pocketerad populärvetenskap

pocketerad populärvetenskap UTMANINGEN forskare om en hållbar mänsklighet

UTMANINGEN

Pocketerad populärvetenskap Pocketerad populärvetenskap (Pop) är en bokserie från Vetenskapsrådet som ger en lättillgänglig och samlad bild av var forskningen står i en aktuell samhällsfråga. I böckerna får läsaren möta forskare från olika områden som berättar utifrån sina forskningsperspektiv. Pop-böckerna ger läsaren en chans att bilda sig en uppfattning om angelägna samhällsfrågor. Tidigare böcker i Pop-serien Där guld glimmar blått forskare om den lilla nanorevolutionen (2007) Bakom vansinnet forskare om psyke, våld och rädsla (2007) Den hemliga koden aktuell forskning om läsning (2006) UTMANINGEN forskare om en hållbar mänsklighet Utgivare Vetenskapsrådet, 103 78 Stockholm ISBN 978-91-7307-131-4 Ansvarig utgivare Birgitta Myrman, Vetenskapsrådet Redaktör Kristina Sundbaum, Vetenskapsrådet Skribenter Karl-Johan Börjesson, Annika Olofsdotter, Jessica Rydén Språkgranskare EW Textproduktion Redaktionsråd Bengt Westerberg (ordförande), Johanna Björklund, Carl Folke, Sverker Jagers, Cecilia Lundholm, Fredrik Moberg, Sverker Sörlin Illustratör Liselotte Watkins Grafisk formgivare Erik Hagbard Couchér Tryck CM Digitaltryck, Bromma 2008

UTMANINGEN forskare om en hållbar mänsklighet Läs mer på webbplatsen forskning.se. Missa inte Planeten som bjuder på nytänkande, interaktiva kunskapsscener fyllda med fakta, illustrationer, filmer och animeringar om människans påverkan på vår planet.

Innehåll För våra barnbarns skull 9 Vi hör ihop 10 Utmaningen gäller mer än växthusgaser 12 Billigare att agera nu 14 Fog för optimism lösningar finns 15 Hur gjorde vi förr i tiden? 21 Myten om det ekologiska helgonet 23 Från statisk skapelse till föränderlig planet 24 Sen upptäckt i mänsklighetens historia 26 Hållbarhet och tillväxt en ohelig allians? 30 Klimathotet några nedslag i historien 32 Begreppet hållbar utveckling och dess historia 33 Vad är det vi måste lösa? 37 Ekosystemens immunförsvar resiliens 38 Millennium Ecosystem Assessment 42 Flippade ekosystem 44 Jakten på den perfekta grödan 48 Ostburgare beroende av pollinering 52 Mångfalden viktig för att klara bakslag 52 Beroende av utländska ekosystem 54 Klimatförändringens effekter 57

dags för Mobilisering, men hur gör vi? 63 Hoppet växer i takt med hotet 64 Stigbundenhet försenar förändringar 65 Bra att börja i det lilla 67 Samspel mellan politiker, medborgare och företag 71 Från Folkets hus till Facebook 75 Idealister eller ekonomiska realister? 76 Ingen patentlösning för miljövänligt beteende 78 Miljövärdet måste aktiveras i vardagen 80 Se möjligheter i stället för hot 85 Tron på att kunna påverka viktig 88 Traditionsbyte på gång inom skolan 89 Värdefrågor utmanar lärare och elever 90 Kontakt med djur engagerar unga 92 Vad kan jag göra? 95 Från 12 till 2 ton utsläpp per person och år 98 Klimatsmarta middagar 99 Mer grönsaker och mindre kött 101 Energieffektiva bostäder 104 Thailandsresorna i topp bland klimatbovarna 108 Bilen vän eller fiende? 110 Mer lön, större miljöpåverkan 112

Lösningar för ett framtida hållbart samhälle 117 Kartor med vägval 119 Behov av helhetstänk i teknikutvecklingen 121 Mindre konsumtion en lösning? 128 Prislappar och utsläppsrätter 135 Det räcker inte med skatter och utsläppsrätter 141 Motivation genom handelsregler 145 Värdera ekosystem 146 Innovativa lösningar, lokala samarbeten 149 Från oljepanna till solpanel 153 Hur länge räcker oljan? 154 Kärnkraft avveckla eller utveckla? 156 Stor potential för solenergi 159 Vind och vatten 160 Från fossil till bio 163 Etanol en återvändsgränd? 168 Sluta slösa fokusera på energieffektivisering 170 Vem bär ansvaret för vad? 173 Allmänningens tragedi 175 Ansvar för kommande generationer 176 Historisk skuld 178 För stort hopp till tekniken? 181 Utvecklingsländerna drabbas värst 182 Vatten en nyckelfråga 183 Konflikter och samarbete 186 Klimatflyktingar 188

anta utmaningen 192 Attitydförändring på gång 193 Lyckade exempel 194 Tekniken är inte värdefri 197 Öppna ögonen 198 Forskningsområden 200 Ordförklaringar 205 Skribenter 208 Forskare och praktiker som medverkar i boken 209

För våra barnbarns skull Av Annika Olofsdotter FORSKARE Carl Folke professor i naturresurshushållning, Stockholms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience Centre UTMANINGEN 9

Det är svårt att få perspektiv på vårt liv på jorden. Med hjälp av datorprogram kan vi se planeten hänga som en boll i rymden, och zooma in så nära så att vi hittar våra egna hem bland alla miljontals andra hem. Men det är svårt att få en bild över hur alla djur, växter, mikroorganismer och människor lever tillsammans i ett ständigt pågående samspel. Människan har lyckats skapa ett datorprogram som ger oss ett fascinerande perspektiv på vår plats på planeten. Men trots våra miljoner år på jorden, har vi långt ifrån full kunskap om hur våra ekosystem fungerar och vilken nytta alla olika livsformer gör. Som människor är vi en del av naturen och är beroende av att jorden förser oss med ren luft, mat, vatten och andra ekosystemtjänster. Naturen ger oss dessa tjänster gratis. Hela vår globala sociala miljö och ekonomi bygger på att ekosystemen fungerar och ger oss det vi behöver. Vi hör ihop Vi vet att vi är en del av ett myllrande nätverk av liv på jorden. Vi börjar nu också förstå att vi påverkar den i allt för stor utsträckning människans livsstil fungerar inte länge till, det måste till en förändring. Vad vi gör här i Sverige påverkar ekosystem på andra sidan planeten, en liten ögrupp mitt i Stilla havet eller en bergssluttning i Costa Rica. Människor, 10 UTMANINGEN

