****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261) Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2 Mattias Norling September 2013 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, 114 36 Stockholm, Sweden + 46 (0) 70-586 32 06 www.publicpartner.se
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Utvärderingsuppdraget... 3 Finsam Landskrona- Svalöv... 3 Kort om begreppet Navigatorcentrum... 4 Navigatorcentrum Landskrona... 4 Utvärderingsinsatser... 5 Programteori i samverkansprojekt... 6 Projektets utgångspunkter (giltighet)... 7 Målgrupp... 7 Projektets genomförande... 8 Arbetsmetoder... 8 Samverkan... 9 Projektets hållbarhet... 10 Möjlighet till implementering... 10 Resultat av aktiviteter... 11 Slutsatser... 12 Rekommendationer... 14 2
Bakgrund Utvärderingsuppdraget Public Partner har fått uppdraget att genomföra en utvärdering av projektet Hållplats 261 som ägs av Landskrona kommun och finansieras av Finsam Landskrona-Svalöv. Projektet pågår under 36 månader till och med 31 mars 2015. Syftet med denna andra del av utvärderingen är att se hur projektet har utvecklats under den tid som gått sedan förra utvärderingen. En uppföljning av utfallet kommer också göras. Finsam Landskrona-Svalöv Bakgrunden till de finansiella samordningsförbunden är ett behov av samordning för individer som under en period inte deltagit i arbetslivet, eller som aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Slutmålet för insatserna är att bidra till att individen får eller behåller en arbetsförmåga men även insatser av förebyggande karaktär kan finansieras av samordningsförbunden. Samordningsförbundens uppgifter som de beskrivs i Lagen om finansiell samordning (2003:1210) är att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera sådana insatser och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Förhoppningen med organisationsformen är att främja insatser som skapar bättre samordning mellan de ingående aktörerna. Detta görs genom finansiering av tillfälliga projekt, på upp till 3 år, som i den mån de betraktas som framgångsrika sen kan implementeras helt eller delvis i ordinarie verksamhet. FINSAM Landskrona-Svalöv bildades 1 september 2009. Bakgrunden till detta var ett behov av stärkt samarbete mellan de i FINSAM ingående aktörerna: Landskrona och Svalövs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne. I dagsläget finns det i Sverige 82 samordningsförbund som tillsammans omfattar 218 av landets kommuner. 3
Utvärderingar har visat att implementering av resultat från Finsam-projekt är en strategiskt viktig fråga för parterna. Om förbunden drivs utan att resultaten i projekten tas tillvara genom förändringar i arbetsmetoder eller organisationsformer ökar risken att förbundet blir ytterligare en myndighet vilket knappast främjar samverkan. Projekten blir till tillfälliga insatser som inte ger några bestående resultat. Anledningen till den bristande implementeringen är ofta ett otillräckligt engagemang från ledande positioner i hemorganisationerna. Samtidigt handlar det mycket om kommunikation, om det inte skapas en god förståelse för projektets insatser och resultat är steget till implementering väldigt långt. Eftersom samordningsförbundet är en fristående organisation är det av vikt att samägandet genomsyrar hela verksamheten, dvs. att aktörerna faktiskt hämtar hem de resultat som är värda att implementera i hemorganisationerna. Kort om begreppet Navigatorcentrum Ett Navigatorcentrum är inte något fastställt begrepp med tydliga krav på innehåll. Istället kan det kanske snarast liknas vid en paraplydefinition för en verksamhet som innefattar insatser för arbetslösa med flera samverkande aktörer under ett gemensamt tak. Ursprunget för begreppet navigatorcentra kan härledas till Ungdomsstyrelsens rapport Unga utanför som kom år 2003 och har