Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006 Småföretagens utlandsetablering myter och verklighet I den officiella statistiken har vart tionde småföretag export till andra länder, men Småföretagsbarometern visar att andelen är större om också de riktigt små företagens export räknas in. Vart femte småföretag har direkt export eller import. Mer än vart tredje småföretag har någon form av utlandsengagemang. Vi bedömer att andelen kommer att stiga, men relativt långsamt eftersom få småföretag förutser utlandsetablering inom de närmaste tre åren. Småföretagen är mest internationella i storstadsregionerna, men även län som Halland, Norrbotten, Kronoberg, Värmland och Jönköping ligger i topp. Örebro län intar bottenplatsen. De länder som småföretagen etablerar sig i är i första hand Norden, Nord- och Sydeuropa. Redan idag är 8 % av småföretagen aktiva i Kina, och denna andel väntas öka. Växande marknader i utlandet och en ökad konkurrens är de viktigaste skälen till småföretagens utlandsetableringar. Endast 6 % av småföretagen har förlagt delar eller hela produktionen utomlands. De viktigaste problemen som småföretagen upplever i samband med utlandsetablering är svårigheter att förstå regelverk och företagskultur, följt av problem att finna tillförlitliga och kunniga samarbetspartners. Småföretagens potential i utlandet är inte fullt utnyttjad. Inte enbart andelen företag med utlandsverksamhet är viktig, utan också kvaliteten i satsningarna. Företagen behöver vara ordentligt förberedda för att klara den ökade konkurrensen. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Hög tid att förstå småföretagens internationalisering Vi har under många år vant oss vid att våra storföretag är internationella. Det faktum att allt fler länder deltar i världshandeln och på den globala arbetsmarknaden, utvecklingen av ny teknologi och nya organisationsformer har gjort det alltmer lönsamt att sälja och verka på utländska marknader. Frågan är hur internationella våra småföretag blivit. Inte minst är det viktigt att fokusera mer på småföretagen, med hänsyn till att dessa väntas utgöra en allt viktigare pusselbit i det svenska tillväxtpusslet. Denna rapport syftar till att ge en bild av hur svenska småföretag i dagsläget har ett direkt engagemang i utlandet och vilka planer de har för framtiden. Den tar även upp problemställningar som är relaterade till småföretagens situation på globala marknader och analyserar behoven av ekonomisk-politiska förändringar. Undersökningen är baserad på intervjuer med 4 025 företag, genomförda av SIFO Research International i samband med höstens Småföretagsbarometer. Varför småföretagen verkar i utlandet Att ett företag enagerar sig utomlands kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om export eller import av varor och tjänster. Det kan också handla om att välja en utländsk leverantör för viktiga insatsvaror, eller att förlägga hela eller delar av produktionen utomlands. En annan typ av utlandsengagemang är att samarbeta med en partner i utlandet eller ha en agent för företagets varor eller tjänster. Vi har inkluderat alla dessa former i begreppen utlandsengagemang och utlandsetablering. Det finns ett stort antal orsaker till vad som driver fram att företagen väljer att etablera sig utomlands eller öka det globala engagemanget. För många företag är orsakerna ofta flera och samverkande. Det allra viktigaste skälet uppger företagen vara att få tillträde till växande marknader. Nästan två tredjedelar nämner detta som en viktig drivkraft (63 %). Att levnadsstandarden ökar snabbare i utlandet och att antalet potentiella kunder stiger innebär fler försäljningsmöjligheter för svenska småföretag. Även småföretagen vill dra nytta av växande marknader i utlandet Nästan fyra av tio företag medger att globaliseringen och den ökade konkurrensen kräver att företaget expanderar utomlands. När stora och medelstora företag investerar allt mer på utländska marknader, tvingas många småföretag följa efter. 2 Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006
