.. DALA KAN ALSALLSKAP Bryggarbacken I 793 00 Leksand Tel. 0247/101 46 Pg. 11 60 53-0 85 01 19 Carl Hallgren Sv.Hamnarbetarförb. Box 9005 400 70 Göteborg Vi översänder härmed material om Dala Kanal. Med hälsning 1 C,. ~ )ia~ Hans Kers/Arne Johnsson
89 Utdrag ur Utvecklingsplan för Dalarna. 4.12 Teknisk infrastruktur Nör järnvägarna byggdes på 1800-talet var en av utgångspunkterna att jörnvögarna skulle skopa utveckling i sovande landsändar. Afförsm(jssiga morknadssynpunkter underordnades således en r egionalpolitisk anbition. Nutida forskning hor visat att tankarna verkligen fullföljdes och att f romdrogondet av järnvägarna hade stor effekt på utvecklingen. Senare utbyggnader av infrastruktur - vägnätet, telekomnunikotionerno osv förstärkte det mönster som järnvägarna skapade. Ett annat intressant drog som regionolf orskningen pekar på är att olika landsändars andel av den ekonomiska aktiviteten i landet är förvånande konstant över tiden. Den enda förklaring mon hittar till fenomenet är just infrastrukturen och dess över tide n föga ändrade huvudstruktur. Qn detta är riktigt (antagandet verkar inte helt belagt) finns det all anledning ögna pågående och framtida ändringar i infrastrukturen stor uppmärksamhet. Varaktiga förbättringar av regionens ekonomi är då beroende av förstärkningar av infrastrukturen. Möjligen kon man anta att de~ relativa betydelsen ökar för den icke-tekniska infrastruktur som består av forskningsinstitutioner, läroanstalter o dyl. Transportsystem Länets vägnät behöver förstärkas på olika sätt. De större vägarna. som f örbinder Dalarna med stora bef olkningscentro m~ste succesivt få ökad kapacitet. Som överallt annars sker en avsevärd del av godstransporterna per bil. Men vägnätets bärighet sätter också gränser för biltronsporterno. De t ä r heller inte möjligt inom överskådlig tid att göra så stora investeringar i vägnätets bärighet att situationen förändras mer mä r kbart. I i I Nör det gäller t unga transporter ho r därför järnvägen dominerande betydelse. Trafiken ä r omfattande. Av den totala trafiken i landet på 26 milj ton passerar ca 5 milj t on in och ut i l änet. Av dessa transporte r t a r Domnorvet och Trä t åg (tirmier och massaved) ca 1,5 milj ton vardera. Persontrof iken med t åg håller s t ällningarna gentemot konkurrenterna bil och flyg. Bangårdar na, särskilt den i
90 Borlänge, ör flaskhalsar. Här behövs betydande investeringar (storleksordningen ca 200 milj kr) för att kapaciteten även framgent skall vara tillräcklig. SJs distrikt tycks ho svårigheter få fram pengar till dessa investeringar. Flyget är den yngsta transportgrenen men ändå väl utbyggd i länet. Dala Airport har förbindelse varje tifmle med Arlanda. Kapacitet finns i bansystemet för en betydligt ökad trafik både med passagerare och gods.!. 1 I ett fromtidsperspektiv med växande turism är snabba persontransporter viktiga. Med minskad arbetstid följer också nya möjligheter till korta turistresor. Det finns därför anledning fundera över möjligheterna till nya kopplingar mellan snabba tåg och flyg för att göra Dalof jällen tillgängliga för en sådan turism. En annan ide som kon tänkas leva upp är ett industriflygfält vid cola Airport. Frågan utreddes 1977 men ledde inte till några egentliga resultat. tvied de förslog vi diskuterar omkring ny teknisk forskning och utbildning, att använda Rorrmehed som försöksanläggning för nya institutioner etc, ökar möjligheterna att locka nya typer av industrier till regionen. Därmed kan också möjligheterna att skapa ett industriflygfält på nytt bli aktuella. F n utreds ett sådant förslag kombinerat med en frizon (utanför tullgränsen) för Arlanda. Dala Kanal är ett spektakulärt projekt som innebär att göra Dalälven f orbar året runt upp till Siljon. För detta behövs ett 30-tal slussar och på några ställen avsevärda nyanläggningar av kanaler. Bakom projektet finns ett enskilt sällskap som med stor entusiasm och betydande förmåga dr ivit projektet sedan mitten av 70-tolet. Kostnaden uppskattas till mellan 2 och 4 mrd kronor och byggtiden till ca 7 år. Förutom turisttrafik är kanalen avsedd för tung godstrafik. Dess förutsättning är fortsatt och ökad industriell verksamhet som genere- ' rar betydande transporter av bulkvoror. Frågan om att utreda kanalprojektet mer grundligt har diskuterats i länsstyrelsen och i närsjöfartsutredningen somt, efter motioner, i riksdagen. Projektet hor lagts åt sidan som orealistiskt efter tämligen summariska bedömningar.
