Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö och stadsdelarna Högsbo, Lundby och Tynnered i Göteborgs Stad samt Göteborgsregionens kommunalförbund.
Nyckeltal inom äldreomsorgen 2003 Sammanfattning.............................. 2 1. Inledning................................. 4 1.1 Bakgrund..........................................4 1.2 Syfte.............................................4 1.3 Process...........................................4 2. Kommunbeskrivningar....................... 5 2.1 Ale..............................................5 2.2 Alingsås..........................................6 2.3 Göteborg..........................................6 2.3.1 Högsbo SDN......................................7 2.3.2 Lundby SDN......................................8 2.3.3 Tynnered SDN....................................8 2.4 Härryda...........................................9 2.5 Kungsbacka.......................................10 2.6 Kungälv..........................................10 2.7 Lerum...........................................11 2.8 Lilla Edet.........................................11 2.9 Mölndal..........................................12 2.10 Partille..........................................12 2.11 Stenungsund.....................................13 2.12 Tjörn...........................................14 2.13 Öckerö.........................................15 2.14 Befolkning 2002 och befolkningsprognos för 2010.........15 2.15 Kostnad för äldreomsorg............................15 3. Vård och omsorg i särskilt och ordinärt boende..... 19 3.1 Insatser enligt SOL..................................19 3.2 Särskilda boenden..................................20 3.3 Personalbemanning i särskilda boenden...................26 3.4 Nyckeltal för särskilda boenden........................27 3.5 Hemtjänst i ordinarie boende..........................29 3.6 Hemtjänst i serviceboende............................31 3.7 Hemtjänstens kostnader och beviljad tid..................32 3.8 Förebyggande verksamhet............................33 3.9 Insatser enligt HSL..................................37 3.10 Köpta platser.....................................40 3.11 Kvalitetsarbete inom äldreomsorgen....................41 4. Personal................................ 44 4.1 Personalsituation...................................44 4.2 Enhetschefer i äldreomsorgen.........................48 5. Avslutning............................... 52
Sammanfattning Göteborgsregionen har tillsammans med medlemskommunerna tagit fram Nyckeltal inom äldreomsorgen sedan 1995 och årets rapport för 2003 är därmed den nionde rapporten. Från början deltog sex kommuner, men under årens lopp har flera tillkommit och de senaste åren har även några stadsdelar i Göteborg deltagit. I årets nyckeltalsutredning deltar även Göteborgs Stad som helhet för första gången. Det betyder att årets rapport för första gången innehåller samtliga 13 GR-kommuner och ger unika möjligheter till jämförelser och lärande mellan kommunerna trots olika storlek och förutsättningar. Det är intressant att notera att Göteborgs stad utgör 57 % av Göteborgsregionens totala äldreomsorgskostnader och 55 % av GR: s totala befolkning. Rapporten innehåller en mängd data i form av nyckeltal i tabeller och diagram samt beskrivande och analyserande texter. Rapporten kan läsas på olika sätt, beroende på vilket syfte läsaren har. Den som vill läsa innehållet mer övergripande kan i varje kapitels inledning och i diagrammen med dess analyserande texter hitta denna information. De exakta siffrorna som diagrammen baserar sig på finns i tabellerna. Vill man sedan hitta förklaringar till likheter och olikheter mellan kommuner finns kommunernas egna beskrivningar om varje verksamhet. För varje total- och genomsnittssiffra för Göteborgsregionens kommuner, är stadsdelarna borträknade för att undvika att exempelvis befolkning räknas två gånger. I olika jämförelser räknas Göteborgs Stad som en kommun av 13, vidare förklaring ges i samband med redovisning av tabeller och diagram. Befolkningsutveckling I Göteborg samt stadsdelarna Högsbo och Lundby kommer andelen äldre 65 w av den totala befolkningen att minska mellan 2003 och 2011, medan andelen kommer att öka i kranskommunerna. Det är svårt att finna någon entydig förklaring till varför det blir så, men det kan vara viktigt att observera inför planeringen av den framtida äldreomsorgen i respektive kommun. Kostnadsutveckling 1999 2003 I kapitel 2.15 visas äldreomsorgens kostnadsutveckling mellan 1999 och 2003 för Göteborgsregionens kommuner. Ökningen är sammanlagt 13 procent och ligger väl i linje med övrig kostnadsutveckling i samhället. Det är emellertid värt att notera att åren 2000 2002 står för hela tio procent av ökningen. Ett skäl kan vara att de kraftiga besparingarna under slutet av 1990-talet, blev alltför omfattande så att man i början av 2000-talet tvingades att öka igen. Ett annat skäl kan vara att kommunernas ekonomi förbättrades under den här tiden. 2
Serviceboende Av GR-kommunerna redovisar sju kommuner insatsen serviceboende som en mellanform av ordinärt boende och särskilt boende. Det har visat sig att även flera av de andra kommunerna har någon form av serviceboende, men man redovisar det antingen som ordinärt eller särskilt boende. Inför framtida nyckeltalsutredningar bör definitionen av begreppet serviceboende förtydligas. Särskilt boende Det tycks finnas ett samband mellan boendeenheternas antal platser och kostnad per plats. Exempelvis Göteborg och Stenungsund har flera stora boendeenheter och har också lägre kostnader per boendeplats. Därmed verkar det som att det finns stordriftsfördelar vad det gäller kostnaderna, men när det gäller boendekvalitet gäller eventuellt ett annat resonemang. Hemtjänsttimmar och mätning av tid i hemsjukvården De senaste åren har GR: s nyckeltal för äldreomsorgen redovisat vad en hemtjänsttimma och tid i hemsjukvården innehåller och vad den kostar. Kostnaden har dessutom satts i relation till boendekostnader för att på det sättet försöka räkna ut när det blir mera lönsamt att satsa på särskilt boende istället för hemtjänst. Det är ett omfattande arbete för kommunerna att ta fram dessa uppgifter och därför valde kommunerna inför årets redovisning att avstå från mätningen av hemtjänsttimman och tiden i hemsjukvården. Det fanns även andra skäl att avstå från mätningen. Mätningen för 2002 visade att hemtjänsten, samfällt i kommunerna, använde ca 60 % till omsorgstagarna, resten av tiden användes till administration och annat. I jämförelse med vad man vet om andra yrkesgrupper, ligger hemtjänstens tid för sitt uppdrag inom rimlig nivå. Eftersom de undersökta kommunerna fortfarande har kvar ungefär samma organisation som föregående år, bedömdes det som onödigt att utföra en ny mätning av hemtjänsttimman och tid i hemsjukvården. Dessutom finns det en osäkerhet ifall kommunerna mätt på samma sätt och därför behöver mätningsmodellen utvärderas inför kommande mätningar. I det här sammanhanget är det intressant att hänvisa till Nacka kommun som i en artikel i Dagens Nyheter den 13 maj 2004, beskriver ett nytt arbetssätt för hemtjänsten. Genom att avlasta hemtjänstpersonalen från de uppgifter man har utanför hemtjänstarbetet, har man där, enligt artikeln, höjt tiden till omsorgstagarna från 49 % till 74 %, samtidigt som kostnaderna minskat med 20 %. Utskrivningsklara vårdtagare Det kanske allra mest intressanta resultatet i 2003 års nyckeltalsmätning, är kostnadsutvecklingen för så kallade utskrivningsklara vårdtagare. Totalkostnaderna för GRkommunerna har mera än halverats, jämfört med förra året. I jämförelse med 1999 har kostnaderna minskats med två tredjedelar. Sjuktal Ohälsan i samhället har de senaste åren ökat dramatiskt. Flera undersökningar visar att många av de kommunanställda har hög ohälsa. Därför har mätning av ohälsan inom äldreomsorgen, uppdelat på hemtjänst och boende, tillförts årets nyckeltalsutredning. För några få kommuner har det varit omöjligt att få fram uppgifterna, men undersökningen visar att ohälsan bland äldreomsorgens personal är hög, ca 13 %. Siffran överensstämmer relativt väl med rikets siffror, men trots det finns det anledning att följa upp och se över vad man kan förbättra i arbetssituationen. 3
