Förebyggning av smitte Louise Stjernberg, Dr med vet, Chef Sektionen för hälsa, BTH Phone: 0046 733 727170 E-mail: louise.stjernberg@bth.se
Begrepp Reservoar Där smittämnet alltid finns. Reservoaren kan ligga naturen (Legionella i sötvatten) eller i en population av djur (borrelia i smågnagare). Ofta kan inte smittämnet överföras direkt från reservoar till människa, utan något mellansteg krävs. Vektor Ett djur (insekt eller artropod) som överför smitta (smittkällan). Zonoos Sjukdom som smittar från ryggradsdjur till människa och vice versa. Exv salmonella, rabies och tuberkolos. Infektion som på ett naturligt sätt kan överföras från djur till människa.
Fästinghonan faller till marken Lägger 100-1000 tals ägg i gräset EUCALB
Ixodes ricinus head and mouthpart
Ixodes ticks world wide
Ex. på fästingburna infektioner Virus TBE - Tick borne encephalitis Colorado tick-fever Congo-Criemean hemorragic fever Omsk hemorrhagic fever Kayasanur forest disease Bakteriea Lyme borrelios Tularemia (Francisella tularensis) Relapsing fever Rickettsiea Rocky mountain spotted fever Ehrlichiosis Q-fever Tick-typhus Other rickettsiosis Protozoan Babesios Toxin Tick-paralysis JB-99BL 2
LB indelning: Tidig lokaliserad infektion EM,borrelialymphocytom Tidig dissemenerad infektion multipla EM, neuroborrelios, kardit, artrit Kronisk infektion acrodermatitis chronica atrophicans, kronisk neuroborr, kronisk artrit
Risk för borrelia Kustlandskap, tät undervegetation, blandskog, löv/barr skog, skugga. fukt Människor som vistas mycket i naturen i endemiska områden Mycket värddjur Många nymfer, då det främst är dessa som överför sjukdom till människa Vår och höst flest fästingar men flest bett under sommaren 1/220 bett Ökar ju längre tid fästingen suger blod
participants (n=235) II. Distribution of the number of tick-bites per occasion of observed tick-bites 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 20% 16% 14% 12% 10% 6% 6% 5% 4% 3% 3% 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 >=10 occasions of tick bites Stjernberg, Berglund, 2002
Perspektiv på kön och ålder Kvinnor 40 år och risk för fästingbett: 48 % större risk jfm med män samma ålder 96 % större risk jfm med män yngre 40 år 42 % större risk jmf med kvinnor yngre 40 år Fast männen är ute mer Signifikant större risk att utveckla EM Klinisk bild och läkningsprocess skiljer mellan män och kvinnor
Figure1. The incidence rate of EM between women and men in different age groups Age (years) 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 59 42 135 127 272 312 585 626 628 563 627 576 575 531 578 485 527 408 391 425 327 290 236 191 167 133 139 200 232 460 434 353 339 755 820 814 912 1174 Men Women Bennet L, Stjernberg L, Berglund J. 2007. 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Incidence rate per 100,000 inhabitants
Sequelae vid neuroborrelios (5 års uppföljning) 56% män 44 % kvinnor (n=130) Ålder: median 34 år (range 1-83) 75% var helt återställda och 61% inom 6 mån Av de vuxna männen beskrev 9/43 (21%) sequelae Av de vuxna kvinnorna beskrev 13/31 (42%) sequelae p= 0,05 Berglund, Stjernberg et al. 2002
Forts risk sequelae Lång tid från symptom till behandling - oftare resttillstånd Beh inom 30 dagar 5/32 (16%) sequelae Beh efter 30 dagar - 16/41 (39%) sequelae p= 0.03
A 5-year follow up of patients with neuroborreliosis Antibiotic treatment and long-term outcome Adults No. of treated patients (%) No. of these recovered (%) No. Reported sequelae (%) 1. PcG iv 18 (24) 10 (55) 8 (44) 2. Doxycycline oral 3. PcG iv + Doxycycline oral Other Cefalosporin, PcV 39 (53) 29 (74) 10 (26) 13 (18) 9 (69) 4 (31) 4 (5) 4 (100) 0 (0) Chi-square test (four-fold table): 1 and 2: p= 0.156 1 and 3: p= 0.440 2 and 3: p= 0.721