91 I För en ny prövning behövs ett antal förutsättningar. Projektet måste ho något hopp om samhällsekonomisk lönsamhet. Utvecklingsriktningen för länets industri måste vara sådan att mängden bulkvoro som skall transporteras ökar, något som i och för sig stimuleras av närvaron av billiga transporter. Projektet får inte tränga ut något annat stort projekt med större fromtidspotentiol. Teletrafik F n genereras ca 80% av teletrafiken av hushållen. Si ffran är anmärkningsvärt hög. Expansionen ligger därför i stort sett helt på företogssidon, bortsett frå n viss expansion inom fritidshussektorn. Modernisering av l änets telenä t. pågår. Onkring 1987-88 beräknas Falun-Borlänge ho anslutits till bredbandsnätet {fi beroptiskt nöt ). Investeringstokten ör ca 150 milj kr per år i l änet. Några större svårigheter att försörja f öretog med kapacitet för datatrafik förutses inte. Även i glesbygd kon det~o göras med hjälp av befintligt nöt med tillägg av ny överföringsteknik. Möjligen kon visso väntetider uppstå. För en utbyggd kabel-tv behövs ett nytt nöt som enl nuvarande pl a ner skulle dras till allo t ä torter med minst 4 000 i nv. Mindre orter och ren glesbygd får då klara sig med satelliter och parabolantenner. Frågan om kabel-tv påverkar inte frågan om konvnersiell. datotrof i k. On kabel-tv dröjer (vilket förefaller sannolikt ) behöver det således inte hindra att den nya kormiunikationstekniken tas i bruk för företogsetobleringor i allo länets k00tt1uner. Ett OS i Falun skulle ställa ökade krav på kapacitet för t e l etrafik vilket skulle medföra tidigorelöggningor av investeringar. Efter spelen skulle det finnas överkapacitet för teletrof~k vilket möjligen skulle kunna leda till stimulans av företagsetobleringor. Detta förutsätter dock sannolikt att det finns kopocitetsbrist på andra håll i landet. Inf ros truktur oc h arbetsma rknad Vid sidan av den hör behandlade infrastrukturen finns också elför-
92 sörjningen (se avsnitt Energi) och, på det korrrnunolo planet, vatten och avlopp, sophontering, eldistribution, gatunät etc. Tillsarmons utgör den tekniska infrastrukturen en betydande arbetsmarknad. Nyinvesteringar görs i telenätet och delvis i andra ~t. Underhållet ör eftersatt på f lero håll och avsevärda ökningar behövs om inte ren kapitalförstöring skall öga rum. Som exempel på sysselsättningen kon anges att teledistriktet hor ca 900 anställda. Åtgärder Det förefaller som om utbyggnaden av den tekniska infrastrukturen fortgår någorlunda tillf redstöllande. Jörnvögstraf i ken behöver dock förbcittras snabbare ön vad som tycks bli följden av SJs planering. Bangården i Borlänge bör byggas ut så snart som möjligt. Frågan om snobbtåg mellan Dalarna och Stockholm bör drivas på. So1T1T10ntaget behöver f öljonde åtgörder vidtas * återkonmande uppföljning av system för transporter och för teletrafik för att säkerställa att inte några f laskholsar uppstår för utvecklingen i länet * påtryckningar för att "få loss" utbyggnaden av bangården i Borlänge. Projektet är angeläget att genomföra både med tanke på trafiken och byggsysselsöttningen * studier bör genomföras av nya kombinationer flyg-snabba tåg för att öka turist-dalarnas tillgänglighet * förnyad studie av industriflygfältsiden i anslutning till tankarna på Bergslagens Tekniska Högskola * underhållsbehovet i den kommunala infrastrukturen behöver kartläggas, något som lämpligen sker inom ramen för korrrnunalo sornhöllsbyggnodsprogram {se avsnitt 4.07) * slutligt ställningstagande till om en grundlig utredning om Dala Kanal bör göras.