Äldreomsorgen. Nyckeltal. inom

Transkript

1 Nyckeltal inom Äldreomsorgen Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö samt Göteborgsregionens kommunalförbund. 1999

2 Personer som deltagit i arbetet med nyckeltalen Lisbeth Sjöling Maki Amusawe Gullan Eriksson Mats Danesjö Ulla Börjesson Bengt Johansson Lena Orvelin Harriet Wiman Kaj Andreasson Kai Rehdin Benkt Ohlson Kersti Arvidsson Ale kommun Ale kommun Ale kommun Kungälvs kommun Lilla Edets kommun Lerums kommun Lerums kommun Lerums kommun Mölndals kommun Mölndals kommun Mölndals kommun Partille kommun Anders Johansson Stenungsunds kommun Ann-Marie Nykvist Tjörns kommun Helena Stahre Tjörns kommun Laila Bernå Öckerö kommun Johanna Johansson Öckerö kommun Projektledning och sammanställning Lars-Göran Jansson GR Malin Johnsson GR Illustration Robert Källgren Illinfo

3 Nyckeltal inom äldreomsorgen 1999 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Process Kommunbeskrivningar Ale Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Bruttokostnader Särskilt och ordinärt boende Kommunernas särskilda boenden Befolkning Personer med insatser i särskilt och ordinärt boende Personalbemanning i särskilda boenden Hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende Köpta platser Stöd för personer i ordinärt boende Hemtjänst/Hemvård Prognos fram till Prognos för behov av platser Prognos för personalbehov Prognos för framtida kostnader Prognos för lönekostnader Nyckeltal för särskilda boenden Äldreboenden med somatisk inriktning Äldreboenden med demens/psykogeriatrisk inriktning Kostnader och bemanning att rangordna och jämföra. 27 Bilagor Anvisningar för vad som ingår i: A Personalbemanning B Prognos för 2007 C Nyckeltalskostnader

4 2

5 Sammanfattning I kommunerna finns idag ett ökande intresse för att följa upp verksamheten och dess resultat. Att göra rättvisa jämförelser mellan kommunerna är inte helt enkelt, och det är ofta de kommunspecifika egenskaperna som kan förklara skillnader i kostnader, arbetssätt m.m. Vad lär vi oss då av att jämföra mellan kommuner och i detta fall äldreomsorgen? Varje kommun har många unika egenskaper som påverkar, t ex demografi, geografi och traditioner. Därför måste varje kommun själv söka sin optimala mix av boenden och insatser. Vad arbetet med den här rapporten erbjuder är dels lärandet i processen vid framtagandet av materialet, då diskussioner förs mellan kommunerna om likheter, olikheter genom jämförelser av verksamheterna. Dels ges en överblick över andra kommuners verksamhet i jämförelse med den egna. Förhoppningen är att detta ger kunskap, vägledning och stöd för kommunerna i sin fortsatta utveckling. Kvalitet Behovet av äldreomsorg ökar allt mer. Detta påverkas bland annat av den demografiska utvecklingen. Andra orsaker är den allt kortare ledtiden inom sjukvården samt förskjutningen av ansvar från region/landsting till kommun. Nya behov och krav framkommer, vilket innebär att utmaningen för kommunernas äldreomsorg att kunna ge ett mer varierat utbud av vårdformer med hög kvalitet ökar ständigt. Ett mer individualiserat synsätt och en blandning av vårdformer, insatser och service är nödvändigt. Att kunna mäta hur väl man kan tillgodose behov och krav från brukare och andra intressenter kommer allt mer i fokus. Kommunerna arbetar intensivt med olika metoder för att mäta kvalitet och det är ett arbete i ständig utveckling. I avsnitt 1 i rapporten har varje kommun sammanfattat sitt arbete med kvalitetsfrågor inom äldreomsorgen. Bemanning och kostnader Den största kostnaden inom äldreomsorgen är personal. Analysen av bemanningstalen, kopplat till kostnader, visar att det inte enkelt går att visa på att en viss personaltäthet är bättre ekonomiskt och kvalitetsmässigt än någon annan. Faktorer som boendets fysiska utformning och kommunens ambitionsnivå är kanske mer det som speglas i de olika talen. De visar däremot att en låga personaltal inte alltid medför låga kostnader. Låg grundbemanning innebär ofta att man måste förstärka med extra personal eller beordra övertid. Stress i arbetsmiljön och stor arbetsbörda kan i sin tur leda till sjukskrivningar. Det är dyra lösningar, i synnerhet på lång sikt, och det finns risk för kvalitetsbrister inom medicinsk säkerhet, aktiviteter och bemötande. Länsstyrelsen i Västra Götaland har i rapporten Eget hem i äldreboende, tillsyn av tolv äldreboenden i länet 1, konstaterat att förutsättningarna för skälig levnadsnivå i äldreboenden är att det finns tillräckligt med personal. Man fastslog också att ingen av de granskande enheterna levde upp till denna ambitionsnivå. Hemtjänst/hemvård Det som kan redovisas om hemtjänst/hemvård nedan lämnar dessvärre en del i övrigt att önska, för att en heltäckande bild av kommunernas äldreomsorg ska kunna ges. Det finns inget enhetligt system i kommunerna för att mäta inom hemtjänsten/hemvården. De olika mätningar som görs idag varierar stort. Vissa kommuner beviljar timmar andra kommuner vårdnivåer, vissa mäter enbart utförda timmar andra enbart beviljade timmar, vilket förhindrar en rättvisande jämförelse. En sammanfattande beskrivning av hur hemtjänsten/ hemvården ser ut i varje kommun samt redovisning av totalkostnader är det som i dagsläget är möjligt. Alla i projektet är överens om att detta är ett prioriterat område att arbeta med. Gruppens intentioner är därför att under hösten bilda en arbetsgrupp som börjar arbeta med den här frågan. I rapporten, avsnitt 3.8, relateras totalkostnaden för hemtjänst/hemvård till samtliga personer (65-w år) med insatser i ordinärt boende och servicehus, i respektive kommun. Det visar att kostnaderna är nästan dubbelt så höga för kommunen med de högsta kostnaderna jämfört med den med de lägsta. Vad de stora skillnaderna beror på går inte enkelt att förklara enbart med de insamlade uppgifterna. De visar dock att de kommunerna som har färre personer med insatser i form av hemtjänst/hemvård också har en högre kostnad per person. I övrigt har kommunens geografi (avstånd, glesbygd, öar), bebyggelse och tillgång på lägenheter i servicehus en betydande roll för kostnaderna. Prognos 2007 Det framtida resursbehovet påverkas av flera olika faktorer. Modellen som vi använder här är enkel, men ger en vägledning om de framtida resursbehoven genom att visa på behoven av insatser, personal och ekonomiska resurser. Den äldre befolkningen ökar allt mer och behoven i samma takt. Prognosen är räknad i 1999 års penningvärde och förutsättningarna är att ingen förändring sker fram till 2007 i synen på vilken typ av boendeformer och biståndsbedömning vi har jämfört med idag. Under- eller överkapacitet som eventuellt finns idag ökar respektive minskar de prognostiserade behoven. Bland de 9 kommunerna är de prognostiserade nettokostnadsökningarna från 9 % till drygt 40 %. Då är inte löneökningar medräknade. Brist på utbildad personal, inom vård och omsorg, och ökande konkurrens om arbetskraften kan leda till löneökningar som idag är svåra att fullt ut förutse. I det räkneexempel som finns i avsnitt 4 kan man se att en löneökning på 3 % per år leder till ökade lönekostnader med 27 % ( kr), för de 9 kommunerna, fram till år

