Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande system för mänsklga tar v slutlgen upp de demokratska grundprncpernas roll arbetet med att stärka rättghetssystemet som det ser ut dag Folkrätten krget mot terrorsmen Folkrätten se nedanstående förenklade överskt har på senare td utsatts för stora påfrestnngar genom spektakulära transnatonella terroraktoner påföljande vedergällnng. Internatonell folkrätt Humantär Humantär rätt rätt krg) krg) Genèvekonventonerna Genèvekonventonerna 1859 1859 1949 1949 Haagkonventonerna Haagkonventonerna 1907 1907 Mänsklga Mänsklga fred) fred) 6 6 globala globala kärnkonventoner: kärnkonventoner: Medborgerlga Medborgerlga poltska poltska,, trädde trädde kraft kraft Ekonomska, Ekonomska, socala socala kulturella kulturella rasdskrmnerng rasdskrmnerng 1969 1969 Kvnnors Kvnnors 1981 1981 tortyr tortyr 1987 1987 Barns Barns 1990 1990 Övrga Övrga områden områden Regler Regler för för nternatonella nternatonella organsatoner, organsatoner, t t ex ex FNstadgan FNstadgan 1945 1945 Dplomatska Dplomatska relatoner relatoner Cvl Cvl luftfart luftfart Havsrätt Havsrätt Bara några veckor efter attackerna mot World Trade Center Pentagon den 11 september 2001 lyckades USA få FN:s mandat för ett onskränkt krg mot terrorsmen. USA-allansen lyckades med stt omedelbara syfte störtade den afghanska talbanregmen Afghanstan som gav frstad åt förövarna nätverket Al-Qada. Det hade legat närmare tll hands med en polsär akton på global nvå. Terrorsmen har ngen fast terrtorellt bas, förövarna är nga offcellt erkända regmer. De verkar anonymt deras ofta gränsöverskrdande aktoner drabbar cvlbefolknngen på ett oförutsägbart sätt, syfte att sprda skräck msstro mot myndgheternas förmåga att upprätthålla lag ordnng. Men då skulle de grpna ha vart att betrakta som brottsmsstänkta personer prncp skyddats av FN-systemet för de mänsklga na. USA valde fck FN:s bemyndgande att förklara krg. Samtdgt sattes dock den humantära rätten, som gäller krg, ur spel genom att talbanerna de som utpekades som deras bundsförvanter förklarades vara olaglga strdande. FN fann sg praktken ha gått med på ett globalt undantagstllstånd där varken krgets eller fredens lagar gällde.
Några år senare, 2003, angrep USA:s styrkor Irak utan att presdent Bush den här gången lyckades få med sg säkerhetsrådet, trots härdga försök. I strd mot FN-stadgan därmed folkrätten gck man ändå tll anfall fck bort Saddam Hussen, landets dktator. Men Bush förlorade freden: fyra år senare var USA-trupperna fortfarande kvar Irak ndragna ett nytt slags nbördeskrg mellan sunntska shtska grupperngar med ständga självmordsbombnngar som första hand drabbade cvlbefolknngen. Lägg märke tll att USA båda gångerna försökte få FN att sanktonera nterventonerna. Man vlle förväg bl auktorserad av FN få rätt att ngrpa. När det nte lyckades fallet Irak, trotsade man stället FN:s auktortet tog makten egna händer. Det här prncplösa agerandet återspeglar en kluven hållnng tll folkrätten mänsklga. Få länders nrkespoltk är så rättghetsbaserad som USA:s. Rätten tll prvat egendom är en hörnpelare poltska frågor drvs ofta som rättghetstvster nför domstolar. I sn utrkespoltk stödjer man runt om världen medborgarrättsaktvster som verkar för en övergång tll NSD-styre sna länder. Samtdgt betraktar man na som natonellt baserade accepterar nte ett globalt system som begränsar den egna suveränteten. Det har tll följd att USA på nternatonell nvå ger upp den grundläggande prncpen att ngen står över lagen, eftersom man nte erkänner någon bndande lag på den nvån. Skulle detta vara den allmänna hållnngen bland världens länder blr folkrätten bara tomma ord den gränslösa terrorsmen har uppnått stt syfte: att sätta rättssäkerheten ur spel överallt världen. Ett väl fungerande system för mänsklga Systemet för mänsklga bygger på ett väl fungerande samspel mellan tre aktörer: världsorgansatonen, medlemsstaterna ensklda ndvder. Accepterar nte aktörerna sna roller detta spel, blr na mest retork utan folkrättslgt nnehåll. För att utveckla resonemanget: är en typ av normer där någon kräver eller förväntar sg ett vsst beteende av någon annan. De har nte bara ett tanke- eller känslomässgt nnehåll utan upprättar också en socal struktur, som när en förälder (normgvare) säger åt stt barn (normmottagare). När det gäller omfattar den strukturen tre aktörer: (1) normgvaren, (2) normmottagaren som blr förplktgad (3) normobjektet eller rättghetshavaren som förplktelsen rktar sg mot. 1 I ett väl fungerande system för mänsklga kan strukturen llustreras så här: Legtmerar medverkande stater Garanterar ndvders enlgt FNkonventonerna Normgvare: FN V världsorgansatonen förväntar oss att n... Normmottagare: STATER beter er enlgt konventonen gentemot... Normobjekt: ENSKILDA INDIVIDER Erkänner FN:s auktortet Erkänner skyldgheter gentemot myndgheterna
