Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning,



Relevanta dokument
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Lagstiftning kring samverkan

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel.

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Överenskommelse avseende habilitering

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Samordnad individuell plan

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 6: Krav på innehåll - angelägenheter

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till personer med psykisk funktionsnedsättning.

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Äldre personer med missbruk

Psykisk funktionsnedsättning

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Missbruk vad säger lagen?

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Version: Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: VKL, Ann Tjernberg Gäller fr.o.m: Diarienummer:

Avdelningen för juridik. Handikappomsorg Juridik Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län.

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Riktlinje för bedömning av egenvård

Svensk författningssamling

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Sekretess, lagar och datormiljö

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Våld i nära relationer

Svensk författningssamling

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

1(11) Egenvård. Styrdokument

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Transkript:

Svar från Svensk förening för allmänmedicin angående vissa er inom Socialstyrelsens inologimall, 2010-04-19-22. Besvarat av Olle Staf, ordf i SFAMs informatikråd. inition och användningsområde synonym källa ansökan (inom socialtjänst:) 1 begäran som Socialstyrelsens en person gör för egen räkning, bank som en myndighet gör för en persons räkning eller som en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet gör till Socialstyrelsen Om en person inte själv kan göra en ansökan kan personen använda sig av ett ombud. 2, ställföreträdare eller biträde. En vårdnadshavare kan göra en ansökan för sitt barns räkning. En ansökan kan vara skriftlig eller muntlig. I LSS används begäran, inte ansökan. Exempel: ansökan om bistånd enligt SoL, begäran om insats enligt LSS, ansökan om medgivande att ta emot ett barn för varaktig vård och fostran enligt SoL. Exempel på en myndighet som ansöker för en persons räkning: Socialnämnden ansöker hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU eller LVM för en persons räkning. Exempel på ansökan som en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet gör är ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 1 SoL Definition bör enligt remissen medsänt missiv vara giltig för samtliga verksamheter. Anses begreppet specifikt endast gälla för en verksamhet så skall detta avspegla sig i en. Om begreppet endast avser en begäran som person gör till socialtjänsten så skall en vara ansökan om socialtjänst. Avses en ansökan i generalitet så må initionen skrivas därefter. Antar initionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. 1 Definitionen lyder idag: (till socialnämnden:) begäran om hjälp som en person gör för egen räkning så vårt förslag innebär, om det antas, en revidering av initionen i banken 2 Termbankens lyder idag: En ansökan kan vara skriftlig eller muntlig. Exempel: ansökan om bistånd, så vårt förslag innebär, om det antas, en revidering av en i banken.

inition och användningsområde synonym källa anmälan meddelande i vilket någon eller något anmäls anmälan om missförhållanden gällande barn (inom socialtjänst:) anmälan till socialnämnd från myndighet, yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom vård och omsorg, eller person om att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd Anmälan inom vård och omsorg görs enligt bestämmelser i lag eller förordning. Exempel: Anmälan om behov av god man eller förvaltare från socialnämnd eller nämnd som framgår av 22 LSS eller verksamhetschef inom hälso- och sjukvård till överförmyndaren (se 5 kap. 3 SOF, 15 6 LSS, 2 Förordning om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården) En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska enligt 6 kap. 6 vapenlagen (2006:386) omedelbart anmäla detta till polismyndigheten i den ort där patienten är folkbokförd. En person som gör en anmälan om missförhållanden kan antingen vara anställd vid en myndighet eller vid en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom vård och omsorg eller en privatperson. Vissa myndigheter har anmälningsskyldighet, se 14 kap. 1 SoL, anmälan om missförhållanden gällande barn. Alla uppgifter, såväl skriftliga som muntliga, som kommer till socialnämndens kännedom om att ett barn kan befaras fara illa bör ses som en anmälan om missförhållanden, se SOSFS 2003:16. Baserad på Nationalencyklope dins ordbok

