Krampanfall vid Stroke Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå
EPILEPSI Historik John Hughlin Jackson (1835-1915) 1870 Epilepsi är namnet för tillfälliga, plötsliga, excessiva, snabba och lokaliserade urladdningar i den grå substansen
Epidemiologi epilepsi Incidens 20 70/100 000/år I Sverige ca 4000 nya fall/år Prevalens 0,5 1 % av befolkningen >80 år 2 3 % I Sverige ca 60 000 personer med epilepsi LivsSdsrisk 2 4 % risk at utveckla epilepsi 10 % risk at få et akut symtomasskt krampanfall
Epilepsi incidens
Akuta symtomasska kramper
Orsaker Sll epilepsi hos vuxna Ingen påvisbar orsak 40 % Cerebrovaskulär lesion 30 % Tumör 11 % Demens sjd 7 % Trauma 3 % Övriga 11 %
Kramper vid akut fas av stroke Incidence of seizures in the acute phase of stroke: A popula6on based study. J.P. Szaflarski et al. Cincinna6, Ohio, USA. Epilepsia; 49(6): 974 981, 2008 88,1 % ischemisk stroke/tia 11,8 % cerebral blödning (ICH & SAB) Av 6044 pasenter med akut stroke krampade 190 pasenter (3,1 %) inom 24 Sm
Incidens kramp vid akut stroke 2,9% av pasenter med ischemisk stroke 0,9 % av pasenter med TIA 7,9 % av pasenter med ICH 10,1 % av pasenter med SAB
Vem kommer at krampa? MulSpla lesioner eller stora skadade områden KorSkal skada Temporallobsskada Emboliska stroke Aneurysm (SAB) Intracerebrala blödningar
Kramper respeksve epilepsi ecer stroke Epilepsi utvecklas hos ca 1/3 av de som hac et akut anfall och hos ca 1/2 av de som hac et sent anfall 11,5 % av pasenter med stroke har risk för krampsjukdom inom 5 år Upp Sll 9 % av strokepasenter med kramp anfall får status epilepscus inom 3,5 år
Anfallsstyper Primärt generaliserade anfall Generaliserat toniskt kloniskt anfall (Grand mal) Abscens (PeSt mal) Myoklona, toniska respeksve atoniska anfall ParSella anfall Enkla med bevarat medvetande Komplexa med påverkat medvetande Sekundär generaliserade Aura AutomaSsmer
Epilepsi anfallstyper ParSella anfall Generaliserade anfall
Epilepsi Grand mal Generaliserat toniskt-kloniskt anfall Tonisk fas Klonisk fas Postiktal fas
EPILEPSI anfallstyper Sekundär generaliserade anfall
EPILEPSI anfallstyper Sekundär generaliserade anfall
EPILEPSI anfallstyper Sekundär generaliserade anfall
EPILEPSI anfallstyper Sekundär generaliserade anfall
Jackson anfall Motoriskt Jackson anfall Ryckningar kan följa en Jacksonian march från finger, hand, arm, ena ansiktshalvan Sll bål och ben Tonisk blickdeviason mot den krampande sidan PosSktal pares upp Sll 48 Sm (Todds pares) Eventuell sekundär generalisering Sensoriskt Jackson anfall EpilepSska urladdningar i känselbarken som inom loppet av sekunder eller minuter sprider sig som en domningskänsla
Jacksonanfall EPILEPSI anfallstyper
Jacksonanfall EPILEPSI anfallstyper
Jacksonanfall EPILEPSI anfallstyper
Jacksonanfall EPILEPSI anfallstyper
Temporallobsepilepsi Skada i Snningloben kan ge epilepsska anfall med lukt, smak och hörsel förnimmelser Förändrad verklighetsuppfatning Starka känslor samt en hissnande känsla i magen; sk Epigastric rising Längre anfall kan ge possktalitet och konfusion Aura förkänning Sll anfall
ParSellt enkla gustatoriska audisva anfall Epilepsi Temporallob ParSellt enkla psykiska minnes autonoma anfall