Orsaker till utlandsengagemang, andel av företag som är etablerade utomlands eller har planer på utlandsetablering (%) 0 10 20 30 40 50 60 70 Växande marknader Globaliseringen kräver det Nya idéer/teknologi Minska inköpskostnader Minska produktionskostnader Mättad hemmamarknad Annat Källa: Småföretagsbarometern, hösten 2006 Ett relaterat skäl, som uppges av 36 % av företagen, är att få tillgång till nya idéer och ny teknologi genom utlandsetableringen. På så sätt är det lättare att möta den ökade konkurrensen på världsmarknaden. Att minska produktionskostnader och förbättra lönsamheten är viktigt för 26 % av företagen, medan något fler (30 %) ser möjligheter att minska inköpskostnader och förbättra marginalerna på så sätt. Att förbättra lönsamheten är en annan orsak till utlandsetableringar, men inte den viktigaste. Även i tider av god lönsamhet såsom i nuläget är det många småföretag som ser möjligheter att växa ytterligare genom att expandera utomlands. Det minst viktiga skälet är att marknaden i Sverige känns mättad för företagets produkter. Det är endast 22 % av företagen som nämner denna anledning till vad som driver fram en etablering eller ett ökat utlandsengagemang för företaget. Detta är en indikation på att expansionen utomlands kan ske parallellt med expansionen på hemmaplan. En mättad hemmamarknad är det minst viktiga skälet till utlandsetablering Det finns skillnader mellan branscherna. Samfärdsel, tillverkningsföretag och uppdragsverksamhet nämner oftare än andra företag att de vill få tillgång till växande marknader. Elektronikindustrin och övriga privata tjänster har ett relativt stort intresse att minska produktionskostnader. Tillverkande företag, inklusive elektronikindustrin, har även ett mer utpräglat intresse att minska inköpskostnader. Att hemmamarknaden skulle vara mättad uppges oftare av tillverkande företag, övriga privata tjänster och samfärdsel. Inte oväntat har elektronikindustrin ett mer tydligt intresse att få tillgång till nya idéer och ny teknologi, men mer förvånande är att detta skäl också anges av en relativt stor andel av främst de större småföretagen inom samfärdsel och övriga privata tjänster. Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006 3
Globaliseringen som drivkraft är en viktig anledning för alla branscher, men än viktigare för elektronikföretagen samt samfärdsel och övriga privata tjänster. Vad statistiken hittills har visat Det är de stora och medelstora företagen som svarar för huvuddelen av svensk export. Endast 7 % av småföretagen har exportmarknaden som sin huvudsakliga slutkund enligt Småföretagsbarometern. Statistiska Centralbyrån (SCB) visar på sin hemsida att det enligt företagsregistret finns 217 404 småföretag med 1 49 anställda. Om jordbruksverksamhet, föreningar, stiftelser och offentlig verksamhet räknas bort kvarstår ca 185 000 företag. Nära 25 000 av dessa har någon form av export, vilket innebär en andel på 13 %. Problemet med dessa uppgifter är att småföretag som exporterar mindre än 4,5 miljoner under en rullande tolvmånadersperiod inte behöver redovisa sin export till EU-länder. Därmed försvinner en del av småföretagen som har en mindre del av sin omsättning på export. För importerande företag är gränsen 2,2 miljoner för rapportering. Anledningen till skillnaden i gränsvärden är att ett EU-direktiv stipulerar att 97 % av handeln måste täckas. På exportsidan täcker företagen upp detta ned t o m 4,5 miljoner, medan det på importsidan behövs fler av de mindre företagen för att nå upp till 97 %. I syfte att begränsa småföretagens rapporteringsskyldigheter (vilket är ett gott syfte) får vi inte den helhetsbild av småföretagens internationalisering som krävs för att förstå deras situation. Därför behövs den här typen av urvalsundersökningar som komplement. EU-medlemskapet innebär att färre företag rapporterar export och import inom EU Officiell statistik underskattar småföretagens utlandsengagemang När Sverige gick med i EU blev det svårare att jämföra internationaliseringen med tidigare år, eftersom utlandsandelen då sjönk. Tidigare statistik från mitten av 1990-talet visade att en högre andel av småföretagen då var beroende av exportmarknaden, men då ingick även småföretag som var underleverantörer till andra svenska exporterande företag. Exportberoendet angavs då till ca 40 % av samtliga småföretag. Vi undersöker i denna rapport småföretagens direkta engagemang i utlandet genom att ställa frågor till ett urval av småföretagen. Undersökningen visar att det totala direkta engagemanget är mycket större än vad som tidigare redovisats, men att det inte med lätthet går att göra jämförelser med tidigare år. Vart tredje företag har affärer med utlandet Ett företag kan ha ett direkt engagemang i utlandet eller vara underleverantör till andra företag med utländska affärer. Denna analys fokuserar endast på de företag som har egna direkta affärer med utlandet. För samtliga företag med mellan 1 och 49 anställda har 36 % någon typ av engagemang i utlandet. Det kan handla om export, import, produktion i utlandet, samarbete med agenter eller andra samarbets- 4 Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006
