Svenska NYA ournaen februari nr 1 d 2011 d Årgång 87 Läkarmissionens organisations- och medemstidning hit gick percy barneviks mijoner reser hem Fyktingarna i Sudan återvänder Ny symbo Läkarmissionens nya utseende Majas dröm Att jobba som voontär rongeda om barndom, kändisiv och gädje Fokus: MIKROKREDITER förändrar värden
Kom och bo på STEGEBORGSGÅRDEN då Du besöker Komårdens Djurpark Rätt pats för äger och kurser under vår, sommar och höst Stegeborgsgården, Norrkrog 11, 61030 Vikboandet 0125-510 62 www.stegeborgsgarden.nu Resor 2011 14/4 Från Egypten ti Kanaan 8-17/4 Kassisk pigrimsresa ti Det Heiga Landet 28/4, Rom, 21/5 Rom Asissi, 29/10 Rom Pigrimsstaden 7-14/5 Engand 6-15/5, 11-20/11 Jordanien, Det Heiga Landets östra de 28/5-4/6 Mata, Kuturön där Pauus strandade 11-18/8 Wien med passionsspe i St Margarethen 21-29/8 Lourdes o Nevers 29/8-6/9 Pigrimsvandring ti Santiago de Compostea 7/9-16/9 Provence/Det juva o charmiga 24/9-1/10 Syrien Kassisk rundresa 27/9-9/10 Turkiet i aposte Pauus fotspår 28/9-6/10 Armenien, vid foten av Ararat 30/9-4/10 Bach/Luther resa 22-29/10 Tunisien i Augustinus och martyrernas fotspår 24/9-5/10 Israe-Jordanien Pigrimsresa 28/10-6/11, 11-20/11 Israe Pigrimsresa 11-20/11 Egypten Nyhet Gof för Pigrimer 12-22/11 Pigrimsresa ti Egypten koster m.m. 046 150590 und@pigrimsresor.nu www.pigrimsresor.nu 0431 18589 engehom@pigrimsresor.nu 2 Nya Svenska Journaen
innehå Percy Barnevik Min vision är att utrota värdens fattigdom. 4 februari 2011 8 Atid gada bröder Rongedas är nog de artister som mest förknippas med gädje. Här berättar de om hur det var att pötsigt bi berömda vid 40-års åder. 14 Majas stora dröm Maja Fast hade under hea sin uppväxt hört taas om Afrika så efter gymnasiet åkte hon dit som voontär på ett barnhem. 16 Efter vaet i Sudan Nu börjar sydsudaneserna fytta tibaka från ägren i norr ti sitt eget and. Många är oroiga, vad händer med dem som inte har möjighet att resa hem? 21 Ny ogotyp Läkarmissionen moderniserar sin ogotyp. Här kan du se hur den ser ut och tanken bakom. 22 Fokus: Mikrokrediter Ett itet ån kan förändra en he famijs framtid. Många anser att mikrofinanser är ett framgångsrikt koncept från fattigdom. 22 8 16 foto: Hans-Jörgen Ramstedt foto: Toreif Svensson foto: rickard. eriksson Svenska ournaen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor och ansvarig utgivare: Johan Lija Information: Ceciie Östby Insaming: Conny Sjöberg Biståndsprojekt: John Bäcknäs Medems- och givarservice: minformation@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, 162 88 Väingby, e-postadress: förnamn.efternamn@akarmissionen.se hemsida: www.akarmissionen.se, www.webaidshop.se teefon: 08-620 02 00 växe Produktion: Swedmedia Redaktör: Ann Jonsson redigering: Beatrice Smedman Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, 105 36 Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se teefon: 08-619 24 00 växe Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: isa.jadas@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, 903 02 Umeå teefon: 090-71 15 18 tryckeri: V-TAB gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro 90 00 21-7 Percy, Rongeda och ny symbo Att vara de i en större gemenskap där var och en bidrar med sina gåvor ti nytta och gädje för andra är precis vad Läkarmissionen handar om. Varje iten eer stor gåva, varje bidrag är en de av en större hehet som gör en enorm skinad. I det här numret av Journaen får du möta Percy Barnevik, finansmannen som dear med sig en stor de av sin privata förmögenhet för att ge kvinnor en möjighet att utvecka och driva egna företag. Att åna ut ett itet beopp är ett oerhört kraftfut verktyg för att frigöra människors inneboende potentia för att växa och ge tiväxt. Du får också möta stjärntviingarna Rongeda som har sjungit sedan de var små, men sog igenom först när de bivit 42. De berättar om hur viktigt det är att ha en fast bas i sig sjäv och i goda värderingar. Speciet i artistvärden där stråkastarjuset snabbt kan sockna. Sitt sociaa engagemang visar de genom att arbeta med band andra Läkarmissionen. Visst är det insidan som räknas! Goda värderingar som går på djupet och att bidra ti en håbar utvecking det är Läkarmissionens edstjärna. För att göra det ännu mer tydigt har vi arbetat fram en ny ogotyp som vi presenterar i det här numret - en hand som ska bära Läkarmissionen in i framtiden. Väkommen! Ceciie Östby Informatör på Läkarmissionen Nya Svenska Journaen 3
Vi satsar bara på kvinnor Percy Barnevik om sina nya affärskoeger Han ångrar fortfarande inte de där 250 mijonerna från ABB. Men numera har Percy Barnevik, 70, ett nytt må med sina pengar: På tio år ska han utrota värdens fattigdom. Text: Petter Karsson En gång var han sjäva sinnebiden för den girige kapitaisten. I dag? Ja, det är månne bott en sump att tröjan är jutomteröd, när Percy Barnevik 70 år tar emot i övernattningsvåningen i Gama Stan i Stockhom. Men symboiken är taande, nästan bibisk. Av den rike mannen har bivit en barmhärtig samarit. Affärskoegerna bär numera höftskynke och sari i stäet för kritstreck och Roex. Den sobränna som en gång grundades vid hotepooer, har numera ädare ursprung. Eer hur man nu ser på saken. Percy Barnevik är noga med att påpeka att det inte as handar om en omvändeseakt. Fan har varken bivit reigiös eer en speciet mycket bättre människa, säger han. Jag minns när gama 68-or kaade mig utsugare och jag svarade: Visst, jag utsög fram närmare 100 000 jobb i värden! Hur många har du sjäv skapat? Trött på snacket om ABB-pensionen, utan tvekan, trots att varenda öre numera är återbetat eer nerpöjt i biståndsarbete. Oviig att prata andra motiv än vanig hederig företagaranda. Om jag tror på Gud? Du, den frågan ämnar vi därhän, tycker jag. Ju mindre det skrivs om mitt privativ, desto bättre. Men bicken är rak, handsaget varmt och det är svårt att inte ryckas med när den goda människan från Uddevaa säpper ös sina siffror ur soffdjupet: Ungefär en mijard människor ever 4 Nya Svenska Journaen