1 Inledning 1.1 Bakgrund Att skapa förutsättningar för ett gott och innehållsrikt liv tillhör välfärdssamhällets kärnuppgifter. Kommunernas uppdrag inom vård och omsorg till äldre regleras i Socialtjänstlagen (SoL) och i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Uppdraget är omfattande och handlingsutrymmet relativt stort. Kommunerna kan själva bestämma inriktningen och utformningen av verksamheten. Det medför att den kommunala äldreomsorgen kan se väldigt olika ut. Behovet av att beskriva sin verksamhet och jämföra med andra blir därför allt större. Inte minst mot bakgrund av en ökande äldre befolkning, begränsade resurser samt ökade krav på kvalitet och valfrihet. Kommunerna rapporterar årligen in offentlig statistik för äldreomsorgen till bl.a. SCB och Socialstyrelsen. Den statistiken saknar en del information för att kunna göra en rättvisande jämförelse mellan kommunernas verksamheter. Dessa brister är ursprunget till att arbetet med Nyckeltal inom äldreomsorgen i Göteborgsregionen startade 1995. På grund av olika arbetssätt och redovisningsprinciper blir inte den offentliga statistiken helt jämförbar, då nyckeltalen många gånger har varierande innehåll. I arbetet med den här rapporten görs en mer omfattande genomgång av varje nyckeltal. Att ta fram dessa nyckeltal kan sedan medföra att några kommuner får räkna fram delar manuellt och ibland genom schablon, vilket ändå gör nyckeltalen mer rättvisande vid en jämförelse. I den här rapporten finns också, till skillnad från den offentliga statistiken, beskrivning av verksamheten för att ge en mer heltäckande bild som kan förklara skillnader och likheter kommuner emellan. 1.2 Syfte Arbetet syftar till att dels ta fram nyckeltal och beskrivningar som möjliggör rättvisande jämförelser mellan kommunernas äldreomsorg och dels för att få en ökad förståelse för den egna verksamheten. Ytterligare ett viktigt syfte är att sätta fokus på olika områden inom äldreomsorgen som är av speciellt intresse att utveckla och analysera mer. 1.3 Process Arbetet med årets rapport, som avser verksamhetsåret 2003, har genomförts i samarbete med kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö samt stadsdelarna Högsbo, Lundby och Tynnered i Göteborgs Stad. Arbetsgruppen har bestått av flera representanter för varje kommun, där deltagarna arbetar som ekonomer, utredare och chefer på olika nivåer. Gruppen har träffats vid fyra tillfällen från februari 2004 till juni 2004 och har tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som ska ingå i rapporten. Gruppen träffades först en dag i februari 2004 för en dags uppföljning av 2002 års rapport och där förutsättningar, innehåll, arbetssätt och tidplan för nyckeltalen 2003 bestämdes tillsammans. Efter att uppgifterna samlats in och sammanställts, träffades gruppen för att diskutera hur man samlat in uppgifterna och därmed få möjlighet att ändra i det material man lämnat. Därefter har gruppen mötts två gånger för att diskutera vilka analyser man kan göra av materialet. Göteborgsregionens kommunalförbund har svarat för att hålla samman projektet och ansvarar också för sammanställningen. Deltagare i arbetet med nyckeltalen Maki Almusawe Ale kommun Carina Carlsson Kungälvs kommun Lisbeth Tilly Ale kommun Andreas Hasselteg Lerums kommun Sonny Dahl Alingsås kommun Ulla Börjesson Lilla Edets kommun Birgitta Näslund Alingsås kommun Monalis Kärnstrand Lilla Edets kommun Roland Olsson Alingsås kommun Kaj Andréasson M ndals kommun Gunnel Mårtensson Göteborgs Stad Benkt Ohlson Mölndals kommun Eva Lagerstedt Göteborgs Stad Kai Rehdin Mölndals kommun Sven-Olof Fredriksson Göteborgs Stad Helén Wernersson Mölndals kommun Anne-Marie Bergenthorn Högsbo SDN Helen Carlbom Partille kommun Per Forsström Högsbo SDN Katarina Noord Partille kommun Eva Andersson Lundby SDN Anders Johansson Stenungsunds kommun Ulf Johansson Lundby SDN Simon Lönnblom Stenungsunds kommun Susanne Abrahamsson Tynnereds SDN Anne-Marie Nykvist Tjörns kommun Lisbeth Sjöling Tynnereds SDN Elisabeth Widskog Tjörns kommun Inger Thalenius Tynnereds SDN Vivi Metsola Tjörns kommun Eva Öjerås Tynnereds SDN Eva Bergström Öckerö kommun Tina Forsgren Härryda kommun Johanna Johansson Öckerö kommun Ljubica Mrdja Härryda kommun Kaisa Nordmark Härryda kommun Eva Djervbrant-Jacobsson Kungsbacka kommun Agneta Palmqvist Kungsbacka kommun Projektledning och sammanställning Pia Renman Kungsbacka kommun Hans Troedsson, Anders Johansson Lilianne Bengtsson Kungälvs kommun och Lars-Göran Jansson GR 4
2 Kommunbeskrivningar I detta kapitel finns för varje kommun en beskrivning som omfattar geografi, demografi och organisation, med fokus på omsorg om den äldre befolkningen (65 w år). För varje kommun finns också en faktaruta innehållande siffror från bokslut för år 2003 och andra fakta som t.ex. befolkning, skattesats och personal. Alla Göteborgsregionens kommuner ligger i Västra Götalands län, utom Kungsbacka som ligger i Hallands län. Efter fakta om kommunerna redovisas befolkningssiffror för 2003 samt befolkningsprognos för 2011. Kapitlet avslutas sedan med några sammanfattande jämförelser av kommunernas kostnader för äldreomsorgen i sin helhet. 2.1 Ale Ale kommuns befolkning finns ganska jämnt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger I Göta Älvdalen, Surte Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t ex Risveden. Kommunen har som många förortskommuner en förhållandevis ung befolkning. Många invånare i Ale pendlar till arbeten i andra kommuner i Göteborgsregionen. både äldre- och handikappomsorgen. Fördelningen av lediga platser inom särskilda boenden görs av en boendegrupp, som består av första biståndsbedömare samt representant för demensboende och rehabenhet. Ett enskilt företag, ISS Care, driver ett äldreboende i Surte på entreprenad. Hälso- och sjukvården inklusive nattpatrull finns samlad i en organisation med enskild chef. Sjuksköterskorna har ansvaret för hälso- och sjukvård, både i ordinärt och särskilt boende inom ett geografiskt område. Kvällstid, helger och på natten ansvarar två sjuksköterskor för hela kommunen, på natten ingår sjuksköterskorna i nattpatrullen. Organisationens ledord är utveckling, samverkan och delaktighet med individen i centrum. Ale arbetar med en lärande organisation och ett projektbaserat arbetssätt för att förverkliga visionen. Organisationsbeskrivning Vård- och omsorgsförvaltningen innehåller tre verksamhetsgrenar, äldre-, handikapp-, individ- och familjeomsorg. Inom äldreomsorgen finns en övergripande chef och nio enhetschefer. Varje enhetschef ansvarar fullt ut för sitt område. Oftast är verksamheten renodlad i form av hemtjänst/servicehus eller särskilt boende. Tre enhetschefer har speciella uppdrag, en chef arbetar för den samordnade rehabiliteringsenheten tillsammans med primärvården en annan chef ansvarar för kommunens hemsjukvård och ytterligare en enhetschef har ett kombinerat ansvar för ett boende och en hemvårdsgrupp. Ansvarsområdet, räknat i antal heltidsanställda per chef, varierar mellan 35 65 personer. Inom förvaltningen finns en särskild biståndsbedömningsenhet som arbetar för Befolkning Antal invånare 2003-12-31...25 993 varav andel personer 65-w år... 13,3% Total kommunal skatt...32:25 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...22:00 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...311 Antal anställda...396 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 79% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 17,5% Nettokostnad per inv, 65-w år... 41 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 153 tkr Fakta Ale kommun Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...126 692 Lokalkostnader...9 372 Övriga kostnader...21 222 Bruttokostnad...157 286 Intäkter...13 774 Nettokostnad...143 512 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...73 304 Stöd i ordinärt boende...32 259 Stöd i serviceboende...9 636 Hemsjukvård...6 970 Rehab...7 712 Bostadsanpassning...722 Färdtjänst...2 542 Övrigt...10 367 Nettokostnad...143 512 5