partners. För småföretag som befinner sig i en expansionsfas är andelen 40 %. Företag som har någon form av utlandsengagemang i respektive bransch och storleksklass, andel av totalt antal småföretag (%) Förädlingsvärde Antal företag Elektronik 74 53 Partihandel 71 71 Tillverkning 59 50 Sällanköp 43 45 Expansion 40 37 5-19 anställda 39 39 Uppdragsverksamhet 36 34 Totalt 36 35 20-49 anställda 36 37 1-4 anställda 31 33 Detaljhandel 30 34 Samfärdsel 23 19 Övriga privata tjänster 22 36 Byggnads 19 13 Hotell & Restaurang 14 12 Källa: Småföretagsbarometern, hösten 2006 (i tabellen finns viktade uppgifter efter förädlingsvärde respektive antal företag) Inte oväntat har tillverkande företag, inklusive elektronik, samt partihandeln den högsta andelen företag med utlandsengagemang. Att andelen skulle vara högre i medelstora småföretag än i de större var något förvånande. Den lägsta graden av utlandsengagemang hittar vi inom hotell och restaurang. Troligen är dock denna andel en underskattning, eftersom gäster som är från utlandet inte alltid finns med i statistiken. Även i byggnadsindustrin är andelen förhållandevis låg, men det finns all anledning att förvänta sig att denna stiger i framtiden till följd av ökade kontakter i Östersjöregionen. I vissa branscher har affärerna med utlandet underskattats Vart femte småföretag är exportör eller importör Att satsa på export innebär ökade försäljningsmarknader för företagets produkter och i förlängningen större vinstmöjligheter. Vart femte småföretag (20 %) har en direkt varu- eller tjänsteexport till annat land. För småföretag i expansionsfas är andelen 22 %. Mätt genom att vikta med förädlingsvärdet är andelarna 23 % respektive 25 %. Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006 5
Andel småföretag som har direkt varu- eller tjänsteexport till andra länder (%) Förädlingsvärde Antal företag Elektronik 60 40 Tillverkning 45 34 Partihandel 41 38 Uppdragsverksamhet 27 25 Totalt 23 20 Sällanköp 18 16 Samfärdsel 16 15 Detaljhandel 12 12 Övriga privata tjänster 12 20 Byggnads 8 6 Hotell & Restaurang 3 4 Källa: Småföretagsbarometern, hösten 2006 Majoriteten av småföretagen har en lägre andel än 20 % av omsättningen som går på export. Detta förklarar varför så många småföretag faller bort när ribban för rapportering sätts relativt högt (inte minst för att minska uppgiftsbördan i småföretagen). Det är i första hand i elektronikindustrin som företagen i större utsträckning har en större del av omsättningen på export. Många småföretag exporterar mindre än en femtedel av omsättningen När det gäller branscher är tillverkande företag av naturen de mest exportinriktade. Hela 60 % av elektronikföretagen har en direkt export, medan andelen är något lägre för tillverkningsföretagen, 45 %. Även partihandeln är exportinriktad med en andel på 41 %. Bland tjänsteföretagen är det huvudsakligen uppdragsverksamheten som riktas till utlandet med en andel på 27 %. Mätt som antal företag minskar dock skillnaderna mellan uppdragsverksamhet och övriga privata tjänster. Det är vanligare att företagen inom hotell och restaurang, byggnadsindustri och detaljhandel har fokus på den svenska marknaden, och exportandelen är jämförelsevis låg. Även när det gäller inköp har nästan vart fjärde företag (24 %) en direkt import av varor eller tjänster. Fördelningen mellan branscher är likartad den för exporten. Genom att göra inköpen i annat land kan inköpskostnaderna pressas, vilket leder till lägre produktionskostnader och bättre vinstmöjligheter. 6 Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006
Andel småföretag som har direkt varu- eller tjänsteimport från andra länder (%) Förädlingsvärde Antal företag Partihandel 62 61 Elektronik 62 43 Tillverkning 38 30 Sällanköp 34 37 Detaljhandel 24 29 Totalt 24 22 Samfärdsel 17 14 Uppdragsverksamhet 15 14 Byggnads 11 7 Övriga privata tjänster 8 13 Hotell & Restaurang 5 5 Källa: Småföretagsbarometern, hösten 2006 Nästan vart femte företag (19 %) har valt en utländsk leverantör för viktiga insatsvaror i produktionen. Här är branschfördelningen likartad för import i allmänhet. Med hänsyn till att produktionskostnaderna många gånger är lägre i utlandet, inte minst utanför EU, förutses denna andel öka i framtiden. Redan idag uppger större inköpare att de förväntar sig att svenska leverantörer kommer att få det allt svårare att klara konkurrensen, framför allt i avseende på pris. Inköparnas omvärldsrapport, en studie av Swedbank och Silf från april i år visar att den utländska inköpsandelen kommer att öka framöver. Var fjärde inköpare ansåg att svenska underleverantörer inte längre kommer att framstå som konkurrenskraftiga. Många av de svenska småföretagen är just en del av dessa underleverantörer, men det vore även rimligt att förvänta sig att svenska småföretag själva hakar på trenden att globalisera inköpet, men med viss fördröjning. Räkna med att fler småföretag gör sina inköp i utlandet Få småföretag har lagt ut produktion i utlandet Ett ytterligare sätt att pressa kostnaderna i företaget är att förlägga produktion i länder där arbetskraftskostnaderna är lägre. Ett annat skäl till denna typ av utlandsetabelring kan vara ett behov att geografiskt komma närmare slutkunderna. Endast 6 % av småföretagen har förlagt delar eller hela produktionen i utlandet. För de allra flesta småföretag är detta således ännu inte en fullföljd strategi. Mätt i termer av förädlingsvärde är det i elektronikindustrin och i partihandeln vart femte företag och i tillverkningsindustrin vart tionde företag som producerar hela eller delar av sortimentet i utlandet. Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006 7
Vart tionde småföretag har hittat utländska partners Att samarbeta med en partner eller att ha en agent i utlandet kan vara språngbrädan till en mer fast utlandsetablering. Det är ett sätt att lättare nå ut med produkterna, utan att investera mycket i tid och kunskap. Agenter agerar i företagens namn, och har den lokala kännedomen och nätverken som krävs för att nå ut till kunderna. Vart tionde småföretag har ett sådant samarbete. Vanligast är detta inom elektronikföretagen där vart femte företag har hittat en samarbetspartner/agent i utlandet. Mätt i termer av förädlingsvärde är andelen 32 %. Att arbeta med en utländsk agent kan vara det första steget mot export Vart femte partihandelsföretag och vart sjätte tillverkningsföretag arbetar efter samma principer. Bland konsultföretagen, inom uppdragsverksamheten har 12 % någon form av utländsk samarbetspartner. Endast 2 % av byggnadsföretagen har någon form av samarbetspartner i utlandet. Det är ett utslag av en låg utlandsetablering generellt sett i branschen, och att byggnadsföretagen just nu är inne i en period av stark efterfrågan på hemmamarknaden. Här finns dock en potential för att utöka kontakterna med utlandet. Småföretagen mest internationella i Göteborg Om vi analyserar i vilka delar av Sverige småföretagen är mest internationella framkommer att det i första hand är i storstadsregionerna. I Göteborgsregionen har nästan vartannat småföretag ett engagemang i utlandet. Även i Malmö och i Stockholm är andelen internationella småföretag högre än riksgenomsnittet. Andra län som har en hög internationaliseingsgrad är Halland, Norrbotten och som väntat Kronoberg/Jönköping där Gnosjöandan även inkluderat en öppenhet gentemot utlandsaffärer. I Värmland och Fyrbodalsregionen är utlandskontakterna i första hand riktade gentemot Norge, medan Finland har en hög representation av kontakterna med Norrbotten och Västerbotten. Lika väntat är det att Danmark utgör ett viktigt land för Skåneföretagen. Bland länen som har en förhållandevis låg internationaliseringsgrad bland småföretagen hittar vi flera i ett utvidgat Mälardalen: I botten finns Örebro, Västmanland, men även Uppsala och Södermanland ligger något under riksgenomsnittet. Antagligen lockar hemmamarknaden i större utsträckning i denna region. Potentialen är stor, inte minst om regionen ska ta för sig i Österjösammanhang. I Mälardalen har små företag potential att öka sitt engagemang i utlandet Om vi studerar var expansionsplanerna finns ser vi intressant nog att Kalmarföretagen förväntar sig att öka sitt utlandsengagemang. Är det Kinas satsningar som slagit igenom på företagens förväntningar? Även Sjuhäradsbygden och Västernorrland är expansionsvilliga i kontakterna med utlandet. Skaraborg utmärker sig som den region där expansionsplanerna är minst. Endast 13 % av redan internationella småföretag planerar att öka utlandsengagemanget inom de närmaste tre åren, medan motsvarande andel i grannregionen Sjuhärad är hela 60 %. 8 Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006
Bland företag som ännu inte internationaliserats finns planer på etablering utomlands i första hand i storstäderna Göteborg, Stockholm och Malmö. Även Uppsala och Jämtlands län har förhållandevis andra län en hög andel företag som står redo att ta första steget ut i världen. Andel av det totala antalet småföretag som har en etablering i utlandet uppdelat på län och regioner(%) Län/region Andel företag Göteborgsregionen 46 Skåne 43 Halland 41 V Götaland 38 Norrbotten 38 Kronoberg 37 Stockholm 36 Värmland 36 Jönköping 35 Sjuhärad 35 Totalt 35 Västerbotten 33 Uppsala 30 Södermanland 30 Gotland 29 Västernorrland 29 Jämtland 29 Kalmar 28 Dalarna 28 Blekinge 27 Gävleborg 26 Fyrbodal 25 Östergötland 24 Skaraborg 22 Västmanland 21 Örebro 20 Källa: Småföretagsbarometern, hösten 2006 Norden och Tyskland viktigaste länderna Vilka länder är då de företag som är etablerade utomlands verksamma i? Närmare 40 % är verksamma i Norge eller Danmark och drygt 30 % i Tyskland, Finland och övriga nordeuropa inklusive Storbritannien. Dessa länder är de allra viktigaste för nästan samtliga branscher. Våra nordiska grannar är som väntat i topp På nästa nivå hamnar länderna i Sydeuropa med en andel kring 25 %. Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006 9
Andel utlandsetablerade företag engagerade i resp. land eller landgrupp (%) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Norge Danmark Tyskland Finland Övriga Nordeuropa inkl Storbr. Sydeuropa USA och Kanada Baltikum Öst- och mellaneuropa Annat land Kina Sydostasien Fd Sovjetunionen Japan och Sydkorea Latinamerika Indien Nordafrika inkl. Mellanöstern Övriga Afrika 5 5 4 4 3 3 8 7 13 12 12 11 26 31 30 34 39 39 Källa: Småföretagsbarometern, hösten 2006 Lite längre ned hittar vi en tredje nivå med länderna i Baltikum samt i Öst- och Mellaneuropa. Här är andelen kring 12-13 %. Även USA och Kanada har en motsvarande andel. En fjärde nivå är Kina (8 %) och Sydostasien (7 %). Kina har redan passerat flera andra viktiga länder i Asien. En sista och femte nivå är Japan, Korea och Indien med en andel kring 4-5 %. Här hittar vi även länderna i f d Sovjetunionen, i första hand Ryssland, som ännu inte nått upp till samma nivå som Baltikum och Östeuropa. Kina har redan passerat flera länder i Asien Även om Nordeuropa har en fortsatt stark ställning i urvalet av länder inte minst som en konsekvens av närhet och ekonomisk styrka, ökar länderna utanför OECD-området successivt sin marknadsandel när det gäller export, import och direktinvesteringar. Det märks även när det handlar om svenska företags engagemang. Om vi studerar de större företagens syn på kommande länder utifrån Inköparnas omvärldsrapport för exempelvis varuinköp ligger Kina, Polen, Tyskland, Tjeckien och Indien i topp. Andra länder som inköpare anser bli allt viktigare är de baltiska länderna, Ungern och Ryssland. På tjänstesidan är Polen, Kina, Baltikum och Indien på frammarsch. Det är rimligt att anta att dessa länder kommer att bli alltmer intressanta även för mindre företag, något som kommer att visa sig i kommande undersökningar. Öst- och mellaneuropa, Ryssland och Kina är på frammarsch bland inköpare Utlandsaffärer ger mersmak Bland företag som redan är etablerade i utlandet finns planer på att expandera. Mer än vart tredje företag (37 %) förutser en expansion inom det närmaste året (28 %) eller inom de närmaste tre åren (9 %). 10 Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006
