång med att utveckla vårt kursutbud för dem. Tanken är att dessa kurser också ska vara attraktiva för doktorander vid andra universitet i Sverige och internationellt. Framöver kommer vi också att ge doktorandkurser i samarbete med andra institutioner vid SU, nationellt och internationellt. Institutionen har ett fungerande doktorandråd som även fortsättningsvis medverkar i, exempelvis, kursutvecklingen. Ett av motiven till att öka antalet doktorander vid institutionen är att de efter disputation kan ses som garanter för att kvalificerad personal framöver kan verka i våra utbildningar och bedriva högkvalitativ forskning vid institutionen. Efter disputation kan de anställas som både forskare och lärare, exempelvis post doc anställningar, men även som biträdande lektorer för att de ska kunna meritera sig till tjänster som universitetslektorer. Doktorandanställningar är också betydelsefulla för studenter på våra grund och avancerade utbildningar eftersom de signalerar att institutionen erbjuder progression i utbildningsmöjligheter. Vi har redan utvecklade forskningssamarbeten med andra institutioner vid Stockholms universitet, exempelvis, geovetenskap, juridiska, lingvistik, pedagogik och didaktik, språk och didaktik, samt Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik men också andra universitet i Sverige såsom, Göteborg, Linköping, Lund, Umeå samt Uppsala och inom EU, bland annat England, Danmark, Italien. Denna del av verksamheten kommer att utvecklas ytterligare genom exempelvis gemensamma forskningsansökningar både för EU- finansierade projekt och till nationella och internationella forskningsråd. Utbildningsmiljö BUV har ett stort utbud av kurser och program och dessa ska kontinuerligt utvärderas och följas upp inte bara av anställda utan också av studenter för att försäkra oss om hög kvalitativ standard. BUVs nya kursplaneutskott bidrar till att vi även framöver använder oss av uppdaterad kurslitteratur vad gäller den aktuella forskningsfronten både nationellt och internationellt men där bevakas också att vi har varierande och studentaktiverande undervisnings- och examinationsformer. Det nybildade studentrådet vid BUV innebär att studenter kommer att inkluderas i beslutsprocesser om utbildningar och studiemiljö. Den studievägledning som hitintills erbjudits studenter har varit begränsad men vi har utökat den servicen med ytterligare en halv tjänst för att bättre kunna svara mot det ökade studentantalet. Vi ska utvärdera om ytterligare resurser är nödvändiga för att erbjuda studenter tillfredställande service. BUV har haft begränsade möjligheter att erbjuda studenter tillräckligt bra arbetsplatser vid Frescati Hagväg både undervisningslokaler, grupprum, datasalar och cafeteria. Vi kommer dock att förbättra det som går att göra för att studenter ska få mer trivsamma mötesplatser. Under hösten 2012 har vi byggt en paviljong med tre nya salar, en 60 sal och två 30 salar, vilket i sin tur skapar visst utrymme för frigörande av grupprum i andra lokaler vi disponerar. I samma paviljong på övervåningen finns också studentadministrationen vilket underlättar 6

tillgängligheten för studenter. Personal har också uppmanats att boka de grupprum som finns för att studenter inte ska behöva sitta i korridorer vid grupparbeten. Framöver ska vi utvärdera vad dessa insatser medfört för studenter vad gäller bättre tillgång till studieplatser vid Frescati Hagväg. Personalsituationen vid BUVA behöver förstärkas för att möta regleringsbrevets förväntningar och garantera kvalitativ undervisning vid hela institutionen. Vi anställer framförallt fler disputerade lärare för att klara ökade antal studenter vid förskollärarutbildningen men också för att stärka utbildningarnas vetenskaplighet. Tidigare har det mestadels funnits visstidsanställd personal och därmed osäkra anställningsförhållanden och BUV har flera pensionsavgångar de närmaste åren som måste ersättas. Med fler tillsvidare anställda ökar förutsättningarna att kurser som är attraktiva för studenter kan fortsätta med samma personal. Vi behöver också värna om att det finns kompetenta adjunkter i framförallt professionsutbildningarna. Vi har redan nyanställt sex stycken till förskollärarutbildningen men pensionsavgångar för verksamma adjunkter är ett kommande problem och därmed behöver de ersättas med adjungerande adjunkter. En fungerande administration är också avgörande för verksamhetens utveckling. Vi kommer kontinuerligt att nyanställa kompetent administrativ personal som kan bistå verksamheten med behövlig service för att institutionen ska kunna fungera effektivt. Utifrån ett demografiskt perspektiv kan det finnas risk för att söktrycket minskar efter 2012. Förmodligen kommer inte förskollärarutbildningen att drabbas då marknaden erbjuder många arbetsmöjligheter och söktrycket redan är högt till den utbildningen. Behovet av vidareutbildningar kan kompensera för möjlig nedgång i sökantal. De utbildningsdelar som kan drabbas av demografiska förändringar är förmodligen enstaka kurser och möjligen program som inte direkt leder till en yrkesutbildning. Eftersom vi har ett relativt högt söktryck även på vissa av dessa utbildningar kan vi förhoppningsvis fortsätta med nuvarande kurstutbud trots risk för färre studenter. Kurser med för lågt söktryck läggs dock ner. Resurser Ekonomi För att institutionen ska kunna vidmakthålla en nationellt ledande och utvecklas mot en internationellt framstående ställning både vad gäller forskning och utbildning gäller det att förvalta de goda förutsättningar som vi bedömer finns för utbildnings- och forskningsmedel. Vi räknar med att även framöver kunna komplettera fakultetens tilldelning av FUF medel med externa anslag. Det ackumulerade överskottet på forskningsbudgeten ger utrymme att anställa fler doktorander, post doc och biträdande lektorer men också att vi fortsättningsvis kan bidra ekonomiskt med finansiering av lärares och doktoranders deltagande i konferenser och workshops när de har accepterade abstract. På grund av FUF överskottet planerar vi också att även fortsättningsvis erbjuda konferenser med inbjudna internationellt välkända forskare som kan bidra till internationaliseringen vid institutionen. 7