ekosystem och ekonomi världen över hör ihop. Vi är beroende av en internationell marknad för att få mat, varor och tjänster. Svenskar använder jordbruksmark, skog och hav även utomlands. Fisk som fångas utanför Chile, Spanien och Afrika transporteras till fabriker för omvandling till pellets som sedan slussas vidare över land och hav till annan plats på planeten för att bli mat till jätteräkor. Räkor som i sin tur skickas vidare ut i världen för att slutligen hamna i din stekpanna tillsammans med vitlök och chili, också de importerade. Att vi köper och äter dessa importerade godbitar, har betydelse för en mängd ekosystem, människor i arbete och pengaflöden. Men vi är sällan medvetna om vad våra val i affärernas frysdiskar innebär. Världshandeln ger oss mycket gott, påpekar Carl Folke, professor i naturresurshushållning, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och forskningschef för Stockholm Resilience Centre. Men dagens produktion av varor innebär att vi tar ut för stora resurser på en gång. I det långa loppet kommer det att ge mindre mängder vatten, mat och ekosystemtjänster för världens befolkning, som dessutom ständigt ökar. Människans påverkan på naturen är inget nytt, men i dag sker negativa störningar i större skala och i snabbare takt än tidigare. Vår tillvaro äventyras när vi tar ut för mycket resurser, släpper ut föroreningar och UTMANINGEN 11

påverkar ekosystemens förmåga att samspela och förändras. Utmaningen gäller mer än växthusgaser Vi vet sedan länge att utsläppen av försurande ämnen och andra luftföroreningar, gifter, ozonnedbrytande kemikalier och övergödande ämnen måste minska. Vi vet att ekosystem inom det konventionella jord- och skogsbruket och industrifisket överutnyttjas runt om i världen. Allt fler tar också till sig det forskarna säger: att det är mycket sannolikt att merparten av den globala temperaturökningen sedan 1990-talets mitt, beror på människans utsläpp av växthusgaser och att vi därför drastiskt måste minska utsläppen. Men i vår iver att komma till rätta med ett enskilt problem som den globala uppvärmningen hur komplext det än är får vi inte blunda för att det också finns andra stora utmaningar än utsläpp av växthusgaser. Debatten om klimatförändringen får inte skymma betydelsen av att våra ekosystem fungerar. Klimatförändringen är i sig ett miljöproblem med globala proportioner som måste åtgärdas, men i diskussionen får vi akta oss noga för att endast fokusera på nya energisystem. Det hjälper inte att bara minska fossila bränslen för att nå en hållbar utveckling. Den allt ökande 12 UTMANINGEN

globala uppvärmningen minskar av att vi övergår till alternativa fossilbränslefria energikällor, och det behövs. Men nya energilösningar kan ställa till stor förödelse om man inte tar hänsyn till världens ekosystem och människors förutsättningar, säger Carl Folke. Nya energilösningar kan inte heller lösa andra miljöproblem som utfiskningen av vissa fiskarter, utsläppen av tungmetaller i vattendrag, eller behovet av att få tillbaka insekter som pollinerar grödor till jordbruk som drivs för intensivt. Människan en nyckelspelare Hållbar utveckling är för vissa ett uttjatat begrepp, men det är ett faktum att vi måste tänka långsiktigt och mer kvalitetsinriktat. Kvalitet som håller länge. I stället för att överutnyttja ekosystemen behöver vi förvalta dem för vår egen framtida välfärd, så att också våra barnbarn ska ha näringsrik mat på bordet och rent vatten att dricka och bada i. Naturen behöver skötas och användas så att dess kapacitet och motståndskraft förbättras på lång sikt. Planeten behöver en långsiktigt hållbar utveckling när det gäller såväl ekonomisk som ekologisk och social utveckling. Vi måste sluta hävda att vi har gjort oss oberoende av naturen och att vi klarar oss med ny teknik i stället för ekosystemens arbete. Människan är en UTMANINGEN 13

nyckelspelare på planeten och har så stor inverkan att vi formar dess utveckling, säger Carl Folke. Vi måste börja uppskatta ekosystemens gratistjänster och vi behöver stödja detta arbete i stället för att störa det. Billigare att agera nu Forskare världen över framhåller att vi måste börja agera. Ekosystem som väl har förstörts är mycket dyra att återskapa. Om det över huvud taget går. Det är billigare att göra något åt saken från början. Den brittiske ekonomen Nicholas Stern rapporterade 2006 (Sternrapporten) att en begränsning av utsläpp av växthusgaser för att undvika klimatförändringens värsta följder, kostar ungefär en procent av världens bruttonationalprodukt (bnp) per år. Att inte göra något kan få världsekonomin att krympa med minst fem procent per år, nu och i all framtid. När man vidgar skalan av risker och följder, kan skadorna stiga till 20 procent av bnp eller mer. fn:s Human Development Report från 2006 hänvisar till forskning som räknat ut att varje dollar som investeras i vatten och sanitet i genomsnitt genererar ytterligare åtta dollar. Det handlar främst om investeringar för att undvika kostnader som förknippas med utgifter för hälsovård samt förluster i produktivitet och arbetskraft i några av världens fattigaste länder. 14 UTMANINGEN

Fog för optimism lösningar finns Vi tjänar på att agera nu. Men hur vi ska åstadkomma ett hållbart samhälle har forskare ibland olika åsikter om. De flesta är ense om att teknisk utveckling spelar en stor roll för framtiden, men allt fler höjer sin röst för att vi samtidigt måste ändra vårt sätt att se på livsstil, konsumtion och materiellt välstånd. Vi har inget val och vi måste nå dit med internationella och rättvisa överenskommelser. Mycket kommer att förändras, lokalt och globalt. Men hur? Vilken roll spelar vi enskilda individer och vad behöver avgöras av eu? Är det högteknologi eller politiska beslut som ska göra jobbet, eller både och? Går det att mobilisera kraft och vilja för att åstadkomma den förändring vi behöver? Och hur kan jag själv påverka? Vad vi gör med vår livsmiljö i dag har betydelse för människans fortsatta utveckling. Kanske låter det skrämmande, men det är också en möjlighet. Utmaningen nu är att utvecklas i samspel med ekosystemen. Vi måste räkna in och stärka ekosystemens kapacitet att understödja samhällets utveckling. Vi får inte låta dem kollapsa utan måste stärka ekosystemens anpassningsförmåga. Samhället behöver förändras och gå mot en ny riktning för att klara detta, säger Carl Folke. Han betonar att vi står inför ödesfrågor som handlar om våra kulturers framtid. UTMANINGEN 15