2.2 Alingsås Alingsås kommun ligger 45 km nordöst om Göteborg. Cirka sjuttio procent av befolkningen bor i centralorten Alingsås. Övriga större orter i kommunen är Sollebrunn, Stora Mellby och Gräfsnäs. Kommunen är präglade av mycket landsbygd och Befolkning Antal invånare 2003-12-31...35 530 varav andel personer 65-w år... 17,6% Total kommunal skatt...32:04 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:79 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...707 Antal anställda...928 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 76% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 24,6% Nettokostnad per inv, 65-w år... 50 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 154 tkr Fakta Alingsås kommun har en viss befolkningskoncentration i den norra delen av kommunen. Organisationsbeskrivning Under kommunfullmäktige och kommunstyrelse lyder nio nämnder (inkl valnämnd), bl a Vård- och Äldre- Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...271 771 Lokalkostnader...12 899 Övriga kostnader...51 553 Bruttokostnad...336 223 Intäkter...24 419 Nettokostnad...311 804 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...199 426 Stöd i ordinärt boende...56 017 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård...24 745 Rehab...11 640 Bostadsanpassning...1 833 Färdtjänst...6 433 Övrigt...11 710 Nettokostnad...311 804 omsorgsnämnden. Förvaltningen är organiserad i vård- och omsorg samt en administrativ enhet. Vård och omsorg har en områdesindelning baserad på fem hemtjänst/ hemsjukvårdsområden samt en rehabenhet och en enhet för fastigheter. Kommunens sjuksköterskor är placerade inom respektive hemtjänstområde. Under förvaltningschefen finns en chef för varje område. Områdena är i sin tur indelade i flera enheter, vilka leds av enhetschefer. Varje enhetschef ansvarar för upp till ca femtio anställda. Förvaltningen har biståndshandläggare och färdtjänsthandläggare centralt placerade under den administrativa chefen. Vård- och Äldreomsorgsnämnden ansvarar för alla hälso- och sjukvårdsinsatser (exkl. läkarinsatser) i de särskilda boendeformerna och i det ordinära boendet för alla kommuninvånare från och med sju års ålder. Biståndsbedömningen genomförs av särskilda biståndshandläggare som är centralt placerade inom administrationen. 2.3 Göteborg Göteborgs kommun består av 21 stadsdelar, av vilka tre valt att delta i nyckeltalsprojektet tillsammans med Hela Göteborg. Dessa tre stadsdelar presenteras var för sig. Göteborgs kommun består av skärgård, landsbygd, storstadskärna och områden av förortskaraktär. Bebyggelse, service, boendeformer och befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden varierar lika mycket mellan stadsdelarna som de normalt gör mellan kommuner. Av stadens befolkning är 20,9 procent utländska medborgare eller svenska medborgare födda utomlands. Kommunen har ett mångsidigt näringsliv, universitet och högskolor samt en varierad kommersiell och offentlig service. Organisationsbeskrivning För varje stadsdel finns en stadsdelsnämnd. Stadsdelarna svarar för verksamheter inom den mjuka sektorn som socialtjänst, förskola, skola, lokal fritidsverksamhet samt viss kulturverksamhet. Stadsdelarna får kommunbidrag för sin verksamhet utifrån fastställda kriterier i en resursfördelningsmodell. Vissa uppgifter som bedömts mindre lämpliga att splittra upp på många stadsdelar, har organiserats som resursnämndsuppdrag. Dessa uppdrag får särskilt anslag och de tjänster som produceras som resursnämndsuppdrag är vanligen fria nyttigheter för stadsdelarna. Hemsjukvården i ordinärt boende är en sådan resursnämndsuppgift. Stadsdelarna samverkar i många frågor, ofta i fem stadsdelsregioner. Inom äldreomsorgen är vanligen hemtjänst och förebyggande verksamhet en fråga för den egna stadsdelen, medan planering och produktion av äldreboende ofta organiseras i ett stadsdelsregionsperspektiv och ibland i ett kommunperspektiv. Respektive stadsdel har det fulla ansvaret för produktionen, men stadsdelarna köper och säljer platser mellan sig. Priserna och samarbetsvillkoren bestäms i stadsdelsregionerna. Organisationen för äldreomsorgen inom stadsdelarna skiljer sig mycket mellan de olika stadsdelarna. En majoritet av stadsdelarna arbetar med biståndsbedömning, skild från arbetsledning. MAS är oftast underställd äldreomsorgschefen, men ibland stadsdelschefen. I resursstadsdelarna för hemsjukvården i ordinärt boende är äldreomsorgschefen oftast också ansvarig för hemsjukvården. I en stadsdelsregion, 6
Västerregionen, finns en särskild chef för hemsjukvården, direkt underställd stadsdelschefen. De två minsta stadsdelarna har ansvar för stadsdelens egen hemsjukvård i ordinärt boende, i det ena fallet under en försöksperiod på två år. Hemsjukvården inom särskilt boende är vanligen integrerad inom respektive boende. Färdtjänsten bedrivs inom särskild nämnd. Färdtjänsten bedriver också flexlinjetrafik inom flera stadsdelar. Bostadsanpassning handläggs av fastighetsnämnden. Befolkning Antal invånare 2003-12-31...478 054 varav andel personer 65-w år... 15,2% Total kommunal skatt...31:80 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:55 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...7 744 Antal anställda...9 720 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 80% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 19,9% Nettokostnad per inv, 65-w år... 45 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 132 tkr Fakta Göteborgs Stad Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...2 804 308 Lokalkostnader...361 795 Övriga kostnader...1 418 952 Bruttokostnad...4 585 055 Intäkter...1 326 884 Nettokostnad...3 258 171 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...1 995 008 Stöd i ordinärt boende...696 130 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård...290 166 Rehab...113 256 Bostadsanpassning...18 500 Färdtjänst...97 611 Övrigt...47 500 Nettokostnad...3 258 171 2.3.1 Högsbo SDN Högsbo är en av Göteborg Stads tjugoen stadsdelar och tillhör västerregionen tillsammans med Askim, Frölunda, Tynnered och Älvsborg. Bostäderna i stadsdelen består i huvudsak av lägenheter i flervåningshus som saknar hiss. Det finns i stadsdelen ett stort industriområde som sysselsätter ca femtontusen människor. Stora delar av Högsbo ligger i berg och bergssluttningar som gör att vissa delar av Högsbo är mycket Befolkning Antal invånare 2003-12-31...16 591 varav andel personer 65-w år... 26,6% Total kommunal skatt...32:78 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:55 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...429 Antal anställda...481 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 89% Äldreomsorgens kostnader i procent av stadsdelens totala kostnader... 47,0% Nettokostnad per inv, 65-w år... 39,7 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 107,7 tkr Fakta Högsbo SDN backigt. Stadsdelen har en befolkning med hög andel äldre och andelen invånare som är sjuttiofem år och äldre är dubbelt så stor som genomsnittet för Göteborg. Andelen personer i stadsdelen med invandrarbakgrund är drygt fem procent. Organisationsbeskrivning Stadsdelschefen är den högsta chefsnivån för förvaltningen, som är indelad i sju verksamhetsområden. Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader...135 432 Lokalkostnader...18 652 Övriga kostnader...50 031 Bruttokostnad...204 115 Intäkter...29 053 Nettokostnad...175 062 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...111 994 Stöd i ordinärt boende...36 120 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård...5 011 Rehab...3 884 Bostadsanpassning...1 058 Färdtjänst...6 154 Övrigt...10 841 Nettokostnad...175 062 Högsbo är resursnämnd och ansvarar dels för hemsjukvård och missbruksvård i väster samt boende och aktiveringscentrum för neurologiskt funktionshindrade, specialpedagogik och särskola för hela kommunen. Drygt artonhundra personer arbetar i förvaltningen och äldreomsorgen är den största verksamheten. För äldreomsorgen ansvarar en verksamhetschef och för varje boende och för hemtjänsten ansvarar en enhetschef. Under enhetscheferna finns samordnare som har arbetsledaransvar och budgetansvar. I Högsbo arbetar man med ett nära ledarskap och det innebär att samordnarna har personalansvar för mellan tolv till femton personer. Äldreomsorgen har ett biståndskontor som beslutar om insatser till personer över 65 år. Här finns även en gemensam beläggningsenhet för väster som fördelar platser på särskilda boenden. På särskilda boenden finns sjuksköterskor i den egna organisationen. Högsbos hemsjukvård ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården i det ordinära boendet. I stadsdelen finns även en MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Trygghetslarm besvaras och fördelas av en trygghetsjour i stadsdelen Frölunda. 7