Nacklobsepilepsi Epilepsi från nackloben (occipitalloben) kan ge atackvisa synfenomen som blixtar eller stjärnor Mikropsi/makropsi, synhallucinasoner, ibland snabb spridning Sll temporallob och utveckling Sll et komplext parsellt anfall Inte klassiska synfältsbormall
Frontallobsanfall Kan vara bisarra med komplicerade automassmer Oca kortvariga, hopade och på naten Snabb generalisering och risk för status epilepscus Halvsidiga toniska eller kloniska kramper, huvudvridning, fäktarställning, gesskulerande automassmer, luktsensasoner, autonoma symtom
Epilepsi frontal resp occipitallob ParSellt enkla olfaktoriska psykiska anfall ParSellt enkla visuella anfall
Status epilepscus Tyst status epilepscus Medvetslös pasent där motoriska manifestasoner blir allt mindre trots pågående cerebral anfallsaksvitet Nystagmus, diskreta ryckningar kring öga, mun och fingrar Upprepade tonisk kloniska anfall som inte slutar inom 30 60 min
Akut omhändertagande vid kramp Ta emot pasenten om han/hon faller och låt pasenten glida ned på golvet/sängen Ta bort glasögon, åtsitande slipsar och dylikt Se Sll at pasenten inte skadar sig på grund av omgivningen men flyta helst inte pasenten Håll fria lucvägar, lägg pasenten på sidan när anfallet lugnar sig Ta det lugnt, STa på klockan, kalla på hjälp
Akut omhändertagande vid kramp De flesta anfall slutar ecer några sekunder upp Sll 2 3 minuter SäT ingensng i munnen på pasenten Ge ingensng at dricka Gör inte hjärt lungräddning, andningen kommer Sllbaka Håll inte emot kramperna Stanna kvar Slls pasenten vaknar, förvirring ecer kramp är vanlig
EPILEPSI EEG Generali -serad Spike -Wave aktivitet
EPILEPSI EEG Fokala Sharpwaves
Behandling akut epilepsi Pro epanusn fosfenytoin 15 20 mg Fe/kg Stesolid 5 10 40 mg iv diazepam ASvan 1 4 mg iv lorazepam Ergenyl 500 mg iv/inf valproat Iktorivil klonazepam 6 mg/12 Sm inf Tegretol 250 mg x2 4 supp Diprivan IVA propofol Pentothal IVA thiopental Dormicum IVA midazolam
Peroral behandling Tegretol R 200 mg x2 karbamazepin Lamotrigin 50 100 mg x2 lamotrigin Fenantoin 100 mg x2 fenytoin GabapenSn 300 600 mg x3 gabapensn Ergenyl 500 mg x2 valproat Keppra 500 1000 mg x2 levisracetam Topimax 50 150 mg x2 topiramat
Profylax? PaSent med et akut symtomasskt anfall behöver inte profylax om man inte bedömer at risken för nya kramper är mycket stor Eventuell behandling under en kortare Sd Kramper i et senare skede ger ökad indikason för behandling Anfallsfrihet på monoterapi vid epilepsi ecer stroke >88 %
Todds pares PostapoplekSsk epilepsi bör allsd övervägas hos den som Sdigare hac stroke och som får nya neurologiska symtom motsvarande det Sdigare drabbade området Tonisk blickdeviason mot den svaga sidan dvs inte mot skadan som är den klassiska deviason conjuge vid stroke Pares kan hålla i sig flera dygn men vanligen <48 Sm
SammanfaTning Kramper och epilepsi ecer stroke är vanligt Sena kramper ecer stroke innebär en ökad risk för epilepsi Atypiska och diffusa symtom, speciellt hos äldre, bör inge misstanke om krampanfall och utredning iniseras Diagnosen epilepsi har stor social och psykologisk betydelse för pasenten MulSdisciplinära team viksga!