Hälften av elektronikföretagen kommer att expandera inom det närmaste året. Drygt 30 % av företagen inom tillverkning, partihandel och uppdragsverksamhet planerar också att expandera inom kort. Expansionsplaner bland företag som redan är etablerade i utlandet (%) inom det närmaste året eller inom tre år 60 50 40 30 50 56 47 35 34 43 42 32 38 37 29 28 Närmaste året Inom tre år 30 32 20 10 0 Elektronik Uppdragsverksamhet Partihandel Tillverkning Expansionsföretag Totalt Hotell & Restaurang Källa: Småföretagsbarometern, hösten 2006 Det finns också företag (8 %) som har ovissa planer. Likväl funderar de kring en utvidgning. Hälften av alla småföretag som redan är etablerade utomlands saknar i dagsläget planer om expansion. Svårt att ta första steget Bland de två tredjedelar av småföretagen som inte är etablerade på något sätt i utlandet, är det få som har utlandsplaner. Endast 2-3 % kommer med stor sannolikhet att etablera sig utomlands under de närmaste tre åren. Ytterligare 4 % har funderat på det, men har inte bestämt något. Resterande har inga planer alls åt det internationella hållet. Ytterst få av de småföretag som enbart riktar sig till hemmamarknaden har utlandsplaner De som återigen visar störst intresse för att inleda en etablering utomlands är företag inom elektronikindustri, uppdragsverksamhet och partihandel. Här finns fasta eller lösa planer bland vart tionde företag om hänsyn tas till förädlingsvärde, annars är andelen något lägre. Bland dem som bestämt sig för att satsa på utlandet är det att hitta en agent eller en samarbetspartner (78 %) som är den vanligaste etableringsformen, följt av exporten (64 %), importen (39 %) och att förlägga produktion utomlands (29 %). Att byta till en utländsk underleverantör funderar 26 % av dem som tagit beslutet att engagera sig i utlandet. Undersökningen visar således att det är någon procent eller två av småföretagen som påbörjar ett utlandsengagemang. Andelen på ca 35 % av småföretagen med någon form av verksamhet riktat mot eller Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006 11
i utlandet kommer därför att stiga relativt långsamt. Likväl bedömer vi att trenden är uppåtriktad. Utlandsetableringen är inte problemfri Drygt en fjärdedel av småföretagen som är etablerade eller har långtgångna planer på en utlandsetablering ser inga större svårigheter med engagemanget utomlands. Tre fjärdedelar ser emellertid ett antal olika problem. Det viktigaste för de allra flesta småföretagen och i flertalet branscher är att det är svårt att förstå hur regelverk och företagskultur fungerar i landet etableringen gäller. Det kan handla om skatteregler, redovisningssystem och allmänna lagar, och det kan också vara en fråga om att tolka kulturella skillnader vad gäller exempelvis mötestider, small talk och tydlighet i kommunikationen. Ju fler anställda ett företag har, desto svårare blir det att hålla reda på alla regler och förordningar. Att förstå den institutionella kontexten är svårast Problem som företagen menar följer med en utlandsetablering (%) 40 35 30 Totalt Partihandel Uppdragsverksamhet 25 20 15 10 5 0 Regelverk/företagskultur Samhällsekonomin Byråkrati/korruption Tullhantering Svårt finna partners Ser inga problem Källa: Småföretagsbarometern, hösten 2006 Det andra viktigaste problemet är att finna en samarbetspartner i utlandet som både är kompetent och tillförlitlig. Mer än vart fjärde företag upplever detta som ett viktigt problem. Det kan vara avgörande för utlandsetableringen att finna rätt partner, inte minst i länder där det är svårt att få insyn i både officiella och inofficiella rutiner. Problematiskt att finna rätt samarbetspartner På tredje plats kommer svårigheter kring tullhanteringen. Inte oväntat är det företag inom partihandeln som oftare än andra uppger detta område som problemfyllt. Även detalj- och sällanköpshandel brottas med tullmyndigheter, inte minst i länder utanför EU. Att hantera byråkrati och korruption är det fjärde största problemet. Tillverkningsföretag och handelsföretag, men även byggnadsföretag, har problem med korruption, mutor och s k kick-backs. Kina och Ryssland uppges exempelvis av organisationen Transparency International som svåra länder att hantera i detta avseende. 12 Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006
