SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC?



Relevanta dokument
Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekter av bolånetaket

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Utvidgning av uppdrag för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (publ)

Otrogna stockholmare

- Bolånerapporten, juli Långsam minskning av storbankernas dominans

n Ekonomiska kommentarer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Bolånemarknaden i Sverige

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

skuldkriser perspektiv

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Regeringens proposition 2008/09:104

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Konkurrensen i Sverige Kapitel 11 Kapitalplacering RAPPORT 2018:1

Finansinspektionen och makrotillsynen

Stabilitet ger trygghet

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

15 maj 2009 DNR :7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008

Regeringens proposition 2008/09:73

Utvecklingen på bolånemarknaden

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

Finanskriserna 1990 och likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Inlämningsuppgift

Trogna bankkunder med bunden ränta

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Ett år med den nya makrotillsynen

Motion till riksdagen 2016/17:732 av Ulla Andersson m.fl. (V)

Bo & Låna Nummer 1 16 maj 2012 En undersökning om vårt boende och våra bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB Bank.

Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B)


Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt

Mindre lån dyrare ränta

n Ekonomiska kommentarer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Bo & Låna En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Varifrån kommer pengarna? Marknadsrapport

Bolånemarknaden i Sverige

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Finansiell stabilitet är viktigt för oss alla


Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

BUDGET OCH PROGNOS

Begränsning av krediter mot säkerhet i bostad

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Bankrapport 2018 Svenska bolånemarknaden

Julklappspengarna 2015

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Öresund Food Network. Torsdagen den 19 mars Lars-Erik Skjutare VD, Sparbanken Finn

Om bostadsmarknad och boendeekonomi förväntningar och attityder

Möjligheter och framtidsutmaningar

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

n Ekonomiska kommentarer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande

Utvecklingen på bolånemarknaden

Inlåning & Sparande Nummer februari 2013

PRESSINFO LÅN, SPARANDE OCH FASTIGHETSMÄKLARE 2012 Datum: Release: Kl

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomiska kommentarer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Den finansiella krisens utveckling under september och oktober

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp.

Focus. Ordlista: finanskrisen

Hantering av banker i kris

Ekonomi Sveriges ekonomi

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

(

Bostadspriserna i Sverige

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Varför fanns det ett stort uppsving från talet:

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Riksgälden och finansiell stabilitet

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Ekonomiskt kretslopp

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT Kommentarer Peter Englund

Bank of America / Merrill Lynch

DELÅRSRAPPORT 1 april juni Caucasus Oil AB (PUBL)

Transkript:

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? Per Nilsson 08.10. 27

Per Nilsson är fri skribent och Politices Magister i statsvetenskap och nationalekonomi. Han har tidigare arbetat som ledarskribent på Dagens Industri och Nerikes Allehanda. ISBN: 978-91-7566-689-1 9 789175 666891

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? Den 15 september kom chockbeskedet. Lehman Brothers Wall Streets kronjuvel hade gått i konkurs. Nu föll inte bara en av finansvärldens mest kända banker. Den amerikanska kreditkrisen spred sig också till resten av världen. Så här två månader senare ställer alla frågan: Hur ska vi undgå liknande krascher i framtiden? Regleringen av finansmarknaden bör ses över ordentligt. Men en minst lika avgörande fråga för framtidens kreditmarknad är statens roll som ägare. Enligt Thomas Östros, socialdemokraternas ekonomiska talesman, ska finanskrisen tolkas som en renässans för det statliga ägandet: Den tiden är förbi när man talade om utförsäljningar av statliga bolag... Det är inte så dumt att staten också kan vara en klok och långsiktig ägare. THOMAS ÖSTROS, AGENDA 19/10-08 I en tid då staten tar över många krisdrabbade banker kan Thomas Östros förhållningssätt framstå som okontroversiellt. Men vad den rådande finanskrisen i grunden har visat är att statligt ägande kan öka risktagandet. Kreditbubblan i USA är en svårbegriplig historia. Det handlar om osäkra bostadslån som erbjudits till lockpriser, kreditrisker som har paketerats om till nya, till synes ofarliga, sparprodukter. Det handlar om investmentbankerna och kreditvärderingsinstituten som borde ha vetat bättre, men som föll för frestelsen att tjäna snabba pengar. Under finanskrisens yta döljer sig ett politiskt misslyckande. I decennier har den amerikanska staten uppmuntrat den våghalsiga kreditgivning som har orsakat krisen. De två halvstatliga bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae har spelat en avgörande roll. Dessa två bolåneinstitut har köpt upp osäkra bolån, så kallade subprimelån, av bankerna för att kunna ge amerikaner med låg kreditvärdighet möjlighet att äga sitt hem. Att bevilja stora lån till människor som inte har en reell chans att betala tillbaka är ingen smart affärsidé. Men eftersom Freddie Mac och Fannie Mae skapade en efterfrågan på dessa lån påverkade det företagens riskbedömning, och en riskfylld och olönsam produkt blev plötsligt big business. De dramatiska händelser som Freddie Mac och Fannie Mae givit upphov till visar att ett statligt bolag är långt ifrån den kloka och långsiktiga ägare som Thomas Östros beskriver. Statliga kreditbolag innebär ett stort risktagande som ytterst kan sätta hela landets ekonomi på spel. Kreditbolagen kan ta risker som ingen annan aktör på marknaden. Genom skydd av of- 3