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vården och omsorgen om äldre berör oss alla. Att skapa förutsättningar för ett gott och långt liv tillhör välfärdssamhällets kärnuppgifter. Kommunernas uppdrag inom vård och omsorg till äldre är omfattande och handlingsutrymmet relativt stort. Kommunerna kan själva bestämma inriktning och utformning av verksamheten. Det medför också att äldreomsorgen i kommunerna ser väldigt olika ut, förutom varje kommuns unika förutsättningar. Behovet av att beskriva sin verksamhet och jämföra med andra blir därmed stort. Dels för att lära om andras verksamhet men också för att få en bättre förståelse för den egna och dess unika delar. Detta är femte året som kommunerna i Göteborgsregionen tillsammans arbetar med att ta fram en rapport för nyckeltal inom äldreomsorgen. Antalet deltagande kommuner har varierat mellan åren och för årets rapport, som presenterar verksamheten för 1999, är det nio kommuner som deltar. 1.2 Syfte Arbetet har till syfte att dels finna nyckeltal och beskrivningar som möjliggör jämförelser inom den egna kommunen över tid samt jämförelser mellan olika kommuners äldreomsorg. 1.3 Process Arbetet med årets rapport har genomförts i samarbete med nio kommuner Ale, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. I ett inledande skede var även kommunerna Alingsås, Härryda och Kungsbacka med, men på grund av pågående organisatoriska förändringar har dessa kommuner valt att avstå från att vara med i år. Arbetsgruppen har bestått av 1 till 3 representanter från varje deltagande kommun. Gruppen har träffats vid fem tillfällen från november 1999 till juni 2000 och har tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som ska ingå i rapporten, tillvägagångssätt o.s.v. Göteborgsregionens kommunalförbund har svarat för att hålla samman projektet och ansvarar för sammanställningen. 4

7 2 Kommunbeskrivningar 2.1 Ale Ale kommuns befolkning finns ganska jämnt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älvdalen, Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Av befolkningen på invånare, är knappt 13 procent 65 år eller äldre. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t ex Risveden. Kommunen har som andra förortskommuner en förhållandevis ung befolkning. Många Alebor pendlar till arbete i andra kommuner i Göteborgsregionen. Organisation Vård och omsorgsförvaltningen innehåller tre verksamhetsgrenar: äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg. Arbetet är organiserat så att 12 verksamhetschefer, direkt under vård- och omsorgschefen, har ett fullständigt ansvar för sin del av förvaltningen. Någon ytterligare chefsnivå finns inte i organisationen. Inom förvaltningen finns en särskild biståndsbedömningsenhet som arbetar mot både äldre- och handikappomsorgen. Fördelning av lediga platser inom särskilda boenden görs av en boendegrupp som består av förste biståndsbedömare, MAS, representant från demensboende, palliativ enhet och Rehabenhet. Av de 12 verksamhetscheferna i förvaltningen arbetar 7 av dem med äldreomsorg. Det finns 3 boende chefer, 3 hemvårdschefer samt en chef för den med primärvården samordnade rehabiliteringsenheten. ISS Care driver ett äldreboende i Surte på entreprenad. Hälso- och sjukvården är integrerad i de olika verksamhetsområdena. Sjuksköterskor som organisatoriskt finns i hemvården har ansvaret för hälsooch sjukvård, både i ordinärt och särskilt boende inom ett geografiskt område. Kvällstid, helger och på natten ansvarar två sjuksköterskor för hela kommunen. På natten ingår sjuksköterskan i nattpatrullen. Organisationens ledord är utveckling, samverkan och delaktighet med individen i centrum, och för att förverkliga detta arbetar vi med en lärande organisation och ett projektbaserat arbetssätt. Kvalitetsuppföljning Enkätundersökningar till brukare, anhöriga och personal utförs årligen, vartannat år till hemvården och vartannat år till våra äldreboenden. Under 1999 har enkätundersökningen riktats till boenden i kommunen. Enkätundersökningen görs i samverkan med kommunerna Partille, Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Fakta Ale 1999, Tkr Lerum och Tjörn. Äldreomsorgen mäts två gångar om året enligt ÄSIMmetoden2 avseende vårdberoende. Statistiskt material tas fram månadsvis för att visa beläggning på boenden, vikarietillsättning, hemtjänsttimmar m.m. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar med kvalitetssäkring och använder verktyget SIQ. Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen...43,7 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen...165,0 Personal: 324 årsarbetare, 424 anställda. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 76%. Total kommunal skatt: 32,32 kr, varav primärkommunal skatt 21,64. *inkl servicehus och dagcentral Nettokostnad per verksamhet Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende* Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad

8 2.2 Kungälv Kungälvs kommun hade invånare den 31 december Av befolkningen är 15 procent 65 år eller äldre. Kommunen har större andel barn och mindre andel äldre än genomsnittligt i Göteborgsregionen. Andelen äldre ökar mycket under kommande år enligt befolkningsprognosen. Omkring halva befolkningen bor inom Kungälvs stad och Ytterby, som i det närmaste vuxit samman. Kommundelsstämmorna, som hålls två gånger varje år utgår från de gamla kommuner som slogs samman Dessa kommundelar är: Kungälvs stad, Ytterby, Solberga/Hålta, Romelanda/Kareby, Hermansby och Marstrand. Tätorterna i kommundelarna är: Ytterby, Kode, Romelanda, Kareby, Kärna, Tjuvkil och Marstrand. Det förekommer viss bosättning på öar, men bara inom Marstrand finns någon mer omfattande öbefolkning. Organisation Kungälv har en traditionell kommunorganisation. Kommunstyrelsen har tre förvaltningar och tre mindre kontor. Sju nämnder har åtta förvaltningar. De två största förvaltningarna är Barn- och ungdomsförvaltningen och Socialtjänsten. Socialtjänsten är uppdelad i fyra verksamheter: Handikappomsorg, Hälso- Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Fakta Kungälv 1999, Tkr och sjukvård, Individ- och familjeomsorg och Äldreomsorg. Dessutom finns en central administration. Hälso- och sjukvården blev en egen verksamhet i januari 1999 när kommunen tog över ansvaret för hemsjukvård och rehabilitering inom ordinärt boende. Hälso- och sjukvården har två enheter, en för hemsjukvård och en för rehabilitering. Inom hemsjukvården är sjuksköterskorna basplacerade i distrikt. Inom de gamla sjukhemmen är sjuksköterskorna basplacerade i huset. Äldreomsorgen leds av en verksamhetschef. Till hennes och verksamhetens stöd finns en verksamhetssekreterare. En ansvarig platschef ansvarar för var och en av sjutton enheter eller områden. Inom tre samverkande områden i centrala Kungälv har en uppdelning mellan biståndsbedömning och verkställighet/arbetsledning gjorts under I övrigt har varje platschef även ansvar för biståndsbedömning inom sitt område. Platschefer för hemtjänsten utreder och bedömer behovet av särskilt boende och fattar också formellt beslut. Fördelning av lediga platser inom äldreboendet görs i en boendegrupp med representanter från äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Storleken på platschefernas områden varierar. En decentralisering av administrativ Nettokostnad per verksamhet Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende* Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad personal på äldreomsorgens enheter har påbörjats 1999 och kommer att fortsätta under Färdtjänsten är organiserad inom Äldreomsorgen. Ett projektarbete inom anhörigoch frivilligstöd har startat. Projektledaren är underställd äldreomsorgschefen. Samverkan med andra organisationer sker dels inom SIMBA, ett gemensamt utvecklingsarbete mellan kommunerna Kungälv, Ale, Tjörn och Stenungsund samt primärvårdsområden, Kungälvs Sjukhus och regionens beställare inom området. Även inom FALK (Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Landsting och Kommun), som bara rör verksamheter inom Kungälvs kommun samverkar vi med övriga huvudmän. Bland annat har en arbetsgrupp arbetat med äldresäkerhet på ett mycket bra sätt. Kvalitetsuppföljning Kungälv har genomfört ÄSIM-mätningar sedan maj 1996, delvis som ett inslag i medverkan i nyckeltalsprojektet inom GR. Mätningar görs två gånger per år. Mätningarna har inte bedömts vara sanningar men varit utgångspunkt för diskussioner och bedömningar. De har inte utvisat så stora förändringar i vårdtyngd, som förväntats. De har haft sin största nytta inom enheterna. De stora förändringar som har genomförts gällande organisation och ansvarsområden har påverkat uppföljningarna. Dels har vissa områden förändrats. Dels har kraften gått till annat. De analyser som skulle kunna göras har därför inte blivit så omfattande som önskvärt. Inom förvaltningen pågår sedan början av 1999 ett omfattande kvalitetsarbete, där all verksamhet är involverad. Hittills har arbetet inte kommit in på systematisk uppföljning. Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen... 38,3 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen ,9 Personal: 495 årsarbetare, antal anställda 645. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 77%. Total kommunal skatt: 31,50 kronor, varav primärkommunal skatt 20,89. * inklusive servicehus och dagcentral 6