på mindre än en doar om dagen. En fjärdede är famijeförsörjare och skue de få jobb, drar de automatiskt med sig de övriga 750 mijonerna. I exempevis Indien kostar det ungefär 20 doar att skapa ett jobb. At bistånd i värden uppgår årigen ti 120 mijarder doar. Jag påstår att med bara fem procent av de pengarna skue man atså kunna utrota värdens fattigdom på bara tio år. För Percy Barnevik sticker inte under sto med sin vision. Precis som Bi Gates vi han använda en de av sin privata förmögenhet i fiantropins tjänst men genom att predika den privata företagsamhetens väsignese, inte vägörenhet. Det igger något djupt tragiskt i att 60, 70 år av bistånd inte har gett bättre resutat. Att skänka pengar får ätt föramande konsekvenser. Sådant ska man bara ägna sig åt vid en katastrof som på Haiti eer efter tsunamin. Det är därför jag giar att jobba tisammans med Läkarmissionen. De har förstått att det är bättre att ge en svätande människa ett metspö i stäet för en fisk. 60 år gamma räknade Percy Barnevik ut att han hade 120 styreseår bakom sig. Skue jag verkigen ägna resten av mitt iv åt samma sak? I stäet besökte jag nordvästra Indien och ett projekt där kvinnor hade fått mikroån för att starta små företag. Jag insåg att mina pengar skue kunna göra den här verksamheten 1 000 gånger större. Det åter ändå som en sorts omvändese? Nej, nej, mitt engagemang startade inte as med Hand in Hand. Redan för 40 år sedan var jag i Bombay för Sandvik och såg astbiarna som varje morgon sängde upp de döda uteiggarna på faket. I Kina brann konfektionsfabriker och i askan fanns skeett av kvinnor som evt som savar. Jag insåg att vi som storföretag måste ta vårt ansvar, ungefär som den gode patronen på den >> Nya Svenska Journaen 5
>> gama svenska bruksorten. Man kan inte bara anstäa fok. Man måste också se ti att de sipper bo i jordkuor, får sjukvård, dagis ti ungarna och anständigt betat. Med föjd att deras västånd drar med sig övriga samhäet? Exakt. Det är Hand in Hands grundtanke: Att skapa ringar på vattnet. Ser du ti att en person tjänar 1 000 kronor, bir de pengarna en hävstång åt andra. Den som höjer evnadsstandarden bir en isbrytare för hea trakten. Vika sags jobb taar vi om? Väverier, tegebruk, mejerier, mattknytning, kryddodingar... at! En indisk kvinna fick för tre år sedan ett ån för att börja sy juteväskor. I dag har hon 50 anstäda och Londons stora varuhus som kunder. Jag minns när jag skue försöka förkara Hand in Hand för Moçambiques president, en gamma kommunist, och han sa kentroget: 100 000 nya jobb? Du ska atså dra igång bifabriker, varv och ståverk? Det var ite svårt för honom att förstå att jag i stäet vie starta 30 000-40 000 småföretag. Kvinnorna super inte och spear inte upp sina pengar. Därför satsar vi på dem. Har du adrig missyckats med ett projekt? Jodå, men jag är av misstagen. Jag gav mikroån ti en by som skue skaffa getter, men djuren bara försvann hea tiden. Det visade sig att de antingen åts upp eer sådes. I en annan by anitades ett byggboag som byggde hus av asbest, några dessutom på ofri grund. Jag är gad att jag fick dessa ärdomar tidigt, när taen var små och det bara gäde mina egna pengar. Hur undviker man att det händer? Genom att ha järnko och bra medarbetare. Numera återbetaas 99,9 procent av aa ån. Det är bara åntagare som dör eer går i konkurs som inte karar det. Och de är så få att de inte påverkar oss. Sårbarheten i det här systemet är minima. Även om du sjäv skue bi överkörd på gatan? Jaja, det skue ändå rua vidare. Aa projekt drivs av inhemskt fok, i Europa finns bara sju anstäda totat. Mest skue jag bi saknad som dörröppnare. Jag har trots at en de bra kontakter. Thabo Mbeki, Donad Rumsfed, Henry Kissinger, Tony Bair...? Ja, jag skrev just ett brev ti Bair. Och jag brukar träffa George Bush en gång om året, det är sant. Och så q Hand in Hand Grundades av det svenska rektorsparet Bomquist i sutet på 1990-taet med främsta syfte att hjäpa kvinnor i tredje värden att starta småföretag. Började i sikes distrikten i södra Indien, men är i dag verksam i Afghanistan, Brasiien och Sydafrika och är på väg att sprida sitt koncept över värden. Säger sig skapa 1 000 nya företag per dag och cirka 540 000 hittis. Driver också skoor, häsoprogram, medborgar centra och mijöprojekt. Är samarbetspartner ti Läkarmissionen. har jag gett stöd ti president Karzai i Afghanistan. Jag bev vansinnig när jag reste runt i andet och såg hur mycket bistånd som äggs på vägar i stäet för att skapa jobb. Arbetsösa unga män bir ett ätt byte för terrorism och musimska brödraskap. Ändå satsar Hand in Hand bara på kvinnor? Ja, för att kvinnor inte super och spear upp sina pengar. I stäet skaffar de käder, mat och skogång ti barnen. Dessutom har kvinnor ett hevete i många änder, speciet änkor. Kan vi hjäpa dem att skapa ti exempe en fer jobb. Percy Barnevik besöker ett projekt i Indien för Hand in Hand som arbetar med bistånd och vi bekämpa värdens fattigdom genom att 6 Nya Svenska Journaen