sedan dess kommit att anammas av ett antal kommuner. Ett återkommande begrepp i verksamheten är en dörr in som bland annat framhålls från Sveriges kommuner och Landsting som en viktig målbild för den kommunala arbetsmarknadspolitiken. Det finns ett nationellt nätverk för Navigatorcentrum där erfarenheter och kunskap sprids mellan del av de Navigatorcentrum som idag finns i landet. Minsta gemensamma nämnare för de Navigatorcentrum som finns är att de arbetar för att hjälpa ungdomar mellan 16 och 25 år, att det är flera aktörer som samarbetar och att det finns en verksamhet som syftar till att hjälpa de unga vidare mot sysselsättning i någon form. Navigatorcentrum Landskrona Ungdomar är en utsatt grupp när det gäller övergången från studier till arbete. Särskilt problematisk har situationen blivit för ungdomar som av olika anledningar inte avslutar gymnasiet. Denna grupp ungdomar har uppmärksammats sen en tid tillbaka såväl av offentliga utredningar som av Ungdomsstyrelsen och kommuner. Samtidigt är det en problematisk grupp att definiera och erbjuda insatser då den är heterogen och svårfångad. 1 Enligt projektbeskrivningen ska navigatorcentrum erbjuda stöd och råd till de ungdomar 16-24 år som befinner sig i mellanrummet mellan studier och arbetsliv. 2 Samverkan är ledordet för projektet där arbetsförmedling, gymnasieskola, och Individ- och familjeomsorg tillsammans ska arbeta för de unga. En bärande tanke är att nå ungdomarna tidigare än vad 1 Ungdomsstyrelsen (Temagruppen unga i arbetslivet), Unga som varken studerar eller arbetar hur många är 2 Landskrona stad, Navigatorcentrum i Aktivitetshuset (projektansökan), 2012-01-20. 4
som är brukligt. Att aktivt arbeta med KIA är ett sätt att nå ungdomar tidigt. Men projektet vill också jobba med att få in ungdomar anmälda vid AF innan de 90 första dagarna har gått. Personalresurser i projektet: 2 st ungdomssekreterare (FINSAM) 1 st ungdomshandläggare (Landskrona stad) 1 st praktikanskaffare (Landskrona stad) 1 st projektledare/sektionschef (Landskrona stad) 1 st arbetsförmedlare (FINSAM) 1 st Studie- och yrkesvägledare (FINSAM) Det är inte alla resurser ovan som fysiskt sitter på Navigatorcentrum, någon arbetar bara 25 procent i projektet och praktikanskaffningen samordnas centralt på Kompetensforum. Projektledartjänsten förväntas också förändras enligt de intervjuade. Utveckling sedan senaste granskningen Projektet har genomgått en del förändringar sedan den fösta utvärderingen gjordes för ungefär ett år sedan. Projektledaren har bytts ut, samarbetet med Hållplats 261 har minskat och en flytt till nya lokaler har genomförts. Därmed är den ursprungliga projektbeskrivningen numer inaktuell till vissa delar. Projektet arbetar fortfarande mot ungdomar 16-24 år. Tanken är fortfarande att verksamheten ska vara ett navigatorcentrum i den meningen att ungdomar erhåller guidning och stöd för att komma närmre jobb eller studier. Utvärderingsinsatser Projektet Hållplats 261 kommer att följas under den tid som projektet pågår. Utvärderingens fokus är att se till vilka mervärden som skapas inom projektet. Arbetet kommer grovt sett delas in i tre insatser, vilket också innebär tre perioder: 1. Processutvärdering med fokus på samverkan beskrivning och analys av projektets utgångspunkter och förutsättningar för framgång. Höst 2012. 2. Processuppföljning en uppföljning av de iakttagelser som gjorts under första insatsen samt komplettering med resultatuppföljning. Höst 2013. 3. Resultat- och effektutvärdering slututvärdering av resultat och förväntade effekter. Vår 2015. Denna andra delrapport utgår från processuppföljningen. 5