9 2.3 Lerum Lerums kommun ligger i Västra Götalands län mellan Göteborg och Alingsås. Större delen av befolkningen bor i tätorterna Lerum, Floda och Gråbo. Av befolkningen på drygt är 12 procent 65 år eller äldre. Varje dag pendlar ca personer in och ut ur Lerums kommun. 2.4 Lilla Edet Lilla Edets kommun ligger i Västra Götalands län. Kommunen innefattar en sträcka på båda sidor Göta älvs dalgång och är en industrikommun med stor utpendling, mot främst Tvåstad- och Göteborgsområdena. Det bor ca invånare i kommunen varav 15 procent 65 år eller äldre. Av befolkningen bor ca i centralorten Lilla Edet/Ström. Övriga tätorter är Lödöse, Göta, Nygård och Hjärtum. Kommunen har såväl öppna jordbruksbygder som stora sjörika skogsområden. Organisation Under kommunfullmäktige har kommunstyrelsen samordningsansvaret för fem nämnder; utbildning, social, fritid, kultur och miljö- och teknik. Socialförvaltningen är indelad i tre verksamhetsområden; individ- och familjeomsorg, vård och omsorg samt LSS-verksamhet. Respektive verksamhetsområde leds av en områdeschef underställd socialchefen. Vård och omsorg omfattar fyra enheter Organisation Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för omsorgen av äldre människor och människor med handikapp, utom ekonomiskt bistånd, samt alla hälsooch sjukvårdsinsatser (exkl. läkare) i de särskilda boendeformerna och varaktiga hälso- och sjukvårdsinsatser (exkl. läkare) i det ordinära boendet för alla kommuninvånare. Under 1999 var äldreomsorgen organiserad i en avdelning för äldreboende och en avdelning för stöd i ordinärt boende. Hemvården är uppdelad i åtta områden. Totalt finns 16 enhetschefer med delegerat ansvar för budget och personal. Speciella färdtjänsthandläggare arbetar även som vikarier till enhetscheferna. Enhetscheferna är både arbetsledare och biståndshandläggare. Sjukvården är organiserad under en enhetschef som förutom sjukhemmet ansvarar för sjuksköterskeinsatser dygnet runt. För närvarande pågår en organisationsöversyn. Kvalitetsuppföljning Enkätundersökningar till brukare, för särskilt boende, tre hemtjänstdistrikt, hemsjukvård, kostproduktion, hjälpmedelshantering, biståndshandläggning samt administration av bl.a. avgifter och färdtjänst. Boendeenheterna, hemtjänstdistrikten och kostproduktionen leds av enhetschefer. Övriga är direkt underställda områdeschefen. De sjukvårdande insatserna i särskilt boende är i huvudsak integrerade i verksamheten. Hemsjukvården är indelad i fyra geografiska Fakta Lerum 1999, Tkr anhöriga och personal har utförts årligen, vartannat år till hemvården och vartannat år till äldreboendena. Inriktningen är mot frågor som bemötande, tillgänglighet, kontinuitet och delaktighet. De två senaste åren har liknande enkätundersökningar utförts i kommunerna Ale, Partille, Lerum och Tjörn. Personalkostnader Nettokostnad per verksamhet Lokalkostnader Särskilda boendeformer Övriga kostnader Stöd i ordinärt boende* Summa kostnader Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Intäkter Övrigt** Nettokostnad Nettokostnad Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen...43,2 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen...174,4 Personal: 422,9 årsarbetare, 540 personer. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 78%. Total kommunal skatt: 31,48 kr, varav primär kommunal skatt 21,98 kr. * inklusive servicehus och dagcentral ** Under övrigt ingår kostnader för äldreomsorgens andel av förvaltningsledning och central administration samt kostnader för medicinskt färdigbehandlade och inkontinenshjälpmedel. Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Fakta Lilla Edet 1999, Tkr områden inom vilket en sjuksköterska finns tillgänglig alla dagar mellan Under kvällar och helger ansvarar en sjuksköterska för samtliga områden. Kvalitetsuppföljning Vårdberoendemätningar utförs fyra gånger per år enligt ÄSIM-metoden. Mätningarna tjänar bland annat som underlag för personaldimensionering. Nettokostnad per verksamhet Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende* Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen...43,9 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen...163,2 Personal: 189,9 årsarbetare, antal anställda 238. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 80%. Total kommunal skatt: 32,93 kronor, varav primärkommunal skatt 22,18. * inklusive servicehus och dagcentral 7

10 2.5 Mölndal Mölndals kommun är beläget mellan Göteborg och Kungsbacka i Västra Götalands län. Befolkningen är koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome. Framför allt de södra delarna av kommunen består av landsbygd. Av befolkningen på personer är 15 procent 65 år eller äldre. Organisation Vård och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdelningar: Administration, Handikappomsorg, Hemsjukvård och bistånd samt Äldreomsorg. Förvaltningen har tre chefsnivåer, förvaltningschef, avdelningschef och verksamhetschefer. Äldreomsorgen har ansvar för insatser till personer över 65 år och är uppdelad i 24 områden med ansvarig verksamhetschef. Området består av hemtjänst/servicehus eller särskilt boende samt en kökschef. Biståndsbeslut utförs av äldreomsorgssekreterare som tillhör avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Äldreomsorgssekreterarna har en egen verksamhetschef. Sjukvårdsansvaret finns organisatoriskt under avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Sjuksköterskeorganisationen är delad i två områden med en verksamhetschef för varje. All rehabiliteringsverksamhet är organiserad under en verksamhetschef och lyder under samma avdelning. Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Fakta Mölndal 1999, Tkr Kvalitetsuppföljning I arbetet med kvalitetsfrågor används olika metoder. Statistiskt material tas fram månadsvis, hemtjänsttimmar, kö till särskilt boende, betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade. Arbetsskador och tillbud sammanställs och följs upp tillsammans med fackliga organisationer. Mätning av vårdberoende enligt ÄSIM-metoden genomförs två gånger per år. Arbetet med kvalitetsfrågor har intensifierats och för att utveckla detta har en arbetsgrupp tillsatts för dessa frågor. En kvalitetshandbok har tagits fram för att underlätta och synliggöra kvalitetsarbetet ytterligare. Uppföljning görs årligen inom varje verksamhet, och rapporteras in via verksamhetsberättelsen för sammanställning på avdelnings- och förvaltningsnivå. I en särskild granskning följs ca åtta verksamheter/år upp där såväl omsorg, medicinsk omvårdnad, biståndshandläggning som säkerhetsrutiner utvärderas. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har utarbetat rutiner för medicinhantering, avvikelser, fallolyckor m.m. Nettokostnad per verksamhet Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende* Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt** Nettokostnad Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen... 43,2 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen ,3 Personal: 718,5 årsarbetare, antal anställda 916. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 78%. Total kommunal skatt: 30,47 kronor, varav primärkommunal skatt 20,09. * inklusive servicehus och dagcentral ** inklusive köpt vård tkr 2.6 Partille Partille är en av Sveriges till ytan minsta kommuner med koncentrerad bebyggelse. Kommunen består av fyra geografiska delar, Partille Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. Det bor ca personer Partille kommun varav knappt 14 procent är 65 år eller äldre. Förvärvsfrekvensen bland de boende i Partille är högre än genomsnitten i regionen och i riket. De viktigaste näringsgrenarna är tillverkningsindustri och utvinning, handel och kommunikationer samt vård och omsorg. Andelen arbetslösa är något lägre än genomsnittet i riket och i regionen. Organisation Socialförvaltningen är indelad i tre resultatenheter: handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, och äldreomsorg. Rehabverksamheten är samlad i en särskild enhet. Äldreomsorgen ansvarar för insatser till personer som är 65 år och äldre. De som är under 65 år får sina insatser från handikappomsorgen. Fram till den förste september 1999 var äldreomsorgen indelad i fem geografiska distrikt som ansvarade för hemtjänst och särskilt boende, inklusive hemsjukvården i särskilt boende, samt all hemsjukvård kvällar och nätter. För varje enhet fanns en ansvarig verksamhetschef och dessutom fanns 5,5 verksamhetsledare. Kommunen köpte hemsjukvård i ordinärt boende av regionen fram till 1 september. Efter den 1 september är verksamheten indelad i sex enheter med åtta verksamhetschefer och 4,5 verksamhetsledare. Enheterna är indelade efter funktion snarare än geografiska områden. Varje verksamhetschef har ledningsansvar för personer. På varje särskilt boende finns en eller flera sjuksköterskor som också tillhör boendet organisatoriskt. Sjukhemmen har högre sjukskötersketäthet än övriga boendeformer och där finns också sjuksköterska dygnet runt. Hemsjukvården i ordinärt boende samt hemsjukvård kvällar och nätter ingår i enheten för hemvård. Särskilda biståndshandläggare beslutar om insatserna och verksamhetschefer ansvarar för verkställigheten. Socialförvaltningen har inte ansvar för färdtjänsten Kvalitetsuppföljning Enkäter har genomförts bland vårdtagare och personal på ålderdoms- 8

11 hem och sjukhem. Återkommande mätningar planeras. Mätning av vårdberoende enligt ÄSIM-metoden genomförs två gånger per år. På sjukhemmen har även kvalitetsmätningar i form av intervjuer med personal genomförts. I Partille görs också avvikelserapportering enligt Lex Maria samt fallskaderapportering. I Partille pågår ett arbete med att utveckla dokumentation av verkställigheten enligt en metod som kallas dokumentationshjulet. Målet med dokumentationshjulet är att möjliggöra kontinuerlig uppföljning, värdering och analys av mål, medel/ arbetsmetoder och resultat samt att främja kompetensutveckling hos personalen. Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Fakta Partille 1999, Tkr Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen... 40,7 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen ,9 Personal: 347,82 årsarbetare, antal anställda 427. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 81%. Total kommunal skatt: 31,17 kronor, varav primärkommunal skatt 20,74. * inklusive servicehus och dagcentral Nettokostnad per verksamhet Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende* Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Stenungsund Stenungsunds kommun är beläget innanför Tjörn i Västra Götalands län. Kommunen har drygt invånare varav 13 procent är 65 år eller äldre. Större delen av befolkningen bor i tätorten Stenungsund. Övriga tätorter i kommunen är Jörlanda, Spekeröd, Ucklum, Stora Höga och Ödsmål. I kommunen finns jordbruk, skogsbruk samt stora petrokemiska industrier. Organisation I Stenungsund pågår ett så kallat Socsamförsök. Det innebär att vi enlig lag (1994:566) bedriver lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Denna samordning, som utförs av Beställarförbundet 4S, syftar till att använda samhällets resurser på ett bättre sätt och till större nytta för den enskilda invånaren. Kommunens andel av projektet är för närvarande 55 procent. 4S ansvarar för bland annat enheten Social omsorg. Social omsorg är en egen resultatenhet, där ingår dels äldreomsorg och dels handikappomsorg. Enheten ansvarar dessutom för färdtjänst samt bostadsanpassning. Resultatenheten skall utföra social omsorg, stöd, vård samt rehabilitering. Äldreomsorgen har ansvaret för insatser till personer över 65 år och hälsooch sjukvårdsansvaret i de särskilda boendeformerna samt i det ordinära boendet (exklusive läkare). För att skapa en så rättvis bedömning som möjligt görs biståndsbedömningen av särskilda biståndsbedömare. Under hösten 1999 har det arbetats fram en ny organisation inom social omsorg. Det innebär att psykiatrin och handikappomsorgen har flyttats till Individ- och Familjeomsorgen. Äldreomsorgen delas upp på boende och hemtjänst/hemsjukvård utan separata biståndsbedömare. Kvalitetsuppföljning Stenungsunds kommun har under 1999 inte genomfört någon brukarenkät. Fokus har legat på att arbeta fram en verksamhetsplan för äldreomsorgen och den är fortfarande under bearbetning. Hemtjänsten har inför ett kvalitetssäkringssystem genom att arbeta med planeringstavla i Modulex. Fakta Stenungsund 1999, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende* Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen... 30,7 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen ,8 Personal: 190,82 årsarbetare, antal anställda 265. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 72%. Total kommunal skatt: 32,49 kronor, varav primärkommunal skatt 21,62. Resultatsenhetschef med administration samt handikappomsorgen ingår ej i ovanstående redovisning. * inklusive servicehus och dagcentral 9

