TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling



Relevanta dokument
TMFT13 Fö: Temperaturmätning

Temperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning

Fysiken i temperaturmätningen. Fysiken gör sig bäst i tillämpad form

Temperaturmätning av Niklas Lind, Robert Vonkavaara, Jonas Johansson Temperaturmätning. Mätenheter

Temperaturgivare, teknik mm

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer

TFEI01 Föreläsningsanteckning. Mätdatainsamling med DAQ- OCH GPIB-kort Instrumentkommunikation

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,

Fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Mätning med termoelement 1. Den fysikaliska bakgrunden

Temperatur. fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Temperatur T 1K (Kelvin)

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Materia Sammanfattning. Materia

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Lösningar till övningsuppgifter i

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Värmelära. Fysik åk 8

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Laboratorier RISE Research Institutes of Sweden AB Borås Ackrediteringsnummer 1002 Enheten för Kalibrering och Verifiering A

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Hjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått

Säkerhetsdatablad (MSDB)

Mätning av temperatur

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Innehållsförteckning

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Termodynamiska potentialer Hösten Assistent: Frans Graeffe

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Vätskors volymökning

ICH Q3d Elemental Impurities

Inhomogenitet i termoelement. Inhomogenitet i termoelement. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Metaller och legeringar

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

LABORATION 1 TERMODYNAMIK TEMPERATURMÄTNING

Kap 4 energianalys av slutna system

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

WALLENBERGS FYSIKPRIS

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Övningstentamen i KFK080 för B

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

TMFT13 Fö: Mätdatorer

SES Termoelement standard

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Manual. Kalibreringsugn LTH Pontus Bjuring Gerlich

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Förmågor och Kunskapskrav

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Fysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad

Destillationskolonn. kylvatten. magnetventil. 8st Pt100-givare. Enhet för temperaturgivare. Värmemantel

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel I. Introduktion och första grundlagen. Kursmaterialet: Jens Pomoell 2011, Mikael Ehn

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-1 Termodynamik C. Norberg, LTH

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A ±50 khz - ±1100 MHz ±50 khz - ±1100 MHz

Experiment Swedish (Sweden) Studsande kulor - En modell för fasövergångar och instabiliteter

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kortlaboration 3. 1 Mätning av temperatur med hjälp av temoelement.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

1 Laboration 1. Bryggmätning

Mät resistans med en multimeter

Övningar till datorintroduktion

RTD Calibrator. Instruktionsblad. Inledning

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Flödesmätare LRF-2000SW

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Transkript:

TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling c Lennart Båvall

2 Temperatur Grundenheterna i SI Massa Längd Tid El. ström Temperatur Ljusstyrka Materiemängd 1 kg 1 m 1 s 1 A 1 grad 1 candela 1 mol Extensiva storheter Massa 2 kg+3kg=5kg Intensiva storheter Två lika bitar med densiteterna 1300 kg/m 3 får efter hopslagning densiteten 1300 kg/m 3 Temperatur är enda intensiva grundenheten Två bitar med 2 och 5 grader blir inte 7 grader Enheter Grad Kelvin K (obs! utan ring) Grad Celsius C (fixpunkter) Grad Fahrenheit F (kvicksilvertermometern) Grad Réameur R (sprittermometern)

3 Fahrenheit Gabriel Daniel 1686-1736 Införde kvicksilver-termometern med 0 F salt och is-vatten 100 F blodtemperaturen hos frisk människa (96 F, dvs. 35,6 C) 0 C 32 F 100 C 212 F C=5 ( F-32)/9 de Réamur René Antoine 1683-1757 Införde sprit-termometern med 0 R fryspunkten för vatten 1 R motsvarande utvidgningen 1/1000 av spritbehållarens volym kokpunkten för vatten 80 R Celsius Anders 1701-1744 Införde fixpunkterna 100 C fryspunkten för vatten 0 C kokpunkten för vatten Linné Vände på skalan

4 A. Temperatur går inte att mäta direkt Resistansändring Längdutvidgning Spänningsändring Översätts Temperatur B. Temperaturen själv är sällan intressant. Ex: Mätning av hälsotillstånd via kroppstemperatur (Feber). Ex: Mätning av processtillstånd via temperaturen (pappersmaskin) C. Temperaturen speglar energitillståndet Definition av temperatur 1 K är 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen vid vattens trippelpunkt. Termodynamiska temperaturen vid vattens trippelpunkt är 273.16 K. Termodynamisk temperatur Ideala carnotmaskin Q tillförd värme Q bortförd värme = T vid tillförd värme T vid bortförd värme

Referens Trippelpunkten för vatten 5 Tryck mbar kritisk punkt (373,946 C) NTP 1013,25 flytande fast gas 6,11657 trippelpunkt 99,974 temp C Smältpunkten 0.00 Trippelpunkten 0,01 (0,008) * Diagrammet ät unikt för vatten då smältpunkten sjunker med ökande tryck. * Alla andra ämnen har gränslinjen mellan fast och flytande positiv derivata. * Smältpunkten för rent vatten (kranvatten) kan antas hålla 0,0 C. * Trippelpunkten mer väldefinierad än smältpunkten.

