Systematiskt arbete mot mobbning Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten Januari 2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 Sammanfattning... 4 Definition av mobbning... 5 Kort översikt av Olweusprogrammets tre nivåer... 5 Syfte... 6 Sy stematiskt arbete mot mobbning med kommunal förankring... 7 Skolorna är uppdelade i två grupper... 7 Re sultat från elevenkäten för årskurs 3 6 under 2011... 8 Antal elever per årskurs... 8 Andelen mobbade barn fördelade över årskurser... 9 Att mobba andra...10 Andel långtidsmobbade elever (elever mobbade ett år eller mer )...11 Diskussion...12 3
FÖRORD Prevu har i två tidigare rapporter utvärderat insatsen med Olweusprogrammet med en enkät riktad till skolans personal och en elevenkät. De från Prevu utbildade Olweus instruktörerna har också värderat graden av genomförande av Olweusprogrammet. Resultaten från elevenkäten har jämförts med skolornas tidigare års resultat. I dessa rapporter framgår att det går att sänka nivån av mobbning och kränkningar men att graden av genomförande påverkar resultaten. I denna rapport görs en jämförelse med de skolor som etablerat ett strukturerat arbete med Olweusprogrammet och skolor som arbetet efter egna strukturer och modeller. SAMMANFATTNING I denna undersökning jämförs två grupper av skolor (årskurs 3 9) under 2011. Båda grupper har använt sig av samma elevenkät (Olweusenkäten). I den ena gruppen finns 8 skolor som följt Olweusprogrammet och samarbetat med Prevu. I den andra gruppen finns 9 skolor som arbetat efter egna modeller. Nivån av mobbning är mer än 50 % lägre för de åtta skolor som bedriver ett sammanhållet arbete mot mobbning med Olweusprogrammet. Dessa skolor har under året/en haft ett samarbete med Prevu, dels genom en kommunal förankring bestående av nätverksmöten och dels genom riktade utbildningsinsatser till skolorna. Elever som upplever att de mobbats i mer än ett år är också mer än 50 % lägre för dessa skolorna. Det visar att det är troligt att skolor som arbetar integrerat med Olweusprogrammet, där skolledningen har möjlighet att organisera sin personal och arbeta med Olweusprogrammets tre nivåer: individ, grupp och organisation nivå, får en betydligt lägre nivå av mobbning. En fjärde nivå. Det är också troligt att den kommunala förankring som Prevu bidragit med innebär en fjärde nivå som förstärker och vidmakthåller skolans fokus för ett långsiktigt, systematiskt arbete. Alla skolor i Sverige skall arbeta efter en nollvision när det gäller kränkande behandling. Skolor som använder sig av Olweusenkäten kan varje år ställa ett årligt, kunskapsbaserat och tydligt mål som det är möjligt att uppnå. All mobbning skall upptäckas och åtgärdas under året. Inget barn skall i enkäten svara att det mobbats under en längre tid. 4
DEFINITION AV MOBBNING Enligt Olweus definition: Ett barn är mobbat när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Olweus menar att det i mobbning finns en obalans i maktförhållandet. Den som blir utsatt har svårt att försvara sig. Enstaka lättare negativa handlingar som ibland riktar sig mot ett barn är inte mobbning. Handlingarna ska utföras med intentionen att skada och det ska ske upprepade gånger under en viss tid. Mobbning kan utföras av enskild individ eller av större eller mindre grupp. Olweus beskriver att mobbning kan ske med öppna angrepp, den direkta mobbning, men också genom social utfrysning och isolering, den indirekta formen av mobbning. I Olweus enkäten presenteras/läser eleven en förklaring/definition på mobbning och svarar sedan på cirka 40 frågor runt detta tema. Referensperiod utgörs av det som hänt de senaste månaderna. Sedan beräknas huvudresultatet av mobbning från de svarsalternativ där eleven uppger att de varit utsatta två, tre gånger i månaden eller oftare. Se gärna Prevus tidigare rapporter och sammanställningar Om mobbning, Om riskbeteende och mobbning, Prevus arbete att minska mobbning med Olweusprogrammet del1, del 2 och Sambandet mellan mobbning och nätmobbning. Dessa finns att ladda ner på vår webbsida. www.prevu.goteborg.se KORT ÖVERSIKT AV OLWEUSPROGRAMMETS TRE NIVÅER Åtgärder på skolnivå Enkätundersökning Studiedag om mobbning Förbättrad rasttillsyn Studie och handledningsgrupper för personalen (pedagogiska samtalsgrupper) Samordningsgrupp (med föräldrarepresentanter) Storföräldramöten/Klassföräldramöten 5