12 2.8 Tjörn Tjörns kommun tillhör Västra Götalands län och är Sveriges sjätte största ö. Antalet invånare är knappt varav 17 procent är 65 år eller äldre. Kommunen består av ett flertal samhällen. Största orten är Skärhamn på västra Tjörn med invånare. Näringslivet är baserat på verksamheter knutna till havet såsom fiskkonservindustri, rederier, varv och hamnrörelse. Många kommuninvånare pendlar till arbete i Stenungsund och Göteborg. Organisation Socialnämnden är organiserad i följande verksamheter: äldreomsorg, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, särskilda omsorger, rehab samt en central stab som hanterar ekonomi- och personalfrågor. Tjörns äldreomsorg har delats in i fem verksamhetsområden med en verksamhetschef för varje område, direkt underställda socialchefen. En separat biståndsenhet fattar alla beslut om bistånd, för att få en likvärdig bedömning inom kommunen. Inom den kommunala hälso- och sjukvården finns en verksamhetschef som ansvarar för ett särskilt boende/ sjukhem. Underställd verksamhetschefen finns på boendet områdesansvariga sjuksköterskor, samt en pedagogisk ledare. Hemsjukvården är distriktsindelad och direkt underställd verksamhetschefen. Kvällstid finns en sjuksköterska mobilt för kommunen samt sjuksköterska på sjukhemmet. Nattetid finns sjuksköterska på sjukhemmet för alla boendena samt hemsjukvården. En psykiatrisköterska stöttar samtliga kommunens verksamheter. Kommunen har också en egen läkare. Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Fakta Tjörn 1999, Tkr Kvalitetsuppföljning Inom hemtjänsten gjordes en undersökning, oktober -98, bestående av två olika enkäter, en vårdtagar- och en personalenkät. Urvalet gjordes genom att alla vårdtagare delades in i åldersgrupper med femårsintervaller. Därefter skedde ett stratifierat urval, målet var 50 procent av vårdtagarna. Personalenkäten omfattade alla som varit anställda i minst sex månader, både fast personal och vikarier. I november -99 gjordes en undersökning inom särskilt boende, med tre olika enkäter, en vårdtagar-, en anhörig- och en personalenkät. Dessa enkäter är planerade att genomföras vartannat år. I undersökningarna mäts ålder, kön, kontakt, tid, påverkan, uppmuntran, medverkan, utförandet, utbildning, kamrat/ arbetsledarstöd, hjälpmedel, trivsel, kontaktperson, respekt/bemötande, utövande av intressen, umgänge med andra vårdtagare, delaktighet i aktiviteter, förtroende, smärtlindring, kontakt med sjukvårdspersonal, maten, utomhusvistelse, dela rum, anhörigförening, hot/våld, m.m. Resultaten har visat på hur brukarna anser kontakten med personalen är när det gäller utförandet av deras arbete, delaktighet, uppmuntran samt förtroendet för dem. Hur många som vill delta och hur stor andel som deltar i de gemensamma aktiviteterna. De synpunkter som framkom var om tid och att det var för många olika personal hos en och samma vårdtagare. Man ville ha mer personal samt utbildning för dem att kunna bemöta dagens vårdtagare och bättre hjälpmedel. Det finns också ett intresse av att bilda anhörigförening m.m. Efter hemtjänstenkäten har organisationen setts över. För att göra den tydlig finns idag en verksamhetschef för hela hemtjänsten på Tjörn, och samtliga vårdtagare har fått en kontaktperson. Den sista kvalitetsmätningen är fortfarande under arbete. Nettokostnad per verksamhet Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende* Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt** Nettokostnad Bruttokostnad per 65-w år, i relation till befolkningen...42,5 Bruttokostnad per 80-w år, i relation till befolkningen...169,3 Personal: 239 årsarbetare, antal anställda 333. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 72%. Total kommunal skatt: 31,28 kronor, varav primärkommunal skatt 20,39. * inklusive servicehus och dagcentral ** här ingår förvaltningsadministration, MAS och medicinskt färdigbehandlade 10

13 2.9 Öckerö Öckerö är en av landets två kommuner som helt saknar landförbindelse. Kommunen består av tio bebodda öar varav fyra är sammanbundna med broar. Av befolkningen bor 68 procent på de två huvudöarna Hönö och Öckerö. Befolkningen i Öckerö kommun växer stadigt sedan 1950-talet beroende både på inflyttning och antal födda. Enligt statistiken har kvinnor i Öckerö kommun under hela 1990-talet fött fler barn än snittet i riket. Öckerö kommuns s.k. egensysselsättning är låg. Mer än hälften av de förvärvsarbetande har sin försörjning utanför kommunens gränser. Av kommunens invånare är drygt 16 procent 65 år eller äldre. Andelen av de över 65 år som har hemtjänst/hemsjukvård eller bor i särskilda boenden är lägre i Öckerö än snittet i riket. Däremot är andelen som har färdtjänsttillstånd högre än riket i snitt. Stor del av innevånarna i Öckerö kommun bor i eget småhus. Organisation Socialnämnden ansvarar för all äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård i Öckerö kommun. Sociala avdelningen organiseras i kansli, rättsenhet kallad socialkontor samt utförarenheter. Varje enhet leds av verksamhetsansvariga som gentemot socialchefen ansvarar för personal, budget och verksamhetens kvalitet och utveckling. Organisationen medför att socialtjänsten inte är organiserad i enheter utifrån olika målgrupper som äldre, handikappade o.s.v. All myndighetsutövning i form av utredning och beslut gällande enskild person sker på socialkontoret oavsett vilken kategori man tillhör. Beslutet verkställs sedan i utförarenheterna hemtjänst, rehabilitering, särskilt boende osv. Den kommunala hälso- och sjukvården är organiserad på så sätt att hälsooch sjukvård i särskilt boende ligger under respektive enhetschef och hälso- och sjukvård i ordinärt boende under rehabiliteringsenheten. Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Intäkter Nettokostnad** Fakta Öckerö 1999, Tkr Kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljning har under tidigare år skett genom s.k. brukarenkäter, både till vårdtagare inom hemtjänsten och boende i särskilda boendeformer, och då inriktat sig på brukarens upplevelse av kvalitén på vården och omsorgen. På grund av införandet av ny organisation har under 1999 har ingen kvalitetsuppföljning gjorts i form av brukarenkäter. Inom hälso- och sjukvården görs kvalitetsuppföljning och har så skett även under 1999 i form av avvikelserapportering och uppföljning av denna. Under 1999 har det som ett led i kvalitetsarbetet arbetats fram måldokument/uppdrags handlingar för de olika enheterna vilka skall ligga till grund för arbetet med kvalitetsuppföljning. Nettokostnad per verksamhet Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende* Rehab Hemsjukvård Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Bruttokostnad per 65 - w år, i relation till befolkningen 37,2 Bruttokostnad per 80 - w år, i relation till befolkningen 143 Personal: 167 årsarbetare, antal anställda 229. Detta motsvarar en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 73%. Total kommunal skatt: 30,94 kronor, varav primärkommunal skatt 20,19. * inklusive servicehus och dagcentral ** här ingår hemsjukvård och arbetsterapi även till yngre personer än 65 år. 11