syatejé med tio anstäda, höjs deras status. Kvinnans frigörese får vi på köpet, kan man säga. Barnens också, inte sant? Ja, hittis har vi fått oss 62 000 barnarbetare tack vare att deras förädrar fått jobb. Det är ju inte så att man säjer sin åttaåring ti ett väveri för att man är en speciet grym människa. Aa förädrar vi sätta sina barn i skoa. Men det är som med at annat: maten först, sedan ideoogin. Vad är din egen beöning? Den stota bicken i de här seniga, magra kvinnornas ögon. Eer att träffa de här barnen som en gång ed av samma röda ögon och torrhosta som de gama stenarbetarna i Bohusän. Nu vi de bi äkare, ärare och poiser. Är det en trend att förmögna personer pötsigt ska engagera sig för värdens fattiga? Ja, men den är faktiskt inte het ny. Redan den game rövarbaronen J P Morgan upphörde en dag att eva som ett svin och sa: Den som dör rik, dör i skam! Skäms du adrig för den där jättepensionen? Jag ångrar snarare att jag gick med på att betaa tibaka det mesta av den. Tänk så många fer jobb jag kunde ha skapat för de pengarna! s q Percy Barnevik Född: 13 februari 1941 i Simrishamn. Uppvuxen i Uddevaa som son ti en bokhandare. Famij: Hustrun Aina, barnen Martina, äkare, Petter, antropoog och Jens, finansman. Bor: I London och Bohusän på sommaren. Karriär: Tihörde edningsgruppen på Sandvik 1969-1980, därefter vd på Asea och ABB 1980 1996. Ordförande för Sandvik, Skanska och Astra Zeneca, styreseedamot av band annat Genera Motors och Du Pont. Styreseordförande för Waenberggruppens Investor 1997-2002. Hobby: Sama böcker, före detta kappsegare. Aktue: Som ordförande i stiftesen Hand in Hand Internationa. Kommer snart med sin sjävbiografi. skapa företag och fera jobb. När Läkarmissionens ordförande Ingvar Gudstrand fyde 80 år, uppvaktades han av Percy Barnevik som skänkte 350 000 kronor ur egen ficka ti ett mikrofinansprojekt i Brasiien. Nya Svenska Journaen 7
sverige Det är fint att dea med sig Bröderna Rongeda har fostrats ti att se andra, hjäpa andra och dea med sig av sin smittande sånggädje. Text: Majken Öst-Söderund Foto: Rickard. Eriksson Visst är de ika varandra. Magnus och Henrik Rongeda, men inte inti förväxing ika. Bröderna som bev kända över en dag är i motsats ti den rådande samhästrenden, ganska nedtonade, ödmjuka och vädigt ite fixerade vid sig sjäva. De är saddbarnen, tviingarna som föddes en vårdag 1965 som småsyskon ti två storebröder. Förädrarna Ritva och Mats Bergström fick än en gång stryka äskingsnamnet Annika från istan och eta efter två pojknamn i stäet. Det bev Magnus och Henrik. Fyrtiotvå år senare skue bröderna bi Rongeda med hea svenska foket. Ordet braksuccé är befogat med tanke på vad som hände efter att bröderna framträtt i Så ska det åta i SVT i januari 2007. Efter programmet bev det kaabaik i teefonsussen. Vika var grabbarna som sjöng så fint, som var så gada, som verkade kunna varenda text och varenda popåt utanti? Nu var inte grabbarna så unga som de såg ut, och inte borde de ha varit okända heer. De hade körat bakom många kända artister, Jerry Wiiams, Pontus och Amerikanerna, Eectric Banana Band, detagit i meodifestivaer, skrivit åtar som gått på export ti Japan, kort sagt syssat med musik i hea sitt iv. Hemma i Mokom i Värmand visste varenda en vika de var. Läkarfamijen, där aa gick mangrant ti kyrkokörens övningar, väckte uppmärksamhet i samhäet. Småbröderna brukade stå ängst fram och sjunga på jukonserterna. Vi hade inga speciea krav på oss. Storebror bev äkare som pappa, vi var ju inte ens fickor utan bror nummer tre och fyra. Vi behövde inte eva upp ti någonting, vi fick stor frihet, säger Magnus. Vårt hem var vädigt tryggt, infikar Henrik. Mamma och pappa har atid varit engagerade i kyrkan och i oika hjäporganisationer. Vi fick tidigt ära oss att dea med oss ti andra, som inte hade samma förutsättningar som vi. Ritva, brödernas mamma, växte upp i Finand, men kom som treåring ti Sverige som krigsbarn. Hon växte upp som enda barn i en prästfamij. För henne har det varit vädigt naturigt att atid se ängre än ti den egna famijens behov. Att intervjua bröderna är spännande. De säger sjäva att de känner varandra utan och innan, de har adrig behövt ägga ner tid på att sjunga ihop sig, eftersom de kan äsa varandras kroppsspråk. Det senare bir mycket påtagigt i samtaet, de pratar adrig i mun på varandra, men samtaet fyter mean den ene och den andre utan övergångar. Redan från födsen fick de ära sig att dea med sig, att respektera en annan individ. I deras uppfostran ingick >> Rongeda i Meodifestivaen. Foto: SCANPIX 8 Nya Svenska Journaen
bev kända. I Mokom vet aa vika vi är. Men för svenska foket var vi nog ganska okända ända fram ti 2007 när vi detog i Så ska det åta. Innan dess hade vi adrig uppträtt bara vi två som grupp. Nya Svenska Journaen 9
sverige >> också typiskt kristna värderingar, att behanda andra som man sjäv vi bi behandad, att se sig sjäv som en de av en större gemenskap där var och en ska bidra med sina gåvor ti gädje och nytta för andra. Just gädje är kanske något som bröderna särskit förknippas med. När vi står på en scen har vi ett budskap att förmeda. Vi sjäva har fått mycket gädje av sång och musik, det vi vi dea med oss av, säger Henrik. Bröderna berättar att det är ganska ite gudgans över deras iv, trots att de jobbat i artistbranschen i hea sitt iv, eer kanske just på grund av det. Vi var fyrtiotvå år när vi sog igenom, vi har sett baksidan av kändisskapet. Vi vet att ögonbicken på scenen är korta, det viktigaste är att ha goda värderingar, eva efter dem och vara fast förankrad i vardagen, säger Magnus. Båda bröderna träffade sina fruar q Magnus Åder: 45 år. Bor: Mäarhöjden. Famij: Frun Karin, barnen Axe, 17 år, Arvid, 15 år och Anna, 13 år. Dod taang: Tycker