inition och användningsområde synonym källa anmälningsskyldig skyldighet enligt lag att anmäla anmälningsplikt het någon eller något coachning stödjande samtal 3 i form av en samtalsserie där den enskilde med stöd, uppmuntran och frågor från coachen själv ska komma fram till vad han eller hon vill förändra i sin livssituation och formulera detta i en plan rådgivning vägledning insats i form av information och kunskap från en expert i en specifik fråga och som ges vid enstaka tillfällen insats i form av information, kunskap och motivation som syftar till att ge den enskilde underlag för beslut i en valsituation och som ges vid enstaka tillfällen Anmälningsskyldighet föreligger i vissa fall för myndigheter och yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom vård och omsorg samt anställda där, bland annat enligt 14 kap. 1 och 2 SoL, 24 a LSS och 6 LVM. Inom socialtjänsten är coachning ett exempel på en insats som ges utöver ekonomiskt bistånd för att den enskilde ska bli självförsörjande. Exempel: yrkesrådgivning; juridisk rådgivning, ekonomisk rådgivning, medicinsk rådgivning Inom socialtjänsten är vägledning ett exempel på en insats som ges utöver ekonomiskt bistånd för att den enskilde ska bli självförsörjande. Exempel: studievägledning, yrkesvägledning Baserad på Nationalencyklope din Baserad på FoU- Södertörn Skriftserie nr 51/06 Baserad på TNC:s inition av arbetsvägledning 3 Stödjande samtal finns som en i banken: Stödjande samtal ingår i åtgärdsgruppen psykologisk och psykosocial behandling i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ och innebär samtal inriktat på att lösa eller lindra problem och svårigheter som uppstår mellan det dagliga livets krav och en persons aktuella funktionstillstånd. Innefattar: samtal som är en fristående behandling t.ex. krissamtal och stödsamtal. Exempel på stödsamtal är motivationssamtal och pedagogiska samtal. Utesluter: utredningssamtal eller samtal som ingår i utredning, samtal som ingår i annan behandling, samtal som är en kompensatorisk åtgärd eller ingår i sådan samtal som ingår i information eller utbildning samtal som ingår i samordning

inition och användningsområde synonym källa planering 4 utformande av plan samordnad planering plan planering som samordnas av berörda inom olika verksamheter beskrivning av hur en framtida situation ska nås Inom vård och omsorg kan planeringen samordnas inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, men även med andra aktörer utanför vård- och omsorgsområdet såsom skola, försäkringskassa och arbetsförmedling. Den enskilde ska om möjligt delta i den samordnade planeringen. Baserad på Terminologicentrum TNC: Tekniska basord 4 I banken finns sedan tidigare begreppet vård- och omsorgsplanering med initionen utformande av vård- och omsorgsplan.

vård- och omsorgsplan 56 dokumenterad plan som beskriver planerade insatser/åtgärder inom vård och omsorg Vård- och omsorgsplanen utarbetas i enlighet med bland andra hälso- och sjukvårdslagen (HSL) betalningsansvarslagen (BAL), socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), lagen om skydd mot olyckor (LSO), lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt förordningar och föreskrifter. plan inom vårdoch omsorg 7 Inledande ordet dokumenterad strykes i initionen. Planen är en plan redan efter planeringen då den upprättas och inte först då den dokumenterats. Det finns såväl standardiserade som individuella planer inom vård och omsorg. Individuella planer dokumenteras i patientjournalen (i enlighet med patientdatalagen) eller i personakten. Se typer av vård- och omsorgsplan: individuell plan enligt HSL och SoL samordnad vårdplan enligt LPT och LRV samordnad vårdplan vid utskrivning rehabiliteringsplan habiliteringsplan individuell plan enligt LSS utredningsplan vårdplan (inom socialtjänst) genomförandeplan vårdplan (inom hälso- och sjukvård)