2.3.2 Lundby SDN Lundby är en av Göteborgs 21 stadsdelar. Lundby ligger centralt på Hisingen och utgör tillsammans med Torslanda, Biskopsgården, Tuve- Säve, Backa och Kärra-Rödbo region Hisingen. Bostäderna i stadsdelen är av varierande bebyggelse med villa- och radhusområden, äldre hyreshus, samt nybyggda hyreshus främst i området Norra älvstranden. En stor del av de äldre hyreshusen saknar hiss. Inom stadsdelen finns industriområden, köpcentra och rekreationsområden. Medelåldern inom stadsdelen är jämförbar med staden i övrigt, var 6: e person är 65 år eller äldre. Lundby är en stadsdel med stor mångfald när det gäller etnisk mångfald samt utbildnings- och inkomstnivåer. Organisationsbeskrivning Lundby stadsdelsförvaltning styrs lokalt av Lundby stadsdelsnämnd och centralt av kommunfullmäktige i Göteborgs stad. Stadsdelschefen är högsta chefsnivå och för varje avdelning ansvarar en avdelningschef. Äldreomsorgen som benämns Omvårdnadsavdelningen är en av förvaltningens sju avdelningar och omfattar omsorg om äldre och funktionshindrade samt hemsjukvård i ordinärt boende för region Hisingen. Hemtjänsten består av fem hemtjänstområden samt en särskild enhet, Biståndsenheten, som ansvarar för Befolkning Antal invånare 2003-12-31...34 121 varav andel personer 65-w år... 16,7% Total kommunal skatt...31:80 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:55 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...496 Antal anställda...716 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 75% Äldreomsorgens kostnader i procent av stadsdelens totala kostnader... 35,0% Nettokostnad per inv, 65-w år... 49 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 142 tkr Fakta Lundby SDN handläggning av biståndsbeslut, förebyggande verksamhet, anhörigstöd och en gemensam beläggningsenhet för Hisingens äldreboendeplatser. För utförande av hemtjänst till personer med missbruksproblematik finns särskilda hemtjänstgrupper som är organiserade inom avdelningen för Individ och familjeomsorg. I Lundby finns fem äldreboenden samt Rehabenheten. Inom Rehabenheten finns korttidsplatser för vardagsrehabilitering samt sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster för Lundbys äldreboende. Inom Omvårdnadsavdelningen arbetar 12 verksamhetschefer, MAS och planeringsledare. Ekonomisekreterare och personalsekreterare arbetar riktat mot äldreomsorgen. Cheferna inom hemtjänsten har undersköterskor med administrativa arbetsuppgifter till sin hjälp och cheferna för boenden och chefen för hemsjukvård har verksamhetsplanerare/planledare/ samordnare till sin hjälp. Lundby SDN har tillsammans med övriga stadsdelsnämnder på Hisingen antagit en äldreomsorgsplan fram till år 2006. Planen beaktar de mål och inriktningar som beskrivs i Äldreomsorgsplan för Göteborg 2002-2010. I planen beskrivs bl. a strategier som skapar möjligheter för äldre att i större utsträckning bo kvar i ordinärt boende. Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...240 598 Lokalkostnader...24 557 Övriga kostnader...57 630 Bruttokostnad...322 785 Intäkter...42 130 Nettokostnad...280 655 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...185 891 Stöd i ordinärt boende...58 077 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård...21 526 Rehab...4 465 Bostadsanpassning...1 444 Färdtjänst...4 707 Övrigt...4 545 Nettokostnad...280 655 2.3.3 Tynnered SDN Göteborg är indelad i 21 stadsdelar i varierande storlek. Varje stadsdel i Göteborg innehåller de verksamheter som är traditionella i en vanlig kommun som förskola, skola, kultur och fritid individ och familjeomsorg, osv. Stadsdelsnämnden ansvarar för verksamheten i stadsdelen. Stadsdelarna ingår i en region där Tynnered har sin tillhörighet i väster. I stadsdelen finns en varierande bostadsbebyggelse med både radhusområde, villabebyggelse men också flera områden med hyreshus. Tynnered har en förhållandevis ung befolkning men antalet äldre ökar markant de närmaste åren. I Tynnered finns ingen industri etablerad men stor del av de boende arbetar i den kommunala verksamheten främst i skola, förskola och äldreomsorg. Organisationsbeskrivning Verksamheter styrs på två olika nivåer, dels från kommunfullmäktige i Göteborgs stad och dels från stadsdelsnämnden. Äldreomsorgen som benämns vård och omsorg, ansvarar för biståndsbedömning, förebyggande verksamhet, hemtjänst, äldreboende och den kommunala hälso- och sjukvården i de särskilda boendena. I verksamheten finns förutan chef för vård och omsorg fjorton enhetschefer som arbetar i ledningsgrupp tillsammans med kvalitetssamordnare och planeringsledare. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är alltid inbjuden med sina frågor. Tynnered producerar mera platser i särskilt boende än det finns behov av i 8
stadsdelen och säljer platser i väster. I väster finns en gemensam beläggningsenhet som fördelar platser efter äldres önskemål av placering och efter behov. I västra stadsdelarna skrivs varje år en regional plan som beskriver övergripande mål för verksamheterna. Planen fokuserar på samarbetet mellan stadsdelarna i regionen med spelregler för arbetet med boendeplatser m.m. Vård och omsorg har sjuksköterskor i särskilda boendena i den egna organisationen. Den kommunala hälso och sjukvården i det ordinära boendet administreras av resursverksamhet i Högsbo stadsdel för hela väster, hemsjukvård. Denna organisation kräver en hög grad av samarbete och samverkan. Samverkan sker också med primärvården i väster. I stadsdelen finns en MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska). Verksamheten är organiserad i en biståndsenhet, en förebyggande enhet, hemtjänst och särskilda boende. Trygghetslarm i hemtjänst besvaras av en central enhet som Befolkning Antal invånare 2003-12-31...27 935 varav andel personer 65-w år... 15,0% Total kommunal skatt...31:80 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:55 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...472 Antal anställda...580 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 81% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 18,0% Nettokostnad per inv, 65-w år... 31 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 125 tkr västerregionen har avtal med. Larmen besvaras i första hand av personal i hemtjänst men kvällar och nätter finns en gemensam utförandeenhet i väster. I stadsdelen finns fyra träffpunkter Fakta Tynnered SDN Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...145 881 Lokalkostnader...22 146 Övriga kostnader...69 486 Bruttokostnad...237 873 Intäkter...105 924 Nettokostnad...131 949 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...72 154 Stöd i ordinärt boende...32 596 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård...13 582 Rehab...1 974 Bostadsanpassning...1 063 Färdtjänst...5 024 Övrigt...5 556 Nettokostnad...131 949 där man bedriver ett strukturerat folkhälsoarbete riktat mot äldre. En av träffpunkterna har också dagvård där insatserna för brukarna är biståndsbedömda. Stadsdelen har också en dagverksamhet för dementa. 