Behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård, 80p

Utbildningsplan Datum 2005-02-03 Dnr 2004/1682 Behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård, 80p (80 KY-poäng) Forshaga Kommun Sida1/27

A1. Anordnaren - Faktauppgifter A1.1 Utbildningens namn Behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård, 80p A1.2 Ansvarig utbildningsanordnare Forshaga Kommun A1.3 Besöks- och postadress Forshaga Kommun Box 93 66722 Forshaga -Bruksgatan 37- Forshaga A1.4 Telefon, fax och webbadress 054-17 20 94, 054-17 20 00 www.forshaga.se 054-87 34 61 A1.5 Kontaktperson, telefon och e-postadress Torbjörn Falk-torbjorn.falk@forshaga.se-054-172094-070-316 28 77 A1.6 Organisationsnummer 212000-1819 A1.8 Företagsform Primärkommuner A1.9 Övriga utbildningsanordnare Karlstads Universitet. A2. Anordnaren - beskrivande information A2.1 Företagsbeskrivning Forshaga kommun har valt en barn- och utbildningsnämnd som ansvarar för all skolverksamhet. Skolverksamheten organiseras under barn- och utbildningsförvaltningen som leds av förvaltningschef och utvecklingschef. Vi har inom förvaltningen ett gemensamt kvalitetssystem som beskrivs nedan. 1. Hur beskriver vi vårt kvalitetssäkringssystem? Forshaga kommunen arbetar utifrån Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (Allmänna råd 1999:1). Barn- och utbildningsförvaltningen i kommunen redovisar årligen en skriftlig kvalitetsredovisning, ett pedagogiskt bokslut, som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och redovisningen av nationella och lokala styrdokument. Varje arbetslag, där Ky utgör ett av arbetslagen i organisationen, utformar årligen ett måldokument, ett normsystem för utbildningen, där olika mål beskrivs. Vi beskriver i dokumentet de kännetecken vi söker samt vilka mätinstrument (mätsytem) vi använder för att bekräfta dessa kännetecken. Att uttrycka kännetecken är en metod för deltagande målstyrning och arbetet med att tolka och konkretisera nationella mål. Sida2/27

Vi utgår ifrån aktuell läroplan och i det här fallet KY förordningen och vår egen utbildningsplan. Vi utvecklar mål, kännetecken och mätmetoder under rubrikerna: 1. Kunskaper 2. Normer och värden 3. Elevernas ansvar och inflytande 4. Utbildningsval arbete och samhällsliv 5. Bedömning och betyg Vi utvecklar i samma måldokument mål från vårt lokala kollektivavtal (ÖLA 00) mellan de lärarfackliga organisationerna och Forshaga kommun: 6. Arbetsorganisation 7. Arbetstid 8. Arbetsmiljö 9. Kompetensutveckling 10. Handledning av nya lärare och lärarstuderande. Vår processtrategi bygger på ett antal mötesplatser där vi samtalar kring resultat och hur vi ska påverka utvecklingen av våra verksamheter. Frågor som berör de studerande och skolverksamheten diskuteras främst vid arbetsplatsträffar och lärarlagsträffar. Frågor som berör personal och organisation diskuteras främst vid arbetsplatsträffar samt vid vår lokala samverkansgrupp. Frågor som berör skolutveckling och utvecklingsplaner diskuteras främst i vår lokala skolutvecklingsgrupp samt via lärsamtal i arbetslag. Under våren görs ett bokslut där vi sammanställer alla utvärderingar. Vi analyserar och värderar olika resultat mot de i måldokumentet ställda målen. Vi reflekterar också över om vi använt rätt mätmetoder och om det är de önskade kännetecknen som vi observerat och noterat. Vi beskriver de bevis vi har på måluppfyllnad, de lärdomar vi tar med oss från utbildningsåret och hur vi avser att gå vidare. Utvärderingen är en analys (erfarenhetslärande) av tidigare utvärderingar då en mängd mättillfällen ligger till grund för resultatet. Vi arbetar med förbättringsarbete i vardagen. Resultatet redovisas i verksamhetens pedagogiska bokslut och ligger därefter till grund för nästkommande års planering. I redovisningen görs en bedömning av i vilken grad de olika målen uppnåtts. 2. Vilken ambition har vi? Vi har en ambition att hela tiden utveckla vår förståelse över vad som ska göras och hur det ska göras för att verksamheterna ska erbjudas bästa möjliga kompetens samtidigt som de studerande ska uppleva att de går den, för ändamålet, bästa möjliga utbildningen. Vi har en ambition att vara lyhörda och att aktivt utveckla förbättringsområden. 3. Hur kopplas kvalitetsmätningar och kvalitetsuppföljningar till de studerande? Återkopplingen av utvärderingsresultaten till de studerande sker såväl vid gemensamma samlingar vid terminsstart och avslut (rektor) som genomgångar i klassrumsmiljö (lärare). Skolans elevråd informeras av rektor och elevrådet ges samtidigt tillfälle till återkoppling. 4. Hur beskriver anordnaren mål och arbetssätt avseende studerandeinflytande? Mål De studerande har möjligheter till insyn i verksamheten och tillfälle till att utöva inflytande över utbildningens uppläggning och genomförande. Sida3/27

Kännetecken Klassråd där de studerande tränar demokratisk mötesteknik där fasta punkter som elevråd, feedback, ledningsgrupp mm ingår genomföres ca. 2 gånger per månad el. vid behov. Klassen har valt elevrådsrepresentant vars arbete är att fungera som ett verktyg i studerande demokrati. Lärsamtalen uppfattas som en viktig del i den personliga utvecklingen. Klassen har valt en representant som deltar i ledningsgruppen med syfte att öka de studerandes insyn i ledningsgruppens arbete. Kursutvärderingarna upplevs som en möjlighet att reflektera och delge synpunkter. Varje basgrupp upprättar ett gruppkontrakt som lägger grunden för arbetsformer. Basgruppsarbetet fungerar och präglas av kreativitet. 5. Vilken aktivitet kan förväntas av ledningsgruppen? Ledningsgruppens uppgift är att kvalitetssäkra utbildningens innehåll gentemot verksamheternas behov. Ledningsgruppen är en aktivt medverkande part i utbildningen som ansvarar för urval, antagning och examination. Karlstad universitets medverkan främjar kvalitén och upprätthåller utbildningens eftergymnasiala nivå. Vi kan förvänta oss att representanterna i ledningsgruppen deltar vid ledningsgruppens möten. Vi kan förvänta oss att ledningsgruppen tar ett ansvar för att förmedla erfarenhetsvärden från verksamheterna. Vi kan förvänta oss att ledningsgruppen ger feedback till utbildningsanordnaren. Vi kan förvänta oss en nyfikenhet och ett intresse runt utbildningen och morgondagens arbetskamrater (de studerande). 6. Vad vet vi om anordnaren utifrån andra utbildningar? Forshaga Gymnasieskola/komvux består, förutom KY utbildningen, av ungdomsgymnasiets individuella program, Svenska för invandrare, grundläggande vuxenutbildning, allmänna gymnasiekurser och yrkesinriktade gymnasiekurser i form av Omvårdnadsutbildningen. A2.2 Referenser - relevanta uppdrag Forshaga kommun har mellan åren 2002-2004 startat och bedrivit tre beviljade intag av Kvalificerad yrkesutbildning i behandlingsarbete med samma inriktning som nu söks. Kommunen har sedan tidigare erfarenhet av KY utbildning med inriktning mot sportfiske. I kommunen bedrivs Omvårdnadsutbildning som är organiserad i direkt anslutning till KY utbildningen i behandlingsarbete. De första KY studeranden examinerades våren 2004 och utbildningsanoprdnaren har därför ingen erfarenhet av uppföljning efter genomförd utbildning. En enkätundersökning kommer att genomföras hösten 2005, dels i syfte att samla in fakta om i vilken omfattning tidigare studerande arbetar i verksamheterna, dels hur studerande ett år efter examen upplever utbildningsverksamheten. B1. Arbetslivets behov av utbildningen - beskrivande information B1.1 Utbildningens övergripande mål Den studerande skall efter fullgjord utbildning kunna Sida4/27

- arbeta som behandlingsassistent och/eller kriminalvårdare inom ungdomsoch kriminalvården - tillämpa kunskaper om kriminalitet, psykosociala problem och ohälsa i omsorg, omvårdnad, behandling och säkerhetsarbete inom ungdoms-, missbruks- och kriminalvård. Utgångspunkten skall vara i lagstiftning, mål och visioner inom verksamheterna. - bemöta och förhålla sig till den enskilde på ett rättssäkert och professionellt sätt i omsorg och tillsynsarbete samt i motivations- och behandlingsarbete inom ungdomsoch kriminalvården B1.2 Arbetslivets behov av medarbetare med kunskaperna/kompetensen som beskrivs i B1.1 I de yttranden som inkommit uttrycker berörda verksamheter, både på central och på lokal nivå, att de idag har svårigheter med att rekrytera adekvat utbildad personal inom området. KY-utbildning upplevs som en vedertagen utbildningsform där utbildningen kommer att bidra till kompetensförsörjningen för verksamheterna. Branscherna ser att behovet av behandlingspersonal kommer att öka i hela landet under kommande år. Bedömningen är att arbetsmarknaden på kort och lång sikt har behov av personal med den här utbildningen. Yttranden och uttalanden från berörda organisationer och verksamheter bifogas ansökan. Kriminalvårdsstyrelsen, Personalutvecklingsenheten / KRUT Kriminalvårdstyrelsen i Göteborg Kriminalvårdsmyndigheten Karlstad Statens Institutionsstyrelse (SiS) Fackförbundet SEKO-SiS Mölnbacka Ungdomshem AB Värmlandskollektivet AB, Hassela Klarälvsgården, SiS Social- och omsorgsförvaltningen i Forshaga kommun Länsarbetsnämnden i Värmlands län B1.3 Arbetslivets medverkan och engagemang Arbetslivets medverkan har varit förutsättningen för utbildningens tillkomst, genomförande och utveckling. Arbetslivets delaktighet vid utformningen och genomförande av utbildningen har säkerställts genom aktivt samarbete med ledningsgruppen för utbildningen. I ledningsgruppen ingår representanter för Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsmyndigheten i Karlstad, Karlstad Universitet, Statens institutionsstyrelse och fackförbundet SEKO. Vidare ingår företrädare från de i Forshaga kommun belägna behandlingshemmen Klarälvsgården (SiS) Värmlandskollektivet/Hassela och Mölnbacka Ungdomshem AB samt socialtjänsten i kommunen. Sida5/27

Från första början har ledningsgruppen aktivt deltagit i de möten som varje termin anordnats i Forshaga. Syftet med att träffa de olika representanterna för arbetslivet har varit att arbeta vidare på den gemensamma utbildningsidén, att planera för och resonera om innehållet och formerna för utbildningen samt att säkra en god kvalité förankrad i arbetslivet. Att arbetslivet är engagerat i den skolförlagda utbildningen är viktigt för oss. Vi har etablerat goda kontakter med verksamheterna från utbildningens början till exempel genom att de studerandes enskilda och grupparrangerade fältstudier, genom studiebesök och genom att bjuda in och knyta till oss föreläsare från olika områden inom verksamheterna. Vår målsättning är att under varje delkurs ha engagerat arbetslivet i utbildningen. B1.4 Andra utbildningar inom området Vi har gjort en sammanställning över utbildningar inom området social omsorg/socialpedagogik. Ky-utbildningar som tangerar området finns på 12 platser i landet med cirka 300 beviljade platser. Inriktningen mot kriminalvård finns dock enligt vår kännedom i enbart fyra av dessa. Folkhögsskoleutbildningar inom området finns på ett 15- tal platser i landet med en längd mellan 1-2 år. På universitetsnivå antogs höstterminen 2004 cirka 500 studerande till social omsorg/social pedagogikprogram. Inom ramen för yrkeshögskola har Örebro Universitet hösten 2004 startat ett behandlingsassistentprogram som omfattar två år. I ett regionalt perspektiv finns en allmän kurs med social inriktning på Klarälvdalens Folkhögsskola i Stöllet samt Sociala omsorgsprogrammet vid universitet i Karlstad. Närmaste KY-utbildning ligger i Vänersborg 25 mil söderut som i sin tur är den enda Kyutbildningen med den här inriktningen i närheten till befolkningscentra Göteborg. I ett regionalt perspektiv kan konstateras att Västra Sverige är underrepresenterat inom sociala omsorgsutbildningar enligt ovanstående, detta gäller inom såväl Folkhögsskola, Ky som Högskoleutbildningar. B1.5 Rekrytering För att långsiktigt tillgodose rekryteringen till vår utbildning anser vi att den viktigaste punkten är att bedriva en kvalitetsmässigt bra utbildning och att denna utbildning är förankrad i de verksamheter som vi utbildar för. Vi har inför de senaste två utbildningsstarterna haft cirka tre sökande per utbildningsplats. För varje utbildningsstart kan konstateras att de sökande har en större geografisk spridning. Huvudsakligen har dock de studerande rekryterats inom Värmland. I de två kurserna vi idag har inne kommer 20% av de studerande från ett annat län än Värmland. Vi avser att fortsätta att sätta vår utbildning på Sverigekartan och arbetar aktivt med en breddad rekrytering. Vi marknadsför vår utbildning via internet och press samtidigt som vi kontinuerligt utvärderar var våra sökande fått information om just vår utbildning för att kunna utveckla de kanaler som är mest effektiva. Vi är medlemmar i Riksförbundet för Ky och deltar i deras seminarier och gemensamma marknadsföring. Inom Värmland finns ett regionalt Ky-nätverk där vi också deltar. Sida6/27

Vi utvecklar och förfinar antagningsförfarandet i syfte att hitta studerande som kan tillgodogöra sig utbildningen och omsätta denna i yrkesverksamheten. Där kan särskilt nämnas det personliga brev som varje studerande bifogar sin ansökan. Där så behövs genomförs intervjuer med de sökande för ytterligare bedömning. B1.6 Jämställdhet Målet för verksamhetens jämställdsarbete är att bl.a. genom aktiva åtgärder främja den kvantitativa och kvalitativa jämställdheten mellan kvinnor och män. Med kvantitativ jämställdhet menas en jämn/realistisk könsfördelning mellan kvinnor och män inom alla områden. Kvalitativ jämställdhet innebär att behandlingsinsatsernas innehåll speglar både kvinnors och mäns perspektiv, kunskaper och erfarenheter. Texten ovan är hämtad ur en SiS-institutions jämställdhetsplan och i den konstateras att en realistisk könsfördelning eftersträvas. Kriminalvården uttrycker följande i sin arbetsgivarpolicy: "Kriminalvården skall verka för en allt jämnare fördelning mellan män och kvinnor inom alla kriminalvårdens myndigheter och yrkeskategorier och därigenom bidra till att effektiviteten utvecklas positivt och till att frågor blir allsidigt belysta. Det är också viktigt att den etniska mångfald som finns bland kriminalvårdens klienter speglas i rekryteringssträvandena till utbildningen. Det betyder att personer med annan kulturell bakgrund än svensk prioriteras vid antagningen. Utifrån kriminalvårdens behov av kulturell kompetens, kulturell förståelse och mångfald samt av språkkunskaper är det viktigt att rekrytera personal med annan etnisk bakgrund än den traditionellt svenska. Detta är också en viktig demokratisk fråga." Branschen som helhet har ett behov av att anställa fler män med adekvat utbildning samt personal med invandrarbakgrund. I vissa fall finns avdelningar eller institutioner med enbart kvinnor eller enbart män. I det lokala perspektivet kan därför behovet av kvinnor vara större. B1.7 Förutsättningar för LIA Statens Institutionstyrelse (SiS) har huvudmannaskapet för 49 behandlingshem i landet. Utbildningsanordnaren har fortsatt SiS stöd och rekommendation att genom personlig kontakt med aktuellt behandlingshem, försäkra sig om plats för Lärande i Arbete (LIA) för de studerande. I kommunen finns Klarälvsgården, ett särskilt ungdomshem i SiS regi. Kriminalvårdstyrelsen (KVS) är huvudman för kriminalvården i landet. KVS ställer det antal platser till förfogande som kommer att behövas gällande LIA-platser vid kriminalvårdsmyndigheter i hela landet. Hassela- rörelsen åtar sig att ta emot studerande för LIA. Förutom Värmlandskollektivet beläget i Forshaga kommun, har samarbete gällande LIA-placeringar etablerats med Hassela Gotland, Hassela Göteborg och Hassela Utbildningscenter. Sida7/27

Utöver ovanstående har utbildningsanordnaren etablerat goda kontakter såväl i den privata som i den kommunala sektorn gällande LIA. I Forshaga Kommun finns Mölnbacka Ungdomshem AB som bedrivs i privat regi. Antalet LIA-platser beräknas följaktligen överstiga antalet studerande. B1.8 Bilagor Se bilagor i diariet hos Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning dnr: 2004/1682 C1. Utbildningen faktauppgifter C1.1 Omfattning KY-poäng 80 KY-poäng C1.3 Utbildningsort Forshaga C1.7 Huvudmoment Se bilagor till utbildningsplanen. C2. Utbildningen - beskrivande information C2.1 Särskild behörighet Samhällskunskap A C2.2 Urval och antagning Sökanden uppfyller motsvarande krav på grundläggande behörighet som gäller för grundläggande högskolestudier. Styrks genom slutbetyg från gymnasieskola/komvux (eller motsvarande) alternativt som så kallad 25:4, (den studerande är 25 år med minst 4 års arbetslivserfarenhet om lägst 50 % tjänst) samt svenska A, svenska B och engelska A. För studerande som söker på sitt slutbetyg från gymnasiet/komvux är minst fyra års arbetslivserfarenhet meriterande. Till ansökan skall ett personligt brev bifogas, med referenser, i syfte att utröna den sökandes intresse och engagemang för vård och behandlingarbete. Brevet är ett viktigt dokument och skall innehålla en personlig presentation, omfattande egna erfarenheter, tankar om kommande yrkesroll, människosyn och värderingar samt mål och visioner efter avslutad utbildning. För den sökande finns en beskrivning av brevets önskade innehåll att tillgå. Sökande som önskar komplettera sin behörighet med Samhällskunskap A, anger detta i ansökan. Studerande som antagits till utbildningen ges möjlighet att komplettera behörigheten under första terminen vid den kommunala vuxenutbildningen. Ansökningarna granskas av en antagningsnämnd som ledningsgruppen utser. Antagningsnämnden består av representanter ur ledningsgruppen, personal från utbildningsanordnaren och verksamheterna. Urvalet görs i två faser enligt nedan. Fas 1 Sida8/27

Behörigheten kontrolleras. De sökande delas in i tre prioriteringsgrupper utifrån behörighet. Full behörighet innebär prioriteringsgrupp 1. Vid ofullständig behörighet som skall kompletteras placeras den sökande i prioriteringsgrupp 2. Sökande som saknar behörighet blir placerad i prioriteringsgrupp 3. Sökande med minst fyra års arbetslivserfarenhet listas högst i prioriteringsgrupperna. Fas 2 Bland de sökande som placerats i behörighetsgrupp 1, med minst fyra års arbetslivserfarenhet, görs ett urval genom de personliga breven. Jämn könsfördelning i denna grupp eftersträvas. Breven läses av en grupp ur antagningsnämnden (minst 3 personer) och var och en i gruppen gör sin personliga bedömning av den sökande utifrån brevet. Det hela vävs sedan samman till en gemensam bedömning. Den mall som används vid bedömning av de personliga breven bifogas ansökan. Om platser vid utbildningen återstår kallas sökande ur behörighetsgrupp 2 enligt samma urvalsmetod. Vid en urvalssituation där två eller flera sökanden med samma behörighet konkurrerar om kvarvarande utbildningsplatser, där det personliga brevet ej kunnat skilja de sökanden åt, förbehåller sig utbildningssamordnaren rätten att kalla dessa sökanden till intervju för att genom denna kunna skilja dem åt. Övriga sökande kallas till intervju vid behov av ytterligare kännedom. antagning. Ledningsgruppen för utbildningen fattar det slutgiltiga beslutet om C2.3 Utbildningens organisation och ledning Utbildningen administreras under Forshaga gymnasieskola/komvux. Där finns kommunens samlade resurser för vuxenutbildning. Det finns en stab organiserad med kompetenser som studie- och yrkesvägledning, administration, ekonomi och marknadsföring. Sedan hösten 2002 har Forshaga Kommun startat 3 intag av Kvalificerad yrkesutbildning med inriktning behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård. Utbildningen är idag en del av den reguljära verksamheten och arbetslaget är en naturlig enhet i organisationen. Grundtanken är ett delat ansvar och olika kompetenser i samverkan. Vi ser särskilt till ansvarsområden som planering, genomförande och kvalitetssäkring av utbildning och vuxnas lärande, samverkan med universitetet, och samverkan med arbetslivet gällande LIA. Den undervisande personalen har formell kompetens på högskolenivå inom aktuellt ämnesområde, social omsorg/socialpedagog alternativt socionom eller annan likvärdig kompetens samt pedagogisk utbildning och/eller erfarenhet. Stor vikt läggs vid att personalgruppen har breda och fördjupade yrkeserfarenheter inom aktuellt område. I den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen medverkar behandlingspersonal med adekvat högskoleutbildning eller likvärdig kompetens som handledare. Tidigare erfarenhet av handledning värdesätts men det ligger främst på den verksamhetsansvarige att utse en handledare, i samråd med utbildningsanordnaren. Sida9/27

För att utveckla den pedagogiska och ämnesmässiga kompetensen bland lärare bereds tillfällen att kunna följa den aktuella utvecklingen inom missbruk, ungdoms- och kriminalvård. Det sker i form av studiebesök, hospitering, fortbildningsdagar eller att utbildningsanordnaren tar in föreläsare inom ämnesområdet. För handledare gäller att utbildningsanordnaren arrangerar fortbildningsdagar i samråd med branschen. Utbildningsanordnaren samverkar med Karlstad universitet, institutionen för Social omsorg. I utbildningen ingår högskolekursen Det sociala arbetsfältet 10 poäng. Kursen är på A-nivå inom utbildningsområdet samhällsvetenskap enligt fastställd kursplan. C2.5 Lärande i arbete LIA, organisation, upplägg och ledning C2.5.1 Anskaffning av LIA-platser LIA-placeringarna kommer främst att ske på arbetsplatser inom ungdoms-, missbruks- och kriminalvården. Redan tidigt under utbildningen kommer de studerande att få lämna önskemål om LIA-placering. Tanken är att studerande skall kunna göra sina LIA-placeringar i närheten av hemorten, så långt det är önskvärt och möjligt. Ledningsgruppen har deltagit i planeringen av utbildningens innehåll och som resultat av förda diskussioner kommer LIA perioderna att förläggas under andra, tredje och fjärde terminen. Det är en uppfattning att den studerande bättre kan tillgodogöra sig LIA och uppleva de praktiska momenten som meningsfulla om de teoretiska studierna har lagt en god grund. Dock är viktigt att etablera tidiga kontakter med verksamheterna och detta kommer att ske redan från utbildningens början, bland annat i form av fältstudier, studiebesök och gästföreläsare. Första LIA-perioden, som infaller i början av andra terminen, har den studerande en nio (9) veckor lång placering i behandlingsarbete med inriktning ungdomsvård/missbruksvård. Det är av största vikt att den studerande har varit ute i en verksamhet inom behandlingsarbete, innan del två i högskolekursen "Det sociala arbetsfältet" 10 p. Termin tre kommer att starta upp med en introduktionsvecka följt av nio (9) veckor LIA inom kriminalvården. Under fjärde terminen är en LIA-placering inom ungdoms-, missbruks- eller kriminalvården aktuell. Möjligheten skall finnas att fördjupa eller bredda måluppfyllelsen gällande LIA, och placering sker i samråd med lärare. Helhetssynen poängteras, då problembilden för den enskilde klienten sällan är entydig, utan snarare komplex, och kan omfatta svårigheter relaterade till både droger och kriminalitet. Statens Institutionstyrelse (SiS), som har huvudmannaskapet för 49 behandlingshem i landet, och Kriminalvårdstyrelsen (KVS) som är huvudman för kriminalvården i landet samarbetar med utbildningen. Likaså Hassela- rörelsen, som åtar sig studerande för LIA. Utbildningsanordnaren har huvudmännens stöd och rekommendation att genom personlig kontakt med aktuella arbetsplatser, försäkra sig om plats för Lärande i Arbete för de studerande. De studerande lämnar till utbildningsanordnaren önskemål och synpunkter om kommande LIA-placering, och motivering sitt val gällande geografisk belägenhet. Lärare sammanställer underlaget och ansvarar för anskaffande av LIA-plats. Kommunikation och samråd med studerande sker under hela processen. C2.5.2 Ansvar för anskaffning av LIA-platser LIA-platser anskaffas av utbildningsanordnaren genom personliga kontakter med aktuella arbetsplatser. Utbildningsanordnaren har det slutliga ansvaret för att alla studerande får LIA-platser. Sida10/27

C2.5.3 Upplägg av LIA-period Tanken bakom problembaserat lärande bör även prägla LIA-perioderna. Den studerandes egen aktivitet är en förutsättning för lärande och PBL är redskapet. Allmänt kan sägas att LIA har som syfte att ge den studerande möjligheter att relatera aktuellt kursinnehåll till verkligheten inom yrkesområdet och att under erfaren handledning få pröva sig i problemlösningsprocessens olika faser. I processen ingår att kunna se och uppfatta problem, definiera och analysera problem samt att finna olika lösningar och förklaringar och att bedöma konsekvenserna av de val som hela tiden sker. Den studerande skall under handledning tränas i att fokusera sig på lösningar och planera för förändringar. Det är viktigt att den studerande får kunskaper om och förståelse för olika behandlingsmetoder och arbetssätt i det klientnära arbetet. Den studerande skall erbjudas möjligheter att reflektera över sina praktiska arbetsuppgifter utifrån en koppling till teorin. Tid avsatt för samtal mellan den studerande och handledaren ger en möjlighet till eftertanke. C2.5.4 Stöd och uppföljning av LIA-period Vi anordnar en handledarintroduktion i Forshaga före alla LIA-perioder. Handledardeltagande sker i samråd med LIA-platsen. I samband med handledarträffen anordnas en föreläsning inom aktuellt ämne/område. Utbildningsanordnaren har backats upp av ledningsgruppen gällande föreläsare, och föreläsningsserien har rönt stort intresse även i anknytande verksamheter. I samband med föreläsningsdagen finns en tid avsatt, i regel halva dagen, för handledarinformation, och möjlighet för handledare, studerande och lärare att träffas. Informationen berör flera delar, både teoretiska och praktiska. Det ingår en gemensam genomgång av de i utbildningen ingående kursernas, inklusive LIA, kursmål och innehåll, samt hur upplägget kan se ut. Hur utbildningsanordnaren arbetar med den pedagogiska metoden Problembaserat lärande lyfts fram för diskussion och eventuella kommentarer. Vidare berörs handledarrollen, vilka förväntningar som kan finnas hos studerande och handledare. Handledare ges möjlighet att reflektera över kursernas teoretiska och praktiska delar, och även diskutera dessa med andra verksamheter i en typ av dialogkonferens. En ömsesidig och välfungerande kommunikation mellan skolan och LIA-platsen är en målsättning. Kontinuitet eftersträvas i kontakterna. Utvecklingssamtal kommer att genomföras en gång samt vid behov under LIA-perioden. I samtalet deltar den studerande, handledaren och läraren. Under samtalet sker även en utvärdering av den studerandes mål med LIA. Mötet sker på arbetsplatsen eller annan plats enligt överenskommelse. C2.5.5 LIA-periodens koppling till undervisningen LIA skall vara en tillämpning av de teoretiska kursavsnitten och ge den studerande tillfällen att delta i planering, genomförande och utvärdering av insatser inom behandlingsarbete och kriminalvård. LIA skall ha som mål att den studerande utvecklar sin förmåga att överblicka och använda kunskaperna i rätt sammanhang. Sida11/27

Före planerad LIA kommer den studerande att få göra ett eget måldokument, som skall ha mål hämtade ur utbildningens innehåll, och innehålla förslag till systematiska angreppssätt, det vill säga hur den studerande skall närma sig och nå målen. I samråd med sin lärare och handledare planerar den studerande aktiviteter och deltagande under LIAperioden, utifrån måldokumentet. C2.6 Jämställdhet I punkt B1.6 framgår att verksamheterna har ett behov av att anställa utbildad manlig personal. I vår antagningsprocess prioriterar vi därför manliga sökanden. Detta innebär att vi lyfter fram de manliga sökanden och att de kvoteras in för att få en jämnare könsfördelning. Vi tummar dock inte på kvaliteten och tar därmed inte in alla manliga sökanden. C2.7 Pedagogiska metoder och uppläggning Vi avser att använda oss av den pedagogiska metoden Problembaserat Lärande (PBL), med fokus på lösningar, främst på individ och gruppnivå. De studerande kommer under utbildningens teoretiska delar att arbeta i basgrupper, och därmed naturligt tränas i grupprocess och dynamik. De teoretiska studierna bedrivs med hjälp av PBL i form av verksamhetsanknutna och ämnesaktuella teman och projekt, där helhetssynen poängteras. PBL innebär att arbeta ämnesövergripande, med den studerande och lärandet i centrum. Under tema/projektarbetet förekommer till exempel resurslektioner, studiebesök och seminarier. Den studerande skall tidigt i utbildningen få möjligheter att göra fältstudier i olika verksamheter inom området, i syfte att knyta samman teori och praktiskt verklighet, och etablera kontakter. För att kunna utvidga det samhälleliga och det globala perspektivet kommer vi att ta in föreläsare, företrädesvis från den del av arbetslivet som medverkar utbildningen, från berörda verksamheter och organisationer. De studerande kommer att dokumentera allt sitt arbete i loggböcker, som senare skall användas i utvärderingssyfte. Redovisningsformerna varierar och kan vara både skriftliga och muntliga, individuellt eller i grupp. Muntliga gemensamma redovisningar, såsom seminarium och/eller tvärgruppsredovisningar är viktiga inslag, för att även redovisningarna skall kunna fungera som inlärningstillfällen, med betoning på dialog. I PBL ingår handledning som en naturlig del i lärarrollen. Handledningen startar alltid upp och avslutar arbetet, men kan också begäras, om behov finns utöver det planerade. Den studerande får här en möjlighet att med stöd och hjälp träna sin förmåga att hantera konflikter och kunna samarbeta med andra. Lärande i Arbete kommer att ske under handledning av personal yrkesverksamma i behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård. Den studerande kommer att få göra ett eget måldokument inför LIA, dels utifrån kursmål inom aktuella ämnesblock, dels individuella mål. Den studerande kommer att ha med sig teoretiska uppgifter att lösa under LiA-perioden. Sida12/27