om att eda ungdomar, har varit fotbostränare i många år. Bir arg: På korkade vuxna som utnyttjar och misshandar barn. Sådant gör mig vansinnig. Bir gad: När jag märker att ungdomar är kokare än vuxna, när de uttrycker goda värderingar som vuxna gömt. Att jobba för en hjäporganisation är att stanna upp och göra en djupdykning, gömma sig sjäv en stund och tänka på andra. tidigt i ivet. Henrik gick i samma kass i gymnasiet som Christina och Magnus träffade Karin som sjöng i samma kör som han sjäv. Ja, Christina sjunger också i kör. Förstås. Henrik beskriver artistivet som ett jobb, ikt andra. Sjäv hade han tänkt satsa på en akademisk karriär, men det bev bara några enstaka kurser i Uppsaa innan Magnus ringde och frågade om han vie vara med och sjunga på en inspening han skue göra. Jag råkade nämna för Benny Andersson att jag hade en tviingbror. Ta med honom, vettja svarade Benny och så fick det bi. När man bir igenkänd på gatan är det viktigt att tänka på att fokus finns hemma i famijen. Det hjäper inte hur duktig jag är på scenen, om jag inte fungerar i vardagen, säger Henrik. Vi har tre tonårsbarn var hemma, det är inte värt att sticka upp. Magnus giar att umgås med barn och ungdomar. Han har varit fotbostränare i många år. Övergrepp mot barn är fruktansvärt. Därför känns det bra att engagera sig i hjäporganisationer, ti exempe Läkarmissionen, för barnens sku. Det är mitt sätt att försöka bekämpa ondska och destruktivitet. Man kan inte rädda aa, men man kan stödja organisationer som har kanaer och kunskap om hur man stöttar utsatta barn. Bröderna Rongeda har medverkat i konserter för Läkarmissionen hösten 2010 och kommer att fortsätta med det under våren 2011. s q Henrik Åder: 45 år. Bor: Lijehomen. Famij: Frun Christina, barnen Tova 16 år, Ida 15 år och Otto 13 år. Dod taang: Äskar att aga mat, ett aternativt yrke skue vara att jobba som kock. Bir arg: Jag har svårt att förhåa mig ti ondska och destruktivitet. Bir gad: När jag ser människor som gör det där ia extra för att värna mijön, som tänker ika mycket på andra som på sig sjäva, som orkar kiva ur sin sjäviska bubba. 10 Nya Svenska Journaen
Sånger som berör med vackra meodier Lizas nya CD Eva sånger om tro är en saming sånger om ivet och det djupaste hoppfua, det ofattbart svåra och den största gädjen, at med utgångspunkt i en kämpande gudstro. Liza - Eva sånger om tro Finns i aa skivaffärer eer direkt från www.takingmusic.se Rekordmånga bussresor i Europa! Från 1.495:- Nu ännu fer med fygande start. Prag Weekend 4 d............. fr. 1.495:- Spreewad Weekend 4 d...... fr. 1.995:- Berin Weekend 4 d........... fr. 2.195:- Tropica Isands Weekend 4 d fr. 2.195:- Rügen Weekend 4 d NYHET!. fr. 2.295:- Schwerin Weekend 4 d....... fr. 2.395:- Potsdam Weekend 4 d NYHET!..................... fr. 2.495:- Gosar Weekend 4 d NYHET!. fr. 2.695:- Hamburg Weekend 4 d....... fr. 2.695:- Berin 5 d NYHET!.............. fr. 2.795:- Prag Direkt 6 d................. fr. 2.995:- Costa Brava Direkt 9/16 d..... fr. 3.395:- Paris Direkt 6 d................ fr. 3.395:- Budapest 7 d................... fr. 3.495:- Prag med Berin och Dresden 7 d.............................. fr. 3.495:- London Direkt 6 d............. fr. 3.495:- Hoand 5 d.................... fr. 3.795:- Tysk vin- och öresa 6 d NYHET!..................... fr. 3.695:- Rhen-Mose 7 d................ fr. 3.795:- Vinfest......................... 4.495:- Tyroen med Mainau 7/14 d... fr. 3.895:- Asace 7 d...................... fr. 3.995:- Disneyand Paris Direkt 6 d fr. 3.995:- Paris 7 d........................ fr. 3.995:- Izoa 9/16 d..................... fr. 3.995:- Rimini Direkt 9/16 d........... fr. 4.195:- Opatija Direkt 9/16 d.......... fr. 4.195:- Saabach 9 d................... fr. 4.245:- Normandie 7 d................. fr. 4.395:- Landstigningsspecia....... fr. 5.695:- Krk Direkt 9/16 d............... fr. 4.395:- Luganosjön 7 d................ fr. 4.495:- London 7 d..................... fr. 4.595:- Trädgårdsspecia.............. 5.495:- Stora Hoandsresan 6 d...... fr. 4.695:- Tjeckien runt 8 d NYHET!..... fr. 4.695:- 2011 ÅRS KATALOG UTE NU! 64 RESMÅL I 14 LÄNDER. Österrikisk vinresa 7 d........ fr. 4.795:- Gardasjön 9 d.................. fr. 4.895:- Wien med Donaukryssning 7 d.............................. fr. 4.895:- Itaienska Rivieran 9/16 d..... fr. 4.895:- Poen runt 8 d.................. fr. 4.995:- Ungern runt 9 d NYHET!....... fr. 5.295:- Toscana 9 d.................... fr. 5.495:- London-Paris 8 d NYHET!..... fr. 5.495:- Rom 9 d........................ fr. 5.795:- Engand 9 d.................... fr. 5.895:- Skottand 9 d.................. fr. 6.495:- Whiskyspecia................. 7.395:- Edinburgh Tattoo............ fr. 7.795:- Provence 9 d................... fr. 6.695:- Adriakusten Kombi Fyg+Buss 8 d NYHET!..................... fr. 6.995:- Ansutningar från 120 orter. Priser från Mamö. www.ovemarks.se 040-668 05 00 eer närmaste resebyrå Sydengand Kombi Fyg+Buss 8 d NYHET!..................... fr. 6.995:- Stora Kroatienresan 13 d..... fr. 7.395:- Barceona med Andorra Kombi Fyg+Buss 8 d NYHET!........... fr. 7.495:- Dubrovnik Kombi Buss+Fyg 9 d NYHET!..................... fr. 7.495:- Piemonte med Cinque Terre Kombi Buss+Fyg 8 d.................... fr. 7.695:- Itaiensk vinresa Kombi Fyg+Buss 8 d NYHET!..................... fr. 7.795:- Vapoicea och Venedig Kombi Buss+Fyg 8 d NYHET!........... fr. 7.795:- Rom Kombi Fyg+Buss 8 d...... fr. 7.795:- Bretagne och Bordeaux Kombi Buss+Fyg 9 d NYHET!........... fr. 7.795:- Sorrentohavön med Capri och Rom Fyg+Buss+Fyg 8 d NYHET!...... fr. 8.995:- Tyrrenska Rivieran Fyg+Buss+Fyg 8 d NYHET!..................... fr. 8.995:- Stora Itaienresan 13 d........ fr. 8.995:- Irand Kombi Buss+Fyg 9 d NYHET!..................... fr. 8.995:- Skottand Kombi med Edinburgh Tattoo Fyg+Buss 8 d............ fr. 8.995:- Siciien med Kaabrien Kombi Fyg+Buss 13 d........................... fr. 11.995:- Nya Svenska Journaen 11