2.4 Härryda Härryda kommun ligger utmed riksväg 40 mellan Göteborg och Borås. Hälften av ytan är täckt av skog och en tolftedel av sjöar. Företag med behov av goda kommunikationer uppskattar Härryda kommun för närheten till de stora riksvägarna, järnvägen, Göteborgs hamn, Göteborg och Landvetter flygplats, som ligger mitt i kommunen. Mölnlycke är centralort i Härryda kommun och ligger längst västerut i kommunen och där bor knappt hälften av kommunens befolkning. Närmast flygplatsen ligger Landvetter och Härryda samhälle som fått ge namn åt kommunen. I öster ligger Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. Organisationsbeskrivning Socialtjänsten är en av den kommunala förvaltningens fem sektorer. Socialtjänsten är indelad i fyra verksamhetsområden: Ledning och administration, Äldreomsorg, Handikappomsorg samt Individ och familjeomsorg. Sektorn har tre chefsnivåer: sektorschef, verksamhetschef Befolkning Antal invånare 2003-12-31...31 208 varav andel personer 65-w år... 12,2% Total kommunal skatt...31:40 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:15 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...356 Antal anställda...453 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 79% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 15,7% Nettokostnad per inv, 65-w år... 41 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 159 tkr och enhetschef. Äldreomsorgen har ansvaret för insatser till personer över 65 år både i ordinärt boende och i särskilt boende. Äldreomsorgen är indelad i biståndsenhet, hemtjänst, särskilda boenden, sjuksköterskeorganisation och rehabilitering. I hälsooch sjukvårdsansvaret ingår även ansvaret för personer under 65 år. Hemtjänst- och rehabiliterande insatser utförs även till personer under 65 år. Färdtjänsten ingår sedan 2000 i Fakta Härryda kommun Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...136 543 Lokalkostnader...11 971 Övriga kostnader...21 759 Bruttokostnad...170 273 Intäkter...12 414 Nettokostnad...157 859 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...84 758 Stöd i ordinärt boende...32 261 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård...16 721 Rehab...6 160 Bostadsanpassning...580 Färdtjänst...2 804 Övrigt...14 575 Nettokostnad...157 859 sektorn för Samhällsbyggnad. I de politiska målen för äldrepolitiken i Härryda kommun nämns bland annat att de enskilda ska åldras med trygghet, värdighet och oberoende samt med hänsyn till kulturell bakgrund. De ska också ha inflytande över utformningen av insatserna. Det förebyggande arbetet är viktigt och verksamheten ska för den enskilde öka möjligheterna till kvarboende i den egna bostaden. 9
2.5 Kungsbacka Kungsbacka kommun i Norra Halland består av ett flertal tätorter varav centrala Kungsbacka har den största andelen av befolkningen. Kommunens läge mellan hav och insjö lockar till sig nya invånare och befolkningen ökar stadigt. Enligt senaste prognosen blir ökningen 750 personer årligen fram till 2010. Av Kungsbackas c:a 26 500 bostäder består c:a 70 % av ägda småhus, 25 % av hyresrätter och 5 % av bostadsrätter. Av kommunens c:a 18 000 utpendlare reser c:a 84 % till Göteborg och Mölndal. Befolkning Antal invånare 2003-12-31...67 653 varav andel personer 65-w år... 14,3% Total kommunal skatt...30:55 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:83 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...784 Antal anställda...1 066 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 77% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 17,7% Nettokostnad per inv, 65-w år... 41 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 154 tkr Fakta Kungsbacka kommun Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...317 830 Lokalkostnader...41 269 Övriga kostnader...71 592 Bruttokostnad...430 691 Intäkter...36 170 Nettokostnad...394 521 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...173 159 Stöd i ordinärt boende...69 809 Stöd i serviceboende...102 447 Hemsjukvård...25 395 Rehab...5 128 Bostadsanpassning...2 560 Färdtjänst...5 351 Övrigt...10 672 Nettokostnad...394 521 Organisationsbeskrivning Äldreomsorgen arbetar under nämnden för Äldreomsorg och är en av kommunens tolv förvaltningar. Under förvaltningschefen är verksamheten indelad i 21 verksamhetsbaser varav 17 innefattar någon form av äldreboende och i sju av dessa ingår även hemtjänst i ordinärt boende. Endast en verksamhetsbas omfattar enbart ordinärt boende. Utöver detta finns det verksamhetsbaser för larm- och nattpatruller, för hemsjukvårdens sjuksköterskor i centrum och nordväst och för rehabiliteringsverksamheten som utgörs av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och rehabassistenter. Åtta biståndshandläggare, nu organiserade under en egen verksamhetschef, beslutar om hemtjänstinsatser, anhörigvård och inflyttning på äldreboenden. Två äldreboenden drivs på entreprenad. Förvaltningens ansvarsområde omfattar personer 65 år och äldre. I början av året tillsattes en ny förvaltningschef för äldreomsorgen och detta har medfört att en översyn av organisationen har inletts. 2.6 Kungälv Kungälvs kommun ligger norr om Göteborg. Kommunen omfattar både tätort, glesbygd och skärgård. Tätorterna Kungälvs stad och Ytterby har i det närmaste vuxit samman. I dessa delar bor ungefär hälften av kommunens befolkning. I skärgården är det ön Marstrand som har en mer omfattande permanentboende befolkning medan det på övriga öar bor färre åretruntboende. Organisationsbeskrivning Socialtjänsten i Kungälvs kommun är uppdelad i fyra verksamheter; handikappomsorg, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Hälso- och sjukvården leds av en verksamhetschef och är organiserad i två enheter, en för hemsjukvård och en för rehabilitering. Äldreomsorgen leds av en verksamhetschef med stöd av tre verksamhetssekreterare. Deras uppgifter är främst anhörigstöd, datastöd samt stöd i förändrings- och utvecklingsarbete. Äldreomsorgen är indelad i enheter som leds av vardera en enhetschef. Förutom enhetschefer för äldreboenden och hemtjänst finns enhetschef för bistånd och kostverksamhet. Biståndsenheten ansvarar för alla utredningar enligt socialtjänstlagen Befolkning Antal invånare 2003-12-31...38 154 varav andel personer 65-w år... 16,0% Total kommunal skatt...32:14 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:89 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...513 Antal anställda...649 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 79% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 16,6% Nettokostnad per inv, 65-w år... 39 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 149 tkr Fakta Kungälvs kommun och enhetschefen för denna verksamhet ansvarar för boendeplaceringar. Ansvaret för färdtjänst har gatukontoret. Socialtjänstens ledord för verksamheten är trygghet, delaktighet och utveckling ur ett brukarperspektiv. Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...217 685 Lokalkostnader...25 691 Övriga kostnader...27 835 Bruttokostnad...271 211 Intäkter...34 459 Nettokostnad...236 752 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...142 072 Stöd i ordinärt boende...45 478 Stöd i serviceboende...10 259 Hemsjukvård...16 829 Rehab...6 956 Bostadsanpassning...1 926 Färdtjänst...3 700 Övrigt...9 532 Nettokostnad...236 752 10
2.7 Lerum Fakta Lerums kommun Lerums kommun ligger nästan mitt i Göteborgsregionen och gränsar till Ale, Alingsås, Bollebygd, Göteborg, Härryda och Partille. Lerum har naturen inpå knutarna och kan erbjuda ett härligt friluftsliv och många sjöar. Större delen av befolkningen bor i villa och radhus i tätorterna Lerum, Floda och Gråbo. Den övergripande kommunala förvaltningen är lokaliserad till Lerum som räknas som centralort. Ca 12 tusen personer pendlar till arbete i annan kommun. Till kommunen pendlar några tusen personer. Organisationsbeskrivning Vård- och omsorgsförvaltningen vänder sig till personer som har behov av stöd och hjälp i sin livsföring. Förvaltningen är organiserad i verksamhetsområdena handikapp och äldreomsorg med gemensam stab och rehabenhet. Äldreomsorgen är i sin tur uppdelad i två ben med varsin verksamhetschef. Biståndsenheten är det ena benet och gör biståndsbedöm- Befolkning Antal invånare 2003-12-31...35 779 varav andel personer 65-w år... 13,5% Total kommunal skatt...31:53 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:28 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...467 Antal anställda...570 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 82% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 16,7% Nettokostnad per inv, 65-w år... 43 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 169 tkr ningar och boendeplaceringar samt färdtjänshandläggning. Det andra benet utgörs av verkställarna inom hemvård, hemsjukvård, dagverksamhet, kök samt särskilt boende. Lerums kommun har en medarbetarfilosofi som består av fem ledord: lust, engagemang, reflektion, unik och mod. De beskriver vad kommunen som arbetsgivare tycker är viktigt för att Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...188 977 Lokalkostnader...23 025 Övriga kostnader...25 055 Bruttokostnad...237 057 Intäkter...30 899 Nettokostnad...206 158 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...126 006 Stöd i ordinärt boende...44 908 Stöd i serviceboende...2 264 Hemsjukvård...15 929 Rehab...6 741 Bostadsanpassning...1 422 Färdtjänst...4 719 Övrigt...4 169 Nettokostnad...206 158 åstadkomma en attraktiv arbetsplats som kännetecknas av arbetsglädje och utveckling. Medarbetarfilosofin utgör grunden för ett gemensamt förhållningssätt och där ledordens konkreta innebörd utarbetas i dialog på varje arbetsplats. 