Om vi urholkar naturens förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas samtidigt som klimatförändringen gör jorden varmare, finns risk att ekosystemen tippar över till improduktiva tillstånd. Detta kan starta stora befolkningsströmmar av miljöflyktingar som i sin tur kan påverka världsekonomin, fn-systemet och fredsprocesser. Hur kan vi som samhälle organisera oss för att ha beredskap för sådana situationer? Regioner med brist på färskvatten lever många gånger redan i dag under konflikter om vattnet, men det finns också exempel på samarbeten som kunnat överbrygga konflikter. Även människan och våra samhällen behöver ha förmåga och social kapacitet att anpassa sig och utvecklas när invanda förutsättningar rubbas. Enligt Carl Folke behöver vi normer och regler i samhället som stärker förmågan att klara av förändringar i tider av varmare klimat och försämrade ekosystem. Kan eu:s system hantera en situation utan vattenförsörjning i Spanien och Italien under fem år? Hur agerar omvärlden om inte Himalayas glaciärer kan leverera sötvatten nedströms till Bangladesh och folk i miljontals flyttar därifrån, frågar han. Ekosystemen är inte bara någon marginell företeelse utan är grundvalen för en positiv samhällsutveckling. Vi kan nå en ekologiskt hållbar samhällsutveckling om vi ändrar vårt perspektiv och beteende. Men vår värderingsgrund och världsbild behöver 16 UTMANINGEN

förändras. Och det håller redan på att ske. Carl Folke tror att en mental tipping point har nåtts. Allt fler förstår att människan är beroende av en livskraftig biosfär. Ju snabbare denna mentala process går, desto större chans har vi att leva kvar och utvecklas som art. 18 UTMANINGEN

Hur gjorde vi förr i tiden? Av Jessica Rydén FORSKARE Sverker Sörlin professor i miljöhistoria, Kungliga tekniska högskolan, forskningsledare vid Stockholm Resilience Centre UTMANINGEN 21

Att människans negativa påverkan på våra ekosystem har förvärrats under 1900-talet betyder inte att våra föregångare hyste större omsorg om naturen. Redan under förhistorisk tid orsakade jägare och samlare storskaliga förändringar i dåtidens ekosystem. Skövling av skog och ensidig odling förstörde jordar. Mängder av djurarter utrotades. Det här berättar Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan och forskningsledare vid Stockholm Resilience Centre, som forskat om människans förhållande till naturen genom historien. Klimatförändringar och infektioner kan ha bidragit till utrotningen av vissa djurarter, men troligen var människors jakt en viktig orsak, säger han. Notan blev dyr för naturen. I Australien, Sydamerika respektive Nordamerika dog mellan 70 och 85 procent av de större djuren ut. Det här mönstret går igen i stora delar av världen och under alla historiska perioder, säger Sverker Sörlin. Det är en myt att människan tidigare levt i harmoni med naturen. Att förstörelsen av ekosystemen inte var lika omfattande förr som i dag, handlar om att människorna på jorden var betydligt färre och inte hade tillgång till fossila bränslen och dagens teknik. I dag är de negativa effekterna på ekosystemen globala, vilket innebär att hela mänsklighetens överlevnad faktiskt står på spel. 22 UTMANINGEN

Myten om det ekologiska helgonet Inte minst européernas kolonisering av det som kallades den nya världen fick förödande konsekvenser. Förutom att sprida sjukdomar förde européerna med sig växter och djur som slog ut den lokala floran och faunan. Ett exempel är Nya Zeeland, där de erövrande britterna totalt förändrade växtlighet och djurbestånd. Det i dag så typiska landskapet med ängar, betande får, svärmande bin och sparvar är helt och hållet ett resultat av européernas framfart. Det här innebär inte att ursprungsbefolkningarna var några ekologiska helgon som levde i samklang med naturen, förklarar Sverker Sörlin. Maorier, indianer och andra folkslag har även de bidragit till att en mängd arter försvunnit. På den isolerade ön Hawaii hade exempelvis folket utrotat kanske mer än femtio fågelarter redan före James Cooks ankomst till ön år 1778. Nu behöver inte det här betyda att man ska gå från svart till vitt och påstå att människor tidigare i historien generellt var lika tanklöst exploaterande som vi har varit, poängterar Sverker Sörlin. Snarare handlade det om okunskap. Människor som började odla och hugga ner mer och mer skog upptäckte kanske att det ledde till utarmning av jorden, men det var inget som de visste i början. Och framför allt de kunde flytta vidare till nya marker. Respekt och en nära relation till djur och natur fanns också hos tidigare folkslag, men man hade UTMANINGEN 23

knappast några djupsinnigare teorier om hur olika djur- eller växtarter skulle fortleva. Inte ens de nordamerikanska indianerna som brukar lyftas upp som ett föredöme i sin omsorg om kommande generationer hade sådana tankar. Läser man skildringar av hur indianer levde på 1600- och 1700-talet förstår man att de dödade djur i ganska stor skala, säger Sverker Sörlin. Visst kände de respekt för djurets väsen och särskilda egenskaper, men hur djurbeståndet skulle bevaras och var de geografiska gränserna för denna omsorg skulle sättas, kan man inte gärna tänka sig att de hade några säkra kunskaper om. Från statisk skapelse till föränderlig planet Den typ av världssamvete för naturen som finns i dag kräver en uppfattning om jorden som helhet. Omsorgen förutsätter dessutom kunskap om hur jorden förändras. Båda dessa företeelser är tämligen nya i mänsklighetens historia, påpekar Sverker Sörlin och beskriver utvecklingen i Västerlandet. Att vi har en gemensam jord var något man i Västerlandet började ta till sig under 1500-talet för första gången först då hade den ju kringseglats. Att den kan förändras dök upp som idé under 1600- talet. Tidigare hade den bibliska bilden av jorden som en färdig och fulländad skapelse varit förhärskande. Möjligen skulle den en gång i framtiden gå under. 24 UTMANINGEN