inition och användningsområde synonym källa individuell plan enligt HSL och SoL vård- och omsorgsplan som efter samordnad planering ska tas fram när den enskilde har behov av insatser/åtgärder från både hälso- och sjukvård och socialtjänst Den individuella planen enligt HSL och SoL utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med dennas samtycke. Det ska finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Även aktiviteter som planeras av andra än huvudmän inom vård och omsorg dokumenteras. Se 2 kap. 7 socialtjänstlagen (SoL) och 3 f hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Ska tas fram strykes. En plan blir inte en plan förrän den upprättats. Ändras lämpligen till efter samordnad planering beskriver den enskildes behov av insats Jämför med inition för samordnad vårdplan enligt LPT och LRV 5 I Socialstyrelsens bank finns sedan tidigare begreppet vård- och omsorgsplan med initionen plan som beskriver planerad och beslutad vård och omsorg för berörd individ. Här ger vi förslag på reviderad inition. 6 Begreppet vård och omsorg inieras i Socialstyrelsens bank: åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar med en: Vård och omsorg ges t.ex. enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Vård och omsorg kan även användas om själva verksamheten. 7 Accepteras vård- och omsorgsplan som rekommenderad för detta begrepp eller är en plan inom vård och omsorg att föredra?

inition och användningsområde synonym källa samordnad vårdplan enligt LPT och LRV vård- och omsorgsplan som beskriver planerade insatser/åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst för den enskilde och som efter samordnad planering upprättas inför ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård En chefsöverläkare är ansvarig för att den samordnade vårdplanen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) tas fram, justeras och följs upp. Den samordnade vårdplanen är upprättad efter att ha justerats av företrädare för de ansvariga enheterna. Den samordnade vårdplanen enligt LPT och LRV ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen och/eller landstinget som svarar för planerade insatser/åtgärder. Det ska framgå av den samordnade vårdplanen när insatser från socialtjänsten inte behövs. Den samordnade vårdplanen enligt LPT och LRV ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Se bl.a. 7 och 7 a LPT, 12 a LRV och SOSFS 2008:18.

inition och användningsområde synonym källa samordnad vårdplan vid utskrivning rehabiliteringsplan 8 vård- och omsorgsplan som vid utskrivning från sluten vård upprättas för att beskriva den enskildes fortsatta behov av insatser/åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst och som är ett resultat av samordnad planering vård- och omsorgsplan som beskriver planerad rehabilitering för den enskilde Den behandlande läkaren är ansvarig för att den samordnade vårdplanen vid utskrivning tas fram och justeras. Den är upprättad efter att ha justerats av företrädare för de ansvariga enheterna. Den samordnad vårdplan vid utskrivning ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Se bl.a. SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård och lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, betalningsansvarslagen (BAL). Avrådda er för detta begrepp: samordnad vårdplan upprättad vårdplan vård- och omsorgsplan vårdplan habiliteringsplan 9 vård- och omsorgsplan som beskriver planerad habilitering för den enskilde 8 Begreppet rehabilitering inieras i Socialstyrelsens bank: insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kommentar: Rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår.

inition och användningsområde synonym källa vårdrelaterad VRI infektion infektionstillstånd som drabbar person inom vård och omsorg**, eller som personal inom vård och omsorg ådragit sig i samband med yrkesutövning Till infektionstillstånd räknas bärarskap av sjukdomsframkallande mikroorganismer, symtomgivande infektioner och komplikationer till infektioner. En sådan infektion räknas som vårdrelaterad oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från personen själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Ett praktiskt kriterium är dock att en vårdrelaterad infektion ger symtom efter tidigast 48 timmar efter vårdkontakten. De som ger symtom innan bedöms ha orsakats i samhället utanför vården. I vård och omsorg inkluderas alla enheter som bedriver verksamhet där basala hygienregler ska tillämpas enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19*) om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m., exempelvis hälso- och sjukvårdsinrättningar för sluten eller öppen vård, tandvårdsinrättningar, hemsjukvård, särskilda boenden och hemtjänst. Engelsk : healthcare associated infection (HAI, HCAI) Baserad på Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderla g (Underlag från exporter på Socialstyrelsen) http://www.social styrelsen.se/lists/ Artikelkatalog/At tachments/9629/2 006-123- 12_200612312.pd f * SOSFS 2007:19 revideras nu och i vård och omsorg inkluderas de verksamheter som den reviderade hygienföreskriften omfattar. ** Begreppet vård och omsorg inieras i Socialstyrelsens bank: åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar med en: Vård och omsorg ges t.ex. enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Vård och omsorg kan även användas om själva verksamheten. 9 Begreppet habilitering inieras i Socialstyrelsens bank: insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kommentar: Habilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår.