2 (10)
3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors frihet att forma sina egna liv. Vägen framåt är inte att var och en får lösa samhällsproblemen själva. Ska vi som land framgångsrikt möta den ökade internationella konkurrensen måste vi samarbeta mer och gemensamt investera i utbildning för att rusta unga människor för att möta framtiden. Varje år den borgerliga regeringen innehaft makten har resultaten i skolan försämrats, sex år i rad. Samtidigt minskar likvärdigheten i skolan. Därtill minskar andelen unga som får möjlighet att studera på högskola eller universitet då regeringen drar ned på antalet studieplatser. Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. Partistyrelsen förslår nu den kommande Socialdemokratiska partikongressen att sätta upp tre nya utbildningspolitiska mål; för grundskolan, gymnasiekompetens och den högre utbildningen. Dessa ambitiösa mål ska vara styrande för utformandet av den socialdemokratiska politiken. Vårt självklara mål är att alla elever ska nå målen i grundskolan. På vägen dit, vill vi, till år 2020 halvera andelen elever i grundskolan som inte är behöriga att påbörja ett av gymnasieskolans nationella program, från idag drygt 12 till 6 procent. Vårt mål är att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen. På vägen dit, vill vi, till år 2020 minska andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det, från idag cirka 8 till 5 procent. Vårt mål är att hälften av 30-34-åringarna ska ha genomgått en minst 2-årig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) år 2020. Det innebär en ökning från drygt 43 till 50 procent.
4 (10) Vårt självklara mål är att alla elever ska nå målen i grundskolan. På vägen dit, vill vi, till år 2020 halvera andelen elever i grundskolan som inte är behöriga att påbörja ett av gymnasieskolans nationella program, från idag drygt 12 till 6 procent. För sjätte året i rad är det en lägre andel av eleverna i grundskolan som är behöriga att komma in på ett av gymnasieskolans nationella program. Det är nu så många som 12,4 procent av eleverna som inte är behöriga att gå vidare till gymnasiet. Att en så stor andel av eleverna i grundskolan inte når målen är ett av våra stora samhällsproblem. Den negativa utvecklingen i grundskolan går att vända, men det kräver en tydlig och konkret målsättning samt nödvändiga investeringar. OECD förordar i sin rapport No More Failures: Ten Steps To Equity In Education att det sätts tydliga mål för utbildningssystemet. Genom mål för såväl grundskolan och gymnasiekompetens ska politiken tydligt styras mot att uppnå dessa mål. Regeringen saknar helt målsättning för utvecklingen av måluppfyllelsen i grundskolan. Grunden för att alla elever ska nå sin fulla potential är att höja kvaliteten i skolan. Det är ett långsiktigt arbete som kräver politiska och ekonomiska prioriteringar. Socialdemokraterna föreslog i alternativet till statsbudget 2013 1 stora investeringar i skolan, om totalt 3 miljarder kronor. - Investera i lärarna Det finns inget viktigare för en elev än att möta en skicklig och engagerad lärare. Det är grunden för en bra skola. Läraryrket behöver stärkas och utvecklas och lärare måste ges bättre möjligheter till kompetensutveckling och karriär. Högre kunskapsresultat i den svenska skolan kräver att många duktiga och ambitiösa studenter väljer att utbilda sig till lärare. Då måste det också löna sig att vara en skicklig lärare. Därför vill vi se fler karriärvägar för lärare i skolan. Vi vill också attrahera de bästa lärarna till skolor med de största utmaningarna och ge mer betalt till de lärare som i dessa skolor tar på sig ett större ansvar för skolans och elevernas utveckling. Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr
5 (10) - Stärk det pedagogiskt ledarskap i skolan Ett bra ledarskap är avgörande för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett klimat med höga förväntningar och strävan efter att utvecklas. Rektorerna måste ges tillräckliga förutsättningar för att kunna fullgöra sitt komplexa uppdrag, och först och främst det centrala uppdraget som pedagogiska ledare. Vi vill stödja Sveriges rektorer så att de kan utvecklas i sin roll som pedagogiska ledare. Stärk det pedagogiska ledarskapet i skolan, 50 mkr - Mindre klasser Vi vill minska klasstorleken i de lägre årskurserna rejält. Både internationell och svensk forskning pekar på att detta är ett effektivt sätt att höja resultaten. Mindre klasser möjliggör en högre kvalitet i undervisningen. Det ger mer tid för lärarna med varje enskild elev och möjliggör att varje elev ges stöd i sin utveckling. Elever som har svårigheter i skolan ska tidigt och kraftfullt ges stöd. Det krävs för att höja resultaten i skolan. Mindre klasser i lågstadiet, 2 000 mkr - Obligatorisk förskoleklass Alla barn har rätt till en riktigt bra start i livet. För att ge alla barn en bra start på sin skolgång vill vi att förskoleklassen för sexåringar görs obligatorisk. Om barn inte stimuleras under den period i deras liv då de kan lära som mest riskerar de att hamna efter under sin skolgång. Att gå i förskoleklass ger barn möjligheter att nå sin fulla potential i skolan. Obligatorisk förskoleklass, 140 mkr - Forskningsinstitut för lärande För att lyckas med att förbättra resultaten i svensk skola måste skolan leva upp till kravet på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En viktig del i arbetet för att så ska ske är att forskning som är relevant för skolan systematiseras, sprids och kommer till användning av lärare och rektorer i Sveriges alla skolor. Ett särskilt forskningsinstitut för lärande ska bildas. För att forskningsresultat ska omsättas i praktiken krävs ett verksamhetsnära perspektiv och ett nära samarbete med professionen. Vi vill därför ge det föreslagna forskningsinstitutet för lärande uppdraget att också arbeta med skolutveckling, i nära samarbete med landets lärosäten, skolverk/skolinspektion samt kommuner och fristående skolor. Uppbyggnad av forskningsinstitut för lärande 25 mkr
6 (10) - Sommarskola Cirka 13 000 elever lämnar årligen grundskolan utan behörighet för att komma in på något av gymnasieskolans nationella program. Samhället och skolan har en skyldighet att se till att varje elev får reella möjligheter till fullständiga betyg. På samma sätt har eleverna själva en skyldighet att ta vara på de möjligheter som ges. Sommarlovet är ungefär tio veckor långt. Vi vill använda dessa veckor klokt. Idealet är att inga elever ska behöva gå i skolan på sommaren. Men för de elever som lämnar eller riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg ska en del av sommarlovet ägnas åt att lära sig det man inte lärt sig under året. De ska få mer undervisningstid med professionella lärare. Sommarskola, 130 mkr - Stöd till skolor med tuffa förutsättningar Alla elever har rätt att få en undervisning som gör att de når målen i skolan. De 50 skolor som har tuffast förutsättningar ska få ökade resurser för att utveckla skolan och undervisningen så att fler elever ska nå målen i skolan. Stöd till skolor med tuffa förutsättningar, 100 mkr - Läxhjälp för alla Hjälp med läxorna ska inte vara förunnat bara några barn, utan alla barn ska erbjudas läxhjälp. Vi vill genomföra en stimulans för mer läxhjälp i grundskolan för alla. Det ska vara upp till skolan att organisera läxhjälpen på det sätt som skolan ser fungerar bäst. För de yngre barnen ser vi att läxhjälpen företrädesvis kommer att bedrivas inom ramen för fritidshemmen då drygt åtta av tio elever på lågstadiet går på fritids under eftermiddagarna. Vi ser också gärna att skolor samarbetar med ideella föreningar för att erbjuda alla elever läxhjälp. Läxhjälp till alla elever, 110 mkr Vårt mål är att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen. På vägen dit, vill vi, till år 2020 minska andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det, från idag cirka 8 till 5 procent. Jobb som inte kräver en gymnasieutbildning har försvunnit i rask takt samtidigt som jobb som kräver en högre utbildning har ökat i omfattning. I dag krävs en gymnasieutbildning för att klara sig bra på arbetsmarknaden och i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Det blir tydligt inte minst när man studerar ungdomars arbetslöshet. Den viktigaste orsaken till att ungdomar är
