Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel
Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande av See barn no i samband evil med resande Barnpornografi = dokumenterade sexuella övergrepp på barn Människohandel Speak med no barn evil i sexuella syften, s k trafficking Andra former av sexuell exploatering, inkluderar barnprostitution & barnäktenskap
ECPAT End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes Huvudkontor i Bangkok, Thailand Representation i över 84 länder Förebyggande arbete påverkansarbete informationsspridning utbildning Rehabiliteringsverksamhet i vissa fall
ECPAT Sverige Barnets rätt mot kommersiell sexuell exploatering Bildades 1996, Stockholm 7 personer, styrelse, medlemsorganisationer, råd Barnsexturism Barnpornografi - Trafficking Lobbying & påverkansarbete - Informationsspridning, utbildningsinsatser, utredningar
Tusentals företag Samverkan med Näringslivet mot sexuell exploatering av barn - Barnsexturism Problem: Svenskar reser utomlands och begår sexualbrott mot barn Samarbete med researrangörer (1997) Uppförandekod, global spridning Utbildning, avståndstagande, aktivt arbete 30 miljoner nås resenärer årligen
Samverkan med Näringslivet mot sexuell exploatering av barn - Människohandel Problem: Barn förs in till Sverige för att utnyttjas i prostitution av svenskar Samarbete med transportnäringen (2004) Färjerederier Utbildning, avståndstagande, aktivt arbete
Samverkan med Näringslivet mot sexuell exploatering av barn - Barnpornografi Problem: Barn exploateras sexuellt på bilder som sprids och köps på Internet Samarbete med IT-branschen (2005) Samarbete med finansbranschen (2007) Utbildning, avståndstagande, aktivt arbete
Vad säger ISO 26000 om Mänskliga Rättigheter?
MänskligaRättigheter 6.3 Delfråga1: Due diligence Delfråga2: Risksituationer Delfråga3: Undvikamedskyldighet Delfråga4: Hanteramissförhållanden Delfråga5: Diskrimineringochsårbaragrupper Delfråga6: Medborgerligaochpolitiskarättigheter Delfråga7: Ekonomiska, socialaochkulturellarättigheter Delfråga8: Grundläggandeprinciperochrättigheteriarbetslivet Särskiltombarnarbete 9
Principer 4.8 Respekt för de mänskliga rättigheterna En organisation bör respektera de mänskliga rättigheterna och erkänna både deras betydelse och deras allmängiltighet. En organisation bör: -Respektera och där det är möjligt främja de rättigheter som anges i International Bill of Human Rights. -Respektera att rättigheterna är universella, det vill säga att de odelbart tillämpas i alla länder, kulturer och situationer. -I situationer där de mänskliga rättigheterna inte skyddas, vidta åtgärder för att respektera de mänskliga rättigheterna och undvika att dra nytta av dessa situationer. -I situationer där lagen eller dess tillämpning inte ger ett tillräckligt skydd för de mänskliga rättigheterna följa principen om respekt för internationella uppförandenormer (se 4.7). 10
Principer 4.7 Respekt för internationella uppförandenormer En organisation bör respektera internationella uppförandenormer, samtidigt som den efterlever rättstatens principer. -I situationer där lagstiftningen inte föreskriver miljömässiga eller sociala skyddsåtgärder bör en organisation som ett minimum, sträva efter att respektera internationella uppförandenormer. -I länder där lagen eller dess genomförande strider mot internationella uppförandenormer bör en organisation sträva efter att respektera normerna i största möjliga utsträckning. -I situationer där lagen eller dess genomförande står i strid med internationella uppförandenormer och där ett underlåtande att efterleva normerna skulle få signifikanta konsekvenser, bör en organisation, såsom är möjligt och lämpligt, se över sina relationer och aktiviteter inom den jurisdiktionen. -En organisation bör beakta legitima möjligheter och kanaler för att söka påverka relevanta organisationer och myndigheter för att avhjälpa sådana situationer. -En organisation bör undvika medskyldighet i en annan organisations aktiviteter som inte är förenliga med internationella uppförandenormer. 11
Sandra.Atler@ecpat.se www.ecpat.se
6.3.7. Diskriminering och sårbara grupper Diskriminering innefattar varje åtskillnad, uteslutning eller företräde som omintetgör lika behandling eller möjlighet, och där överväganden bygger på fördomar snarare än ett berättigat skäl. Illegitima diskrimineringsgrunder inkluderar, men är inte begränsade till: etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, ålder, språk, egendom, nationalitet eller nationellt ursprung, religion, socialt ursprung, kast, ekonomiska skäl, funktionshinder, tillhörighet till ursprungsbefolkning, fackföreningstillhörighet, politisk tillhörighet eller yttrande av politisk eller annan åsikt. Nytillkomna otillåtna grunder inkluderar även civilstånd eller familjerättslig ställning, personliga relationer och hälsotillstånd som HIV/AIDS-status. Förbudet mot diskriminering är en av de mest grundläggande principerna i internationell rätt rörande de mänskliga rättigheterna. Svensk anm. Diskriminering av människor på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter. Sådan diskriminering är förbjuden, uttryckligen eller underförstått, enligt svensk och internationell rätt. Denna diskrimineringsgrund sammanfattas i begreppet personliga relationer i denna standard.
Socialt Ansvarstagande Enligt ISO 26000 2.18 Socialt ansvarstagande En organisations ansvar för den påverkan som organisationens beslut och aktiviteter har på samhälle och miljö och som genom transparent och etiskt uppförande: - bidrar till hållbar utveckling, inklusive hälsa och välfärd i samhället, - tar hänsyn till intressenters förväntningar, - är förenligt med tillämpliga lagar och i överensstämmelse med internationella uppförandenormer, - är integrerat i hela organisationen och praktiseras i dess relationer.