Efter avslutad LIA kommer flera seminarier hållas i syfte att ytterligare vidga omvärldsperspektivet, samt kunna påbörja och följa upp etiska reflektioner och diskussioner. Vikten av kritisk granskning, vetenskaplighet och teoretisk anknytning poängteras. Studierna skall även syfta till en personlig utveckling hos den studerande och därför kommer handledning och samtal både individuellt och i grupp att praktiseras under hela utbildningstiden. Skolans förutsättningar att erbjuda handledning är god. Vi har en gedigen lärarkompetens såväl praktiskt som teoretiskt. Personalen har anställningsformer som medger fullt fokus på våra KY studerande. Inför vårt första KY intag, hösten 2002, flyttade vi in i nyrenoverade lokaler som vi därefter utvecklat vidare utefter utbildningens behov och former. Vi kan idag erbjuda tekniskt avancerade hjälpmedel och bra förutsättningar för lärgruppsarbete. Vi har tillgång till kommunens tekniker för service och vi har egna resurser för att hantera informations- och kommunikationsteknik (IKT). Vi marknadsför vår utbildning genom internet, annonser och hemsida. Vi har dessutom en riktad marknadsföring där vi bifogar vår informationsfolder. Via informationsfoldern och vår hemsida kan man ta del av krav för antagning, utbildningens nivå, mål och innehåll, våra samverkanspartners, studiefinansiering, hur man söker utbildningen, lärande i arbete (LIA), kontakter för boende, sista ansökningsdag och vem man kontaktar (telefon & mailadress) vid behov. Vid telefon- eller mailkontakt får man mer utförlig information om ansökningsförfarandet, d.v.s. hur urvalet går till. Vi informerar om hur det personliga brevet ska utformas och brevets betydelse vid urvalet. Vi beskriver arbetslivserfarenhetens betydelse och arbetsmarknadsläget. Antagna erhåller kurskallelse. Med kurskallelsen bifogas information där arbetstider, lokaler, och möjligheter till att värma mat framgår. Information om första veckan (teambuilding), studieplanering (första terminen övergripande), litteraturlista, klasslista, påminnelse om ansökan för studiemedel samt vägbeskrivning. Information om LIA beskriver att våra LIA platser har en hög säkerhetspolicy och kräver utdrag ur belastningsregistret. Den studerande står själv för kostnaderna under LIA perioden (dubbelt boende, mat och resor). Vi understryker att vi inte lämnar garantier för att tillgodose speciella behov avseende LIA plats. C2.8 Studerandeinflytande I syfte att ge de studerande inflytande sker kontinuerlig information och återkoppling/feedback gällande de olika kursernas upplägg och innehåll. Inom ramen för Problembaserat lärande (PBL) finns en inbyggd flexibilitet, fritt för den enskilde eller gruppen att välja arbetsmetoder för aktuellt tema. De studerandes synpunkter och önskemål, som kan framläggas individuellt/gruppvis, i samband med klassråd 1-2 gånger i månaden, elevrådet 1 gång i månaden eller i ledningsgruppen 1 gång per termin tas alltid i beaktande. Studerande har även deltagit i anställningsintervju av lärare. Former för studerandeinflytande beskrivs under punkt C 2.9 Kvalitetssäkring av utbildningen, speciellt punkterna C 2.9.1, C 2.9.3. Sida13/27

C2.9 Kvalitetssäkring av utbildning C2.9.1 Utvärdering av delkurser och LIA-period De studerandes värdering av utbildningen, avseende ingående kurser och andra moment samt utbildningen som sådan kommer att inhämtas både i dialogform och genom enkäter enligt nedanstående tabell. Utbildningen i sin helhet utvärderas efter en årskurs och efter genomförd utbildning. Vi samlar in de studerandes uppfattningar genom enkäter. Enkätsvaren sammanställs och redovisas i ledningsgruppen. Erfarenheterna dokumenteras. Ansvarig för utvärdering gällande arbetsmiljö, organisation och därtill hörande mål är rektor. Ansvarig för utvärdering gällande kurser är lärare. Termin 1 1. Brevskrivning 2. Lärsamtal (dialog) 3. Klassråd 4. Utvärdering kurser 5. Arbetsmiljö/ organisation (enkät) Övrigt: Elevråd 1 g/mån Ledningsgrupp Termin 2 6. Återföring 7. LIA-utvärdering 8. Lärsamtal (dialog) 9. Klassråd 10. Utvärdering kurser 11. Arbetsmiljö/organisation 12. Utvärdering/uppföljning (enkät), År 1 Övrigt: Elevråd 1 g/mån Ledningsgrupp Termin 3 13. Återföring 14. Lia-utvärdering 15. Lärsamtal (dialog) 16. Klassråd 17. Utvärdering kurser 18. Arbetsmiljö/organisation Övrigt: Elevråd 1 g/mån Ledningsgrupp Sida14/27

Termin 4 19. Återföring 20. Klassråd 21. Lärsamtal /brevet från t. 1/reflektioner (dialog) 22. LIA-utvärdering 23. Utvärdering kurser 24. Arbetsmiljö/organisation 25. Utvärdering/uppföljning (enkät), hela utbildningen Övrigt: Elevråd 1 g/mån Ledningsgrupp En metod som kommer att användas är brevskrivning. Varje studerande får till uppgift att i början av utbildningen skriva ett brev ställt till sig själv. Brevet skall innehålla tankar om varför man befinner sig på skolbänken, vilka mål man har med sina studier, vilka förväntningar man har både på sig själv och på skolan. Den studerande skall också beskriva vilka resultat han/hon önskar nå samt vilka planer vederbörande har efter studietiden. Brevet försluts och förvaras till sista terminen, då den studerande själv öppnar det och reflekterar över innehållet, i ett lärsamtal tillsammans med läraren. Med lärsamtal menas ett lärande utvecklingssamtal mellan den studerande och läraren. För båda kända mallar/underlag används i syfte att skapa möjligheter till en dialog gällande den studerandes utveckling utifrån funktion i arbetsgruppen, samt den enskilde studentens aktuella studiesituation. C2.9.2 Analys av utbildningens kvalitet Resultatet av kvalitetsarbetet sammanställs i en rapport, som för oss är ett verktyg där vi kan sätta fokus på det vi anser är viktigast för vår skolutveckling. Det är också ett redskap när vi skall jämföra vår utbildning med andra utbildningar. Dokumentation genom - Rektorsplan, ett styrdokument för skolverksamheten - Arbetslagets måldokument, som beskriver vad vi vill uppnå och vilka metoder vi valt - Lärsamtal - Återkoppling och bedömning från LIA - Sammanställning av enkäter - Pedagogiskt bokslut, där verksamheten beskriver styrkor, brister och vilka lärdomar som erhållits C2.9.3 Återkoppling av analyser och utvärderingar Återkopplingen av utvärderingsresultaten till de studerande sker såväl vid gemensamma samlingar vid terminstart och avslut (rektor) som genomgångar i klassrumsmiljö (lärare). Skolans elevråd informeras av rektor och elevrådet ges samtidigt tillfälle till återkoppling. Sida15/27