6 Fixpunkter (ITS 90) fastlägges med gastermometer. BP He 3 3-5 K TP H2 13,8033 K BP H2 17 K BP H3 20,3 K TP Ne 24,5561 K TP O2 54,3584 K TP Ar -189,3442 C TP Hg -38,8344 C TP H2O 0,01 C MP Ga 29,7646 C FP In 156,5985 C FP Sn 231,928 C FP Zn 419,527 C FP Sb 630,630 C FP Al 660,323 C FP Ag 961,78 C FP Au 1064,18 C FP Cu 1084,62 C MP Pd 1553,4 C

7 TERMOELEKTRISKA MATERIAL Termoemk Material Seebeck-koefficienten Termoelektrisk känslighet S µv / o C [ ] Vismut -72 Konstantan -35 Nickel -15 Alumel -13,6 Nisil -10,7 Platina 0 Koppar +6,5 Nicrosil +15,4 Järn +18,5 Chromel +25,8

8 SAB Typ Positiva material Negativa materia Känslighet µv o C J Järn Konstantan 50,4 K Chromel Alumel 39,5 N Nicrosil Nisil 26,1 S Pl 10% Rh Platina 5,4 T Koppar Konstantan 38,7 Chromel och Alumel (element av typ K) S Chromel / Alumel = 25,8 ( 13,6) = 39,4 µv o C

9

10 Vanlig mätsituation kopplingsdosa referens T k T r S A S A E Korr T m µv S B S B U V = (T k T r )S A + (T m T k )S A + (T k T m )S B + (T r T k )S B + E Korr = = (T m T r )S A (T m T r )S B + E Korr = = (T m T r )S AB + E Korr Välj E Korr = T r S AB U V = T m S AB Översättningstabell

11 Korrigering för variation av referenstemperaturen T r 1,2V 1800 186 T m NTC 1648 µv T r NTC 5K 25 o C Kalibrering av mätinstrumentet Simulering av temperartur Spänningskälla (kalibrator) Noggrann voltmeter Tabell med sambandet termoemk/temperatur µv Prema 5000 Voltmeter Kalibrator Fluke 2100A o C Uppkoppling för simulering av termoelement

12 Motståndstermometrar (metalliska)

13 R 0 är resistansen vid 0 o C (Pt-100 är 100 Ω) A = 3,90830. 10-3 o C -1 B= - 5,77500. 10-7 o C -2 t = temperaturen i o C För intervallet 0 t 100 o C duger R(t) = R 0 (1+ α t) R 0 = 100 Ω α = 0,00358 o C -1 0 o C motsvarar 100.0 Ω 100 o C motsvarar 138,5 Ω

14

15 Transmitter - signalomvandlare Dekadresistans (Simulerad Pt-100) Transmitter + 15V + DVM Modell 88 000 _ com V 250 Ω Standard 4-20 ma Strömloop Motståndstermometerar av halvledartyp NTC β T R(T) = R 0 e eller R(T) = R 25 e β 298 1 T 1

16 R log R log Ro β T 1/T Känslighet dr(t) dt β = R T 0e β T 2 Normerad känslighet 1 R(T) dr(t) dt = β 2 T Halvledargivare: LM35-givaren Utförliga data och applikationsexempel finns i boken National Data Acquisition Linear Devices artikelnr 84-092-45. Temperaturområde -40 till +110 o C Olinjaritet ±0,2 o C typ Noggrannhet ±0,4 o C typ vid 25 o C Långtidsstabilitet (1000h) ±0,08 o C Strömförbrukning 91µA Kapsel TO92 Enkel matningsspänning +4 till +30V Känslighet 10mV/ o C (med 0mV vid 0 o C ) Pris c:a 40kr +Vs V out GND

17

Planks strålningslag 18 Rel. Intensitet 10 1000 o C W (λ) = c 1 λ 5 (e c 2 / λt 1) [W / m 2 ] 2 700 o C 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Våglängd µm synligt område Totala effekten (ytan under grafen) W = c 1 λ 5 (e c 2 / λt 1) dλ = σ T 4 0 σ = 5,67 10 8 W /m 2 K 4 Stefan-Boltzmanns konstant Instrumentrealisering Temokoppel Spegel Först. Voltmeter

Bestämning av emissivitet för olika material Reella ytor strålar W = ε σt 4 19 ε = det strålande materialets totala emissivitet Sambandet är synnerligen olinjärt Emissiviteten beror på våglängden. Pyrometer Totalstrålningspyrometrar (vanligast) Del- eller bandstrålningspyrometrar Kvot- eller tvåfärgspyrometrar. Felkällor vid temperaturmätning

20

21 Temperaturmätning med termoelement Använd FOR-loop Single ended mode Från MEAN på kanal 0 till CJC voltage-ingång Från MEAN på kanal 1 till data ingång på Therm. Linear Välj lämpliga (olika) förstärkningar på kanalerna Se till att numeriska värdet från kanal 1 är positivt Var noga med att göra rent termoelementets anslutningar. Inga oxider. Switcharna i rätt läge för mätning med Therm. Linear