Att förstå de samhällsekonomiska förutsättningarna kan ibland vara avgörande för framgångarna i ett land, inte minst om finans- och fastighetskriser är på väg att inträffa, som äventyrar verksamheten. Vart femte företag anser att det kan vara problematiskt att förstå samhällsekonomin. Sannolikt ökar denna andel för företag som befinner sig i länder med en osäker makrobild. Vilka ambitioner är rimliga? Att vart tredje småföretag är internationellt aktivt är möjligen en andel att känna sig stolt över, men kanske ändå inte helt nöjd med. Det finns utrymme för några reflektioner: Vart tredje småföretag i utlandet: Stolt, men inte nöjd Andelen borde kunna öka med hänsyn till att Östersjöregionen i större utsträckning kan och bör börja ses som en utvidgad hemmamarknad. I Småföretagsbarometern framkommer att småföretag som har exportmarknaden som slutkund är mer expansionsvilliga. Deras tillväxtmöjligheter har varit goda de senaste åren och med något undantag bättre än för företag som har slutkunder bland svenska hushåll, andra svenska företag eller offentlig sektor. Många småföretag skulle vinna på att öka sina exportsatsningar. Att internationaliseringen även minskar produktionskostnader kan större företag vittna om. Småföretagen har också insett möjligheterna att minska inköpskostnaderna genom att välja utländska leverantörer. Därför kan andelen öka ytterligare. Det handlar inte enbart om att fler småföretag skall bli mer internationella. Vissa typer av småföretag lämpar sig bäst för hemmamarknaden. Emellertid kan satsningar på turism förbättra exportmöjligheterna för hotell & restauranger, handel och bland övriga privata tjänster. Då behövs även en förbättring av statistiken så att försäljning till utländska kunder bättre inkluderas. Redan utlandsengagerade företag kan öka sitt engagemang i form av djup, omsättning och kvalitet. Kontakterna kan bli djupare och leda till fler affärer. Den del av omsättningen som utgörs av export och import kan öka från nuvarande ca 20 % till högre andelar. Förädlingsvärdet som är kopplat till utlandsverksamhet kan stiga, exempelvis genom att koppla samman en tjänst till varuexporten. Småföretagen kan också bli mer aktiva med att etablera sig i länder där levnadsstandarden stiger snabbast. I Östersjöregionen handlar det om Polen, Ryssland och Baltikum där den inhemska efterfrågan växer starkt. Även i Asien finns utrymme för expansion. Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006 13
Vad säger forskningen? Enligt den s k Uppsala-modellen (Johansson & Valne, 1977) är internationaliseringen i företagen en stegvis växande process där kunskap och erfarenheter byggs upp successivt. Företaget kan exempelvis börja med att hitta en agent för sina produkter. Därefter följer exportsatsningar och så småningom kan ett dotterbolag förläggas till den nya marknaden och eventuellt produktion. Därför är det viktigt att inse att företag befinner sig i olika stadier av internationaliseringsprocessen. Kent Eriksson, et al (1997) konstaterar att om företagen har brist på kunskap om internationaliseringsprocessen i allmänhet påverkas också kunskapen i själva affären och om institutionerna. I en färskare studie från 2006 (Chetty, Eriksson och Lindbergh) är resultaten att bland tre typer av erfarenhetsuppbyggnad, d v s om internationalisering i allmänhet, landkunskap och kunskap om den aktuella affären, är det kunskapen om internationaliseringsprocessen och affären som stärker det institutionella kunnandet. Landkunskapen och erfarenheterna från en rad affärer i samma land har inte samma effekt på den institutionella kunskapen. Kunskap om internationalisering och affären viktigare än landkunnandet Ju mer erfarenhet ett företag får från en affär, desto mer inblandad i lokala nätverk blir företaget. På så sätt byggs kunskap om företagskultur, regelverk och institutioner upp. Anledningen till att många affärer i ett land inte bygger upp institutionell kunskap i samma omfattning är att företagen upplever att de lär sig det mesta under den första affären. Oftast tar också den första affären längst tid att genomföra. Att själva internationaliseringsprocessen stärker den institutionella kunskapen innebär också att företag kan dra nytta av att ha och att ha haft affärer i andra länder. Åtgärder som kan hjälpa småföretagen i deras utlandssatsningar För de allra minsta företagen är utlandssatsningar resurskrävande. Tröskeln är hög när småföretagen ska ta första steget till utlandet. De som redan skaffat sig erfarenheter när det gäller internationalisering, om länder och om affärer har däremot lättare för att fortsätta att expandera enligt forskningsresultaten. Åtgärder inriktas redan idag för att hjälpa de minsta företagen att öka internationaliseringen. Frågan är om de är tillräckliga, rätt riktade och rätt samordnade. Många institutioner, såsom Exportrådet, Almi, Swedfund, Sida, ambassader, exportkreditnämnden är aktiva i arbetet att hjälpa småföretagen. Även de finansiella institutionerna är nyckelspelare i detta arbete. Behovet av ytterligare åtgärder handlar om att minska tröskeleffekterna, och att stärka småföretagen på områden som de finner mest problematiska. Dessa handlar om att förstå regelverk, företagskultur, institutioner och att bygga nätverk, hitta samarbetspartners och skaffa de rätta kontakterna. Höga trösklar för småföretag som vill etablera sig utomlands 14 Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006