TBE Virus överförs snabbt 0,1-4,0 % av fästingar bär på TBE 40 % sjuka efter 1 år 2008-2009 - > 200 fall, främst män 1990-talet 50-70 fall/år
Fästingfeber - Erlichia Rickettsie Symptom: 5-10 dagar efter bett Feber, huvudvärk, led-muskelvärk i en-flera veckor 50 % magont, illamående, kräkningar, diarré, anorexi, hosta, ledvärk, klåda, förvirrad Behandling: Antibiotika
Prevention Personliga åtgärder/beteende Miljön, värddjur, fästingkontroll Behandling Immunologiskt skydd
IV. Preventive measures 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Affect surround 88 73 Toward animals 15 9 Clothing 60 66 39 44 32 42 7 4 Body examination Bath Avoidance Naturopathic med 25 14 Repellents 97 55 Kvinnor Män Stjernberg, Berglund, 2005
IV. Jämförelse av grupper: IV. Jämförelse av grupper: Fler kvinnor vaccinerade sig jmf med män p= 0.014 Kvinnor gjorde regelbundet mer prev åtg jmf med män p= 0.004 De som gjorde prev åtg var mer begränsade i fritidssysselsättning ute p= 0.000 De som behandlats för fästingburen sjukd gjorde mer prev åtg p= 0.06 Mer tid i fästingrik miljö = mer fästingbiten p= 0.000 Mer tid i fästingrik miljö = inte oftare sjuk i fästingburna sjukd p= 0.455 Stjernberg, Berglund, 2005
Personliga åtgärder 1 Påverka beteendet: *Lär om fästingar, medvetenhet *Undvik områden där fästingen trivs_ *Fästingrepellerande medel *Åtgärda trädgården *Kläderna -färg -täckande -stoppa byxor innanför strumpor -tröja innanför byxlinningen -borsta av -torktumla/stryk kläder
Attraheras fästingar av svarta eller vita Total 886 nymfer 547 på ljusa 339 på mörka I medeltal 21 fler fästingar/person på ljusa kläder kläder? p=0.003, 95% CI 9.37-33.03 Stjernberg, Berglund, 2005
Personliga åtgärder 2 *Inspektera hela kroppen dagligen -be någon titta på platser där du har svårt att inspektera själv -navel, ljumske, armhåla, huvud, bakom knä -kamma igenom håret *Plocka bort snarast -pincett -nära huden, vinkelrät -drag rakt ut -tvätta av *Uppmärksamma symtom - Behandling
Miljön, värddjur, fästingkontroll -hålla sly och gräs kort -ta bort buskar och löv -kontrollerat elda i vegetation -hålla värddjur, såsom fåglar, gnagare, får, hästar och rådjur på avstånd från trädgårdar etc -behandla husdjur, borsta och gå igenom pälsen -inhägna områden, barriärer mellan skog och tomt (t ex grus) -rikta andra åtgärder mot vilda värddjur som behandlas med repellenter/kemikalier (gnagare och rådjur) -bestäm fästingtäthet (GIS)
IV. Jämförelse Repellenter av grupper: Pesticider: DEET Permetrin Fipronil Växter/Naturliga preparat: DDA Renfana Skvattram Rölleka Lavendel/ros Vitlök
Max force tick management system Fipronil insecticide
4-poster Deer treatment bait station 10% permethrin based tickicide
Behandling *Tidig behandling *Pofylaktisk antibiotika ej att rekommendera
Immunologiskt skydd *Vaccin
Preventionsnivåer Preventionsnivå Sjukdomsfas Målgrupp Tidig Bakomliggande faktorer Hela populationer och som leder till uppkomst utvalda grupper av orsakssammanhang Primär Vissa kausala faktorer Hela populationer, utvalda grupper och friska individer Sekundär Tidigt stadium av Patienter sjukdomen Tertiär Sent stadium av Patienter sjukdomen (behandling, rehabilitering)
Framtiden Fästingburna sjkd ökar pga: -fler människor på jorden som lever närmare fästingar -ökad mängd aktiva äldre människor som är mer känsliga för dessa infektion -ökat antal människor med nedsatt immunförsvar (AIDS, kemoterapibehandlade cancerpatienter, transplanterade etc) med ökad risk för allvarliga infektioner, -bättre diagnostikmöjligheter med upptäckt av fler/nya? fästingburna sjukdomar (Dumler) -klimatförändringar med ökad utbredning av fästingar och fästingburna sjkd (Randolph)
