Regioner och Individer i Omställning En kontextualisering av skapande och förstörande av jobb Sverige, 1990-2010

Relevanta dokument
Hur kompetens överförs mellan branscher och hur regioner specialiseras

Ekonomisk utveckling och fysisk planering

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Branschöverskridande kompetensknippen och ekonomisk omvandling

Branschöverskridande kompetensknippen Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur

Relationen mellan stad, land och ekonomisk tillväxt i historisk belysning

Martin Henning. raps-dagarna Lunds universitet / CRA Handelshögskolan Göteborg

Varför växer bemanningsföretagen?

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/ Joakim Boström

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Sambandet mellan turism

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.

STOCKHOLMSBAROMETERN

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2012

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor

Business Region Göteborg

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2013

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet


Näringslivsanalys

Ett trettiotal rekommendationer

Växande regionala obalanser

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Snabbväxande företag och immateriella rättigheter

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

Företagens villkor och verklighet Martin Daniels

ÅSUBs sjöklusterstudie Presentation för LR Bjarne Lindström & Jouko Kinnunen

Några ögonblicksbilder över den regionala utvecklingen

Klarar Västra Götaland krisen?

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

Småföretagsbarometern

REGIONALT MÖTE, VÄXJÖ 27 SEPTEMBER 2016

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

Regional utveckling och förnyelse för framtiden

Nya jobb efter kris. Individuell och regional omställning. Rikard H. Eriksson Martin Henning

Småföretagsbarometern

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

Statligt stöd vid korttidsarbete en ny åtgärd vid djupa kriser (Fi2012/4689)

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Småföretagsbarometern

Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Repliker och kommentarer

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

TOMAS SJÖLIN VD och koncernchef

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

E12 Atlantica. Ett innovativt och hållbart samarbete för effektiva transportlösningar. Slutrapport

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Uppländsk Drivkraft 3.0

Egenföretagare och entreprenörer

Globaliseringsrådets slutrapport bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin

Småföretagsbarometern

Rapport Oktober 2013 ÖREBRO LÄN

Jobben kommer, jobben går...

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

livslust här är gott att leva!

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

Unika möjligheter med registerdata - exempel från IFAU:s forskning

Räkna på samhällsekonomiska effekter ex. från vindparksprojekt

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /15

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011

VINNVINN konceptdokument

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

STOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. 1:a kvartalet 2010

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Att intervjua och observera

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Kvartalsrapport 2018:2 stark tillväxt och historiskt få uppsagda

Transkript:

Regioner och Individer i Omställning En kontextualisering av skapande och förstörande av jobb Sverige, 1990-2010 Emelie Hane-Weijman Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet

Syfte: Regionala och individuella omställningar 1. Hur reagerar svenska regioner i lågkonjunkturer och efterföljande högkonjunkturer? a) Använda brutto jobb förändringar för att urskilja drivkrafter bakom både jobbskapande och förstörande, över tid och rum b) Länka jobb skapandet/förstörandet till en regions förmåga att vara motståndskraftiga och återanpassningsbara i perioder av chocker och lågkonjunkturer 2. Vad påverkas människors chanser att bli återanställda efter stora friställningar? a) Hur många blir återanställda, och hur fort går det? b) Vilka har lättare för att bli anställda? c) Hur mobila är dessa återanställningar, mellan regioner och industrier?

Utvecklingen av antalet jobb i svenska regioner

Regional Resiliens Förmågan att absorbera chocker och utveckla nya strategier är betydelsefullt för att förstå de varierande utvecklingarna i de regionala ekonomierna (e.g. Lundquist et al., 2008; Martin, 2012; Gardiner et. al, 2013). En stor kritik som riktas mot en negligering av de geografiska och temporala dimensionerna av en regions resiliens - motståndsförmåga i perioder av kriser och lågkonjunkturer (Boschma, 2014). En dynamisk förståelse för regional resiliens innefattar inte bara en hög resistans i tider av kriser, utan också den efterkommande perioden av återhämtning (Boschma, 2014; Martin, 2012; Pike et al., 2010; Dawley et al., 2010). Dynamisk förståelse för regional resiliens è Motståndskraf och återanpassning

Motståndskraft och återanpassning Sysselsättning Sysselsättning istället för output (Massey & Meegan, 1982; Martin, 2012) Svårare att återhämta sig efter kriser Mer direkta effekter i regionen Följer en annan logik än output Små netto förändringar kan dölja stora nivåer av jobb skapande och förstörande. Därför är brutto sysselsättningsförändringar en mycket bättre indikator på kvalitativa förändringar i regioner (Essletzbichler, 2007; Martin, 2012).