krönika Vissa skyer at eände på reigionen Shazia är 18 år men ser mycket yngre ut. Jag möter henne i en kvinnojour i Lahore, Pakistan. Hit kom hon efter att ha rymt från en borde. Hon är byg och tyståten men hon vi berätta sin historia: Min mamma är inte snä. Hon var skydig någon pengar och den skuden fick jag betaa. Med min kropp. Shazia var 14 år när hennes karriär som tvångsprostituerad började. Hon har adrig gått i skoa. Chefen på kvinnojouren säger att antaet unga fickor som tvingas ti prostitution ökar. Hon oroar sig för Shazias framtid, utan utbidning och med en bakgrund som kommer att vara svår att acceptera för omvärden. Vem vi anstäa en före detta hora? Sjäv är Shazia mest oroig för sin sjä. Hon är varmt troende och vet att Profeten fördömer prostitution. Dessutom har hon tvingats göra en abort. Hur ska Aah kunna föråta henne? Hon ber fem gånger varje dag och gråter mycket. Det är reigionens fe! säger många i min omgivning och skyer a värdens eände på reigionerna. Detta oavsett om man taar om isams kvinnosyn eer om meanstatiga konfikter som i Meanöstern, eer på Bakan, eer varför inte 30-åriga kriget? Jag som ägnat stora dear av mitt iv åt att bekämpa kvinnoförtryck har bivit at mer övertygad: Reigionen är adrig orsak ti övergrepp och våd. Däremot används den atför ofta som ursäkt och förkaring. Budskapen från Gud, Aah, Buddha, eer a värdens gudar tokas av människor med makt. Läs: Ädre män med makt. Tokningarna drabbar atför ofta kvinnor och fickor, som Shazia, utan makt. Trots att utomäktenskapig sex med hänvisning ti Koranen kan straffas med döden i Pakistan är prostitution ett växande probem. Den sex köpare som vi försäkra sig om att inte bryta mot regerna kan med hjäp av tjänstviiga imamer ordna en snabbvigse före akten, för att efteråt genom att tre gånger upprepa jag skijer mig få det hea avkarat. Kan det ha varit Profetens mening? De katoska biskopar som ägnar sig åt offentig kondombränning i det aidsdrabbade Afrika och hotar homosexuea med dödsstraff hänvisar ti Biben. De amerikanska antiabortaktivister som skjutit äkare och bränt upp abortkiniker söker sitt stöd i evangeierna. Kan det ha varit Guds mening? Jag är uppvuxen i en frireigiös säkt. I min omgivning fanns både fundamentaistiska mostrar och vänsterkristna kusiner. Jag vet att Guds ord kan användas för att motivera de festa åsikter. I mina ögon är det något annat, sjäva synen på människan, som skijer de onda från de goda. Jag ägnar mig inte åt att eta efter tokningar i gama reigiösa skrifter ti stöd för kvinnors mänskiga rättigheter. Jag argumenterar het enket just för det, de mänskiga rättigheterna. Aa reigioner måste anpassas ti den tid de verkar i, och för det mesta går det bra. Det är fundamentaismen som måste bekämpas. Ti Shazia sa jag: Aah vet att det inte var ditt fe. Han känner ti att du vie eva på ett annat sätt. Han har föråtit dig. Jag får erkänna att mina kontakter åt det hået är något bristfäiga, men jag är het övertygad, och hon såg ite gadare ut. Karin Afredsson Författare och journaist som brinner för att stärka kvinnors stäning i värden. 12 Nya Svenska Journaen
NY FÖRBÄTTRAD DESIGN Om du har probem med knäna måste du få veta mer om fantastiska KS54 Pus Dua Power Knee Support. Dess unika, smarta design FUNGERAR... SNABBT! Nu kan du gå eer stå utan att ida och åter kunna ägna dig åt dina favoritaktiviteter... HELT UTAN SMÄRTA! En professors upptäckt Professor Kristovic hade bestämt sig för att hitta en kompett ösning som skue besegra smärta i knäna och stehet för att därigenom ge fok rörigheten och sjävförtroendet tibaka. Professor Kristovic vie att knästödet skue verka på knäeden, precis som en extra uppsättning edband. Efter grundig forskning, försök och utprovningar utveckade han KS54 Pus! Unik dubbeverkan Hemigheten igger i det dubba ateraa och biateraa stödet. Stödets struktur och fexibiitet fungerar som en extra uppsättning edband som ger riktat stöd från många oika hå. Därmed uppnår man en högre koncentration av stödet, precis DÄR DET BEHÖVS MEST. Professor Kristovic visste att stödytan måste direkt koncentreras och appiceras på de dysfunktionea områdena om man vi uppnå maximat strukturet stöd vid beastning och stötar. Genom att minska stödytan uppnår man en högre stödkoncentration. Snabbt och enket. Passar aa storekar Dessutom syns inte KS54 Pus under dina käder. Stödbandets tunna utformning är så kompakt att det får pats i en iten påse, t.o.m. i fickan, när du inte använder det. Stödbandet är ätt, starkt, fexibet och sitstarkt. Det är snabbt och enket att ta på, sitter bekvämt och är ätt att tvätta. PROVA SJÄLV UTAN RISK Bestä ditt KS54 Pus idag. Prova det i ett het år med vår Pengarna tibaka-garanti. Jogga med det, spea gof med det... ev ett aktivt iv. Om du inte känner att du bir vigare och får ökad rörighet behöver du bara skicka tibaka stödet för att få pengarna tibaka, minus porto och expeditionskostnader. JA! Skicka mig 1 st KS54 Pus Dua Power Knee Support ti det särskit åga introduktionspriset 298 kr SPARA 100 KR! Skicka mig 2 st KS54 Pus Dua Power Knee Support ti det extra åga introduktionspriset 496 kr kortom... ANNONS "SLIPP VÄRK I KNÄNA" ELLER PENGARNA TILLBAKA