Utvärderingen har gjorts genom studier av den dokumentation som funnits tillgänglig avseende projektet. Intervjuer har gjorts med projektledare i projektet samt samordnare för samordningsförbundet i syfte att få en fullgod beskrivning av projektet och dess bakgrund. Även projektmedarbetare, berörd personal och verksamhetschefer i de olika organisationerna har intervjuats. Programteori i samverkansprojekt Ett projekt innebär att ett problem ska hanteras utanför ordinarie verksamhet. Trägårdh och Jensen har i en rapport 3 på uppdrag av Temagruppen Unga i arbetslivet formulerat en enkel modell som beskriver projektorganisationen i förhållande till ordinarie verksamhet. Denna modell har nedan kompletterats med de begrepp som används som utgångspunkter i förklaringen av ett projekts programteori (insatser, aktiviteter, utfall och resultat/effekter). Insatser Aktiviteter Utfall Resultat/ effekter Figur 1. Programteori (Trägårdh/Jensen) Skälen till att välja en projektform kan vara flera. Det kan exempelvis handla om att genom en avskiljning från ordinarie verksamhet erbjuda mer resurser till ett riktat område, eller som ett organisationsverktyg i ett utvecklingsarbete. Det finns också ett starkt symbolvärde vid projektorganisering: genom att ta initiativ till ett projekt ger den eller de projektägande organisationerna ett intryck av att problemet hanteras med särskilt eftertryck. Ett samverkansprojekt beskrivs av Trägårdh/Jensen som ett projekt där flera huvudmän tillfälligt går samman för att öka sin operativa handlingskapacitet för att lösa specifika problem. Det finns i ett projekt ett antal antaganden som ligger till grund för såväl projektet som helhet men också de olika delarna i projektet. Till att börja med finns det ett antagande om att avsättandet av (extra) insatser kan bidra till lösningar på ett problem. Därefter finns det ett antagande om att problemet kräver utförande av vissa aktiviteter som sen summeras till ett 3 Ungdomsstyrelsen, Temagruppen unga i arbetslivet. Temporära organisationer för permanenta problem. 2012:1. 6
utfall. Slutligen finns det ett antagande om att aktiviteterna och utfallet också leder till resultat och effekter. Beskrivningen av projektet kommer utgå från tre delar: giltighet, genomförande och hållbarhet. Programteorins giltighet handlar om huruvida projektet är att betrakta som en relevant insats i förhållande till behov som finns. Genomförandet handlar mer specifikt om vad som faktiskt skett då projektet genomförts. Det avslutande området, hållbarhet, berör frågan om projektet kommer att leda till de avsedda effekterna. Fokus i denna första utvärderingsinsats kommer vara på giltigheten och transparensen. Projektets utgångspunkter (giltighet) Sedan den första utvärderingen gjordes har förändringar gjorts som påverkat projektets utgångspunkter. Det öppna förhållningssätt som tidigare var gällande där fritidsaktiviteter skulle blandas med insatser för arbetslösa ungdomar har nu ändrats. Verksamheten är mer traditionell såtillvida att den fokuserar på de ungdomar som har behov av insatser. En komplettering som gjorts i denna riktning är den introduktionskurs som hålls för en del av deltagarna. Fortfarande är en viktig del av projektet samarbetet med Utbildningsförvaltningen (gymnasieskolan) om de ungdomar som hoppat av gymnasiet. Flera av de intervjuade uppger hur projektet på olika sätt försöker utöka kontaktytorna in till gymnasieskolan. För gymnasieskolans del så är projektet en partner i arbetet med ungdomar som är på väg att eller har avslutat gymnasiestudier i förtid. För AF så är projektet en viktig aktör när det gäller de ungdomar som har behov av insatser från första dagen. Från och med 2013 så ska alla ungdomar erbjudas insatser från dag 1, men AF ska lägga särskilt fokus på dem som bedöms ha sämre förutsättningar att hitta ett jobb. Ungdomar med högre risk för längre arbetslöshet har ett större behov av stöd från Arbetsförmedlingen och de bedöms behöva tidiga insatser för att komma igång med sitt arbetssökande. Dessa unga erbjuds förutom fördjupade förmedlingsinsatser även programinsatser efter individuellt behov. 4 Målgrupp I dagsläget är det ungdomar 16-24 i behov av någon form av stöd som är målgruppen. Det kan handla om ungdomar med oavslutat gymnasium som behöver guidning för att hitta tillbaka till studierna. De ungdomar som deltar i introduktionskursen hänvisas till projektet från AF. En 4 Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens återrapportering 2013. 7