En ekonomisk politik som stärker småföretagsklimatet i Sverige genom att bland annat förenkla regler, sänka skatter/avgifter och reducera risker i investeringar är redan aviserad. Denna politik är sannolikt en förutsättning för att småföretag ska kunna växa sig starka nog att också öka verksamheten i utlandet. Politik som inriktas på att stärka den inre marknaden i EU skulle hjälpa svenska småföretag som vill etablera sig i EU, inte minst på tjänsteområdet. Införandet av euron som svensk valuta skulle hjälpa svenska småföretags utlandssatsningar inom EU-området och stärka deras konkurrenskraft gentemot småföretag i länder där euron redan finns. Regeringen aviserar en fortsatt inriktning på exportfrämjande insatser, och detta gäller även småföretag. En neddragning av anslaget kan tyckas märklig med hänsyn till att målet är att göra det lättare för svenska företag, även småföretag, att växa internationellt. Vilka signaler sänder statsbudgeten ut i detta sammanhang? Även om det handlar om att ta bort tillfälliga medel, blir det en halvering av anslaget. Ett arbete att ta fram en handlingsplan med konkreta förslag hur utvecklingspolitik och näringspolitik ska stödja varandra pågår, men sannolikt krävs handlingsplaner som tar ett större grepp kring dessa frågor. Inte minst samverkan mellan högskola och näringsliv i kombination med utlandsfrågor är ett gränssnitt som måste belysas ytterligare. Östersjömiljarden har sannolikt inte använts tillräckligt effektivt, men även här krävs en genomgång av vad som kommer att behövas istället när anslaget avslutas. Rådgivare på länsnivå ska genom att nå ut lokalt göra det möjligt att stärka småföretagens intresse för utlandsetableringar. Även lokala banker överför kunnande till småföretagen på orten. Här kan samarbetet sannolikt intensifieras ytterligare så att samverkan sker mellan småföretag, länsrådgivare, banker och andra aktörer. Medan information och råd som ger institutionell kunskap till småföretagen till stor del kommer från statliga organisationer, finns också ett utrymme för finansiella institutioner att arbeta med uppbyggnad av kontakter och nätverk. Redan idag finns samarbete mellan företag och banker vad gäller matchmaking i andra länder. Denna typ av samarbete skulle kunna stärkas och dra nytta av att svenska finansinstitut i allt större utsträckning blir internationella. Finansiella institutioner är också viktiga i arbetet att stärka småföretagens kunnande om finansiella lösningar, inklusive reducering av risker. Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006 15
Småföretagen själva kan bilda nätverk så att företag med små erfarenheter kan dra nytta av andra företags framgångar/misstag på liknande marknader. Småföretagen är redan idag internationella. Sverige behöver fortsätta att stärka sin marknadsposition, och i detta sammanhang framstår småföretagens roll som alltmer betydelsefull. Genom att öka förståelsen kring småföretagens internationalisering kan utlandsetableringar utökas och fördjupas. Då kan också samverkan utformas så att de problem som småföretagen idag ser med sitt utlandsengagemang kan minska. Cecilia Hermansson Referenser: Chetty, S., Eriksson, K., och Lindbergh, J., (2006) The effect of specificity of experience on a firm s perceived importance of institutional knowledge in an ongoing business, Journal of International Business Studies (37): 699-712. Eriksson, K., Johansson, J., Majkgård, A., och Sharma, D. (1997) Experiental knowledge and cost in the internationalization process, Journal of International Business Studies 28 (2): 337-360. Johansson, J. och Vahlne, J-E. (1977) The internationalization process of the firm: a model of knowledge development and increasing foreign market commitments, Journal of International Business Studies 8 (1):23-32. Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 16 Swedbank Analys Nr 25 16 november 2006