Åtgärder på klassnivå Klassregler mot mobbning Regelbundna Olweus klass/grupp möten Klassföräldramöte Åtgärder på individnivå Allvarliga samtal med de som mobbar och de som utsätts Samtal med berörda föräldrar Användande av individuella åtgärdsplaner och dokumentation SYFTE Syftet med rapporten är att undersöka om ett tydligt, strukturerat arbete mot mobbning och kränkningar, enligt den beprövade modellen Olweusprogrammet, innebär en lägre nivå av mobbning på grundskolan (årskurs 3 9) än på de skolor som arbetat efter egen modell. Detta har undersökts med en elevenkät med frågor på temat mobbning. En jämförelse har gjorts mellan skolor som använt Olweusenkäten och skolor som använt sig av Olweusprogrammet med stöd från Prevu under 2011. 6
SYSTEMATISKT ARBETE MOT MOBBNING MED KOMMUNAL FÖRANKRING Sedan 2008 har Prevu varit ett stöd för ett antal skolor som arbetat med Olweusprogrammet. Olweusprogrammet bygger på att skolledningen organiserar sin personal i pedagogiska samtalsgrupper som leds av två utbildade samtalsledare. Samtalsledarna har fått utbildning i programmet av skolans instruktör som utbildats av Prevu i samarbetet med Olweus International AS. För att genomföra Olweusprogrammets organiseringsmodell måste samtalsledare och instruktörer ha fullt mandat av sin skolledning. Detta innebär ofta en stor organisationsförändring för skolan. En förändring som ofta möter motstånd i organisationen, ibland sådant motstånd att det i praktiken blir svårt att genomföra programmet. Det kan bli en kamp mellan den gamla invanda organiseringen och den nya. Det brukar handla om: ska mobbning vara allas ansvar (Olweusprogrammet) eller ska det finnas en speciell grupp som tar hand om det? Ett antal av de skolor som hade avsikten och intentionen att genomföra programmet har helt avslutat arbetet. Några skolor som i praktiken inte har genomfört programmet har ändå använt sig av det kartläggningsinstrument som finns, Olweusenkäten. Prevu har under åren erbjudit stöd för skolor som arbetar med Olweusprogrammet. Rektorer, instruktörer och samtalsledare har deltagit i nätverksmöten. Riktade utbildningsinsatser, handledning och stöd har också genomförts. Det är detta som menas med kommunal förankring och kan beskrivas som en fjärde nivå. Skolor som enbart använt sig av enkäten har fått utbildning av Prevu i hur den ska genomföras och tolkning av resultaten. SKOLORNA ÄR UPPDELADE I TVÅ GRUPPER Indelningen i grupper innebär naturligtvis till viss del en uppskattning av de skolornas arbete. Använder de sig av Olweusprogrammet fullt ut eller är det egentligen en egen modell de arbetar efter. Denna uppskattning som gjorts vid indelningen i två grupper baseras på de kontakter som Prevu har haft med skolor, rektorer, instruktörer och samtalsledare eller besök på skolorna under året och tidigare år. Grupp1. I den ena gruppen finns skolor som arbetat efter sin egen modell men använt Olweusenkäten för att utvärdera sitt arbete. Totalt 9 skolor med 1979 elever i år 3 9. Svarsprocent 84,4. 7