grupp ungdomar är mer flyktiga och har endast sporadiska kontakter med en av projektmedarbetarna. Sett till behovet av stöd är det en stor spridning bland deltagarna. Medan en del är hänvisade från AF och sköter sin planering på det stora hela är det andra som haft stora problem ända sedan gymnasietiden. Vid tidpunkten för utvärderingen är det under 2013 totalt 217 personer som varit i kontakt med projektet. Av dessa är det 69 personer som varit inne på spontana besök, det kan handla om personer som bara behöver lite stöttning i att skriva CV eller annat. Under perioden har 17 personer varit inskrivna i motivationsprogram. Sett till åldrarna är det en större andel av deltagarna som kommer från AF (82 stycken) än som identifieras genom KIA (49). Antal i motivationsprogram Antal spontana besök/kontakter/uppsök Antal identifierade ej arb/utb 20-24 år (AF) Antal identifierade ej arb/utb 16-19 år (KIA) Totalt jan- aug 2013 17 69 82 49 217 Projektets genomförande Arbetsmetoder Under det år som gått sedan den senaste utvärderingen har projektet ändrat karaktär. De delar som handlade om insatser av öppen karaktär har försvunnit och ersatts av mer traditionell verksamhet. Projektmedarbetarna arbetar i dag mer utifrån sin yrkeskunskap med ungdomsgrupper de är vana att möta. De flesta intervjuade uppger att de i dagsläget är mer bekväma med arbetssituationen än tidigare. De har en större frihet och kan jobba mer utifrån sin befintliga kompetens. Det här har inneburit att det idag utkristalliserats en del insatser som tidigare inte var så tydliga. En jobbar utåtriktat mot ungdomar med möten på ungdomarnas premisser. En annan jobbar med ungdomar från AF som bedömts vara i behov av stödinsatser. En tredje hanterar KIAuppföljningen, vilket handlar både om möten med ungdomar och nätverksbyggande mot skolan. 8
Flera av de intervjuade i projektet upplever att det i dagsläget är en otillräcklig struktur såväl internt i projektet som externt mot andra aktörer. Situationen kan beskrivas som att det är en grupp projektmedarbetare som samlats under ett tak men till stor del jobbar efter eget huvud. En av de intervjuade beskriver hur vi har fått friheten att göra vad vi vill så vi gör det, utan att vi för den skull pratar för mycket om det. Jag har själv min metod och jobbar efter den. Det är som att vi alla är egna entreprenörer. Den här entreprenörsliknelsen återkommer hos andra intervjuade också. Den nya projektledaren har enligt flera av de intervjuade bidragit med mer struktur i uppdraget. Det finns en tydligare koppling till arbetsmarknadsfrågorna idag än för ett år sedan och en introduktionskurs för arbetslösa ungdomar har införts. Det pågår idag en diskussion i projektet om hur de ska kunna främja det gemensamma projektet. Enligt projektledningen finns det ett pågående arbete som syftar till att tydliggöra de insatser och metoder som används och utveckla ett modulsystem som kan vara till stöd för de insatser som ungdomarna behöver. Samverkan Samverkan ska enligt projektbeskrivningen garanteras genom att de olika aktörerna (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Individ och familjeförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Region Skåne, Nyföretagarcentrum m.fl.) bjuds in att medverka i styrgrupp och arbetsgrupper och på så sätt görs till delägare i projektet. I tidigare gjorda utvärderingar av Joakim