How do regional economies respond to crises? The geography of job creation and destruction in Sweden (1990-2010) European Urban and Regional Studies RIKARD ERIKSSON Institutionen för Geografioch Ekonomisk Historia, Umeå Universitet EMELIE HANE-WEIJMAN Institutionen för Geografioch Ekonomisk Historia, Umeå Universitet

Bruttosysselsättningsförändringar i Sverige 1990-2010 - INC, ENTRY och EXIT

Bruttosysselsättningsförändringar och regional resiliens Olika former av regional resiliens: Motståndskraftiga och stark tillväxt Känsliga men bra återhämtning/tillväxt Motståndskraftiga men ingen tillväxt Gruppering av regioner beroende på deras position i spridningsdiagrammet è 4 olika grupper som reagerar väldigt olika i kriser och i den senare återhämtningsperioden.

Stabila: Tillverkningsregioner med hög andel relaterade företag Hög-hög: Hög andel KIBS, lite tillverkning, hög andel relaterade och orelaterade företag Turbulenta: Hög andel KIBS, högst omsättning av arbetare (brutto), mest SME:s. Låg-låg: Väldigt specialiserade, mycket tillverkning och lägst omsättning av arbetare (brutto) Manufacturing Cohesive/diverse Spec. KIBS

Korrelationer mellan resistans och efterförljande tillväxtperiod

Returning to Work RIKARD H. ERIKSSON Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet EMELIE HANE-WEIJMAN Institutionen för Geografi och Ekonomisk Historia, Umeå Universitet MARTIN HENNING Center för Regional Analys, Handelshögskolan, Göteborg Universitet

Urval och tillvägagångssätt Arbetsplatser med minst 100 jobbseparationer under ett år, antingen genom: Nedläggning, eller att 50% av alla anställda jobbar inte där från ett år till ett annat Konstruerat 5-års trajektorier av de individuella arbetsmarkandsutfallen, fokus på: Interaktionen mellan individen, arbetsstället och regionen Den spatiala och temporala dimensionen av dessa trajektorier

Individuella händelseförlopp (status) mellan t+1 t+5 t1 t2 t3 t4 t5

Individuella händelseförlopp (status) mellan t+1 t+5

Ett år efter jobbseparation (t1) 78% återanställda Ålder är en positiv faktor i chanserna att bli återanställd Hög utbildning och lön har positiva effekter Regional industristruktur: Hög andel arbeten inom samma sektor Positivt Hög andel arbeten inom orelaterade sektorer Negativt Hög andel arbeten inom relaterade sektorer Positivt för arbetare inom tillverkningsindustrin Negativt för arbetare inom service

Vilka blir återanställda år 2-5 22-24% återanställda varje år Ca 8% aldrig återanställda Ålder en negativ faktor i chanserna att bli återanställd Hög utbildning och lön har positiva effekter Av de 3 olika kategorierna (student, jobb-träning och annat) så är det bara att vara delaktig i ett jobb-träningsprogram som ökar sannolikheten att få ett jobb i den senare perioden i jämförelse med att vara arbetslös.

Arbetsmarknadsrörlighet

Sammanfattning: Regional omställning - jobbskapande och förstörande, inte bara netto - Nivån av nya företag är inte en bra proxy för ekonomisk utveckling i en region - Framförallt kvarvarande företag som bidrar till jobbskapande (netto och brutto) - Regioner som har lyckats med en omställning från ett tillverkningsfokus till den nya ekonomin kunskapsintensiv service klarat sig bättre. - Specialiserade regioner högt jobbskapande och förstörelse, resulterar i lägre nivå av nettoförändring än diversifierade och sammanhängande (relaterade) regioner = mer motståndskraftiga och lättare för återhämtning

Sammanfattning: Omställning för arbetare Ålder är en positiv egenskap första året, men negativ den senare perioden En hög nivå av jobb i samma sektor är bra för återanställningsmöjlighet första året och minskar tiden till återanställning. Hög nivå av orelaterade jobb minskar chanserna för återanställning första året och ökar tiden till återanställning. Hög nivå av relaterade jobb ökar chanserna för återanställning för de som jobbat i tillverkningsindustrin, och minskar tiden till återanställning för dessa. Delaktig i arbetspolitiska åtgärder som jobb-träning ökar chanserna att få ett jobb under hela perioden i jämförelse med att vara arbetslös.