NYHET! Vad är det som orsakar smärta i knäna? De festa människor som fyt 40 har någon grad av försämrad funktion i knäna. Det kan bero på idrottsskador, oyckor eer bara vanig försitning. Om funktionsnedsättningen inte åtgärdas kan skadan förvärras. Knäts huvudsakiga röresemönster är böjning, utsträckning och viss rotation som behövs vid gång. De viktigaste strukturerna som bryts ned är: Senor - som binder ihop musker och ben, Ledband - som binder ihop ben med ben vid ederna samt Brosk -som fungerar som stötdämpare för benet i eden. Om någon av de här strukturerna försvagas eer skadas kan det eda ti stehet, smärta och ti och med svunad. Rätt näring och strukture integritet eer stöd krävs för att indra smärtan och förebygga risken för ytterigare skador. KUPONG FÖR RISKFRITT KÖP Skicka ti: Wiow Tree. Dept. K639. Box 4194, 422 04 HISINGS BACKA Jag kände hur smärtan indrades nästan omedebart... jag tycker att knästödet är fantastiskt. Jag kan gå utan probem och utan smärta. Mrs J.E. Moora... stödbandet har gett mig ökad rörighet, viket gör att jag har ättare att gå än förut. Dessutom har svunaden och smärtan minskat... Oive R.... förbättringen är ganska dramatisk och smärtan i knäna är borta John V. Känsan av indring är underbar... i båda knäna. Nu kan jag spea boue och påta i trädgården. Jag är verkigen gad över mitt stödband. Mr. B. Jag fick stor gädje av det efter bara några dagar. Jag var ute och gick med en väninna som opererat knäet... det knakade i hennes knä och hon hade vädigt ont. Jag tog av mig stödbandet och gav det ti henne. Hon har svårt att tro hur mycket bättre hennes knä har känts sedan dess. Mrs. R.C. Sänd bara tibaka kupongen ti oss idag så evererar vi din bestäning direkt ti dörren tisammans med ett inbetaningskort. Du kan även faxa din bestäning: 031-57 90 10. Eer anvand e-mai: order@wiowtree.nu - Vänigen ange koden Dept K639 när du bestaer. Namn:... Adress:...... Porto och expeditionskostnad tikommer med 59 kr... (Wiow Tree: Orrekua industrigata 25, HISINGS KÄRRA) Vi kommer att behåa ditt namn och din adress i vårt kundregister och du kommer eventuet att få fer iknande erbjudanden från oss eer andra annonsörer. Vänigen kontakta oss om du inte vi mottaga dessa erbjudanden. Nya Svenska Journaen 13
Maja Fast åkte ti Sydafrika som voontär Jag drömmer om Afrika Putu 4 personer Putu är en basrätt i Sydafrika som äts ti det mesta, även som frukost. Man har även putu ti köttet under en braai, en traditione sydafrikansk grifest. Det här behöver du: 5 d Meaie mea, en typ av majsmjö som är svår att finna i Sverige. Går att ersätta med annat majsmjö. 1 msk sat 1 vatten i en stor gryta Så här gör du: 1. Hä ångsamt och under omrörning ner mjöet i det kokande vattnet. 2. Sänk ti åg värme och rör om vid fera tifäen. Det tar ungefär 30 minuter för majsmjösgröten att bi kar. 14 Nya Svenska Journaen
sverige Nöd och hiv-smittade barn, men också en stor kärek. At fick 20-åriga Maja Fast möta som voontär på ett sydafrikanskt barnhem. Text och foto: Jonatan Sverker Bifärjan kränger i vintervinden. Vä framme vid Björkö utanför Göteborg är det kat, grått och stia, och så öde som det kan bi på en skärgårdsö om vintern. Afrika känns mycket avägset, det är ångt ti dofterna, barnropen och värmen. Men Maja Fast håer ändå trotsigt uppevesen av Afrika vid iv. I hennes ia ägenhet hörs den gimrande sydafrikanska popen från datorn och på väggen hänger stora porträtt på några av de barn hon mötte på barnhemmet. Bredvid henne vid köksbordet sitter Ryan, den sydafrikanske pojkvännen som är på tifäigt besök i Sverige. Sydafrika och Sverige, två änder som igger på var sin sida av jordkotet men Maja skue vija eva i båda. Det har tagit ång tid för mig att anda i Sverige. Länge pratade jag så mycket om Sydafrika att det ät som om jag nyss kommit tibaka, säger hon. Maja är uppväxt på Björkö, men har ända sedan barndomen drömt om Afrika. Hennes farfars bror var missionär i Sydafrika och i famijen har berätteserna om andet atid håits evande. Att då bi voontär på barnhemmet Pace of Restoration, som grundats av vänner ti Majas säktingar, var ganska naturigt. Och numera finansieras ti största deen av Läkarmissionen. Innan hon reste hade hon också en tydig bid av sin uppgift, att det främst var hon som skue hjäpa människorna där, men riktigt så bev det inte. Redan när hon andade i Sydafrika var de första intrycken omtumande. Det var andra dofter och ett myer av människor. Sedan krävde också ivet på barnhemmet anpassning. Pace of Restoration, som igger vid Sydafrikas östkust, är grundat av svenska Monica Woodhouse och hennes make Basi, och är egentigen inte ett barnhem utan ett omsorgscenter dit utsatta barn kommer för att få vård och terapi. Nästan aa barn bär Maja var åtta månader på Pace of Restoration på någon form och de band som knöts av trauma och ti barnen bev starka. många har också hiv-smittats. Vi som voontärer fick inte veta så mycket om vad varje barn gått igenom, men vi förstod att det kunde vara hemska saker. I det dagiga arbetet fick Maja snart ära sig att ta ansvar. Personaen förväntade sig att hon skue kara av att byta böjor och ta hand om spädbarn från första början. Synen på uppfostran skide sig iband från den hon var van vid. Där tog man inte atid upp barn som grät, för att barnen skue ära sig att inte gråta för att få uppmärksamhet. Det reagerade jag på i början, man vie bara trösta dem, men sedan förstod man varför det var så, säger hon. Maja mötte inte bara en ny kutur och massor av barn, utan också nya bakterier och virus. De två första månaderna var hon