Tranquist på uppdrag av FINSAM Landskrona Svalöv har följande faktorer lyfts fram som viktiga för att samverkansstrukturen ska bli tydlig: Tydlighet kring vilka aktörer som ska delta Samförstånd kring de principiella utgångspunkterna för samverkan Beredskap för att ta tillvara resultatet av samverkan Ett uttalat mål med Navigatorcentrum är att arbeta fram metoder som utvecklar en fördjupad samverkan mellan de olika aktörerna som finns i projektet. I projektet tycks det ha utvecklats olika former av samverkan såväl inom projektet som externt med andra aktörer. En av ungdomshandläggarna samarbetar med handläggaren från AF kring de ungdomar som har både försörjningsstöd och är inskrivna på AF. Här finns det enligt de intervjuade stora fördelar med att sitta så nära varandra. Samarbetet är såväl praktiskt som metodologiskt såtillvida att det handlar om att både stötta ungdomar rent handgripligen men också om att tydliggöra skillnader och likheter mellan AF och Kompetensforum. Uppdraget att kartlägga och bistå ungdomar som hoppat av gymnasieskolan har utvecklats och idag är en viktig del i uppdraget att finnas med i samarbetsgrupper med gymnasieskolan. Om projektet från början mest handlade om att gå igenom en lista över antalet ungdomar som 9
hoppat av gymnasiet har det idag utvecklats till mer av ett förebyggande arbete. En av de intervjuade beskriver arbetet idag: Här har vi börjat få igång ett samarbete med elevhälsoteamen i skolorna. Utifrån de här teamen så kan vi få koll på ett tidigare stadium hur många det är som befinner sig i riskzonen [ ] Bara arbetet i elevhälsoteamen kan egentligen bli hur stort som helst. Just det faktum att uppdraget kan bli hur stort som helt gör att frågan behöver ställas om hur de samverkande aktörerna preciserat uppdraget. Ingår det i projektets uppdrag att medverka i förebyggande arbete i elevhälsoteam? Det tidigare nämnda entreprenörskapet i projektet visar sig i exemplet ovan leda till ett uppdrag som sväller. När gränserna för projektet och kanske även mellan de olika aktörernas uppdrag är något otydliga är det lätt att så blir fallet. Ett samverkansprojekt syftar ofta till att utveckla mer gemensamma förhållningssätt kring en specifik problembild, exempelvis arbetslösa ungdomar. Just därför riskerar samverkansprojekt leda till en uppluckring av ansvarsområden. Om uppdraget i ett projekt handlar om att samarbeta kring och stötta arbetslösa ungdomar innebär varje deltagare en möjlighet för den remitterande aktören att överlåta en del av ansvaret till någon annan. Det här är ett återkommande problem i projektverksamhet där ansvaret inte är tydliggjort från början. 5 Ett citat från en av de intervjuade kan visa på hur de i projektet arbetar med deltagarna. Vi försöker ge dem verktyg för sin utveckling. En del har vi hjälpt till psykiatrin. Jag kopplar många till AF Rehab. Har påbörjat ett samarbete med remissgruppen i Puls. En del skrivs ut från AF och kommer till soc, en del från soc kommer in hos AF Rehab. På sätt och vis är den här formen av kontaktskapande och stödjande insatser en form av navigationshjälp för ungdomarna. Det är samtidigt ett underbetyg för de aktörer som från början har mött ungdomarna och inte kunnat hänvisa dem till rätt instans. Projektets hållbarhet Möjlighet till implementering På en övergripande nivå är det svårt att avgöra hur projektet i dagsläget är tänkt att övergå till ordinarie verksamhet. Det finns ambitioner om att lyfta in vissa delar av projektet i Kompetensforum enligt vad de ansvariga för projektet säger. Från gymnasieskolan framhålls behovet av ett Navigatorcentrum i någon form medan andra mer ser till de metoder som utvecklas i projektet. Projektägaren ser exempelvis hur de implementeringsbara delarna kan bestå av olika saker: samverkansnätverk, registerkörningar och programinsatser. Från Kompetensforums sida så framhålls också utbildningssidans ansvar: Det är viktigt att vi 5 Forsell/Fred/Hall. Effekter av politikens projektifiering. 2011. 10