14 2.10 Bruttokostnader Tabellen nedan visar en sammanställning av bruttokostnad per äldre invånare, från kommunernas faktarutor. De två första kolumnerna är relaterade till hela befolkningen i respektive åldersgrupp. Den sista kolumnen är enbart relaterat till personer som får insatser, från äldreomsorgen, i åldersgruppen 80 år och äldre (se avsnitt 3.2 för befolkningssiffror och avsnitt 3.3 för personer med insatser). I bruttokostnaderna ryms även kostnader för en lite del vårdtagare som är under 65 år och som får insatser i form av särskilt boende eller hemtjänst/hemvård. Det handlar om enstaka personer med t ex tidiga fall av Alzheimers eller demens. De är få till antalet men det är ofta höga kostnader kopplade till de enskilda fallen, i synnerhet inom hemtjänsten. Lerum, till exempel, som har en ganska ung befolkning har ett flertal sådana fall. Kommun Bruttokostnad per Bruttokostnad per Bruttokostnad per kommuninvånare, kommuninvånare, person med insatser, 65 -w år, kr 80 -w år, kr 80-w år, kr Ale Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Medel I ö-kommunerna, Öckerö och Tjörn, blir kostnader per person mycket höga när man relaterar till antal personer med insatser. En förklaring till detta är att de personer som har insatser i många fall är personer med mycket stora behov. Vi tror att det är den sociala strukturen som finns i ö-kommunerna som påverkar. Det finns omfattande sociala nätverk i samhället där släkt och vänner hjälper till mycket i de lättare fallen. Detta gör att äldre personer klarar sig längre i hemmet med små eller inga insatser och det är först när vårdtyngden blir mycket stor som äldreomsorgen kommer in. Tjörn och Öckerö är de kommuner som har den äldsta befolkning medan Lerum har den yngsta (se avsnitt 3.2 befolkning.) 12

15 3. Särskilt och ordinärt boende Behovet av äldreomsorg ökar allt mer. Behovet påverkas delvis av den demografiska utvecklingen. Andra orsaker är den kortare ledtiden inom sjukvården samt förskjutningen av ansvar från region/landsting till kommun. Nya behov och krav framkom- mer, vilket gör att äldreomsorgen måste kunna ge ett mer varierat utbud av vårdformer. Ett mer individualiserat synsätt och en blandning av vårdformer, insatser och service blir nödvändigt. Nedan följer ett antal punkter som visar på det fokus som man har inom äldreomsorgen idag för att kunna möta de behov och krav som kommer framöver. Det är Mölndals kommun som har arbetat fram nedanstående, men troligen speglar de situationen i de flesta kommuner. Förebyggande arbete. Till exempel uppsökande, hälsobefrämjande insatser. Stöd till anhöriga och ett ökat samarbete med frivilligorganisationer. Dagvård i olika former. Öppen dagcentral, dagverksamhet för dementa och dagrehabilitering. Hemtjänst och hemsjukvård. Alltfler kommer att välja att bo kvar i sitt ordinarie boende och behöva stöd i olika former alltifrån rena serviceinsatser till avancerad omvårdnad inklusive medicinska insatser (vård i livets slutskede). Äldrebostäder. Ett ökat krav finns på fler äldrebostäder med ett varierat utbud och möjlighet till kvalificerad omsorg och omvårdnad. Den typiska utformningen går mot allt större lägenheter, som en spegling av boendestandarden i samhället i övrigt. En full behovstäckning av äldrebostäder är eftersträvansvärt. Viktigt är att inte ha tomma lägenheter till en hög kostnad. Ett alternativ är att balansera behovet med köpta platser och hemtjänst. 3.1 Kommunernas särskilda boenden Idag används begreppet äldreboende som gemensam benämning på ålderdomshem, sjukhem och gruppboenden och man anger vilken inriktning boendet har, somatiskt eller demens/psykogeriatriskt. De gamla benämningarna används fortfarande till viss del men snarare som underbenämningar till äldreboende, för en utförligare beskrivning. Nedan följer redovisning för varje kommun och avslutningsvis sammanställning av antal platser i varje kommun. Kommunerna har också angett hur situationen för kö resp. lediga platser såg ut vid årsskiftet, för att på så sätt redovisa behovstäckningen i kommunen. Denna uppgift är också viktig att ha i åtanke för prognosen (se avsnitt 4) då eventuell kö eller lediga platser idag påverkar det framtida behovet av platser och personal. Ale Ale har totalt 322 platser i särskilt boende. I boende med somatisk inriktning finns 135 platser, i boende med demensinriktning 74 platser, 33 korttidsplatser och 113 servicelägenheter. På boende med somatisk inriktning finns 5 korttidsplatser, på boende med demensinriktning finns 2 korttidsplatser. På Rehab enheten finns 12 platser för rehabilitering och 6 platser för växelvård och avlastning. Ale har en palliativ/ hospis enhet med 8 platser. ISS Care driver på entreprenad ett äldreboende med 30 platser som ingår i de ovannämnda. Boendena i Ale ser olika ut, med 7 till 10 platser per boende. Enheterna är belägna på olika ställen i kommunen där en mer eller mindre samlokalisering har skett. Arbete både i särskilt boende och i hemvård förekommer ej med undantag av kommunsjuksköterskan som har ansvar för hälsooch sjukvård både i ordinärt och särskilt boende i geografiska områden. Ale hade ingen kö under hela 1999, inte heller några tomma platser. För bistånd som inte kan verkställas inom tre månader ges avslag. Kungälv Socialnämnden har beslutat benämna samtliga särskilda boendeformer för äldreboende. Det finns dock stora skillnader mellan de olika typerna, och fortfarande talar vi om sjukhem, ålderdomshem, servicehus och gruppboenden för att skilja dem åt. Inom kommunen finns 5 ålderdomshem med 192 vanliga ålderdomshemsplatser. 158 är moderna smålägenheter, 34 finns i ett icke ombyggt gammalt ålderdomshem. Det finns 2 sjukhem med 97 somatiska platser varav 13 disponeras för korttidsvård och rehabilitering. Dessutom finns 20 platser inom en psykogeriatrisk sjukhemsenhet. Det finns 3 servicehus med 48 lägenheter, 7 gruppboenden med 8 små enheter och sammanlagt 59 smålägenheter. En fristående gruppbostad har två enheter med 6 boende i varje. Övriga ligger inom ålderdomshem. Ett gruppboende har psykogeriatrisk inriktning. Övriga är demensboenden. Personaltätheten är högre inom sjukhem och gruppboenden och lägre inom ålderdomshem och servicehus. Inom servicehusen arbetar man utifrån hemtjänstprincip. De insprängda servicelägenheter som finns har inte redovisats. För bistånd som inte kan verkställas inom tre månader ges avslag. Av den anledningen har Kungälv inga ej verkställda beslut eller kö. Lerum Totalt har Lerum 293 platser i äld- 13