2.8 Lilla Edet Lilla Edets kommun ligger längs Göta älvs dalgång och gränsar till Ale, Kungälv, Trollhättan, Uddevalla samt Stenungsund. Kommunen består av tre tätorter, öppna jordbruksbygder och stora sjörika skogsområden. Huvudsaklig näringsgren är industri och jordbruk. Den huvudsakliga boendestrukturen är egna hem. Organisationsbeskrivning Socialnämnden är en av kommunens fem nämnder. Socialförvaltningen är indelad i två verksamhetsområden; Individ- och familjeomsorg samt Vård och omsorg där LSS numera ingår. Individ- och familjeomsorg leds av en områdeschef medan Vård och omsorg är direkt underställd socialchefen. Vård och omsorg är uppdelad i sju enheter; särskilt boende, hemtjänst, hemsjukvård, kostproduktion, biståndsenhet, färdtjänst samt LSS. Enheterna är uppdelade på åtta enhetschefer som ansvarar för budget Befolkning Antal invånare 2003-12-31...12 983 varav andel personer 65-w år... 15,3% Total kommunal skatt...33:05 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...22:80 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...208 Antal anställda...262 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 80% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 18,5% Nettokostnad per inv, 65-w år... 43 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 157 tkr och personal. Hemsjukvården leds av en enhetschef som tillika är MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska). Ett boende har sjuksköterskor i sin organisation medan hemsjukvården Fakta Lilla Edets kommun Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...71 485 Lokalkostnader...14 091 Övriga kostnader...21 553 Bruttokostnad...107 129 Intäkter...18 855 Nettokostnad...88 274 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...55 932 Stöd i ordinärt boende...14 679 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård...7 309 Rehab...1 211 Bostadsanpassning...1 938 Färdtjänst...519 Övrigt...4 748 Nettokostnad*...86 336 ansvarar för övriga verksamheter dygnet runt. * Diff p.g.a. annan förv. för bostadsanpassning. 11
2.9 Mölndal Mölndals kommun är belägen mellan Göteborg och Kungsbacka. Befolkningen är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome. De södra delarna av kommunen består av landsbygd. är organiserade under en egen verksamhetschef. Sjukvårdsansvaret finns organisatoriskt under avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Sjuksköterskeorganisationen är indelad i två områden med verksamhetschef för varje. All rehabiliteringsverksamhet är organiserad under en verksamhetschef och tillhör avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Organisationsbeskrivning Vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdelningar: Administration, Handikappomsorg, Hemsjukvård och bistånd samt Äldreomsorg. Förvaltningen har tre chefsnivåer: Förvaltningschef, avdelningschef och verksamhetschef. Äldreomsorgen har ansvar för insatser till personer över 65 år och är uppdelade i 25 områden med en ansvarig verksamhetschef per område. Områdena består av hemtjänst/servicehus och/eller särskilt boende. Dessutom finns en verksamhetschef för kök. Biståndsbeslut tas av biståndshandläggare, som tillhör avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Biståndshandläggarna Befolkning Antal invånare 2003-12-31...57 523 varav andel personer 65-w år... 14,5% Total kommunal skatt...31:39 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:14 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...817 Antal anställda...965 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 85% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 17,4% Nettokostnad per inv, 65-w år... 47 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 161 tkr Fakta Mölndals kommun Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...352 542 Lokalkostnader...26 223 Övriga kostnader...64 846 Bruttokostnad...443 611 Intäkter...52 831 Nettokostnad...390 780 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...198 600 Stöd i ordinärt boende...72 913 Stöd i serviceboende...50 721 Hemsjukvård...29 041 Rehab...14 207 Bostadsanpassning...2 228 Färdtjänst...5 497 Övrigt...17 573 Nettokostnad...390 780 2.10 Partille Partille är en av Sveriges till ytan minsta kommuner med koncentrerad bebyggelse. Kommunen består av fyra geografiska delar; Partille, Sävedalen, Befolkning Antal invånare 2003-12-31...33 192 varav andel personer 65-w år... 14,4% Total kommunal skatt...30:99 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:74 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...371 Antal anställda...494 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 79% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 18% Nettokostnad per inv, 65-w år... 41 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 155 tkr Fakta Partille kommun Jonsered och Öjersjö. Det bor ca 33 000 personer Partille kommun. Förvärvsfrekvensen bland de boende i Partille är högre än genomsnitten Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...169 145 Lokalkostnader...34 126 Övriga kostnader...31 603 Bruttokostnad...234 874 Intäkter...38 220 Nettokostnad...196 654 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...90 253 Stöd i ordinärt boende...43 032 Stöd i serviceboende...18 007 Hemsjukvård...19 876 Rehab...6 280 Bostadsanpassning...491 Färdtjänst...1 557 Övrigt...17 158 Nettokostnad...198 654 i regionen och i riket. De viktigaste näringsgrenarna är tillverkningsindustri och utvinning, handel och kommunikationer samt vård och omsorg. Andelen arbetslösa är något lägre än genomsnitten i riket och i regionen. Organisationsbeskrivning Äldreomsorgen i Partille kommun bedrivs av vård-och omsorgsförvaltningen som är indelad i tre avdelningar: handikappomsorg, Partillerehab och äldreomsorg med en ansvarig avdelningschef för respektive avdelning. Äldreomsorgen ansvarar för insatser till personer 65 år och äldre. De under 65 år får sina insatser från handikappomsorgen. All hemsjukvård och hemtjänst, även till personer under 65 år, är organiserad inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen består av tio verksamheter, vilka är indelade efter funktion. Varje verksamhetschef har ledningsansvar för 30-65 personer. Särskilda biståndshandläggare beslutar om insatserna och verksamhetscheferna ansvarar för verkställigheten. Biståndsenheten har en egen 12