Stater som ratfcerat en FN-konventon har en folkrättslgt bndande förplktelse gentemot sn befolknng att garantera de konventonen uppräknade na. Detta kan lknas vd ett kontrakt mellan tre parter som även nnehåller några underförstådda eller fnstlta klausuler: staten fråga legtmeras av FN den bekräftar samtdgt världsorgansatonens auktortet vssa frågor utbyte mot att få sna garanterade av staten förväntas dess medborgare uppfylla vssa skyldgheter gentemot myndgheterna som exempelvs att följa landets lagar betala skatt Det fnns en hel del stater som nte undertecknat eller ratfcerat flera konventoner. De är då nte heller jurdskt bundna av dem. Å andra sdan har många av de stater som vsar mnst respekt för de mänsklga na, ratfcerat alla 6 kärnkonventonerna. 2 På det här området är cynsmen utbredd. Ändå har de mänsklga nas ställnng stärkts betydlgt sedan FN grundades: FN:s eget övervaknngsmaskner är fortfarande svagt byråkratskt men det pågår ett reformarbete t ex det ombldade rådet för mänsklga regonala domstolar har upprättats som är bättre ägnade än de natonella att övervaka de mänsklga na: ett 20-tal latn- centralamerkanska länder har underställt sg den Interamerkanska domstolen. Den Europeska domstolen för mänsklga har jursdkton över ett 40-tal länder. 2006 bldades en motsvarande Afrkansk domstol 2002 nrättades en nternatonell brottmålsdomstol för att bevra folkmord brott mot mänsklgheten Amnesty, Human Rghts Watch många andra transnatonella frvllgorgansatoner bevakar konventonernas efterlevnad bedrver ett vktgt opnonsarbete över hela världen många länder frvllgorgansatoner som exempelvs Oxfam bedrver anslutnng tll FN:s program för ekonomsk utvecklng (UNDP) ett rättghetsbaserat arbete synnerhet krng de ekonomska, socala kulturella na. Ett rättghetsbaserat utvecklngsarbete Ett rättghetsbaserat arbete utvecklngsfrågor omfattar två strateger: 1.förmå staten att garantera medborgarnas 2.stärka männskors möjlgheter att själva hävda sna Staten som garant för mänsklga Den prncpella grunden för den första strategn är normen om Lka hänsyn: är alla männskor är lka värda, så förtjänar också allas ntressen lka hänsyn. Varje kränknng av de mänsklga na bryter mot den prncpen. Där detta sker har staten nte tagt stt ansvar. Ofta är det dessutom myndgheterna själva som är den kränkande parten så fall hamnar man ett dlemma: hur kan de förmås att ta tu med sg själva, utan att det blr som att be vargen skydda lammen? Att verka för ett oberoende domstolsväsende är ett steg på vägen. Vsserlgen leder rättghetskränknngar sällan tll fällande domar landet där de begås, men chanserna ökar om sådana fall kan drvas vdare tll övernatonella nstanser.
Ett annat vktgt steg denna strateg är att stärka NSD-nsttutonerna, så att de styrande utsätts för konkurrens om den poltska makten (se kaptlet Ett något så när demokratskt land). Sst men nte mnst bör man det övervakande opnonsbldande arbetet hålla mnnet att de mänsklga na är unversella de utgör ett globalt system med FN centrum. Stärka männskors möjlgheter att själva hävda sna Den andra strategn ett rättghetsbaserat arbete går ut på att stärka männskors möjlgheter att själva hävda sna. Detta är närmast en självklarhet om man ansluter sg tll demokratsynen kaptlet Demokratns ABC. Där åberopas Självständghetsregeln, som just går ut på att männskor är kapabla nog att själva bäst bedöma sna ntressen. V lever en värld med djupa klyftor där majorteten har nog med att klara sn daglga överlevnad, medan ett fåtal kan tllfredsställa de flesta av sna önsknngar. Det vore oklokt att förlta sg på de prvlegerades ansträngnngar när det gäller att bygga upp sprda resurserna så att alla har får lka möjlgheter att tllgodose sna ntressen. Männskor måste också ta saken egna händer, bl a genom att verka sna egna demokratska organsatoner. Hur åstadkommer man detta? Även den här varanten av ett rättghetsbaserat arbete rymmer ett dlemma: hur stärka andras möjlgheter, utan att göra sg tll deras förmyndare? Men är man klar över vad det fnns för alternatva styrformer, när på vlka grunder demokrat är att föredra samt hur man går tllväga för att nå dt, så är man bättre rustad att klara av den utmanngen.
1 Se Johan Galtung, Human rghts n a new key, Polty Press, 1994 2 Se närmare Raoul Wallenbergnsttutets hemsda, http://www.rw.lu.se/tm/thememaps.html