ständigt sjuk. Jag var vädigt svag men ängtade adrig hem, även om mamma nog vie att jag skue resa tibaka, säger hon. Voontärarbetet krävde mycket, men det var inte det tunga eer svåra som dominerade ivet på Pace of Restoration. Maja visar bider på utfykter ti havet där voontärer och barn stojar och busar. Det är käreksfut och vackert, och det är den stora gädjen som Maja bär med sig fortfarande. Det kunde vara små saker man gaddes åt, som att bara få sitta med barnen och skratta hehjärtat åt samma saker. Det var också vädigt starkt att be med barnen på kväarna. De fick ta upp böneämnen, och då förstod man vad de gått igenom. De bad ofta om en fosterfamij. Maja var åtta månader på Pace of Restoration och de band som knöts ti barnen och de andra voontärerna bev starka. Att ämna den värden var uppsitande och det var inte heer ätt att komma tibaka ti Björkö och Sverige. Det jag var med om i Syd afrika påverkade och formade mig så mycket. Att få ihop det med det gama ivet har tagit tid, jag har känt att jag inte passar in riktigt, säger hon. Vid köksbordet bredvid Maja sitter pojkvännen Ryan Kim Bahmann och yssnar. De träffades i en kyrka i Sydafrika. Det är andra gången han är på besök i Sverige. Det är hemskt med avståndet, säger han och suckar. Maja nickar. De funderar på hur de ska göra i framtiden, om Maja ska återvända ti Sydafrika. Jag kommer atid att ha en de av mitt hjärta där. s Currygrönsaker Det här behöver du: 7 d strimad kå 7 d strimade morötter 1 gu ök 3 msk oja 2 msk curry 1 tsk gurkmeja sat och peppar Så här gör du: 1. Fräs öken i ojan. Krydda med curry och gurkmeja och stek ätt för att frigöra smaken. 2. Hä sedan i grönsakerna och sjud dem tis de är mjuka. 3. Häer man i ite vatten bir grönsakerna kara fortare. 4. Servera med putun. Nya Svenska Journaen 15
sudan Har han en framtid 16 Nya Svenska Journaen
i nya Sudan? Det är en skrämmande pats. Öde - men ändå fu av människor, mer än 40 000 fyktingar finns i ägret Mayo i norra Sudan. Vi besöker kiniken som ger vård och som får stöd av Läkarmissionens givare. Många är rädda och oroiga för vad vaet om dening ska innebära för fyktingarna från syd. >> Nya Svenska Journaen 17
sudan Text: Berthi Åkerund Foto: Toreif Svensson Vi befinner oss tre mi utanför Sudans huvudstad Khartoum. På en het pan och ändös yta står hus som ser ut som skamfiade skokartonger. Vi ser också fafärdiga skju och ett och annat tät. Det är en ödsig och skrämmande pats trots att över 40 000 människor ever här. Det virvar sand i uften och vid en gigantisk hög av avskräde sitter ett ensamt barn och eker. Det är ingen stad och inget samhäe - det är ett fyktingäger. Vi färdas at ängre in i ägret och mitt på ett stort öppet område står mängder av möber travade på varandra i väntan på att hämtas av astbiar. En de människor är på väg härifrån, hem ti södra Sudan, som nu efter fokomröstningen i januari bir troigen en egen stat. Lägret heter Mayo och har funnits sedan 1980-taet, då kriget mean norra och södra Sudan bröt ut. Kriget pågick i över två decennier och en och en hav mijon sydsudaneser fydde ti Khartoum och dess omgivningar. Mayo är ett av ett anta stora äger som omger Khartoum och i dag är det inte bara sydsudaneser i förskingringen som ever här. Även andra konfikter inom andet har dragit människor hit och det gäer framför at konfikten i Darfur. Det pågår ett öpande inföde av människor från provinsen i väster, som varit krigshärjad sedan början av 2003. Även om mass medias rapportering om Darfur-krisen har tunnats ut, Gränsöst behov. Läkaren Akec Kediende har det övergripande ansvaret för arbetet på kiniken så är konfikten fortfarande oöst och det bossar ständigt upp nya strider, som tar människors iv eer driver dem på fykt från sina hem och byar. Vi stannar utanför en ordentigt omgärdad byggnad och går in på en gård. Vi har kommit ti en av Mayoägrets två kiniker och denna har varit öppen i snart två år. Under ett soskydd på gården sitter kvinnor i väntan på att få att träffa äkare eer sköterska. De festa har ett eer två barn i famnen trötta och med febrig bick. Det är en nygamma kinik. Den stängdes 2007 i brist på pengar, trots att det inte fanns några tvive om behovet. Det härjar aa sags sjukdomar i ägret och inte minst tbc. Det är också vanigt med magåkommor och många barn ider av undernäring. I början av 2009 kunde kiniken q Kiniken Kiniken i Mayoägret drivs av Sudan Counci of Churches och finansieras i huvudsak av Läkarmissionen i Sverige. Under det första året efter nyöppnandet undersöktes och behandades mer än 4 000 patienter och över 25 000 barn vaccinerades mot poio. Dessutom hö kinikens persona kurser i häsovård och gjorde hembesök hos närmare 1 500 famijer. 18 Nya Svenska Journaen
i Mayoägret utanför Sudans huvudstad Khartoum. fytt. Fyttass på väg att hämtas för att köras med astbi ned ti södra Sudan. Men transporterna kostar och ångt ifrån aa sydsudaneser i fyktingägren utanför Khartoum har möjighet att fytta hem igen. q Sudan Sudan var det första and i Afrika som kunde fira sjävständighet från kooniaismen. Det skedde 1956. Efter det har andet varit drabbat av krig i två omgångar totat i nära fyrtio år. Konfikten har stått mean den musimska regimen i norr och kristna och naturtroende i söder. Sedan 2005 råder ett fredsavta som innefattar den just håna fokomröstningen. Fredsavtaet öper ut vid havårsskiftet i år och då ska södra Sudan börja administrera sin sjävständighet. Det är dock många frågor som ännu väntar på sin ösning som ti exempe var den sutgitiga gränsen mean nord och syd ska dras. En mycket deikat fråga