fentliga garantier har Freddie Mac och Fannie Mae alltid haft tillgång till billiga krediter, och med USA:s alla skattebetalare i ryggen har institutet ansetts för stort för att krascha. I Sverige finns det inga statliga jätteinstitut som Freddie Mac och Fannie Mae. Däremot finns Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, som till 100 procent ägs av staten. Likt Freddie Mac och Fannie Mae har bolaget haft ett tydligt politiskt uppdrag att pressa lånevillkoren på bolånemarknaden genom att göra det billigare och enklare att låna eller, som några socialdemokratiska riksdagsledamöter nyligen uttryckte det, pressa ner boräntorna så att vanligt folk kan förverkliga sina bostadsdrömmar. 1 SBAB har lyckats med sitt uppdrag. Bolaget var först med att slopa bostadsrättstillägget, erbjuda kontant lån för hela handpenningen och skrota topplånet. I praktiken gjorde dessa reformer att människor, utan vare sig säkerhet eller handpenning, kunde låna upp till 100 procent av inköpspriset. Och övriga banker och bolåneinstitut har varit snabba att följa efter. SBAB:s intåg på den privata bolånemarknaden uppskattas ha pressat låneräntorna med cirka 0,4 procentenheter. Riksdagens utredningsinstitut beräknar att SBAB:s prispressarroll har gjort att en familj med ett lån på två miljoner på sin bostadsrätt har sparat omkring 14 000 kronor om året. Med detta track record är det inte förvånade att SBAB tjänat som exempel på vad statligt ägande kan åstadkomma. Thomas Östros prisar till exempel SBAB när han i Riksdagen argumenterar mot försäljningen av Nordea och TeliaSonera: SBAB är ännu ett exempel på en annan aspekt av det statliga ägandet. Det är ett statligt, helägt och relativt litet bolag som aktivt bidragit till att skärpa konkurrensen på bolånemarknaden till väldigt stor fördel för vanliga konsumenter. I och med att SBAB har gått in med uppdraget att vara konkurrent har man också tvingat storbankerna att agera annorlunda än de skulle ha gjort om inte denna konkurrent hade funnits. THOMAS ÖSTROS, RIKSDAGEN, 16/06-2007 Men det går att ifrågasätta om SBAB med staten i ryggen konkurrerar på samma villkor som övriga banker. SBAB har med staten som ägare lägre avkastningskrav, runt 8 procent, än vad de börsnoterade bankerna har. 2 Lägre avkastningskrav betyder större möjligheter att ta högre risker. Statligt ägande kan också ge lägre upplåningskostnader då skattebetalarna är en yttersta garant. 1 Självklart ska också yngre personer kunna låna pengar. En stor del av vår ekonomi bygger på investeringar för lånade pengar. Vi socialdemokrater bröt ny mark med bolåneinstitutet SBAB som har pressat ner boräntor så att vanligt folk kan förverkliga sina bostadsdrömmar. Motion 2008/09:C440, Carina Moberg m.fl. 2 Upsala Nya tidning, 2005-09-15. 4