Synen på jordens historia var dock radikalt annorlunda än den som forskare arbetar med i dag. Tidsskalan utökades kontinuerligt, men det är mycket sent in i vår tid som vi har förstått att universum har en historia på flera miljarder år, berättar Sverker Sörlin. Darwin var till exempel mycket bekymrad över att tidsskalan för jorden inte räckte för att han skulle få ihop sin teori om evolutionen. På den tiden utgick man från en tidsskala på tiotusentals år. Upptäckten att det funnits istider gjordes i mitten av 1800-talet. Glaciärforskare och naturgeografer var bland de första att notera förändringar i just klimatet. Under 1900-talet har sedan kunskapen om klimatförändringar successivt ökat och redan på 1940-talet pågick en intensiv diskussion om det som då kallades klimatförbättringen. Ett avgörande bidrag till förståelsen av växthuseffekten kom klimatforskaren Charles D. Keeling med. År 1958 började han mäta koldioxidhalten i atmosfären på Manua Loa på Hawaii. Mätningar genomfördes sedan årligen och gav forskare allt fler bevis för att vi människor har ett globalt inflytande över klimatförändringen, berättar Sverker Sörlin. Hypoteser om fossila bränslen fanns redan på 1930- och 40-talet, men slog igenom runt 1980. Sedan dess har forskarsamhällets majoritet rört sig tydligt i en och samma riktning att det pågår en av människan framkallad uppvärmning av atmosfären. Men det riktigt stora genomslaget i opinionen har kommit under det senaste årtiondet och politiska UTMANINGEN 25

åtgärder har egentligen inte börjat på allvar, konstaterar Sverker Sörlin. Det räcker alltså inte med att kunskap finns till hands; det är mycket annat som avgör om den tillämpas. Läs mer i kapitlet Dags för mobilisering, men hur gör vi? Sen upptäckt i mänsklighetens historia Kunskapen om hur det ekologiska samspelet fungerar och människans roll i ekosystemen, är ännu nyare än kunskapen om hur klimatet förändras. Visserligen lanserades begreppet ekologi redan 1867, men det är faktiskt först under 1990-talet som forskarna kunnat beskriva hur komplicerade och oförutsägbara ekosystemen är. Det är viktigt att hålla de här tidsskalorna i minnet när man ställer frågan varför vi inte reagerat tidigare på globala miljöförändringar, säger Sverker Sörlin. Min poäng är att upptäckten av människans roll i ekosystemen och påverkan på klimatet har en relativt kort historia om man tänker på hur många generationer som funnits sedan antiken eller medeltiden. Inte heller har vi tänkt på att mäta vårt uttag av jordens resurser särskilt länge, förklarar Sverker Sörlin. Först för kanske tio år sedan hade forskarna utvecklat någorlunda tillförlitliga metoder för att beskriva hur vi övertrasserar jordens konto. 26 UTMANINGEN

Bekymrade kolonitjänstemän först med naturskydd Parallellt med en stigande medvetenhet kring hur människan tär på jordens resurser, har också motkrafter vuxit fram. Redan på 1600-talet togs de första stegen mot ett modernt naturskydd och miljölagstiftning. Skådeplatsen var de tropiska öar som exploaterades hårt av fransmän, tyskar och holländare. Öarnas begränsade yta gjorde att skadorna blev överblickbara och tydliga. Många kolonialtjänstemän reagerade starkt när de såg resultatet av skogsskövling, odling, och fårskötsel, berättar Sverker Sörlin. Skogen växte inte upp igen sedan den huggits ner. De betande djuren i kombination med häftiga regn skapade marker disponerade för erosion och jordskred. Resultatet blev att en del tjänstemän startade program för naturskydd, försökte hitta på metoder för att stoppa utarmningen och fick de styrande på hemmaplan att införa lagstiftning. Det dröjde dock in på 1900-talet innan idéerna om naturskydd slog igenom på bredare front i Europa. Till skillnad från i dag förstod man dock inte att människans påverkan på naturen är så storskalig och gränsöverskridande, säger Sverker Sörlin. Man inrättade nationalparker och naturreservat för att skydda naturen och insåg inte att det inte går att freda några områden från förändring och påverkan. Dessutom täcker ju parkerna och reservaten bara några få procent av jordens beboeliga landyta och nästan ingenting av oceanerna. 28 UTMANINGEN

Militärforskning och boksuccé födde den moderna miljörörelsen Den moderna miljörörelsen etablerades först under 1960-talet. Frågor om miljögifter, övergödning av vattendrag, försurning och oljeutsläpp var bland de första som hamnade på den politiska dagordningen. Biologen och författaren Rachel Carsons bok Tyst Vår kom ut 1962 och gav eko över hela världen. Hennes appell för att stoppa utsläppen av insektsbekämpningsmedel som dödade småfåglar resulterade i ett ökat miljöengagemang, även i Sverige. Men att miljöproblemen kom upp på världsagendan under 1960-talet berodde inte bara på en gryende miljörörelse eller enskilda miljökämpar som Rachel Carson, berättar Sverker Sörlin. Ser man lite mer osentimentalt på historien förstår man att det var insikter från en rad forskningsdiscipliner som tillsammans gav den nya kunskapen. Inte minst den militärt motiverade forskningen bidrog till en ökad kunskap på miljöområdet. Exempelvis gjorde man viktiga upptäckter kring klimatförändringar då forskare deltog i militära projekt i Arktis och på Antarktis på 1950- och 60-talen. Även forskning om insektsbekämpning och tropikmedicin för militära behov gav viktiga insikter om hur ekosystemen fungerade. Under åren har vårt förhållande till naturen blivit allt mer reglerat. Miljölagstiftning, gränsvärden, skatter och olika typer av regleringar har införts på UTMANINGEN 29

miljöområdet och miljöengagemanget har etablerats hos västvärldens medborgare. Från 1970-talet växer också den civila miljöforskningen kraftigt. Överlag kan man säga att det parallellt med historien om den expanderande förstörelsen i världen, finns en annan historia om ökande kunskap och fler åtgärder för att rätta till det människan ställt till med i naturen, säger Sverker Sörlin. I allt väsentligt har upptäckten av miljöproblem kommit under andra hälften av 1900-talet, understryker han. Visst kan man tycka att vi borde ha löst det här problemet på några decennier, men då måste man betänka att de drivkrafter vi byggt våra samhällen på att öka välståndet och den ekonomiska tillväxten är väldigt starka. Alla spelregler är uppgjorda för att detta ska fortsätta. Hållbarhet och tillväxt en ohelig allians? Just frågan om ekonomisk tillväxt är på ett intressant sätt sammankopplad med begreppet hållbar utveckling, berättar Sverker Sörlin. Begreppet lanserades i fn-rapporten Our Common Future år 1987 och har sedan dess dominerat miljöpolitiken. I rapporten, som lades fram av en fn-kommission ledd av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland, konstaterades att vi äventyrar framtida 30 UTMANINGEN