7 (10) långvarigt arbetslösa är just bristande utbildning. Unga utan en fullständig gymnasieutbildning har en mycket utsatt position på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög än för unga som har en gymnasieexamen. Socialdemokraterna formulerar därför ett nytt ambitiöst mål för gymnasiekompetens. Idag är det cirka 8 procent av 18-24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar för att göra det. Regeringens mål inom ramen för Europa 2020 är att andelen 18-24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara högst tio procent år 2020 2. Regeringen saknar således helt målsättning för att minska andelen som inte har gymnasiekompetens fram till 2020. Det är uppseendeväckande att regeringen inte har några ambitioner på detta område. - Investera i gymnasieskolan Samtidigt som regeringen saknar målsättning om att minska andelen unga utan gymnasieexamen så skär regeringen ner på gymnasieskolan. Regeringen skar ned med 675 miljoner kronor under 2012 och planerar att skära ned med ytterligare 1360 miljoner kronor under 2014. Socialdemokraterna accepterar inte nedskärningarna och avsätter istället resurser att investera i gymnasieskolan och dess lärare. Därtill krävs förändringar av gymnasieskolan. - Utbildningskontrakt Vi vill också införa ett utbildningskontrakt för unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. Utbildningskontraktet innebär att den unge arbetslösa ska anvisas en individuellt utformad utbildningsplan som leder till gymnasieexamen. Om man inte fullföljer detta kontrakt får man ingen ersättning. Krav och stöd ska gå hand i hand för att unga ska slutföra sin utbildning och stå starkare på arbetsmarknaden. Vårt mål är att hälften av 30-34-åringarna ska ha genomgått en minst 2-årig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) år 2020. Det innebär en ökning från drygt 43 till 50 procent. Andelen yrkesverksamma som återkommer till högskolan för att vidareutbilda sig bör också öka.
8 (10) Kraven på utbildning stiger och allt fler jobb kommer att kräva en högre utbildning. Om svenska företag ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen på världsmarknaden och leda utvecklingen måste de kunna rekrytera kompetenta medarbetare. Detta kräver att andelen högskoleutbildade blir fler inte färre. Utbyggnaden av högskolan i Sverige under 1990-talet resulterade i en påtaglig höjning av utbildningsnivån i den unga befolkningen. Sedan början av 1990-talet och fram till och med 2003 mer än fördubblades antalet helårsstudenter i den svenska högskolan. Men med regeringens politik får nu en lägre andel av de unga möjlighet att studera vidare. I ett läge då ungdomsarbetslösheten är skyhög och antalet sökande till högskolor och universitet är högre än någonsin väljer regeringen att dra ned på antalet högskoleplatser. Det ligger dock helt i linje med regeringens mycket låga målsättning på området. Regeringens mål för Sverige är att andelen 30 34-åringar med högre utbildning ska vara 40 45 procent år 2020 3. Idag ligger nivån på drygt 43 procent. Den svenska regeringens målsättning är således att utvecklingen kan stå still eller gå bakåt de närmaste tio åren. Det är anmärkningsvärt att Sveriges regering har så låga ambitioner för Sveriges unga och den högre utbildningen. Sverige förlorar just nu konkurrenskraft i förhållande till andra länder. En ny rapport från Högskoleverket 4 visar att Sverige ligger på sista plats bland de nordiska länderna när det gäller ungas examensfrekvens från högre studier. Island ligger högst på 60 procent, följt av Danmark och Finland på 50 procent. Norge hade en examensfrekvens på 42 procent. I Sverige var motsvarande andel bara 37 procent. Men Sverige kommer inte bara ligga illa till jämfört med de andra nordiska länderna. Sverige kommer även att ligga under genomsnittet i OECD under de kommande åren och länder som Slovakien, Irland och Polen kommer att ha en mer välutbildad ung befolkning. - Fler utbildningsplatser i den högre utbildningen Socialdemokraterna accepterar inte regeringens nedskärningar. Vi vill i stället bygga ut högskolan och yrkeshögskolan med fler studieplatser. I förslaget till statsbudget för 2013 investerade socialdemokraterna i 11 500 fler platser på högskola, universitet och yrkeshögskola.
- Högre kvalitet i den högre utbildningen Samtidigt som vi investerar i att fler ska ges möjlighet till högre studier vill vi investera mer i högskoleutbildningarnas kvalitet. I förslaget till statsbudget för 2013 investerade vi 200 miljoner kronor mer i kvalitet än den borgerliga regeringen. 9 (10)