Vi bedömer att utbildningsanslaget ökar och det ackumulerade kapitalet ska utnyttjas i större utsträckning än vad som tidigare gjorts. Det är framförallt personalkostnader som ska öka med tanke på behovet av mer vetenskapligt kompetent personal. Underskottet för grundlärarprogrammet med arbete i fritidshem och fritidspedagog/fritishemspedagogik ska också reduceras. BUVs lokal- och driftskostnader ökar men det anses självklart i en växande organisation. Personal Personalgruppen har förnärvarande inte den profil som vi tänker oss de närmast kommande åren. Planen är att anställa mer forskningsutbildad personal för att få en mer stabil personalgrupp och för att kunna höja kvaliteten i forskning och utbildning. Fler professorer, universitetslektorer, doktorander, post doc och biträdande lektorer behöver anställas. Rekryteringen av post doc och biträdande lektorer kommer förhoppningsvis att ske bland dem som disputerat på institutionen. Förhoppningsvis kan vi också anställa studenter som har studerat vid institutionen till doktorandanställningar. Vi kommer att behöva ersätta vissa adjunkttjänster med adjungerande lärare för att hålla kvar kopplingen till praktiskt utförande i professionsutbildningar. Två av adjunkterna har disputerat men ännu inte blivit befordrade till universitetslektorerer vilket kan ske under det kommande året. Handlingsplan Under de aktuella åren kommer vi med säkerhet att kunna utlysa minst två universitetslektorat vid FDID och sex doktorandanställningar per år fördelat på avdelningarna. Antalet doktorandanställningar är dock beroende av framgångar med extern finansiering. Ansökan om forskningsmedel för tre doktorander är, exempelvis, inlämnad till Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond och Postkodlotteriet. Om medel beviljas kommer fler doktorander att anställas och då med inriktning mot mobbning under 2013. Professorer ska också anställas, minst två, förmodligen i slutet av 2013 eller början av 2014. En alternativt två post doc anställningar men också en biträdande lektor per år kan bli aktuellt. Prognosen är att det nuvarande kursutbudet på institutionen kan erbjudas till studenter de närmaste tre åren förutsatt att den demografiska trenden inte innebär för få sökande. Mer specifikt för avdelningarna så ska utbildningsplatser vid förskollärarutbildningen öka med 20% 2013, 10% 2014 och 2015. Vi beräknar att FDID har tillräckligt med personal under första året för att klara det utökade utbildningsuppdraget för 2013 men behov finns att anställa fler för den kommande ökningen av studentplatser. En ny professor vid avdelningen anställs från 1 april 2013 vilket kommer att förstärka verksamheten vid FDID både utbildnings- och forskningsmässigt. Med fler tillsvidare anställd och vetenskapligt kompetent personal kan universitetslektorer vid avdelningen frigöras för att arbeta mer med praktiken kring forskningsprojekt där resultaten är betydelsefulla för förskolans kompetensutveckling. CBK ska fortsätta med sin nuvarande stabila personalgrupp då de klarar nuvarande utbildningsuppdraget tillsammans med timanställda lärare. En adjunkt kommer att befordras 8

till universitetslektor under 2013. Om utbildningarna dock ökar sitt studentantal eller fler kurser ges kan det bli aktuellt med utökning av fast anställd personal. Vid BUVA kommer ytterligare en universitetslektor att anställas under 2013 men framförallt är planen att de två professorer som beräknas kunna anställas i slutet av 2013 början av 2014, ska kunna förstärka både forskning och vetenskapligheten i utbildningar vid avdelningen. En av professorerna kommer exempelvis att ha ett specifikt ansvar för grundlärarprogrammet mot arbete i fritidshem för att utveckla den vetenskapliga inriktningen. Dessutom ska två nya doktorander anställas som ska skriva avhandlingar inriktade mot barns fritid och/eller fritidshemsverksamhet. Söktrycket till grundlärarprogrammet mot arbete i fritidshem har också ökat. Fortsätter trenden att fler studenter antas och genomför utbildningen kan det medföra att universitetslektorer behöver anställas även till detta program. Planen är också att fortsätta med lyckosamma uppdragsutbildningar, exempelvis, har Skolverket skrivit fortsatt kontrakt för utbildningar om mobbning vid BUVA. Där startar även ett femårigt samarbetsprojekt med organisationen Friends vars huvudsakliga uppgift är att arbeta mot mobbning i skolan och på fritiden. Samarbetet avser att stärka forskningen om mobbningsmekanismer vid BUVA. Utifrån de kunskaper som tas fram ska Friends utveckla metoder mot mobbning och sedan utbilda skolpersonal. Hösten 2013 kommer också personal från BUVA att ge en uppdragsutbildning till poliser och åklagare vid Polishögskolan i Solna på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. 9