fokuserar på hur de här ungdomarna kan komma på rätt spår igen. Det måste till insatser i skolan som får de här individerna att komma vidare. Mycket av det här landar i skolan. Implementeringen av projektet förutsätter också att det finns tydliga uppdrag som kan lyftas in i ordinarie verksamhet. Projektmedarbetarna upplever projektet som tydligare idag än för ett år sedan. Samtidigt upplever de att uppdragen och rollerna förändras från dag till dag. Det har enligt en av de intervjuade funnits mandat att utforma metoder, verksamheter och insatser för att få bästa möjliga resultat Samtidigt har det trots detta under tiden kommit nya direktiv uppifrån som påverkat oss. Förändringarna gäller exempelvis personalfördelningen i projektet och initierade samarbeten med andra projekt. En annan av de intervjuade efterlyser tydliga riktlinjer för vad det är projektägaren vill med projektet. De otydliga rollerna är ett resultat av den inledande osäkerheten kring projektets inriktning (se utvärderingsrapport 1). Det finns både för- och nackdelar med den här osäkerheten. Å ena sidan har den inneburit att det idag är svårt att se vad det gemensamma uppdraget består i för projektpersonalen, å andra sidan har det inneburit friheter som gjort det möjligt att genomföra och utveckla egna idéer. En effekt av den här friheten är att projektets kontaktytor utåt, mot andra aktörer både inom och utanför kommunorganisationen, blir lidande. Detta gäller särskilt de delar av projektet som handlar om det utåtriktade arbete med ungdomar som hoppat av gymnasieskolan. Projektet tycks inte ha några uppbyggda kontaktvägar med andra enheter utan det mesta av samarbetet bygger på vilka initiativ som tas av de enskilda projektmedarbetarna. Som en av de intervjuade uttrycker det: Om jag skulle sluta imorgon så finns det ingen som kan ta över mitt jobb. Det finns ingen röd tråd. Enligt en del intervjuade leder också denna osäkerhet till slitningar i projektgruppen där de har olika uppfattningar vad som är projektets uppgifter. Det här faller till viss del tillbaka på att det i projektet finns olika målgrupper. En del ungdomar har en ganska kort väg att gå för att komma till jobb medan andra har mycket som behöver hanteras innan de är redo för arbetsmarknaden. Resultat av aktiviteter Det har under tidigare period i projektet inte förts någon sammanställd statistik över antalet deltagare och resultatet av aktiviteterna. Sedan januari har var och en av projektmedarbetarna fört in uppgifter över sina respektive deltagare. Under inledningen av hösten gjordes också en sammanställning för hela projektet. I tabellen nedan redovisas denna sammanställning utifrån antalet inskrivna i projektet och andelarna i respektive grupp som avslutat och gått till arbete eller studier. Andelen som för tillfället är i praktik anges också (en grupp som fortfarande är inskriven i projektet). Observera att grupperna inte är ömsesidigt uteslutande. En stor grupp ungdomar finns antingen kvar i projektet eller har avslutat projektet av andra orsaker. 11
jan- aug 2013 Andel till jobb Andel i praktik Andel till studier Antal i motivationsprogram 17 47% 18% 12% Antal spontana besök/kontakter/uppsök 69 12% 0% 10% Antal identifierade ej arb/utb 20-24 år (AF) 82 10% 9% 5% Antal identifierade ej arb/utb 16-19 år (KIA) 49 4% 16% 10% Totalt 217 12% 8% 8% Tabell 2. Andel avslut till jobb/studier, samt andel i praktik Det man till att börja med kan notera är att det är relativt stora skillnader i avslutsorsaker mellan gruppen i motivationsprogram och de andra grupperna. Medan 47 procent av deltagarna i motivationsprogram gått till arbete har endast 4 procent av de identifierade KIAungdomarna