Sammanfattning Individuella skillnader Köns- åldersskillnader Tid för behandling påverkar sequelae Klinisk bild och läkningsprocess skiljer mellan män och kvinnor Lär om fästingarna och var de finns Beakta förebyggande och omedelbara åtgärder
Länkar till/och referenser för mer information: Bennet L, Fraenkel C-J, Stjernberg L, Garpmo U, Ingman M, Ornstein K, Berglund J. Clinical appearance of erythema migrans caused by Borrelia afzelii and Borrelia garinii effect of the patient s sex. Wien Klin Wochenschr 2006;118:531-537. Bennet L, Stjernberg L, Berglund J. Effect of gender on clinical and epidemiological features of lyme borrelisosis. Vector Borne Zoonotic Dis 2007:7:34-41. Berglund J. Kraftig ökning av antalet patienter behandlade för borreliainfektion 1997 jämfört med 1992. Smittskydd 1998;4:70. Berglund J, Stjernberg L, Ornstein K, Tykesson-Joelsson K, Walter H. 5-y Follow-up study of patients with neuroborreliosis.scand J Infect Dis. 2002;34(6):421-5. Dumler JS, Walker DH. Tick-borne erlichiosis. Lancet Infectious Diseases 2001:21-8. European Union Concerted Action on Lyme borreliosis. Prevention and control. http://meduni09.edis.at/eucalb/cms/index.php?option=com_frontpage&itemid=1. 2011. Goodman C, Lazarus AA, Martin GJ. Manifestations of tick-borne illness. Incidence and variety are increasing worldwide. Postgras Med 2001;109_ 43-6, 51-4, 57-8. Haglund M, Gunther G. Tick-borne encephalitis-pathogenesis, clinical course and long-term follow-up. Vaccine 2003;21 Suppl 1:S11-8. INFPREG. TBE (Tick borne encephalitis): Fästingburen hjärn/hjärnhinneinflammation. http://www.medscinet.se/infpreg/specinfo/main.asp?topic=29. 2008. Jaenson TGT, Garboui S, Pålsson K. Repellency of oils of lemon, ecalyptus, geranium, and lavender and the mosquito repellen MyggA Natural to Ixodes ricinus (Acari: Ixodidae) in the laboratory and field. J Med Entomol 2006;43:731-736. Jaenson T, Eisen L, Comstedt H A, et al. Risk indicators for the Ixodes ricinus and Borrelia burgdoferi senso lato in Sweden. Med Vet Entomol 2009;23:226-237.
Länkar till/och referenser för mer information: Jaenson T, Eisen L, Comstedt H A, et al. Risk indicators for the Ixodes ricinus and Borrelia burgdoferi senso lato in Sweden. Med Vet Entomol 2009;23:226-237 Läkemedelsverket. Behandling av och profylax mot fästingöverförda infektioner http://www.lakemedelsverket.se/tpl/recommendationspage 2525.aspx. 1998. Randolph S. Predicting the risk of tick-borne diseases. Int J Med Microbiol 2002,291;33:6-10. Smittskyddsinstitutet. Sjukdomsinformation om borreliainfektion. http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/borreliainfektion/. 2006. Smittskyddsinstitutet. Sjukdomsinformation om TBE. http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/tbe/. 2006 Stjernberg L, Berglund J. Garlic as a tick repellent. JAMA 2001;285(1):41-2. Stjernberg L, Berglund J. Risk of acquiring tick bites in south-eastern Sweden. Scand J Infect Dis 2002;34:840-4. Stjernberg L, Berglund J. Detecting ticks on light versus dark clothing. Scand J Infect Dis 2005;37:361-4. Stjernberg L, Berglund J. Tick prevention among a population living in a highly endemic area. Scand J Public Health 2005;33:432-438. Stjernberg L, Holmkvist K, Berglund J. A newly detected TBE focus in the south-eastern part of Sweden: a follow-up study of TBEV seroprevalence, 1991 and 2002. Eur J Public Health 2007;17:38-39 Suppl 2.