generationers behov av energi och resurser. Världens länder skulle därför utforma samhällen präglade av hållbar utveckling, men med bibehållen ekonomisk tillväxt. Ingen slump, enligt Sverker Sörlin: Hållbarhetsbegreppet har en stark historisk koppling till business as usual, att det handlar om att få avkastning på sina resurser. Redan på 1600-talet fanns en föreställning om att man skulle producera uthålligt, det vill säga långsiktigt säkra inkomsten, och när modernt skogsbruk växte fram i Europa under 1700- och 1800-talen talade man om uthållig avkastning som mål. Debatten mellan tillväxtivrare och tillväxtkritiker har böljat fram och tillbaka sedan årtionden, men under 1990-talet började allt fler hävda att det var möjligt att förena tillväxt och hållbarhet, ungefär så som Brundtland föreslagit, förklarar Sverker Sörlin. Nu är dock tiden mogen för en annan samhällsvision än den som i dag är förhärskande, tror han: Bland annat den enormt snabba tillväxten i Asien har gjort att den ekologiska moderniseringens vackra idéer visat sig allt svårare att förverkliga. Tillväxtkritiken kommer att växa sig starkare, ju tydligare det blir att en ständigt ökande konsumtion och fler transporter är och förblir ett problem för miljö, klimat och ekosystem. Men det finns också mer existentiella motiv som kan få ett större inflytande framöver för människors livsval. UTMANINGEN 31

Mot den rådande uppfattningen om att människan ska förverkliga sig själv och sina förmågor genom att producera så mycket som möjligt och ta resurser i anspråk, vita activa, kommer vi kanske att få se mer av en utopisk vision om vita contemplativa, ett arkadiskt tillstånd där vi lever i samklang med naturen och lever på en ny energinivå. Kanske står vi i dag inför en historisk omvändelse, resonerar Sverker Sörlin. Genom historien har det varit viktigare för människan att inte tillhöra naturen, konstaterar han, men den uppdelningen blir nu alltmer omodern. Vi börjar förstå att vi behöver samhällen som kräver en välfungerande omgivning, att vi människor måste interagera med naturen och inte bara underordna och kontrollera den som hittills varit den dominerande strävan. Själva ordet samhälle håller på att utvidgas till att omfatta även naturen. Det är en historisk förändring. Klimathotet några nedslag i historien 1827 En grund för teorin om en växthuseffekt läggs av den franske fysikern Jean-Baptiste Joseph Fourier. 1896 Den svenske fysikern och kemisten Svante Arrhenius visar i beräkningar att förekomsten av koldioxid och vattenånga i atmosfären ger ett varmare klimat på jorden. 1950 60-talet Den amerikanske klimatforskaren Charles D. Keelings mätningar visar att koldioxidhalterna i atmosfären har ökat sedan slutet av 1800-talet. 32 UTMANINGEN

1988 IPCC, Inter Governmental Panel on Climate Change, FN:s särskilda panel kring klimatförändringar, bildas. 1992 FN:s klimatkonvention sluts i Rio de Janeiro. 2005 Kyotoprotokollet träder i kraft. 2006 Den så kallade Sternrapporten av den brittiske ekonomen Nicholas Stern får stor uppmärksamhet. Där mäts följderna av den globala uppvärmningen i pengar. 2007 (februari) FN:s klimatpanel IPCC ändrar sin formulering till att det är mycket sannolikt att stigande temperaturer beror på människan. De visar också scenarier över troliga temperaturhöjningar under detta århundrade, samt effekter på människor och ekosystem vid olika stora höjningar. 2007 (februari) EU:s ledare enas om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser. 2007 (maj) IPCC beskriver i en rapport vad världens ledare bör göra för att bromsa klimatförändringen. 2007 (november) IPCC skärper prognoserna, visar vad som redan har hänt i olika delar av världen, och att vi har 8 10 år på oss att bryta den globala temperaturökningen. Källa: www.sr.se Begreppet hållbar utveckling och dess historia 1987 Definitionen av hållbar utveckling, att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, kommer från FN:s kommission för miljö och utveckling UTMANINGEN 33

som 1987 presenterade ett världsprogram för förändring. Den kallas oftast Brundtlandkommissionen efter dess ordförande, den norska statsministern Gro Harlem Brundtland. Men redan 1981 används begreppet hållbar utveckling i rapporten World Conservation Strategy från Internationella naturvårdsunionen IUCN, Världsnaturfonden och FN:s miljöorgan UNEP. 1992 Det tas ytterligare ett steg i riktning mot hållbar utveckling när Agenda 21 och Riodeklarationen antas vid en FN-konferens i Rio de Janerio. Riodeklarationen slår fast att hållbar utveckling har fyra ömsesidigt beroende dimensioner: social, kulturell, ekonomisk respektive ekologisk hållbarhet. 2000 Vid millennietoppmötet i New York i september enas världens länder för första gången om en gemensam internationell dagordning för global utveckling, den så kallade Millenniedeklarationen. Bland annat sägs att en miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015. 2002 Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg följer upp genomförandet av Agenda 21 och övriga åtaganden från konferensen i Rio. Toppmötet resulterar i en deklaration och en genomförandeplan med en rad nya mål. Källa: www.sfn.se, www.gu.se 34 UTMANINGEN

Vad är det vi måste lösa? Av Annika Olofsdotter FORSKARE Johanna Björklund agronom, forskare vid Centrum för uthålligt jordbruk, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Lisa Deutsch forskare i naturresurshållning, Stockholm Resilience Centre Carl Folke professor i naturresurshushållning vid Stockholms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience Centre Fredrik Moberg doktor i naturresurshållning, Stockholms universitet, verksamhetschef, Albaeco UTMANINGEN 37