gått till arbete. När det gäller just KIA-ungdomarna ska det framhållas att ett arbete här inte bör vara det främsta målet eftersom de har oavslutade gymnasiestudier. Utfallet i grupperna spontana besök och 20-24 år utan jobb eller studier är relativt magert också. Totalt 22 respektive 15 procent har gått till arbete eller studier. Även när det gäller gruppen 20-24 år består den av individer som står relativt långt från arbetsmarknaden. Projektets AF-handläggare beskriver målgruppen såhär: Jag samarbetar med mina kollegor [på AF] som jobbar med ungdomar. Tar dem som inte faller inom mallen för vårt [AF:s] uppdrag. Det kan vara de som inte följer handlingsplanen, inte dyker upp på träffar m.m. Jag kan också få in dem som ska ha tidig insats. Den här gruppen är med andra ord den gruppen ungdomar som av AF bedöms stå längst från arbetsmarknaden. Slutsatser I den tidigare utvärderingen konstaterades det att projektet Navigatorporten inte hade funnit sitt arbetssätt riktigt. Det fanns flera lösa trådar vad gällde projektets uppgifter samt en inneboende konflikt mellan olika förhållningssätt. Det var å ena sidan ett arbetsmarknadsprojekt och å andra sidan ett projekt för att utveckla fritidsaktiviteter för ungdomar. Tanken var att jobba längs hela skalan när det gäller de olika preventionsnivåerna, från en främjande nivå till en indikerad nivå. Det här visade sig svårt att genomföra och projektet har sedan dess ändrat karaktär till att bli mer ett renodlat arbetsmarknadsprojekt. Det finns idag en större medvetenhet om vilka ungdomar projektet ska jobba med och vilka insatser som kan göras i projektet. Projektmedarbetarna har också ungdomar att göra konkreta insatser för i dagsläget. Sett till det totala antalet ungdomar som kommit i kontakt med 12
projektet mellan januari och augusti 2013 är det totalt 217 stycken. Resultatet mätt som andel som går vidare till jobb bland dessa ungdomar varierar från 47 till 4 procent. Det tycks vara motivationsprogrammet som har fungerat bäst av de insatser som har gjorts. Enligt de intervjuade är det ungefär samma grupp ungdomar som deltagit i motivationsprogram som de övriga identifierade 20-24 som ej är i arbete. De insatser som görs utöver motivationsprogrammet är inte konkretiserade än i projektet, delvis som en följd av att målgruppen är vagt formulerad. Det pågår en diskussion om att införa moduler där varje modul i så fall skulle motsvara en kategori insatser. De som arbetar i projektet beskriver sina insatser som stöttande i bred bemärkelse. Det kan handla om allt från att följa med en individ till AF för att skriva in sig till att bistå en ungdom som behöver en praktikplats. Att insatserna som görs inte har konkretiserats i projektet har skapat en del interna problem i projektet. Som det ser ut idag arbetar projektpersonalen delvis tillsammans men ganska mycket utifrån sina egna uppdrag som de uppfattar dem. Någon intervjuad beskriver det som att de är entreprenörer och driver sina egna småprojekt. Att en del av projektet jobbar utåtriktat och en annan med mer traditionella arbetsmarknadsåtgärder skapar en bred verksamhet som erbjuder flera vägar för ungdomar som har behov av stöd. Men det har också lett till slitningar. Troligen beror detta delvis på den från början otydliga beskrivningen av projektet. Det gemensamma uppdraget i projektet har varit underutvecklat till följd av en från början otydlig och därefter under en period frånvarande projektledning. Men det handlar också om en viss ryckighet från projektägarens sida. Projektmedarbetarna upplever det som att förutsättningarna för projektet ändras från gång till annan. En konsekvens av den här otydligheten är att projektmedarbetarna skapar sin egen logik och verkar utifrån sina egna förutsättningar. Ett exempel på detta är det uppdraget som finns i projektet om att