Projektbeskrivning för. Just a Little Lovin



Relevanta dokument
Skapande skola- projekt

Skapande skola- projekt Allt är möjligt på teatern

SKAPANDE SKOLA

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Budget med fasta inkomster och utgifter samt summan av arrangemangen Rekvisita 2000 Sponsring

PROJEKTRAPPORT 28/2-2/3 VÄSTERÅS

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR

Arbetsbeskrivning för

En guide till hur man kan organisera eftersamtal för lajv. Författare Elin Dalstål

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Sagor och berättelser

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER

Kulturpedagogiska projekt

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

ÄFVENTYRSRAKETEN. Känslornas och konstens pedagogik. Att med konsten som verktyg komma rakt in i sig själv

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Konsten att fånga lärandet i stunden

Arbeta med temat ålder

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

Skolprogram svenska trender och traditioner

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

Hållbar utveckling för barn & unga

Enkätsvar Fler kvinnor

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

Hållbar utveckling för barn & unga

Placemaking in the Nordics

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

NÖJESPARKEN PROJEKTBESKRIVNING FÖR ÄLDREOMSORG. Martin Ellborg Anna Lahmer. Peder Nabo

Göteborg 15 januari 2008

HANDLEDNING LÄS EN FILM. Kulturutveckling. Filmtitel: Kan du vissla, Johanna? Regissör: Rumle Hammerich

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping september 2009

HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA BRÖDERNA LEJONHJÄRTA. Foto: Micke Sandström

Resultat kampanjmätning World Aids Day Carl Strand

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN

Enkät till teater- och dramalärare i kulturskolan

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

Varma hälsningar, Susanna Källgren och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0

1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack.

GET SQUEERED!!! En workshop i drag & genusgestaltning tillsammans med: foto: Gabriel Flores Jair

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Estetik, kultur och skapande i undervisningen demokrati, normer och värden. Ett diskussionsunderlag

Nordisk vä rldsutstä llning Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder!

Att använda svenska 2

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Utforskandeperspektivet

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

DEMOKRATINATTA. Hur gick det?

LÄRANDE SAMSPEL I SAGANS VÄRLD. Marie Eriksson Förskolans yngsta barn 2018

VARFÖR VIT JUL? Diskutera

Tjejjouren Idun Sigtuna

NORMSPELET EN UTMANING FÖR EN JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell

F Ö R L ÄR AR E O C H A N D RA VUXNA. Foto: Micke Sandström F N I SS V Ä R L D E N S T RÅKIGASTE PJÄS UP PSALA>>> > ST ADSTEATE R

Bakom leendet. Varför snackas det så lite om något som betyder så mycket? Om arbetsmiljö

Lärarmaterial. Resan hem av Bodil Malmberg. VästmanlandsTeater

Bildanalys. Introduktion

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juli 2019

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:


Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

COSPLAY EN FOTOUTSÄLLNING

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Farlig midsommar uppgifter och diskussionsfrågor

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

troll i utkanten av samhället lärarhandledning innehåll inledning analys samtalsfrågor övningar

Transkript:

Projektbeskrivning för Just a Little Lovin Just a Little Lovinʼ är ett lajv om hur vänskap, begär och relationer ställs på sin spets, när döden tränger sig på mitt i festen. Sida 1 av 7

Sammanfattning Just a Litte Lovinʼ är ett lajv om hur vänskap, begär och relationer ställs på sin spets, när döden tränger sig på mitt i festen. Just a Little Lovinʼ är ett projekt som både vill väcka frågor om historien och diskutera dagens situation när det gäller HIV/AIDS. HIV-epidemins början var inte speciellt länge sedan, dock behöver historien berättas och diskuteras för att inte glömmas. Många fördomar om HIV/AIDS och HBT-personer lever kvar, och det förtryck och det stigma som HIV-smittade personer fortfarande får utstå kräver sin berättelse. Vi kommer använda lajv, levande rollspel, som vårt medium för att belysa, upplysa och beröra om detta ämne. Att berätta genom lajv är omedelbart till sin form, deltagaren får en subjektiv förstahandsupplevelse av ett historiskt skeende. Lajv som form syftar till att göra det så verkligt som möjligt inom spelets givna ramar, inte att berätta exakt hur det var. Det är känslan och upplevelsen som är det viktiga, det empatiska minnet, den ökade förförståelsen. Efter lajvet har deltagarna levt och spelat sig igenom ett av de mest dramatiska sjukdomsutbrotten i vår moderna tid och tar med sig upplevelsen, frågorna och ett bestående minne. Projektets mål är att arrangera ett internationellt lajv i Stockholmsområdet sommaren 2012 för ca 60 personer främst från Norden. Projektledningsgruppen är från Sverige och Norge. Mål Att genomföra lajvet Just a Little Lovinʼ i Stockholmsområdet under sommaren 2012. Syfte Ämnet HIV/AIDS är känsligt och svårt. Det är också ett ständigt aktuellt ämne med en traumatisk historia och en komplicerad nuvarande situation. Vi vill lyfta ämnet på ett nytt sätt, på med ett deltagarkulturellt perspektiv. Sida 2 av 7

Belysa Trots att historien är aktuell och att själva utbrottet av HIV/AIDS skedde relativt nyligen pratas det sällan utanför HBT-communityt om vad som egentligen hände med människorna som berördes, som smittade, som personer som ansågs riskera att smittas, och de som tvingades se sina älskade vänner, släktingar och familj dö i en obotbar och skrämmande sjukdom. Vilka var de här människorna? Vad kände de? Vad upplevde de? Hur behandlades de av samhället? Vi vill berätta deras historia och göra det på ett sätt som verkligen känns. Upplysa Vad kan vi lära oss av historien? Hur påverkar HIV/AIDS oss idag? Hur människorna som överlevde? Var finns debatten idag? Har situationen för HIVsjuka förbättras? Beröra Att läsa om ett skeende kan mest vara siffror utan ansikten. Med lajv är du mitt i skeendet, en av personerna bakom siffrorna. Kanske spelar du en av de som drabbas? Eller ser den person du älskar mest i hela världen bli sjuk? Hur skulle det kännas? Lajv har förmågan att komma riktigt nära, att ta sig under vår ibland distanserade världsförståelse och utan att skada deltagarna låta dem uppleva saker med alla sina sinnen. Med en film får du se och höra, men på lajv får du också lukta, smaka, vidröra. Att använda lajv för att diskutera svår eller komplicerad tematik är tacksamt för att det är omedelbart och lätt att ta till sig och för att deltagaren befinner sig mitt i skeendet och upplever sig som huvudperson i berättelsen. Det saknas förståelse för tiden kring HIV-epidemin, och dess konsekvenser för människorna som levde i HBT-comunityn, och möjligheterna att vara öppen med sin sexuella läggning. Vi vill med lajvet diskutera, informera och framförallt ge den unika inifrån och ut-upplevelse som lajv kan skapa för varje deltagare. Pengarna kommer att användas till möjliggöra ett kulturarrangemang som syftar till att bredda kunskapen kring HIV, HBTkultur på 80-talet och hur historien behandlade de som drabbades, direkt eller indirekt. Sida 3 av 7

Deltagarna kommer att uppleva en unik erfarenhet kring frågeställningarna som lajvet väcker. Vi tycker att kunskap kring HIV och HBTQ-frågor behöver belysas i vår samtidskultur. Vårt mål är också att främja utvecklandet av lajv som kulturform. Målgrupp Människor som intresserar sig för, eller är nyfikna på ett unikt, utmanande, utvecklande och politiskt lajv. Deltagande kräver inga förkunskaper om vare sig lajv eller HBT-scenen på 80-talet. Vad är lajv? Lajv, som även kallas levande rollspel, innebär att man tillsammans med andra deltagare, efter givna förutsättningar improviserar fram ett händelseförlopp. Viktiga komponenter i lajv är att skapa en gemensam illusion som får det att se verkligt ut. Deltagarna klär sig som sina roller och rekvisita förändrar miljön man befinner sig i för att skapa en trovärdig kuliss till berättelsen. Det ska kännas verkligt att gå in i sagan, in i den konstruerade verkligheten, oavsett om det ska föreställa en herrgård i 1900-talets början eller Aniara på sin tysta färd genom rymden. Vissa lajv har minst lika mycket rekvisita och scenografi som stora teaterproduktioner. Mycket av den personliga rekvisitan och kostymen produceras av deltagarna själva. Lajv är en folkrörelse och en kulturform som uppstod parallellt i flera länder under 80-talet och som idag har tusentals utövare bara i Sverige. Det kan användas i konstnärligt, politiskt eller pedagogiskt syfte men även som ren underhållning. Lajv är en deltagande kulturform. Deltagarna är aktivt med i skapandet av berättelsen, som skådespelare, medberättare, interaktörer. Det är deras berättelser som är det bärande i formens uttryck. Lajv är inte till för att tittas på, det ska upplevas. Lajvare är aktiva, subjektiva, upplevande, de driver aktivt handligen framåt. En fördom om lajv är att är det en oseriös lek, vilket är ungefär lika riktigt som att hävda att teater bara kan användas för komedi och lustiga upptåg. Självklart finns det lekfulla lajv med lättsamma teman, men det används också för seriöst, konstnärligt utforskande och hanterandet av aktuell problematik, av stora frågor och teman. Lajv kan alltså vara en allvarlig lek, ett inkännande, inlevelsefullt medium som får människor att ställa viktiga frågor till sig själva och till omvärlden, som får människor att mötas och dela en stark och trovärdig upplevelse. Sida 4 av 7