Sedan SBAB fick det politiska uppdraget att agera prispressare på den privata bolånemarknaden har bostadspriserna skjutit i höjden. I diagrammet redovisas de villkorsförändringar som SBAB varit först med att införa. Den röda linjen visar hur de reala bostadspriserna utvecklats. Trenden är tydlig: när lånekraven har blivit mindre strikta har bostadspriserna ökat. ÅR 1985 1991/1992 1998 2001 2003 2005 2007 2008 SBAB bildas. Syftet? Att finansiera de statliga bostadslånen, som tidigare finansierats via statsbudgeten. SBAB får konkurrera med andra företag om bottenlån. Ett kundcenter etableras i Karlstad. Lanserar låneansökan via Internet. Blir snabbt en viktig försäljningskanal. Är först med att ge nya kunder tre månaders ränterabatt. Kampanjen anmäls till Finansinspektionen. Är först med att erbjuda samma ränta för bostadsrätter som för villor. Avskaffar topplånet och erbjuder bottenlån upp till 95 procent av bostadens värde. Erbjuder även lån till hela handpenningen. Ger sig in på inlåningsmarknaden. Ger gratis flyttpizza till nya kunder. Reala bostadspriser Sveriges Riksbank konstaterar att detta samband existerar. 3 Det är bankernas allt frikostigare lån som har knuffat upp bostadspriserna. Och det är SBAB som har drivit fram denna utveckling. Den kraftiga prisökningen går nämligen inte att endast förklara med lägre räntor och allmän högkonjunktur. En långsiktig effekt av att kravet på kontantinsats minskar är att efterfrågan på bostäder ökar. Det sker eftersom de hushåll som tidigare hade svårt att få lån för att köpa sin bostad nu fått det lättare. Eftersom det tar många år att bygga upp bostadsstocken till den nya långsiktiga jämviktsnivån så kommer bostadspriserna under en övergångsfas att stiga kraftigt. KARL WALENTIN OCH PETER SELLIN, BOSTADSPRISER OCH SAMHÄLLSEKONOMIN 3 Walentin, Karl och Sellin, Peter. Bostadspriser och samhällsekonomi. Rapportserien: Ekonomiska kommentarer, nr 6 år 2008. Sveriges Riksbank. 5

Författarna understryker att Sverige inte är ensamt om denna utveckling. Trenden är liknande i hela Västeuropa och USA. 4 VAD BETYDER DÅ DETTA? De kraftigt höjda bostadspriserna betyder att familjer med 2 miljoner i lån inte har tjänat 14 000 kronor per år tack vare SBAB:s intåg på marknaden, som Riksdagens utredningsinstitut vill hävda. Samma bolåneinstitut har nämligen pressat upp bostadspriserna och gjort familjens lån dyrare. SBAB har bidragit till att öka risken för en svensk bostadsbubbla. För när väl bostadsbyggandet har kommit i kapp den höjda efterfrågan på bostäder kommer priserna på bostäder att falla 5. Risken är stor att hushåll som har belånat sin bostad till 90 och 100 procent då hamnar i en otäck skuldfälla. Och precis som var fallet i USA riskerar människor i Sverige att sitta med skulder som är större än värdet på bostaden. Situationen i Sverige är ännu långt ifrån den kris som drabbat USA, men Sverige bör ta lärdom av de processer som orsakade den finansiella härdsmältan och så snabbt som möjligt åtgärda de risker som finns i vårt nuvarande system. Det statliga ägandet i SBAB utgör en sådan risk. Den amerikanska finanskrisen visar att staten inte bör äga kreditinstitut av SBAB:s slag. En försäljning av bolaget skulle medverka till en sundare konkurrens på bolånemarknaden. Samtidigt skulle risktagandet med skattebetalarnas pengar upphöra. 4 E24, 2008-08-27 5 Riskbanken konstaterar i rapporten bostadspriserna [påverkas inte] på lång sikt av efterfrågefaktorer, utan de faller tillbaka till sin normala nivå när tillräckligt många nya bostäder har byggts.. 6