eftersom det är just i gränsområdena som Sudans stora ojetigångar finns. öppnas igen tack vare pengar från Läkarmissionens gåvogivare i Sverige. I samband med öppnandet genomgick byggnaden en genomgripande renovering och även om utrustningen är synnerigen enke, så fungerar vården ändamåsenigt. Vi ser dagigen vad vår närvaro betyder för människorna här, inte bara ur vårdsynpunkt, säger äkaren Akec Kediende som har det övergripande ansvaret för arbetet på kiniken. De som ever i ägret är ångt från sina hemtrakter och kommer adrig att känna sig hemma, även om de varit här i 20 år. Här finns nästan ingen organiserad hjäp as och människorna får kara sig bäst sjäva och därför bir det så uppenbart att vi gör skinad. På en fråga om vi kan besöka några av de boende i ägret tar en sköterska med oss ti en famij närmast kiniken. Hon vi inte ta oss ängre. Det är tydigt att vår närvaro utanför kinikområdet gör människorna nervösa, devis för att vi är vita men framför at för att vi tar bider. De är Karthoum rädda för att samröre med oss ska eda ti att säkerhetsmän SUDAN ska stäa obehagiga frågor och i värsta fa utdea repressaier. Mayo Det förefaer som att de styrande i Khartoum har ett ambivaent förhåande ti fyktingarna i och runt staden. Under kriget mean nord och syd sussade regimen människor från krigshärjade områden upp ti huvudstaden i ett försök att ta ansvar. Men ägren växte okontroerat och de såvä reigiösa som kuturea spänningar som gett upphov ti konfikten gick förstås inte att trycka undan. När det gäer Mayoägret ska det enigt utsagor ha hänt att myndigheterna kommit in med budozers och jämnat stora dear med marken. Men inför öppnandet av kiniken igen visade myndigheterna i motsats ti tidigare ett intresse av att vara med och de betaar nu för två av tjänsterna. Det är kart att det känns tryggt att ha en kinik adees i närheten, säger tviingmamman Mariam Mohammed från Darfur. Hon födde sina barn i sitt påtskju i ägret och fick dem vaccinerade på kiniken. Men för de sydsudaneser som är kvar i ägret räcker kiniken föga som trygghet. Presidenten a-bashir har sagt att deas andet kommer sydsudaneserna i norr att förora sitt medborgarskap och väjer de att stanna har de att inordna sig under musimska shariaager och dessutom kommer arabiska att vara det enda officiea språket. Det enda vi kan göra är att jobba på, säger doktor Kediende, som sjäv är sydsudanes. Ge vård och ingjuta så mycket hopp vi kan. s Nya Svenska Journaen 19
kortom... 133 mijoner kronor. Så mycket samade Läkarmissionen in under 2010. Samma summa för 2009 var 112 mijoner kronor. Succé för Andra chansen som i romanform berättar den dramatiska historien om hur Gizatchew Ayka bev edare för ett fantastiskt hjäparbete i Etiopien. Boken har nu distribuerats i hea 11 000 exempar. Om du också vi ha boken så får du den genom att stödja byggandet av ett Frihetshus i Addis Abeba med en gåva på 250 kronor, boken kommer då hem ti dig. Använd hest den speciea taong som finns för detta ändamå eer sätt in din gåva på pusgiro 90 00 21 7. Skriv Andra chansen på inbetaningskortet och ange ditt namn och adress. Tack för aa jukappar foto: j Bodesand foto: Dieu Naio Chery s 27 501 paket samades in under hösten av svenska skobarn. Nu har jukapparna deats ut ti barnen i Östeuropa: Modavien, Georgien, Rumänien och Ukraina. Liv Frödén, 13 år, åkte med ti Modavien i början av december och deade ut jukappar. Det var jättespännande att få se hur de ever. Ara roigast var det att se hur gada barnen bev för jukapparna, säger hon. I Fiipen, en by ute på andet, deade Liv och teamet från Läkarmissionen ut jukappar i en skokass. Många använder häst och vagn för att ta sig fram i byn. Höns och tuppar går runt som vika andra invånare som hest. Och i byn finns också en brunn dit många går för att hämta vatten. I skoan hade ett tjugota funktionshindrade barn samats för att ta emot jukapparna. Jag visste inte att man kunde bi så gad över att få tandborste och två! Nu tänker jag mer på att vara tacksam för at jag har i Sverige, säger Liv. 30 procent Så mycket ökade juförsäjningen på Webaidshop under 2010. Totat sådes getter, grisar och kejsarsnitt för cirka tre mijoner kronor under året som gått. s Läkarmissionens gatubarnscenter i Bukarest, Rumänien, fick besök av fotbosspeare från storaget Rapid Bukarest, som kom med jugåvor ti barnen. Besöket fick stor uppmärksamhet i media. Fotbosag besökte gatubarn i Bukarest Mer tät ti Haiti s Behovet av hjäp är fortfarande stort såvä i Haiti som i Pakistan. För många av dem som drabbades av fjoårets två största naturkatastrofer har ivet ångt ifrån återgått ti det normaa. Därför ansog Läkarmissionen i december ytterigare närmare 5 mijoner kronor ti oika insatser. På Haiti inriktas hjäpen främst på byggande av temporära bostäder, återuppbyggnad av skoor samt hjäp ti sjävhjäp. I Pakistan inriktas hjäpen främst på att hjäpa bönder att komma igång med produktion av ivsmede. Mona Sahin och Maria Wetterstrand fick biståndspresenter av Göran Häggund som hade shoppat på Webaidshop. Biståndsdjur ti Mona och Maria s När sociademokraternas edare Mona Sahin och mijöpartiets språkrör Maria Wetterstand gjorde sina sista offentiga partiedardebatter i riksdagen fick de ta emot presenter från partikamrater och Aiansen. Kristdemokraternas edare, Göran Häggund, vade att ge bort presenter från Läkarmissionens Webaidshop. Mona Sahins present var att ge bort ett oxpaket ti en famij i Uganda och Maria Wetterstrand fick ge bort ett får ti en famij i Burkina Faso och kyckingar ti en famij i E Savador. 20 Nya Svenska Journaen