Allt levande, inklusive vi människor, ingår i någon form av ekosystem. Ekosystemen består av växter, djur och mikroorganismer i ett område, och alla är sammanlänkade genom kretslopp av näringsämnen och energiflöden. Ett ekosystem kan vara en liten sjö eller ett stort hav, livet på en stubbe eller i en skog. Världen är ett myller av ekosystem som fungerar enskilt, men som också i högsta grad är beroende av varandra. Ekosystemen utför många tjänster åt oss. Vare sig vi bor på en gård på Skaraslätten eller mitt i Tokyo, är vi människor beroende av dessa naturens gratistjänster som forskarna kallar ekosystemtjänster, eller ibland bara ekotjänster. Det kan vara luften vi andas som blir syresatt av växternas fotosyntes, våtmarker som renar utsläpp av kväve från jordbruket och dagvatten från vägar, vatten som renas när träd suger upp det och sedan transpirerar vattenånga till atmosfären, mineraler som sprids och näringsämnen som återförs till jordbruk, skogsbruk och fiske. Ekosystemens immunförsvar resiliens Samhällen är svåra att styra och förutsäga eftersom de har en förmåga att organisera sig själva, anpassa sig och sin styra omgivande miljö. Det gäller såväl ekosystem som företag och marknader. De är alla komplexa och levande system, säger Carl Folke, professor i naturresurshushållning vid Stockholms universitet och chef för Beijerinsti- 38 UTMANINGEN

tutet för ekologisk ekonomi. Det här medför risker och överraskningar och vi behöver i många fall försäkringar för att gardera oss mot osäkerheten. För företag och individer finns försäkringar att teckna, men det finns inga ekonomiska försäkringar för ekosystemens förmåga att klara av överraskningar och plötsliga förändringar. Ekosystemen förändras ständigt på grund av olika omställningar i deras omgivning. Till det kommer människans påverkan, som till exempel att vi släpper ut olika ämnen och att vi minskar den biologiska mångfalden och förenklar ekosystemen för att kunna producera sådant vi själva vill ha. En form av naturlig försäkring är att se till att ekosystemen har det som forskarna kallar för resiliens. Resiliens är ett mått på ett systems förmåga att klara av en förändring och kunna gå vidare, det vill säga hur stresståligt det är och hur mycket förändring ett ekosystem eller ett samhälle kan klara av att hantera utan att ramla över i ett annat ofta försämrat tillstånd. Dämpar effekten I ett resilient system blir effekten av störningar som exempelvis skogsbränder, alltför hårt fiske, skadedjursangrepp eller att nya arter tränger sig på, en möjlighet att utvecklas på nytt, att komma vidare. Resiliensen gör det möjligt att klara förändringar, den buffrar och ger potential att fortsätta utvecklas. Fredrik Moberg, doktor i naturresurshållning och UTMANINGEN 39

verksamhetschef vid Albaeco, talar om likheter mellan naturens resiliens och människans immunförsvar. Vi människor behöver motståndskraft mot sjukdomar. Immunförsvaret ger oss förmåga att klara av och återhämta oss efter en virus- eller bakterieinfektion. Sover vi för lite, äter dåligt eller stressar, blir vi lättare sjuka. Har vi motståndskraft blir störning och förändring inget hotfullt eller farligt utan helt enkelt en del av utvecklingen, och kan få oss att tänka om, ompröva och öppna upp för nya möjligheter, säger han. På samma sätt är det i ett ekosystem med resiliens. Motståndskraften (robustness) är en del av ekosystemens resiliens, den hjälper återhämtningen efter stress. Om ett system däremot inte är resilient när förändringar sker till exempel genom att för många viktiga arter blir sjuka och dör kan ekosystemet kollapsa helt och inte längre tillhandahålla ekosystemtjänster på samma sätt som tidigare. Då slår skördar fel, förorenat vatten sköljer orenat ut i haven och fisken försvinner. Vi kan jämföra med hur vi själva lever som människor. Vår motståndskraft försämras genom yttre stress. Stora förändringar innebär ibland att vi blir känsligare. Ett nytt roligt, men krävande jobb är positivt men kan få oss ur balans. Att en närstående blir svårt sjuk eller avlider förändrar oss negativt. Tunga händelser kan få oss att kollapsa, men resiliensen hjälper oss vända dessa situationer till något positivt, att se framåt, till nya insikter. 40 UTMANINGEN

Biologisk mångfald en livförsäkring Ett bra sätt att bevara resiliens är att bevara mångfalden i naturen. Särskilt resilienta ekosystem har många arter som utför samma funktion, som fotosyntes eller nedbrytning, och reagerar på olika sätt när ekosystemet störs. Då kan arterna kompensera för varandra när förhållandena ändras. Om det finns en mängd olika arter och gener inom systemet ökar alltså chansen att klara förändringar. Om en art är på tillbakagång eller försvinner på grund av sjukdom kan en annan ta vid och utveckla ekosystemet. Det är en livförsäkring för ekosystemen och därigenom för oss människor. Inom exempelvis jordbruket är det viktigt med olika grödor och ett jordbrukslandskap som ger livsmiljöer för många insektsarter. Det handlar också om mångfalden av arter nere i jorden, säger Johanna Björklund, agronom och forskare vid Centrum för uthålligt jordbruk, slu. Insekter, maskar och mikroorganismer ger bördiga jordar, vittring och omsättning på näring åt grödorna på åkern. Om det finns många arter har de också lättare att reglera varandra. Precis som de lättare kan stå emot inkräktande insekter och sjukdomar. Annars kan en art lätt ta över, till exempel en art som förstör eller minskar skörden. Mångfalden av arter kan också öka effektiviteten i ekosystemen och tillåter att växter och djur blir specialister som klarar sig i vissa nischer. Det kan vara fåglar som föredrar en viss sorts mat, som nötskri- UTMANINGEN 41

kan som genom sin förkärlek för ekollon också är en effektiv fröspridare av nya ekar. En insekt kan leva på avfall från en viss växt eller döda djur. Varje art kan utnyttja en egen specifik resurs och därigenom kan jordens resurser användas på bästa sätt. Olika djurarter och växter anpassar sig utifrån olika påfrestningar och störningar. Det här är viktigt eftersom djur och växter som nischar sig ökar den biologiska mångfalden. Resiliensen ökar. Om jorden har många olika arter med olika anpassningsförmåga, finns helt enkelt en större chans för överlevnad, säger Johanna Björklund. Millennium Ecosystem Assessment Varje människa på jorden använder i genomsnitt 2,2 hektar ekosystem, men om vi räknar med ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurser räcker jorden bara till för 1,8 hektar per person. Då inräknas den biologiskt produktiva yta mark och vatten som långsiktigt behövs för att försörja en befolkning. Vi överutnyttjar ekosystemen och tär för hårt på naturkapitalet. Vi använder med andra ord naturens resurser snabbare än vad jorden har förmåga att återskapa dem. Resurserna minskas samtidigt som vi blir allt fler människor som ska försörjas av jorden. Hittills är det den rika delen av jordens befolkning som har fått mest nytta av de resurser och tjänster som ekosystemen ger, och som har överutnyttjat 42 UTMANINGEN