Omfattning 60 deltagare 5 arrangörer Tre dagar lajv - en dag innan och en dag efter för arbete omkring Fyra workshops - i fyra olika länder Varför lajv? Lajv är en relativt ung kulturform som inte funnits i mer än 25-30 år. Unikt för lajv är att den uppfanns av sina konsumenter, den görs för utövare av dess utövare. Ledord i lajv är samskapande, samarbete och samberättande. Ända sedan de första lajven skapades har de används för att berätta färgstarka berättelser. I början mest om riddare och kampen mot ondskan, men när lajvarna växte upp blev också undersökandet av omvärldens stora frågor viktigare. Exempel på tematik som det gjorts lajv om är genus och könsroller, andra världskriget, flykting- och asylsökande i norden, nationalism, och många många fler. Lajv och rollspel används också mer och mer i skolan som ett pedagogiskt verktyg då förstahandsupplevelsen hos deltagarna lämpar sig väldigt bra för undervisning och diskussion. Att berätta genom lajv är omedelbart till sin form, deltagaren får en subjektiv förstahandsupplevelse av ett historiskt skeende. Lajv som form syftar till att göra det så verkligt som möjligt inom spelets givna ramar, inte att berätta exakt hur det var. Det är känslan och upplevelsen som är det viktiga, det empatiska minnet, den ökade förförståelsen. Efter lajvet har deltagarna levt och spelat sig igenom ett av de mest dramatiska sjukdomsutbrotten i vår moderna tid och tar med sig upplevelsen, frågorna och ett bestående minne. Eftersom lajv generar starka upplevelser är en av de positiva sidoeffekterna ett emotionellt engagemang från deltagarna. Lajv skapar minnen som lever kvar länge hos de som varit med och upplevt och lärdomar som inte urvattnas. När du har tagit i föremålen, sagt orden och sett skeendet hända är det sedan lättare att engagera sig utanför spelet, eller göra aktiva ställningstaganden i vardagen. Sida 5 av 7

Det är också så att lajv upplevs genom dess deltagares ögon och eftersom det är samberättande som är ledordet så finns det ingen som står som ensam sanningssägare. Det kan mera liknas vid ett undersökande av olika vinklar under ett tema. Vad en deltagare upplever att berättelsen handlar om kan skilja sig från vad en annan deltagare får med sig, då de varit i olika delar av berättelsens spektrum. Det borgar för en intressant och viktig efterdiskussion där många olika infallsvinklar får plats och relevans och ingen tar monopol på frågan eller ämnet, utan där mötet mellan de olika upplevelserna lägger grunden för ett mångfacetterat samtal. Ett nordiskt kulturmöte Just a Little Lovinʼ har satts upp en gång tidigare under 2011 i Norge. De två huvudarrangörerna ville sedan utveckla projektet och sökte kontakt med andra arrangörer. LajvVerkstadens medarbetare var intresserade av tematiken och i slutet av 2011 valde gruppen att utveckla projektet tillsammans och sätta upp ett nytt lajv sommaren 2012. Lajvet kommer utspela sig på engelska och målgruppen är människor som intresserar sig för, eller är nyfikna på ett unikt, utmanande, utvecklande och politiskt lajv. Deltagande kräver inga förkunskaper om vare sig lajv eller HBTscenen på 80-talet. Vi kommer främst rikta oss till de nordiska länderna men är även öppna för deltagare från resten av världen. Förberedande workshops för deltagare kommer hållas i minst tre länder: Sverige, Norge och Finland. Norden har ett starkt deltagarkulturellt nätverk och anses ha en mycket utvecklad lajvkultur jämfört med resten av världen. A larp, nordic style uppges ofta som en beskrivning om ett lajv som är ett starkt drama, är konstnärligt och har ett budskap. Det är dock ovanligt att lajven har olika nationaliteter i arrangörsgruppen. På Just a Little Lovinʼ kommer vi vara två nationaliteter i gruppen samt ha med en grupp från Helsingfors vilka medverkar som en del i en förstudie för att göra en uppsättning nästa år i Finland. På så sätt blir Just a Little Lovinʼ del av en nordisk berättarkanon där ämnet HIV/AIDS och dess historia utforskas vidare och där samtalet inte dör när arrangemanget är över. Sida 6 av 7

Upplägg Hösten och vintern 2011 Produktion Lokal Hemsideuppbygnad Omskrivning av lajvet Vinter 2012 Release för deltagare Bokning av workshops Deltagarkontakt Våren 2012 Rollfördelning Praktiskt rekvisitabygge Praktiska förberedelse Vår/Sommar 2012 Lajvet Efterarbete Utvärdering och dokumentationssammanställning Dokumentation Lajvet kommer dokumenteras innan, under och efter. Stor vikt kommer att läggas på att dokumentera deltagarnas upplevelser genom utvärderingar och spelarintervjuer. Hemsida http://just-a-little-lovin.blogspot.com/ Projektgruppen Tor-Kjetil Edland, Norge Hanne Grasmo, Norge Petter Karlsson, LajvVerkstaden, Sverige Anna-Karin Linder, LajvVerkstaden, Sverige Miriam Lundqvist, LajvVerkstaden, Sverige Om LajvVerkstaden LajvVerkstaden har flera års erfarenhet av att använda lajv och rollspel som pedagogisk metod. http://www.lajvverkstaden.se Sida 7 av 7