Vi genomför rapportering och återkoppling till ledningsgruppen genom flera olika forum. Vi bjuder in ledningsgruppen till Forshaga två gånger per år och i samband med detta informerar om våra resultat, förslag till eventuella förändringar och förbättringar samt ger ledningsgruppen tillfälle att diskutera och komma med återkoppling. Presentationer av utvärderingar av utbildningen presenteras vid ledningsgruppens möten och dokumenteras i mötesprotokoll. Vi håller ledningsgruppen kontinuerligt informerade via e-mail och post. Uppföljningen av åtgärder som föranleds av egenutvärderingen sker genom de individuella lärsamtalen, genom klassråd, men också under gemensamma samlingar i större sammanhang terminsvis. Varje terminsvis utvärdering skall ha en del som följer upp tidigare åtgärder. C2.9.4 Uppföljning av kvalitetsbrister Kvalitetsbrister fångas upp i vårt kvalitetssäkringssytem och hanteras på tre olika plan. Det första är hur de studerande upplever sin vardag. Det kan personalen ta del av genom olika utvärderingar eller andra fora som tidigare nämnts. Ett elevråd är organiserat vid skolan. Det andra är hur personalen uppfattar att vi når uppställda mål eller hur vi arbetar med andra mål såsom arbetsmiljö, arbetstider m.m. i organisationen. Det tredje är hur ledningsgruppen uppfattar kommunen som utbildningsanordnare och den utbildning som ledningsgruppen kvalitetssäkrar. Vi ser alla uppkomna brister som utmaningar och de hanteras i första hand mellan de studerande och lärarlaget. Rektor leder lärsamtal runt kvalitetsfrågor med lärarlaget regelbundet. Ledningsgruppen informeras om olika resultat i skolverksamheten i samband med ledningsgruppens möten. Vid dessa möten avsätts även tid för studerandefrågor där studeranderepresentanter har möjlighet att lyfta olika frågor. Beslut i kvalitetsfrågor utvecklas i första hand mellan de studerande och lärarlaget. I andra hand tas beslut mellan rektor och arbetslag. I tredje hand tas beslut i ledningsgruppen. Rektor ansvarar för att utbildningens kvalitetssäkringssytem används och fungerar. C2.10 Kunskapskontroll och betygssättning Varje teoretisk delkurs kommer att innehålla en eller flera tentamenstillfällen, då olika redovisningsformer praktiseras. Helhetssynen innebär att flera kurser kan komma att ingå i en redovisning och examination. Före tentamenstillfället kommer kriterier för betygssättning att genomgås. Examinationer kommer att ske skriftligen och/eller muntligen, individuellt eller i grupp. Gällande lärande i arbete kommer handledare, studerande och lärare i samråd att göra en skriftlig bedömning av perioden vid ett utvärderingssamtal. Utbildningsanordnaren lämnar omdöme om LIA i samråd med LIA-platsen. Som betyg på de teoretiska kurserna kommer att användas nivåerna icke godkänd, godkänd och väl godkänd. Som betyg på LIA-kurserna kommer att användas icke godkänd eller godkänd. Sida16/27

Betygsgrader: 0 (Icke Godkänd och Godkänd) 0 (Icke Godkänd, Godkänd och Väl Godkänd) 1 (Båda skalorna används) C2.11 Krav för yrkesexamen Examensbeteckning: behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård Mål och krav som ska uppfyllas för att erhålla examen: Efter avslutad utbildning med godkända tentamen i samtliga delkurser erhåller den studerande en kvalificerad yrkesexamen med inriktning mot behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård 80 poäng. En studerande som avslutar eller avbryter utbildningen utan godkända resultat i samtliga delkurser kan erhålla ett utbildningsbevis. Som betyg kommer att användas nivåerna icke godkänd, godkänd och väl godkänd. Sida17/27

Behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård, 80p 2005-08-11 Huvudmoment 2004/1682 Psykologi /socialpsykiatri 5p Mål: Kursen skall ge kunskaper om mänskligt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån aktuella psykologiska perspektiv. Kursen skall ge kunskaper om människans normala psykologiska utveckling. Kursen skall ge kunskaper om teoretiska förklaringsmodeller vid psykiska störningar av olika slag. Kursen skall ge kunskaper om hur samhällsutvecklingen förändrat situationen för människor med psykiska funktionshinder. Kursen skall ge kunskaper om livskriser och den traumatiska krisens förlopp och omvårdnad. - kunna beskriva psykisk hälsa och ohälsa utifrån psykologiska teorier - kunna redogöra för barnets normala psykologiska utveckling till ung människa och den unges beredskap för vuxenlivet - kunna beskriva tänkbara orsaker och yttringar av olika psykiska störningar i genom olika teoretiska förklaringsmodeller - kunna föreslå omvårdnadsåtgärder samt ge förslag på terapeutiska metoder för människor med psykiska och sociala funktionshinder - kunna beskriva krisens förlopp och ge förslag till stöd och hjälp i dess olika faser Etik och förhållningssätt 4p Mål: Kursen skall ge övergripande kunskaper om centrala etiska begrepp, principer och moralens utveckling. Kursen skall ge kunskaper om normer, attityder, värderingar och det egna ställningstagandets avgörande betydelse för de val människan gör i livet. Kursen skall ge kunskaper om människosynens betydelse i mötet med människor. Kursen skall ge kunskaper om olika livsåskådningar och religioner. Kursen skall vara ett led i utvecklandet av förmågan att reflektera över yrkesrollen, den empatiska förmågan och förmågan att sätta gränser för sin person och andra. - kunna föra ett resonemang utifrån centrala etiska begrepp och principer - kunna reflektera över vikten av etiska principer och riktlinjer i yrkesrollen - kunna redogöra för hur livsåskådning och religiös tillhörighet påverkar människosyn och värderingar - kunna tillämpa ett eget etiskt och moraliskt ställningstagande i det klientnära arbete - kunna hantera yrkesmässiga relationer med en empati och gränssättande som gagnar utveckling av ett professionellt förhållningssätt i ett människovårdande yrke Det Sociala Arbetsfältet 1 5p Syfte och mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunna redogöra för det sociala arbetsfältet historik och utveckling ur ett socialpolitiskt samhälleligt perspektiv. Kunna redogöra för varierande livsvillkor i den enskilde människans livssituation. Kunna beskriva samhälleliga stöd- och hjälpinsatser inom social omsorg samt hur dessa insatser organiseras och genomförs. Kunna beskriva vad socialt arbete syftar till och under vilka former det praktiska sociala arbetet kan utföras. Kunna beskriva det frivilliga sociala arbetets bakgrunder, premisser och möjligheter att fungera som komplement till samhälleligt socialt arbete. Sida18/27

Delkurs 1, Grundkurs, Det sociala arbetsfältet, 5 p. Kursen syftar till att introducera studenten i det sociala arbetsfältet som kunskaps- och verksamhetsområde. Kursen bygger på att studenten får kunskap om socialpolitikens historik och utveckling, på individ-, grupp- och samhällsnivå samt att studenten får kunskaper om människors livsvillkor i olika livssituationer. Kursen syftar också till att ge studenten kunskaper om samhälleliga stöd- och hjälpinsatser inom social omsorg och socialt arbete. Kursen genomförs av Karlstads Universitet och ger 5 högskolepoäng. 2004/1682 Sida19/27

Behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård, 80p 2005-08-11 Huvudmoment 2004/1682 Lagstiftning och Säkerhet 4p Mål: Kursen skall ge kunskaper om de lagar och författningar som gäller inom socialtjänsten och kriminalvården. Kursen skall ge kunskaper om principer för bedömning och utformning av stöd- och hjälpinsatser utifrån individuella behov och gällande lagstiftning. Kursen skall ge kunskaper om säkerhetstänkande och prevention inom institutioner och kriminalvården. Kursen skall ge kunskaper om syftet med tvångslagar och frihetsberövande och konsekvenser av frihetsberövande. - kunna redogöra för lagstiftning, centrala författningar och tillsyn inom socialtjänst och kriminalvård - kunna redogöra för ärendets gång inom socialtjänsten - kunna samverka med andra yrkeskategorier i en planering kring den enskilde ungdomen, i samverkan med den unge och dennes sociala nätverk - kunna agera med utvecklat säkerhetstänkande och prevention i det direkta arbetet inom kriminalvården och slutna institutioner - kunna redogöra för syftet med tvångsomhändertagande och frihetsberövande samt de konsekvenser detta medför för den enskilde Arbetsmiljö och organisation 2p Mål: Kursen skall ge kunskaper i arbetsmiljöarbete och lagstiftning inom området. Kursen skall ge kunskaper om organisationsteorier och ledarskapsteorier. Kursen skall ge kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete, policy och handlingsplaner. - kunna redogöra för vikten av god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för hälsa, välbefinnande och arbetstillfredsställelse - kunna redogöra för arbetsplatsens organisation utifrån teoribildning - kunna beskriva olika ledarskapsstilar och förklara skillnader i synsätt och möjliga resultat - kunna beskriva syftet med systematiskt arbetsmiljöarbete och ge exempel på policyn och handlingsplaner i arbetslivet Psykosocialt behandlingsarbete med inriktning barn och ungdomar 5p Mål: Kursen skall ge kunskaper om barns och ungdomars uppväxtvillkor i ett historiskt och nutida perspektiv med beaktande av psykiska, sociala och kulturella aspekter. Kursen skall ge grundläggande kunskaper om barns och ungdomars behov av omsorger, samt fördjupade kunskaper om olika former av bristande omsorg. Kursen skall ge kunskaper om utredningsförlopp, nätverkssamarbete och samverkan mellan olika yrkeskategorier i syfte att hjälpa och stödja barn och ungdomar med psykosocial problematik. Kursen skall ge grundläggande kunskaper om behandlingsmetoder och terapier utifrån aktuella teorier och fördjupade kunskaper om behandlarrollen i arbete med barn och ungdomar med psykosocial problematik. - kunna redogöra för barns och ungdomars uppväxtvillkor i ett historiskt och nutida perspektiv med beaktande av psykiska, sociala och kulturella aspekter Sida20/27

- kunna använda sig av kunskaper om barns och ungdomars behov av omsorger i det konkreta behandlingsarbetet - kunna definiera bristande omsorg om barn och ungdomar samt delta i samarbete kring utredning, behandling och åtgärder - kunna praktiskt tillämpa kunskaper om behandlingsmetoder och terapier i behandlarrollen - kunna etablera en meningsfull kommunikation i mötet med barnet/ungdomen med beaktande av etiska principer Behandlingsarbete inom ungdoms- och kriminalvård, 80p 2005-08-11 Huvudmoment 2004/1682 Droger, drogberoende, avvikande beteende och behandlingsmetoder 5p Mål: Kursen skall ge kunskaper om droger och drogberoende ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Kursen skall ge allmänna kunskaper om avvikande och antisocialt beteende. Kursen skall ge kunskaper om olika behandlingsmetoder vid drogberoende och missbruk, samt de synsätt som ligger till grund för både samhälleligt och frivilligt arbete med människor med drogrelaterade problem. - kunna redogöra för olika typer av droger samt deras verkningar och effekter på den enskilde individens hälsa och välbefinnande - kunna beskriva drogberoendets utveckling, symtom och prognos hos den enskilde individen i allmänhet, och hos ungdomar i synnerhet - kunna beskriva skillnader i manligt och kvinnligt drogmissbruk, gällande skadeverkningar och konsekvenser för individen och dennes närmaste - kunna redogöra för synen på droger och drogberoende ur en socioekonomisk och samhällelig aspekt, både på nationell och internationell nivå - kunna delta i och praktiskt utföra hjälp och stödinsatser för människor med drogrelaterade svårigheter, arrangerade av samhälle och frivilliga organisationer - kunna aktivt delta i planering, utförande och utvärdering av vård och behandling avsedd för personer med drogproblematik - kunna göra en enklare bedömning av om ett avvikande och/eller antisocialt beteende föreligger LIA period 1, Placering i behandlingsarbete 9p Mål: Kursen skall ge praktiska erfarenheter av att arbeta som behandlare inom ungdoms- / missbruksvården. Kursen skall ge praktiska kunskaper om och insikt i olika behandlingsmetoder och arbetssätt i det klientnära arbetet. Kursen skall ge praktiska kunskaper i att planera, genomföra och utvärdera behandlingsinsatser i samverkan med andra inom yrkesområdet. - kunna använda sig av kunskaper om barns och ungdomars behov av omsorger i det konkreta behandlingsarbetet - kunna samverka med andra yrkeskategorier i en planering kring den enskilde, tillsammans med den enskilde och dennes sociala nätverk - kunna redogöra för arbetsplatsens organisation utifrån teoribildning - kunna agera med utvecklat säkerhetstänkande och prevention i det direkta arbetet inom slutna institutioner - kunna definiera bristande omsorg om barn och ungdomar samt delta i samarbete kring utredning, behandling och åtgärder - kunna praktiskt tillämpa kunskaper om behandlingsmetoder och terapier i behandlarrollen - kunna etablera en meningsfull kommunikation i mötet med den enskilde med beaktande av etiska principer - kunna delta i och praktiskt utföra hjälp och stödinsatser för människor med drogrelaterade svårigheter, arrangerade av samhälle och frivilliga organisationer Sida21/27

- kunna aktivt delta i planering, utförande och utvärdering av vård och behandling avsedd för personer med drogproblematik - kunna göra en enklare bedömning av om ett avvikande och/eller antisocialt beteende föreligger Samtalsmetodik 2p Mål: Kursen skall ge grundläggande kunskaper i samtalsmetodik, individuellt och i grupper. Kursen skall ge fördjupade kunskaper och färdigheter i samtalsteknik som understödjer bedömning och intervention med individer och grupper. - Kunna redogöra för grunderna i samtalsmetodik - Kunna redogöra för samtalstekniker som understödjer bedömning och intervention med individer och grupper - Kunna praktiskt utföra bedömande och behandlande samtal med individer och grupper Sida22/27