dem, som har utfiskat haven och orsakat merparten av klimatförändringen. De fem rikaste procenten av världens befolkning använder 66 gånger mer av jordens resurser än de fattigaste fem procenten. I fn:s studie Millennium Ecosystem Assessment (ma-studien), en globalt omfattande ekosystemstudie som kom år 2005, konstaterade cirka 1 400 forskare och experter från alla världsdelar att många ekosystem runt om i världen har stora problem. 60 procent av ekosystemen är utnyttjade av människan på ett ohållbart sätt. Det gäller havens förmåga att producera fisk, pollinering av grödor, luft och vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning (som när fåglar äter insekter) och förmågan hos ekosystem att lindra effekten av naturkatastrofer. Experterna utgick i studien från vad ekosystemen ger människan genom de gratistjänster systemen utför. Man har fångat in övergripande representativa ekosystemtjänster från jordens alla hörn, och dessa består i sin tur av en mängd olika ekosystem och tjänster. Under de senaste femtio åren har vi haft en blind tilltro till utvecklingen i världen och den ekonomiska tillväxten. En stor del av världens befolkning har fått förbättrade levnadsvillkor genom exempelvis bevattning och konstgödning som gett större skördar. Men ma-studien konstaterar att detta har skett på bekostnad av ekosystemens långsiktiga hälsa, säger Fredrik Moberg. UTMANINGEN 43

Flippade ekosystem Ekosystem har förmågan att hålla masken. De kan länge se ut att ha god resiliens. De verkar opåverkade och fortsätter att vara produktiva trots att denna i själva verket är kraftigt nedsatt. Men en dag kan droppen få bägaren att rinna över. En störning kan trycka systemet över en tröskel till ett nytt tillstånd. Det kan jämföras med en kollega som jobbat hårt för länge, på övertid, utan att sätta ner foten för ett stopp och som plötsligt slås ned av en utmattningsdepression. Men liknelsen haltar. Människan har förmåga att komma igen, även om det kan ta tid. Det är däremot inte säkert att ekosystemen kan komma igen efter att ha hamnat på andra sidan tröskeln. Om ett ekosystem väl har flippat över kan det i det mänskliga tidsperspektivet vara svårt att göra något åt det, åtminstone utan mycket stora och dyra åtgärdspaket. Och det är inte säkert att ens det hjälper. Allt fler ekosystem i världen verkar gå mot samma öde. En klar sjö blir plötsligt grumlig, produktiva gräsmarker som savanner blir till lågproduktiva busklandskap. De nya tillstånden ger betydligt färre eller inga ekosystemtjänster till människan, säger Carl Folke. Ett sådant exempel finns mycket nära: Östersjön. Övergödning och syrebrist verkar ha gått så långt att hela ekosystemet har flippat över till ett nytt tillstånd som det kan bli svårt att komma ur. Förut- 44 UTMANINGEN

om övergödningen i sig tror forskare att de vikande torskmängderna är en av huvudanledningarna till att Östersjön verkar ha kollapsat och gått i baklås i ett övergött tillstånd med kraftigt ökad produktion av bland annat växtplankton. När torsken, som är ett rovdjur högt upp i näringskedjan, minskar drastiskt i antal får det konsekvenser på det övriga ekosystemet. Skarpsillen som är torskens huvudsakliga föda har förökat sig kraftigt vilket i sin tur resulterat i att mängden djurplankton som skarpsillen äter har minskat. Och när djurplankton som lever på växtplankton minskar, ökar i stället mängden växtplankton som förökar sig och förökar sig Att torsken försvinner innebär alltså inte endast att vi steker Hoki från Nya Zealand till middag utan också att ekosystemet rubbas. Vissa forskare anser att detta kan vara en av orsakerna till havets algblomning som förvärrats under senare år. Korallrev lättstörda havsoaser Ett annat exempel på starkt påverkade ekosystem som i vissa områden har flippat över, är korallreven. Om du någon gång har snorklat över ett friskt korallrev, kan du förmodligen tänka dig det klara vattnet med myllret av färgglada fiskar och mjuka koraller som vajar i strömmen medan de hårda korallerna bildar kuddar eller spetsar under dig. Det här är vad Fredrik Moberg kallar produktiva oaser i hav som ibland kan vara så näringsfattiga att de UTMANINGEN 45

skulle kunna kallas havsöknar. Friska korallrev är fantastiska oaser som använder resurser effektivt men deras balans är lätt att störa. På många håll i Karibien har ekosystemen flippat över. Utsläpp av näringsämnen från kuststäder och plantager, överfiskning, jakt på däggdjur och kräldjur har minskat resiliensen hos reven. Om korallerna blir överväxta av alger får korallernas larver inte fäste och kan inte fortsätta bygga på reven. I friska korallrev har en speciell sorts sjöborrar, papegojfiskar och deras likar den livsviktiga uppgiften att äta alger, eller rensa bort döda koraller. I områden kring Jamaica har ekosystemet överutnyttjats så till den grad att sjöborrar länge var den enda algätaren som var kvar och ensam skötte den livsnödvändiga algrensningen av korallreven. Plötsligt blev sjöborrarna sjuka och dog, vilket fick konsekvensen att alger på kort tid tog över reven och gjorde det omöjligt för korallerna att leva vidare. Det som hände var att ekosystemet flippade tippade över tröskeln och blev till en försämrad miljö för såväl koraller som fiskyngel att leva i. Det här påverkar förstås också oss människor. Ett rev som är övervuxet av alger ger mycket mindre föda åt djur, fisk och människor. Det ger oss färre ekosystemtjänster och mindre resurser för människor att dela på. Det är bättre att dra nytta av tjänsterna från ett korallrev på andra sätt än att ta ut för mycket av revets produkter eller att rasera dess grund till ex- 46 UTMANINGEN

empel genom att använda koraller till byggnadsmaterial och souvenirer, och därmed äventyra revets resiliens. Det är till exempel bättre att använda dem som yngelkammare för fisk, inspirationskälla för nya mediciner, vågbrytare och för dykturism. Ett industriellt storfiske på reven är otänkbart men ett försiktigt lokalt fiske går att bedriva. Och papegojfisk som nu finns på många restaurangmenyer runt om i världen, kan aldrig vara en bra maträtt. De behövs på reven. Ät dem inte! säger Fredrik Moberg. Så mycket som 60 80 procent av korallreven är hotade. Klimatförändringen identifieras som ett av de allvarligaste hoten tillsammans med destruktiva fiskemetoder, föroreningar och exploateringar av kuster. Många forskare menar att om vi inte bromsar klimatförändringen är korallreven bland de biotoper som helt kommer att försvinna under detta århundrade. Det måste till en förändring. Och det finns lösningar. Vid världens största korallrev, Stora Barriärrevet utanför Australien, har man uppmärksammat hoten mot ekosystemet, och ett övergripande samarbete mellan olika grupper i samhället har lett till nya metoder för att förvalta revet på ett hållbart sätt. Insatserna vid Stora Barriärrevet visar på vägar att gå, men de lokala initiativen måste kompletteras med statliga och internationella överenskommelser. Läs mer i kapitlet Anta utmaningen. UTMANINGEN 47