2.11 Stenungsund Stenungsunds kommun, 5 mil norr om Göteborg, var 2003 den relativt snabbast växande kommunen i Sverige. Stenungsunds centralort dominerar befolkningsmässigt. Andra orter av betydelse är Stora Höga, Jörlanda, Spekeröd, Ucklum och Ödsmål. Stenungsunds kommun har en relativt ung och välutbildad befolkning. Industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna och arbetspendlingen är lika stor till som från Stenungsund. Organisationsbeskrivning Kommunens politiska organisation skiljer sig från de flesta andra. Kommunfullmäktige styr via fem fasta beredningar, två myndighetsnämnder och en kommunstyrelse med tre utskott. Social omsorg ansvarar för äldreomsorg och hemsjukvård i kommunen. Social omsorgs ledningsgrupp består av chef för enheten, hemtjänstchef, boendechef, verksamhetschef för hälso- och sjukvård, administrativ områdeschef samt ekonom och personalsekreterare. De olika verksamheterna leds av områdeschefer, som har direktansvar för biståndsbedömning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, personal-, arbetsmiljö- och ekonomifrågor. Fakta Stenungsunds kommun chef som sorterar direkt under förvaltningschefen. Under året har hemsjukvården organiserats om. All kommunal hälsooch sjukvård är numera att beteckna som hemsjukvård, även då den bedrivs i särskilda boendeformer. I den nya organisationen utgår alla sjuksköterskor från gemensamma administrativa lokaler och arbetar konsultativt utifrån brukarnas individuella behov. Målet med förändringen är att tydliggöra och utveckla sjuksköterskornas yrkesroll, främja kvarboende samt stödja undersköterskorna i de hälsooch sjukvårdsinsatser som de utför på delegation. En verksamhetschef ansvarar för all hemsjukvård. Under 2003 formades även en ny köksorganisation, med en verksamhetschef som ansvarar för äldreomsorgens samtliga kök. I tre varmkök lagas lunchmat till kommunens äldreboenden och dagcentraler samt portionsmat som distribueras via hemtjänsten. Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar inte för färdtjänsten. Befolkning Antal invånare 2003-12-31...22 291 varav andel personer 65-w år... 14,0% Total kommunal skatt...32:57 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...22:32 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...234 Antal anställda...277 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 82% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 16,5% Nettokostnad per inv, 65-w år... 35 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 150 tkr Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...97 118 Lokalkostnader...7 673 Övriga kostnader...13 621 Bruttokostnad...118 412 Intäkter...10 342 Nettokostnad...108 070 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...51 560 Stöd i ordinärt boende...31 352 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård...12 397 Rehab...3 747 Bostadsanpassning...2 164 Färdtjänst...1 233 Övrigt...5 618 Nettokostnad...108 070 13
2.12 Tjörn Tjörn är en skärgårdskommun och Sveriges sjätte största ö. Till kommunen hör också fyra permanentbebodda öar utan fast landförbindelse. Sommartid fördubblas befolkningen eftersom Tjörn är en populär fritidsoch turistö. 45 % av husen i kommunen är fritidshus. Tjörn har en relativt spridd befolknings- och tätortsstruktur, med nio tätorter varav den minsta har runt 250 invånare och den största har runt 3000 invånare. Ca 40 % bor utanför tätorterna. Näringslivet är baserat på verksamheter knutna till havet såsom fisk- och konservindustri, rederier, varv, hamnrörelser och turism. Nära hälften av den arbetande befolkningen pendlar till näraliggande kommuner, främst Stenungsund och Göteborg. Vistelsebegreppet i Socialtjänstlagen och det stora antalet sommarboende medför kostnader utöver de som kommunen har för kommunmedborgarna. Den spridda bebyggelsen och ö-strukturen medför beroende av bil och tidskrävande färjetransporter för insatser i ordinärt boende. Organisationsbeskrivning Tjörns kommun har fem förvaltningar varav Socialförvaltningen är en. Socialförvaltningen är organiserad i nio verksamheter: Äldreboende Rönnäng, Äldreboende Skärhamn, Befolkning Antal invånare 2003-12-31...14 891 varav andel personer 65-w år... 17,8% Total kommunal skatt...32:43 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:84 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...249 Antal anställda...318 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 78% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 21,8% Nettokostnad per inv, 65-w år... 40 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 157 tkr Äldreboende Kållekärr/Valla, Hälso- Sjukvård, Kommunrehab, Bistånd, Hemtjänst, Individ- och Familjeomsorg, och Särskilda Omsorger. Varje verksamhet har en heltidsanställd verksamhetschef förutom Biståndet och Hemtjänsten som delar på en gemensam verksamhetschef. Verksamhetscheferna är direkt underställda socialchefen. Biståndsenheten handlägger allt bistånd samt färdtjänst. Hemtjänsten ombesörjer hemtjänst, matdistribution, och trygghetslarm. Hälso- och sjukvården Fakta Tjörns kommun Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...92 837 Lokalkostnader...16 807 Övriga kostnader...16 745 Bruttokostnad...126 389 Intäkter...19 765 Nettokostnad...109 624 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...59 347 Stöd i ordinärt boende...19 560 Stöd i serviceboende...7 367 Hemsjukvård...8 456 Rehab...3 977 Bostadsanpassning...504 Färdtjänst...1 242 Övrigt...6 171 Nettokostnad...106 624 omfattar ett särskilt boende/sjukhem, kommunens hemsjukvård, samt en kostenhet. Sjuksköterskor finns fast dagtid på sjukhemmet och övriga sjuksköterskor är placerade i tre olika geografiska områden och ansvarar för insatser i ordinärt och särskilt boende inom sina respektive områden. Kväll och natt finns två, respektive en, sjuksköterska mobilt i hela kommunen. De utgår från sjukhemmet. Hemtjänst, hemsjukvård och särskilda boenden har samma geografiska områdesindelningar. 14
2.13 Öckerö Öckerö kommun består av tio bebodda öar, varav fyra har broförbindelse mellan sig. 78 % av invånarna bor på dessa fyra öar. Merparten av invånarna bor i eget småhus. Befolkningen har vuxit stadigt sedan 1950- talet. Mer än hälften av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen trots att den enda förbindelsen med fastlandet är bilfärja. Organisationsbeskrivning Socialtjänsten i Öckerö kommun har en beställar- och utförarorganisation. Beställarenheten ansvarar för all myndighetsutövning. Biståndsbesluten verkställs av utförarenheterna som är: hemvård (hemsjukvård och hemtjänst) ett rehabiliterings- och korttidsboende och två särskilda boenden, ett med somatisk inriktning och ett för dementa. Varje utförarenhet leds av en verksamhetschef Befolkning Antal invånare 2003-12-31...12 081 varav andel personer 65-w år... 16,6% Total kommunal skatt...30:67 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:19 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare...196 Antal anställda...263 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 74% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 22% Nettokostnad per inv, 65-w år... 43 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år... 142 tkr Fakta Öckerö kommun som gentemot socialchef ansvarar för personal, budget, uppföljning samt verksamhetens kvalitet och utveckling. Den kommunala hälso- och sjukvården ligger under respektive verksamhetschef. Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...76 662 Lokalkostnader...3 870 Övriga kostnader...11 634 Bruttokostnad...92 166 Intäkter...6 826 Nettokostnad...85 340 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...49 728 Stöd i ordinärt boende...17 991 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård...8 411 Rehab...5 817 Bostadsanpassning...409 Färdtjänst...1 666 Övrigt...1 318 Nettokostnad...85 340 2.14 Befolkning 2003 och befolkningsprognos för 2011 Nedan redovisas den procentuella förändringen i kommunernas befolkningsutveckling mellan åren 2003 till 2011 för åldersgrupperna 65 w. I jämförelse med förra årets rapport visar sig skillnaderna ha minskat, allra mest för Stenungsunds kommun som minskar från 66 % för åldersgruppen 65 79 år under åren 2002 2010 till 35 % för perioden 2003 2011. I jämförelse mellan kommunerna totalt, är det åldersgruppen 65 79 år som kommer att öka mest. 75% Procentuell förändring i antalet invånare mellan 2003 och 2011 60% 65 79 år 80 w år 45%% 30% 15% 39,6% 23,3% 9,1% 9,1% 41% 38,4% 24,6% 26,2% 23,6% 22,8% 13,6% 34,9% 25,1% 20,3% 18,8% 21,3% 15,2% 15% 12% 35,3% 34,4% 32,3% 13% 10,1% 28,2% 18% 0% -15% -4,7% 2,8% Ale Alingsås Göteborg -8,4% -11,8% -15,2% -10,8% Högsbo SDN Lundby SDN Tynnered SDN Härryda Kungsbacka -2,7% Kungälv Lerum Lilla Edet -4,9% Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Totalt 0,3% 15