16 reboende, varav 232 på äldreboende med somatisk inriktning därav 22 korttidsplatser för rehabilitering och bedömning samt 61 platser i gruppboende för demenshandikappade. 33 av platserna på äldreboende är i flerbäddsrum. Bristen på platser för demenshandikappade är mycket påtaglig. En anpassning av befintliga äldreboende till fler gruppboende för demenshandikappade krävs. Det är viktigt att hitta mellanformer i vården i ordinärt boende för att fördröja behovet av äldreboende. I samband med pågående organisationsöversyn kommer det att ske en ytterligare specialisering av kommunens äldreboenden. Antalet ej verkställda beslut till särskilt boende per (kö): 106 varav 30 från andra kommuner. Lilla Edet I Lilla Edets kommun finns för närvarande 4 särskilda boenden. 2 av dessa är utformade som sjukhemsavdelningar där den ena är ett demensboende med 28 platser och den andra är ett somatiskt boende med 38 platser. Det tredje boendet är ett ålderdomshem med 60 platser. Kopplat till den fjärde boende enheten finns ett ålderdomshem med 27 platser, där finns även ett mindre gruppboende för dementa med 7 platser. För att möta förändrade krav på boendets utformning samt ett ökat behov av platser i särskilt boende pågår en omfattande ny- och ombyggnation. Första etappen, som innebär nytillskott av åtta lägenheter samt ett nytt centralkök, beräknas stå klart under september Den andra etappen beräknas vara färdigt till årsskiftet 2001 och innebär att 3 nya gruppboenden för dementa byggs som ersättning för det ovan nämnde sjukhemsboendet för dementa. Tillgången på platser i särskilt boende motsvarar i stort sett efterfrågan. En fortsatt utbyggnad med cirka 5 platser per år är dock nödvändig för att möta kommande behov. Mölndal Totalt har Mölndals äldreomsorg 688 platser i äldreboende. Varav 222 på servicehus, 286 på äldreboende med somatisk inriktning, 172 med demensinriktning samt 8 platser på gruppboende för psykiskt funktionshindrade. Av de uppräknade platserna används 17 för växelvård/ korttidsvård. ISS Care AB driver på entreprenad ett äldreboende med 16 platser med somatisk inriktning och 16 platser med demensinriktning. Mölndal har idag 6 äldreboende med somatisk inriktning, som varierar i storlek från 14 till 97 platser. De största enheterna är sjukhem och ålderdomshem. De minsta enheterna är oftast byggda tillsammans med ett demensboende i samma storlek. Äldreboenden med demensinriktning är 11 till antalet och även dessa varierar i storlek, mellan 8-30 platser. Av dessa är 4 helt fristående enheter. Övriga är en del i ett servicehus eller ett äldreboende med somatisk inriktning. Större enheter är delade i mindre avdelningar med mellan 6-15 platser. Arbete både i ett särskilt boende och ute i hemtjänst förekommer ej. I juli 2000 startar ett nytt äldreboende i Mölndal med 40 platser, fördelade på 16 platser med demensinriktning samt 24 platser för korttidsvård. Under 2001 öppnar ytterligare ett boende med 86 platser vars inriktning beslutas senare. Antal ej verkställda beslut om särskilt boende var den 31 december 1999, 96 personer varav 7 från annan kommun. Det finns inga tomma platser. Partille I Partille fanns 394 platser i särskilt boende för äldre den 31 december Dessa var fördelade enligt följande: 143 platser med somatisk inriktning, 59 platser med inriktning mot demens eller psykogeriatrik, 24 platser i korttidsvård, 144 servicelägenheter i servicehus, fördelat på tre enheter, 25 fristående servicelägenheter, fördelat på 2 enheter. 16 av platserna med psykogeriatrisk inriktning tillkom under Ett fristående gruppboende för dementa med 6 platser lades ned. En enhet med 10 fristående servicelägenheter avvecklades. Platserna med somatisk inriktning, inriktning mot demens och psykogeriatrik samt platserna för korttidsvård finns integrerade på 4 boendeenheter. Varje boendeenhet har mellan 30 och 79 platser. Enheten med 32 platser drivs på entreprenad av Partena Care. Samtliga platser, förutom några av platserna för korttidsboende, finns i enkelrum. Vid behov kan kommunen köpa ytterligare två platser på den enhet som drivs av Partena Care genom att utnyttja befintliga korttidsplatser som dubbelrum. Platserna med somatisk inriktning är indelade på ålderdomshem och sjukhem. På sjukhemmen finns tillgång till sjuksköterska dygnet runt. På övriga boenden tillgodoses behovet av sjuksköterskor under kvällar och nätter av hemsjukvårdspatrullen. Demensboende finns i gruppboenden som är belägna på ålderdomshemmen. Varje gruppboende har mellan 6 och 9 boenden. De psykogeriatriska platserna finns tillsammans med ett av sjukhemmen. Sedan Ädelreformen 1992 har kommunens utbyggnad av äldreboende varit koncentrerad på boenden med sjukhemsstandard och även framåt planeras det med denna standard. Kommunens målsättning är att jämna ut skillnaderna mellan ålderdomshem och sjukhem genom att höja personaltätheten på ålderdomshemmen. Enheterna kan sedan ges olika inriktning utifrån de boendes behov. Den 24 januari fanns det 63 personer som väntade på särskilt boende i Partille. Av dessa var det 13 personer från annan kommun. De flesta, 38 personer väntade på servicelägenhet. Samtliga hade i en biståndsutredning bedömts ha behov av särskilt boende. Det fanns inga tomma platser. Stenungsund Särskilda boenden innehåller två stora enheter med 142 platser. Dessa är uppdelade på 14 gruppboende, i sin tur innehållande mellan 8 och 15 platser i varje gruppboende. Båda enheterna är placerade i centralorten, Stenungsund. En enhet innehåller fyra gruppboende med somatisk inriktning samt två gruppboende demensinriktning. Enheten har en områdeschef. Den andra enheten innehåller följaktligen tre gruppboende med somatisk inriktning samt fyra gruppboende med demensinriktning, dessutom ett gruppboende för korttidsboende. Denna enhet har två områdeschefer. På varje enhet finns sjuksköterskor samt nattpersonal som arbetar över hela sin enhet. Hemtjänsten och hemsjukvården är 14