identifiera ungdomar 16-19 år som hoppat av gymnasiet och är i behov av stöd. Här har den ansvarige för detta uppdrag kommit att bli allt mer involverad i skolans förebyggande arbete i exempelvis elevhälsoteamen. Om syftet med projektet hade varit att bygga upp en samverkansstruktur för att Kompetensforum skulle finnas med i det förebyggande arbetet på skolorna är det en riktig utveckling. Men risken finns att projektet åtar sig uppdrag som egentligen de samverkande aktörerna har att utföra inom ramen för ordinarie verksamhet. Det finns inte ett självändamål i att ett helt (samverkans)projekt ska vara implementeringsbart i ordinarie verksamhet rakt av. En projektverksamhet ska kunna erbjuda en möjlighet att pröva nya vägar där några kanske visar sig oframkomliga medan andra erbjuder nya arbetssätt som kan implementeras. Däremot bör det för att projektet ska kunna sätta avtryck i ordinarie verksamhet finnas en medvetenhet från de samverkande aktörerna om vad man vill ha ut av projektet. I dagsläget tycks det finnas lite olika synsätt på vad som kan implementeras. Ett problem i sammanhanget är det faktum som nämnts ovan att var och en av 13
projektmedarbetarna har sitt eget projekt. De implementeringsbara metoderna finns till stor del hos de individer som utgör projektet. Rekommendationer Det tycks finnas ett behov av en strömlinjeformning av projektet. De olika delarna av projektet och de olika projektmedarbetarna är i behov av en tydligare gemensam riktning. Vi kan i utvärderingen konstatera att detta är under framtagande och att det pågår en diskussion om olika moduler av insatser som erbjuds ungdomarna utifrån deras behov. Det här arbetet bör fortsätta. Om förutsättningarna finns kan det vara lämpligt att involvera andra berörda aktörer i framtagandet av modulerna så att de blir anpassade till ordinarie verksamhet. Arbetet med moduler behövs också för att tydliggöra vilka insatser som görs i projektet och vilka resultat de har. I dagsläget vet vi att de ungdomar som gått motivationsprogrammet har en relativt stor chans att gå vidare till studier eller arbete. Bland de övriga ungdomarna vet vi att det är färre som går vidare till arbete eller studier, men vi vet inte riktigt vilka insatser som gjorts för dessa ungdomar. Projektet har i dagsläget tre samverkande aktörer involverade. Det är AF, Kompetensforum och Utbildningsförvaltningen. Även om projektet har utvecklat en samverkan mellan AF och Kompetensforum inom ramen för projektet är frågan om det inte i första hand är Kompetensforum och Utbildningsförvaltningen som har mest att göra när det gäller samverkan och gränsdragningar mellan verksamheterna. Om det i framtiden är Kompetensforum som ska ansvara för registerkörningar och uppsök av ungdomar som faller inom ramen för KIA kommer det krävas en del tydliggöranden. Vem ansvarar för det förebyggande arbetet? Hur långt sträcker sig gymnasieskolans ansvar? Vilka alternativa insatser är rimliga att erbjuda ungdomar som inte har avslutat gymnasiet? Vad händer om någon av personerna som jobbar med KIA i projektet slutar? En framgångsrik implementering av ett projekt eller delar av ett projekt förutsätter att det finns en mottagarorganisation med ett uttalat behov. Värdet av projektet ska också överstiga kostnaden det innebär att implementera och upprätthålla de nya uppdragen. Det är de samverkande aktörerna som måste konkretisera behoven. Projektet å sin sida måste beskriva värdet av insatserna som görs. Med tanke på hur otydligt projektet från början varit formulerat och hur det ändrat inriktning över tid tycks behoven inte vara särskilt väl definierade. Att göra en kvalificerad bedömning av värdet på projektet kräver en tydligare beskrivning av de insatser som idag görs. Vi har en uppfattning om resultatet, men inte vad det är som lett fram till resultatet. 14