Grupp 2. I den andra gruppen finns skolor som aktivt arbetet med Olweusprogrammet. Här finns den rekommenderade organisationsstrukturen med utbildad instruktör och samtalsledare för de pedagogiska samtalsgrupperna. Arbetet har organiserats av skolledningen. Dessa skolor har haft kontinuerlig kontakt och även deltagit i nätverksmöten med Prevu under 2011 (kommunal förankring). Totalt 8 skolor med 1770 elever i år 3 9. Svarsprocent 92,8. RESULTAT FRÅN ELEVENKÄTEN FÖR ÅRSKURS 3 6 UNDER 2011 Skolorna i denna undersökning har under 2011 genomfört elevenkäten under vår eller höstterminen. I grupp 1 i ngår skolor som arbetat efter egen modell (1979 elever, 943 flickor och 1036 pojkar). I grupp 2 ingår skolor som arbetat efter Olweusprogrammet (1770 elever, 872 flickor och 898 pojkar). ANTAL ELEVER PER ÅRSKUR S årskurs År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 totalt Antal elever Grupp 1 221 352 290 310 279 260 267 1979 Antal elever Grupp 2 166 253 228 297 277 275 274 1770 (Olweusprogrammet) Tab.1 antal elever fördelade på årskurser Det är inga stora skillnader i antalet elever i de olika årskurserna. I grupp 2 i årskurs 3 är det 166 elever, det lägsta antalet elever per årskurs. 8
Diagram 1. Andel mobbade elever enligt Olweusenkäten. I grupp 1 var andelen mobbade elever 9,6 % eller 158 elever. I grupp 2 var andelen mobbade elever 4,3 % eller 67 elever. De nio skolor som arbetet sytematiskt med Olweusprogrammet har en betydligt lägre nivå av mobbning än skolor i gupp 1. Detta gäller både flickor och pojkar. Det är enbart hälften så stor andel elever i gruppen med Olweusprogrammet som svarar att de blivit mobbade. I båda grupperna är det inga större skillnader mellan pojkar och flickor. Men i grupp 1 så är det fler flickor än pojkar som har upplevt mobbning. I tidigare undersökningar med Olweusenkäten är det ofta fler pojkar som upplevt mobbning. ANDELEN MOBBADE BARN FÖRDELA DE ÖVER ÅRSKURSER årskurs År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 totalt Grupp 1 % mobbade 18,2 11,7 9,4 10,1 4 5,8 6,8 9,6 Grupp 2 % 4,5 3,9 4,7 5,6 5,0 2,6 3,7 4,3 mobbade(olweusprogrammet) Tab.2 andel mobbade elever fördelade på årskurs och totalt. 9
Andelen mobbade barn fördelade över årskurser visar att det i grupp 1 i årskurserna, utom i år 7, är en högre nivå av andelen elever som svarat att de utsatts för mobbning än i de skolor i grupp 2 som arbetar efter Olweusprogrammet. När det gäller svarsprocenten totalt per läsår så är den ungefär lika för grupp 1 och 2. År 3 till 5 över 90 %. Men i år 6 9 är svarsprocenten högre för skolorna i grupp 2, cirka 90 % i grupp 1 är nivån cirka 80 %. År 9 i grupp 1 har den lägsta svarsprocenten av alla årskurserna, 68,5%. I de tidigare undersökningarna av mobbning med Olweusenkäten i Göteborg brukar det vara störst andel elever som upplever mobbning i de lägre åldrarna. Mobbningen har i stora undersökningar med Olweusenkäten i Sverige och Norge visat att upplevd mobbning sjunker med stigande ålder. Olweusundersökningen mäter mobbning hos den enskilde eleven både som en generell upplevelse och som specifika händelser. Jämförelsen av dessa två sätt att mäta mobbning på fungerar som en kontrollnivå av mobbning som anges i undersökningen. I grupp 2 (skolor med Olweusprogrammet) är det troligt att det finns en viss underapportering. Enligt denna kontroll är det troligt att nivån av mobbning är något högre än 4,3 % troligtvis närmare 4,6 %. ATT MOBBA ANDRA Andel elever som i enkäten svarar att de är med och mobbar andra är högre i grupp 1 där 3,4 % eller 52 elever uppger detta. I grupp 2 är det 2,2 % eller 32 elever. I båda grupperna är det störst andel pojkar som uppger att de mobbar andra. I Grupp 1 är det 2,2 % av flickorna och 4,5 % av pojkarna. I grupp 2 är det 1,8 % av flickor och 2,2 % av pojkarna. 10
ANDEL LÅNGTIDSMOBBADE ELEVER (ELEVER MOBBADE ETT ÅR ELLER MER ) I grupp 1 var andelen långtidsmobbade elever 3,4 % eller 57 elever (som svarat att de mobbats ett år eller mer). Andelen flickor i denna grupp 1 var 3,6 % och för pojkar var det 3,2 %. I grupp 2 var andelen mobbade elever 1,4 % eller 23 elever. Andelen flickor som svarat att de mobbats ett år eller mer i grupp 2 var 1,2 % och för pojkar 1,6 %. Barn som har mobbats under längre tid har högre sannolikhet för att senare drabbas av konsekvenser av mobbningen såsom anpassningssvårigheter till skola och utbildning, familjeliv och arbete. Men även för psykiska konsekvenser som ångest och depression. Skolorna som använder sig av enkäten kan sätta ett kunskapsbaserat mål att inget barn ska behöva utsättas för mobbning under längre tid. Med skolans kartläggningar, med det förebyggande, upptäckande och åtgärdande arbetet borde här finnas möjlighet att nå ett nollresultat. De nio skolor som arbetet systematiskt med Olweusprogrammet har en lägre andel elever som uppger att de varit mobbade ett år eller mer. 11