I nästa diagram, visas hur befolkningen 65 w utvecklas i respektive kommun/stadsdel. Högsbo, Lundby och Göteborg som helhet minskar sin andel av den äldre befolkningen, medan alla kranskommuner ökar sin andel äldre i befolkningen totalt. Procentuell förändring i befolkning 65 w i relation till totalbefolkning 2003 2011 5 4,5% 4 3,6% 3,8% 3 2 1 0-1 -2-3 -4,3% -2,3% -0,7% 0,4% 0,9% Kungälv Mölndal 1,4% 2,2% 2,2% Öckerö Alingsås Partille Lilla Edet 2,9% 2,9% 3,0% 2,5% 2,5% Ale Tynnered SDN Stenungsund Härryda Kungsbacka Lerum Tjörn -4-5 Högsbo SDN Lundby SDN Göteborg 2.15 Kostnad för äldreomsorg Här redovisas kommunernas/stadsdelarnas totala nettokostnad för äldreomsorgen och innefattar alla kostnader som finns i respektive faktaruta. Kostnaden relateras i kolumnerna 2 3 till kommunens/stadsdelens äldre invånare. När det gäller tabellens kolumner 4 5, nettokostnad per person med insatser, är dessa kostnader baserade endast på personer med insatser enligt SoL i form av hemtjänst eller särskilt boende. Uppgifterna är hämtade från kapitel 3, där de redovisas utförligt. Nettokostnad för äldreomsorgen totalt, i Tkr Nettokostnad per kommuninvånare, 65-w år, tkr Nettokostnad per kommuninvånare, 80-w år, tkr Nettokostnad per person med insatser enligt SoL, 65-w år, tkr Nettokostnad per person med insatser enligt SoL, 80-w år, tkr Ale 143 512 41 153 273 368 Alingsås 311 804 50 154 331 419 Göteborg 3 258 171 45 132 239 323 Högsbo SDN 186 434 44 117 221 296 Lundby SDN 280 655 49 142 267 371 Tynnered SDN 131 949 32 127 274 392 Härryda 157 859 41 159 269 367 Kungsbacka 394 521 41 154 293 392 Kungälv 236 752 39 149 272 375 Lerum 206 158 43 169 382 484 Lilla Edet 86 336 43 157 316 411 Mölndal 390 780 47 161 303 414 Partille 196 654 41 155 298 410 Stenungsund 108 070 35 150 345 498 Tjörn 106 624 40 157 340 468 Öckerö 85 340 43 142 383 479 Medel 5 688 106 42 153 311 416 16
I diagrammet nedan visas både nettokostnad utslaget per person med insatser samt hur stor andel av befolkningen som får insatser. Slutsatsen man kan dra utifrån den här bilden är att om det är en högre andel av befolkningen som får insatser innebär det vissa stordriftsfördelar och att den brytpunkten verkar finnas omkring andelen 14 procent och uppåt. tkr 400 Nettokostnad per person med insatser, 65 w år Andel av befolkningen, 65 w år, med insatser 19% 19% 20% 20% 300 15% 14% 15% 14% 14% 14% 15% 15% 200 11% 11% 10% 12% 12% 10% 100 0 383 382 345 340 333 316 303 298 293 272 274 273 269 267 239 221 Öckerö Lerum Stenungsund Tjörn Nästa diagram visar hur stor andelen av kommunens/stadsdelens totala kostnader som går till äldreomsorgen samt hur stor andel invånare som är i åldrarna 65-w. För stadsdelarna Högsbo, Lundby och Tynnered blir jämförelsen med kommunerna felaktig eftersom stadsdelarna har ett Alingsås Lilla Edet Mölndal Partille Kungsbacka Kungälv Tynnered SDN Ale Härryda Lundby SDN Göteborg Högsbo SDN 0% mindre uppdrag än en kommun, tekniska frågor ligger exempelvis utanför stadsdelarnas uppdrag. Därför utgör äldreomsorgen en större andel av stadsdelens totala verksamhet, än vad den gör i kommunerna. Stadsdelarna redovisas för sig i diagrammet. Utifrån vad som kan utläsas i diagrammet verkar det inte enbart vara andelen äldre i kommunen/stadsdelen 20 som styr hur mycket resurser som satsas på äldreomsorgen, respektive kommun kan ha olika strategier för hur mycket som ska satsas på äldreomsorgen. 10 50% 40% Äldreomsorgens andel av kommunens totala kostnader Andel invånare i ålder 65 w år 50% 0 40% 30% 26% 30% 20% 10% 0% 18% Alingsås 17% 18% 15% 15% 25% 22% 21% 20% 19% 18% 18% 18% 17% 17% 17% 17% 16% 45% 35% 18% Öckerö Tjörn Göteborg Lilla Edet 13% 14% 14% 16% 14% 15% 14% Ale Kungsbacka Partille Kungälv Lerum Mölndal Stenungsund 12% Härryda Högsbo SDN 17% Lundby SDN 15% Tynnered SDN 20% 10% 0% 50 40 30 20 17 10 Alingsås Öckerö Tjörn Göteborg Lilla Edet Ale gsbacka rtille älv 0 Högsbo Lundby SD Tynnered SD SD
Nettokostnad per invånare, 80-w år, tkr Kommun/År 1999 2000 2001 2002 2003 Ale 134,0 133,5 143,3 153,8 151,2 Alingsås 120,0 132 143,5 151,5 155,4 Göteborg - - - - 132,5 Härryda - - 157,5 153,5 158,8 Kungsbacka - 136,0 136,7 144,7 153,7 Kungälv 133,5 138,4-144,9 149,2 Lerum 148,7 143,5 152,8 163,1 168,8 Lilla Edet 142,0 148,6 165,6 166,1 157,0 Mölndal 139,4 137,9 148,6 155,4 161,3 Partille 137,9 131,4 141,5 142,9 155,0 Stenungsund 128,3 133,6 147,6 152,7 150,3 Tjörn 149,0 142,8 140,9 154,9 157,0 Öckerö 124,5 137,5 136,1 134,2 141,8 Medel 135,8 137,7 146,7 151,5 153,2 I ovanstående tabell har nettokostnad per invånare, 80 år och uppåt, sammanställts för åren 1999 2003, för att få en bild av kostnadsutvecklingen totalt i GR-området. I diagrammet nedan har kostnaderna 1999 omsatts till index 100 för att åskådliggöra den procentuella förändringen under åren. Åren 2000 2002 stod för hela 10 % av den totala kostnadsökningen på 13 %. Ett skäl kan vara att de kraftiga besparingarna i slutet av 1990- talet blev alltför omfattande så att man i början av 2000-talet tvingades att öka igen. Ett annat skäl kan vara att kommunernas ekonomi förbättrades under den här tiden. Kostnadsutveckling per invånare 80 w i GR-området 1999 2003, index 100, år 1999 Index 120 111,5 112,9 110 108,0 100 100,0 101,4 90 1999 2000 2001 2002 2003 18
3. Vård och omsorg i särskilt och ordinärt boende Sedan ädelreformen genomfördes 1992 har kommunerna ett samlat ansvar för äldreomsorgen. Kommunerna svarar sedan dess för hemtjänst, hemsjukvård och olika boendeformer för äldre med särskilda behov. I rapporten är äldreomsorgen indelad efter insatser i särskilt och ordinärt boende. De särskilda boendena delas sedan upp i somatiskt boende (boenden som tidigare kallades för ålderdomshem och sjukhem) och demens- psykogeriatriskt boende (t.ex. gruppbostäder för åldersdementa eller äldre psykiskt handikappade). I de särskilda boendena finns tillgång till vårdpersonal dygnet runt, gemensamma utrymmen för måltider och annan service. På de somatiska boenden som har hög vårdtyngd finns dessutom ofta resurser för medicinsk vård. Som ordinärt boende räknas det egna hemmet samt de serviceboenden, servicehus och servicelägenheter, som sju av kommunerna här har. Omsorg i ordinärt boende sker genom hemtjänst, hemsjukvård och vanligtvis också trygghetslarm. I anslutning till servicehusen finns ofta en dagcentral. Serviceboendena består idag många gånger av flera kategorier av boenden. Efter hand som de boende blir äldre och omvårdnadsbehovet ökar förändras karaktären på boendena. Förutom ordinärt boende finns många gånger demens- och gruppboenden integrerade, vilket gör att exakta gränsdragningar mellan ordinärt och särskilt boende kan vara svåra att göra och schabloner får ibland användas i beräkningarna. Hemsjukvården utför sjukvårdande insatser i det egna hemmet och i de särskilda boendena (dock ej läkarinsatser). 3.1 Insatser enligt SoL Siffrorna nedan visar antalet personer med biståndsbedömda insatser, enligt Socialtjänstlagen (SoL). Insatser i form av färdtjänst och hemsjukvård ingår alltså inte. Insatserna redovisas för samtliga personer 65-w 1. Insatserna är också fördelade efter särskilt och ordinärt boende samt serviceboende. Personer med insatser Insatser för befolkningen 65 w år Varav i ordinärt boende Varav i serviceboende Varav i särskilt boende Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Ale 525 15% 271 8% 96 3% 158 5% Alingsås 941 15% 469 8% 0-472 8% Göteborg 13 622 19% 8 211 11% 0-5 411 7% Högsbo SDN 842 20% 516 12% 0-326 8% Lundby SDN 1 050 18% 683 12% 0-368 6% Tynnered SDN 481 11% 288 7% 0-193 5% Härryda 586 15% 380 10% 0-206 5% Kungsbacka 1 348 14% 600 6% 394 4% 354 4% Kungälv 870 14% 470 8% 34 1% 366 6% Lerum 539 11% 262 5% 23 0% 254 5% Lilla Edet 273 14% 141 7% 0-132 7% Mölndal 1 291 15% 616 7% 227 3% 448 5% Partille 660 14% 329 7% 136 3% 195 4% Stenungsund 313 10% 190 6% 0-123 4% Tjörn 314 12% 112 4% 50 2% 152 6% Öckerö 223 11% 110 5% 0-113 6% Totalt 21 505 17% 12 161 9% 960 1% 8 384 6% 1 Underlaget är hämtat från kommunernas redovisning till SCB i Socialstyrelsen i blanketten Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen, 2003 och avser mättillfället den 1 oktober 2003. 19