Jakten på den perfekta grödan I dag består hälften av energiintaget för jordens hela befolkning av ris, vete, majs och potatis. De allt vanligare fiskodlingarna domineras av mindre än tio arter. Förr odlades fler grödor som var anpassade efter de förutsättningar som fanns på platsen. Olika grödor, olika sorters mat vart man än kom. En sorts vete passade att odla i Mälardalen, andra sorter växte bättre i Skåne eller på den amerikanska slätten. Grödor var anpassade efter den specifika platsen med dess jordmån, temperatur, regnmängd, vindförhållanden, näringsämnen, djur och insekter. Bara i Asien odlades i början av 1900-talet ungefär 100 000 olika sorters ris. På Filippinerna brukades på 1950-talet 3 500 sorter i dag endast åtta sorter. Efter andra världskriget utvecklades jordbruket i västvärlden mot ett industriellt sätt att producera mat. Enligt Johanna Björklund har vi med hjälp av maskiner, handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel ökat matproduktionen 3 5 gånger sedan dess. Storleken på odlingarna ökade för att marken skulle användas rationellt. Det är lättare att köra traktorer på större fält än på små, så lantbrukarna tog bort öar av störande träd, buskar och blommor, baxade bort gärdesgårdar och dåligt placerade stenrösen. Med dessa naturmiljöer försvann också många insekter som tidigare klarat att balansera skadeinsekternas attacker. Nu fick dessa ett dukat bord om inte bekämpningsmedel sattes in för att döda skadeinsekterna. 48 UTMANINGEN

Växtförädling och konstgödsel Samtidigt utvecklades växtförädlingen. Man förbättrade egenskaper hos de växter som ansågs värdefulla och tog bort kvaliteter som var onödiga i det moderna jordbruket. Människan ändrade fördelningen av egenskaper hos grödorna. Vissa anlag tonades ned för att förbättra ett annat anlag. Hos spannmålet var det bättre med mer kärna att göra mjöl av. Strå och blad var däremot inte lika viktiga, säger Johanna Björklund. Rötterna behövde inte förgrena sig mycket för att ta upp näring, eftersom konstgödslet lades vid markytan runt växten. Det egna skyddet mot skadeinsekter och sjukdomar kunde också förädlas bort, eftersom bekämpningsmedel tog över det jobbet. Vi trodde att vi gjorde bättre växter, men vi förädlade bara fram mer av just det vi ville ha för stunden och för att få större skördar, säger hon. Och större skördar blev det, men det visade sig snart att de förädlade sorterna var känsligare än lokala sorter som anpassats genom årtusenden för att klara vissa förhållanden. Därför besprutas de konventionella odlingarna med kemiska bekämpningsmedel mot skadeinsekter, mot svamp, mot mögel, mot ogräs. Alla vill ha stora skördar som växer fort och därför väljer fler jordbrukare samma arter, världen över. Antalet arter som odlas minskar, liksom antalet sorter inom varje art. När Johanna Björklund undersökte 1990-talets jordbruk i Sverige kom hon fram till att 95 procent av allt höstvete var av samma sort. Ett 50 UTMANINGEN

enda vetefält kan vara 70 80 hektar, vilket motsvarar 140 160 fotbollsplaner. Många effekter av det industriella jordbruket börjar bli synliga först nu. De positiva effekterna i form av ökad produktivitet har länge varit uppenbara, men nu blir de negativa ekologiska konsekvenserna så allvarliga att de tar över: Näringsämnen från gödning av markerna läcker ut i vattendrag, sjöar och hav och göder vattenväxter. När dessa dör behövs syre för att bryta ned dem, ett ämne som det blir brist på. Resultatet blir döda bottnar på många håll med sämre förutsättningar för fisk att fortplanta sig. Djur, fiskar och växter som föredrar näringsrikt vatten ökar på bekostnad av andra arter. Rester av bekämpningsmedel läcker till grundvatten och vattendrag, och kan finnas i andra levande organismer och i vår mat. I torra områden blir marken saltare av omfattande konstbevattning. Bördig jord eroderas bort av tropikernas häftiga regn när odlingar blir stora och skyddande kantvegetation tas bort. Den biologiska mångfalden minskar drastiskt. Djur, insekter, mikroorganismer försvinner när deras livsmiljöer tas bort. Många är vilda pollinatörer, som vildbin, humlor och fjärilar som bygger bon i buskar och kantzoner. Hälften av de utrotningshotade insektsarterna i Sverige hör hemma i öppna jordbrukslandskap. UTMANINGEN 51

Ostburgare beroende av pollinering Maten vi äter är beroende av att insekter pollinerar grödorna. Till och med en ostburgare är beroende av pollinerande insekter, säger Lisa Deutsch, forskare i naturresurshållning vid Stockholm Resilience Centre. Fodret som kossan äter, som sedan blir till ost och köttfärs innehåller säkert raps. Och rapsblommor pollineras av flera olika insekter. Senap, tomaterna i ketchupen, gurkan och löken behöver bin och humlor som pollinerar dem för att de ska bilda frukt. Salladen behöver dem för att nya frön ska bildas. Om inte insekterna finns är det bara för människan att försöka göra pollineringsjobbet. I Kina och Nepal har insektspollinatörer nästan försvunnit på många platser. I äppelodlingarna klättrar därför tusentals människor med penslar eller dunvippor för att pollinera blommorna. Människan är dock inte på långa vägar lika effektiv. När kaffe pollineras av insekter blir avkastningen avsevärt högre än när människor utför jobbet. Och dyrt blir det utan insekter. De allt färre pollinatörerna i usa leder enligt forskning till förluster på mellan sex och åtta miljarder dollar varje år. Mångfalden viktig för att klara bakslag De få arter som massproduceras i dag för att ge stora skördar med hjälp av bekämpningsmedel och konstgödsel, är känsliga och har sämre förmåga att 52 UTMANINGEN