DISKUSSION I rapporten Prevus arbete att minska mobbning del 2 diskuterades hur svårt, för att inte säga omöjligt, det är att peka ut vad som skulle vara den mest verksamma komponenten i programmet. Den sammanhållna organisationsstrukturen bidrar säkert till att eleverna upplever vuxna i skolan som mer samsynta i sitt förhållningssätt till mobbning. Detta gör det också enklare för enskild individ i organisationen att ta ansvar. Organisationens och individens ansvar drar åt samma håll och ansvarsfördelningen är tydlig. Två av skolorna i rapporten har använt sig av det kvalitetssäkringssystem som Olweusprogrammet utvecklat. Prevu har utfört revision och vägledningsmöten med skolledningen där avvikelser noterats som sedan skolledningen ansvarat för att åtgärda. Ofta diskuteras det att varje skola är så unik och varje mobbningsfall så speciellt att ingen färdig modell kan användas. Detta argument om varje skolas eller klass unika förhållande har också under lång tid använts mot nödvändiga förändringar i förhållningssätt eller mot organisationsförändringar i skolan. I Olweusprogrammet finns det inbyggt utrymme för den egna skolans och klassens utmaningar. Integrering eller fragmentering, plocka russin ur varje kaka, ett sammanhållet antimobbningsarbete eller att arbeta inspirerat av olika modeller. Ja, vad fungerar bäst? Att de skolor som arbetat efter programmets tre nivåer, med den tydliga ansvars och arbetsfördelning som finns i Olweusprogrammet, visar troligtvis att detta ger synergieffekter i skolans arbete mot mobbning och kränkningar. Att en ytterligare fjärde nivå, här kallad kommunal förankring, innebär att personalen som arbetar med programmet känner att det finns stöd även utanför skolan bidrar troligtvis positivt till de goda resultaten. Det finns tidigare beskrivet att förhållanden mellan skolklimat och skolledningens och lärarnas handlingsmönster blir en form av en kommunikationsmodell. De otaliga situationer och kontakter som finns i skolans vardag blir till ett medium genom vilket ett budskap kommuniceras till eleverna. (Skolverket 2004, Skolutvecklingens många ansikten). I Skolinspektionens tillsyn (2012 01 16) från en skola med Olweusprogrammet (år 7 9) beskrivs att det finns tydliga och inarbetade rutiner för värdegrundsarbetet : De skolor som arbetat med det integrerade arbetssätt som Olweusprogrammet lyckas väl med att kommunicera ett tydligt och holistiskt budskap mot mobbning och kränkningar. 12
Prevu främjar god hälsa i Göteborg Prevu (Preventions- och utvecklingsenheten) är ett kompetenscentrum för flera områden som berör vår hälsa: Barns och ungas hälsa Alkohol- narkotika - dopnings- och tobaksfrågor Hivprevention Våld i nära relationer (Dialoga relationsvåldcentrum) På Prevu finns personal med lång arbetserfarenhet inom ovanstående områden. Vår målsättning är att erbjuda spetskompetens, förmedla kunskap och fungera som ett stöd till dig som arbetar med hälsofrämjande eller drogrelaterade frågor i Göteborgs Stad. På Prevu har du möjlighet att delta i utbildningar, nätverksträffar och gå på föreläsningar som berör såväl hälsofrämjande som förebyggande områden. Via våra webbplatser inhämtar du bland annat fakta, aktuell forskningsinformation och läser nyheter. Vi arrangerar även kunskapsseminarier och konferenser. Enheten genomför också undersökningar som kan vara användbara redskap i arbetet, till exempel drogvaneundersökningen bland skolelever. Besök vår webbplats www.prevu.goteborg.se