Regioner och Individer i Omställning En kontextualisering av skapande och förstörande av jobb Sverige, 1990-2010 Emelie Hane-Weijman Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet
Syfte: Regionala och individuella omställningar 1. Hur reagerar svenska regioner i lågkonjunkturer och efterföljande högkonjunkturer? a) Använda brutto jobb förändringar för att urskilja drivkrafter bakom både jobbskapande och förstörande, över tid och rum b) Länka jobb skapandet/förstörandet till en regions förmåga att vara motståndskraftiga och återanpassningsbara i perioder av chocker och lågkonjunkturer 2. Vad påverkas människors chanser att bli återanställda efter stora friställningar? a) Hur många blir återanställda, och hur fort går det? b) Vilka har lättare för att bli anställda? c) Hur mobila är dessa återanställningar, mellan regioner och industrier?
Utvecklingen av antalet jobb i svenska regioner
Regional Resiliens Förmågan att absorbera chocker och utveckla nya strategier är betydelsefullt för att förstå de varierande utvecklingarna i de regionala ekonomierna (e.g. Lundquist et al., 2008; Martin, 2012; Gardiner et. al, 2013). En stor kritik som riktas mot en negligering av de geografiska och temporala dimensionerna av en regions resiliens - motståndsförmåga i perioder av kriser och lågkonjunkturer (Boschma, 2014). En dynamisk förståelse för regional resiliens innefattar inte bara en hög resistans i tider av kriser, utan också den efterkommande perioden av återhämtning (Boschma, 2014; Martin, 2012; Pike et al., 2010; Dawley et al., 2010). Dynamisk förståelse för regional resiliens è Motståndskraf och återanpassning
Motståndskraft och återanpassning Sysselsättning Sysselsättning istället för output (Massey & Meegan, 1982; Martin, 2012) Svårare att återhämta sig efter kriser Mer direkta effekter i regionen Följer en annan logik än output Små netto förändringar kan dölja stora nivåer av jobb skapande och förstörande. Därför är brutto sysselsättningsförändringar en mycket bättre indikator på kvalitativa förändringar i regioner (Essletzbichler, 2007; Martin, 2012).
How do regional economies respond to crises? The geography of job creation and destruction in Sweden (1990-2010) European Urban and Regional Studies RIKARD ERIKSSON Institutionen för Geografioch Ekonomisk Historia, Umeå Universitet EMELIE HANE-WEIJMAN Institutionen för Geografioch Ekonomisk Historia, Umeå Universitet
Bruttosysselsättningsförändringar i Sverige 1990-2010 - INC, ENTRY och EXIT
Bruttosysselsättningsförändringar och regional resiliens Olika former av regional resiliens: Motståndskraftiga och stark tillväxt Känsliga men bra återhämtning/tillväxt Motståndskraftiga men ingen tillväxt Gruppering av regioner beroende på deras position i spridningsdiagrammet è 4 olika grupper som reagerar väldigt olika i kriser och i den senare återhämtningsperioden.
Stabila: Tillverkningsregioner med hög andel relaterade företag Hög-hög: Hög andel KIBS, lite tillverkning, hög andel relaterade och orelaterade företag Turbulenta: Hög andel KIBS, högst omsättning av arbetare (brutto), mest SME:s. Låg-låg: Väldigt specialiserade, mycket tillverkning och lägst omsättning av arbetare (brutto) Manufacturing Cohesive/diverse Spec. KIBS
Korrelationer mellan resistans och efterförljande tillväxtperiod
Returning to Work RIKARD H. ERIKSSON Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet EMELIE HANE-WEIJMAN Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet MARTIN HENNING Center för Regional Analys, Handelshögskolan, Göteborg Universitet
Urval och tillvägagångssätt Arbetsplatser med minst 100 jobbseparationer under ett år, antingen genom: Nedläggning, eller att 50% av alla anställda jobbar inte där från ett år till ett annat Konstruerat 5-års trajektorier av de individuella arbetsmarkandsutfallen, fokus på: Interaktionen mellan individen, arbetsstället och regionen Den spatiala och temporala dimensionen av dessa trajektorier
Individuella händelseförlopp (status) mellan t+1 t+5 t1 t2 t3 t4 t5
Individuella händelseförlopp (status) mellan t+1 t+5
Ett år efter jobbseparation (t1) 78% återanställda Ålder är en positiv faktor i chanserna att bli återanställd Hög utbildning och lön har positiva effekter Regional industristruktur: Hög andel arbeten inom samma sektor Positivt Hög andel arbeten inom orelaterade sektorer Negativt Hög andel arbeten inom relaterade sektorer Positivt för arbetare inom tillverkningsindustrin Negativt för arbetare inom service
Vilka blir återanställda år 2-5 22-24% återanställda varje år Ca 8% aldrig återanställda Ålder en negativ faktor i chanserna att bli återanställd Hög utbildning och lön har positiva effekter Av de 3 olika kategorierna (student, jobb-träning och annat) så är det bara att vara delaktig i ett jobb-träningsprogram som ökar sannolikheten att få ett jobb i den senare perioden i jämförelse med att vara arbetslös.
Arbetsmarknadsrörlighet
Sammanfattning: Regional omställning - jobbskapande och förstörande, inte bara netto - Nivån av nya företag är inte en bra proxy för ekonomisk utveckling i en region - Framförallt kvarvarande företag som bidrar till jobbskapande (netto och brutto) - Regioner som har lyckats med en omställning från ett tillverkningsfokus till den nya ekonomin kunskapsintensiv service klarat sig bättre. - Specialiserade regioner högt jobbskapande och förstörelse, resulterar i lägre nivå av nettoförändring än diversifierade och sammanhängande (relaterade) regioner = mer motståndskraftiga och lättare för återhämtning
Sammanfattning: Omställning för arbetare Ålder är en positiv egenskap första året, men negativ den senare perioden En hög nivå av jobb i samma sektor är bra för återanställningsmöjlighet första året och minskar tiden till återanställning. Hög nivå av orelaterade jobb minskar chanserna för återanställning första året och ökar tiden till återanställning. Hög nivå av relaterade jobb ökar chanserna för återanställning för de som jobbat i tillverkningsindustrin, och minskar tiden till återanställning för dessa. Delaktig i arbetspolitiska åtgärder som jobb-träning ökar chanserna att få ett jobb under hela perioden i jämförelse med att vara arbetslös.