Övning 3. Introduktion. Repetition

Relevanta dokument
Reglerteknik AK Tentamen

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

För ett andra ordningens system utan nollställen, där överföringsfunktionen är. ω 2 0 s 2 + 2ζω 0 s + ω0

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Från tidigare: Systemets poler (rötterna till kar. ekv.) påverkar egenskaperna hos diffekvationens lösning.

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 4. Sammanfattning av föreläsning 3 Rotort Mer specifikationer Nollställen (om vi hinner)

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Reglerteknik AK, FRT010

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK, FRTF05

A

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK, FRTF05

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Formelsamling i Reglerteknik

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Övningar i Reglerteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Nyquistkriteriet, kretsformning

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

Laplacetransform, poler och nollställen

Överföringsfunktion 21

Specifikationer i frekvensplanet ( )

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Reglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Transkript:

Övning 3 Introduktion Varmt välkomna till tredje övningen i Reglerteknik AK! Håkan Terelius hakante@kth.se Nästa gång är det datorövning. Kontrollera att ni kan komma in i XQ-salarna. Endast en kort genomgång, sedan hjälper vi till och svarar på frågor då ni arbetar på med övningarna. Repetition Återkopplade system Y ref (s) + E(s) U(s) Y (s) F (s) G(s) Figure : Återkopplat system Öppna systemet G O (s) = G(s)F (s) Slutna systemet G C (s) = G(s)F (s) + G(s)F (s) = G O(s) + G O (s) PID-regulatorn u(t) =K P e(t) + K I t U(s) =F (s)e(s) F (s) =K P + K I s + K Ds e(τ)dτ + K D de(t) dt

Teori Relativ dämpning Betrakta ett andra ordningens system utan nollställen, överföringsfunktionen kan då skrivas G(s) = b s + as + b Systemet är stabilt om a, b >. Vi gör variablebytet ω = b och ζ = ω G(s) = s + ζω s + ω a b Systemets poler där nämnaren till G(s) är. s = ω ζ ± ω ζ Om ζ < så har G(s) komplexa poler, s = ω ζ ± iω ζ ω är avståndet från polerna till origo. s = (ω ζ) + (ω ζ ) = ω = ω ω är en tidsskalning av systemet. Större ω, större avstånd till polerna, snabbare system. ζ kallas för relativ dämpning. Från figur fås att cos(φ) = närliggande hypotenusan = ωζ ω = ζ. ζ = cos(φ) ger stegsvarets kvalitativa dämpning. Större ζ, mindre φ, mindre Im-del Re-del, bättre dämpat. Rotort Som vi tidigare sett är polernas placering avgörande för systemets egenskaper. Rotorten är ett sätt att visa polernas lägen som funktion av en parameter (K). Normalt tittar vi på det slutna systemet G C (s).. Bestäm G C (s). Identifiera nämnaren till G C (s) på formen P (s) + KQ(s). Poler där P (s) + KQ(s) =. Graden n på P (s) ska vara större eller lika med graden m på Q(s).

Im ω φ Re Figure : Relativ dämpning 3. Hitta startpunkter Det finns n startpunkter 4. Hitta slutpunkter Det finns m slutpunkter. 5. Bestäm antalet asymptoter K = P (s) = K Q(s) #asymptoter = n m 6. Bestäm asymptoternas skärningspunkt med reella axeln Skärningspunkten = ( ) startpunkter ändpunkter n m 7. Bestäm riktningarna på asymptoter Riktningar = π n m + k π, k =,,,..., (n m ) n m 8. Bestäm eventuella skärningspunkter med imaginär-axeln Sätt s = iω i P (s) + KQ(s) =, och lös ekvationen för reella värden på ω och K. 9. Bestäm de delar av reella-axeln som tillhör rotorten De delar av reella-axeln som har ett udda antal start och ändpunkter till höger tillhör rotorten.. Rita rotorten! 3

Problem 3.3 3.3 a) Proportionell regulator F (s) = K P : Y (s) = K P + 5s 5s R(s) + s + K P 5s V (s) + s + K P Polerna ges av nollställenda till nämnaren: 5s + s + K P =. Alltså där s =. ±..4K P För K P =. polerna är.55 och.45. Realla negativa poler: stabilt, inga oscillationer. För K P = polerna är. ± i.64. Negativ realdel, men stor imaginär del: Stabilt, men stora oscillationer. 3.3 b) Titta på polerna, systemet är stabilt för K P >. Använd slutvärdessatsen lim y(t) = lim sy (s) t s R(s) = 5 s, V (s) = s så lim y(t) = lim t s 5 K P + 5s 5s + s + K P 5s = 5 + s + K P K P Systemet kommer inte gå till referensvärdet, men närmar sig då K P blir större. Men som vi såg i uppgift 3.3a) så blir systemet också mer svängigt. 3.3 c) Med en PI-regulator F (s) = K P + K I s fås Y (s) = (K P s + K I ) s( + 5s) 5s 3 + s R(s) + K P s + K I 5s 3 + s V (s) + K P s + K I Antar att systemet är stabilt för valda K P, K I, så vi kan använda slutvärdessatsen: lim y(t) = lim 5 (K P s + K I ) s( + 5s) t s 5s 3 + s + K P s + K I 5s 3 + s = 5 + K P s + K I Så vi får inget statiskt fel (om systemet är stabilt). 4

3.3 d) Med en PD-regulator F (s) = K P K D s fås Y (s) = K P + K D s 5s + s + K P + K D s R(s) + 5s 5s + s + K P + K D s V (s) Polerna ges av nollställena till nämnaren. Med K P = fås karakteristisk ekvation 5s + ( + K D )s + =. Dämpningskoefficienten hittar vi i den generella karakteristiska ekvationen s + ζω s + ω = vilket ger oss ζ =.+.4K D. Villkoret ζ >.4 innebär att K D >.74. Dvs genom att lägga till en deriverande del kan vi förbättra dämpningen, och därigenom minska överslängen. Problem 3.6 + G O (s) Figure 3: Slutet system 3.6 a) G O (s) = K(s + ) s(s + )(s + 3). Bestäm G C (s) = G O(s) +G O (s) = K(s+) s(s+)(s+3)+k(s+). Identifiera nämnaren som P (s) + KQ(s), P (s) = s(s + )(s + 3), n = 3 Q(s) = s +, m = Kontroll n m 3. Startpunkter då K =, P (s) =. s =, s =, s = 3 4. Ändpunkter då K, Q(s) = s = 5

5. Antalet asymptoter = n m = 6. Skärningspunkt n m ( startpunkter ändpunkter) = ( 4 ( )) = π 7. Riktningar på asymptoter n m + k π n m = π + kπ. π och 3π. 8. Skärning med imaginära axeln P (iω) + KQ(iω) = Både Im-del och Re-del måste vara : Endast uppfyllt av K = ( 4ω + K ) + i ( ω 3 + (3 + K)ω ) = ω = ± K/ och ω = { w =, w = ± 3 + K 9. Bestäm de delar av reella axeln som tillhör rotorten. Start/ändpunkter i -3, -, -,. Alltså tillhör [ 3, ] och [, ] rotorten.. Rita rotort Alla poler är strikt i VHP för K >, och alltså stabilt. För små K är alla poler reella, och alltså fås inga svängningar Ökande K ger längre avstånd till origo, och alltså ett snabbare system Då K ökar börjar systemet tillslut att svänga. Problem 3.7 3.7 abc). Bestäm G C (s) generellt (för alla α, K). Följ blockdiagrammet: Så G C (s) = Θ(s) = G C (s)θ ref (s) Θ(s) = Θ(s) s Θ(s) = K k ( Θref (s) Θ(s) α + sτ Θ(s) ) sθ(s) = K k + sτ (Θ ref(s) Θ(s) αsθ(s)) ( s + K k ) ( + αs) Θ(s) = K k + sτ + sτ Θ ref(s) Θ(s) = Kk s(+sτ)+kk(+αs). Kk s( + sτ) + Kk( + αs) Θ ref(s) 6

Root Locus 8 6 4 Imaginary Axis 4 6 8 3.5 3.5.5.5.5 Real Axis Figure 4: Rotort 7

Step Response.5 K=.4 K= K= Amplitude.5 4 6 8 4 6 Time (sec) Figure 5: Stegsvar 8

. Identifiera nämnaren P (s) + KQ(s) P (s) = s( + sτ), Q(s) = k( + αs) 3. Startpunkter där P (s) =. s =, s = τ = 4. Ändpunkter där Q(s) =. s = α om α, annars så saknas ändpunkter. 5. Antalet asymptoter är n m = { om α om α = 6. Asymptoternas skärningspunkt ( ) startpunkter ändpunkter = n m 7. Asymptoternas riktningar 8. Skärning med imaginära axeln Lösning enbart då K = ω = π n m + k π n m = P (iω) + KQ(iω) = { π om α π, 3π om α = (Kk ω τ) + iω( + Kkα) = 9. Bestäm de delar av reella axeln som tillhör rotorten. Rita rotorten { + α om α om α = 3.7 d). Identifiera nämnaren P (s) + αq(s) P (s) = s( + sτ) + Kk =.5s + s +, Q(s) = Kks = s 3. Startpunkter där P (s) =. s = ± i 3 4. Ändpunkter där Q(s) =. s = 5. Antalet asymptoter är n m = 6. Asymptotens skärningspunkt n m ( startpunkter ändpunkter) = π 7. Asymptotens riktning n m + k π n m = π 9

8. Skärning med imaginära axeln (.5ω ) + iω( + α) = Ingen skärning! 9. Bestäm de delar av reella axeln som tillhör rotorten. Rita rotorten Stabil för alla K > och alla α. Utan tachometer (a) oscillerar systemet för stora K Större α ger bättre dämpat system. Med tachometern kan vi få ett snabbt och väl dämpat system. Tachometern fungerar som D-delen av en PID-regulator. Root Locus Root Locus.4 Imaginary Axis Imaginary Axis.. 4 Real Axis.4 5 5 Real Axis Root Locus Root Locus Imaginary Axis Imaginary Axis 5 5 Real Axis 4 Real Axis Figure 6: Rotort för uppgift 3.7