Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Borås Stad

Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Borås Stad Antagna 2006-12-20

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 MÅL 4 RIKTLINJER 4 EN 3-STEGS PRINCIP 6 EKONOMI OCH GENOMFÖRANDE 12 DRIFT OCH UNDERHÅLL 13 INFORMATION 13 UPPFÖLJNING 13 ÅTGÄRDER 14 2

INLEDNING På initiativ av Gatukontoret påbörjades hösten 2004 arbetet med att utarbeta riktlinjer för dagvattenhanteringen i Borås Stad. Medverkande i framtagandet av dokumenten har varit Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret, Kommunledningskansliet och Miljöskyddskontoret. Dagvatten är enligt Tekniska nomenklaturcentralen Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t ex regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. I takt med ökad urbanisering, ökar också mängden hårdgjorda ytor. Därmed blir avrinningen av dagvattnet snabbare än tidigare. Detta gör att påverkan från intensiva regn blir allt tydligare. Genom att ta hand om dagvattnet närmare källan och återföra en del av detta till det naturliga kretsloppet där det faller blir mängden vatten som behövs ta om hand mindre. Anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) har, förutom en renande effekt, även en fördröjande och magasinerande effekt vilket minskar behovet av bräddning och risken för översvämning vid intensiva regn. Dagvatten från bebyggda områden innehåller föroreningar. Detta beror på att vattnet sköljer av den yta det kommer i kontakt med. Hur stort föroreningsinnehållet i dag-vattnet är beror därför helt av vad som ansamlats på kontaktytan. Oftast samlas förorenat dagvatten från stora ytor upp och leds bort gemensamt, vilket kan leda till problem i recipienter, grundvatten och i bebyggelse. I det arbete som nu påbörjats har det utarbetats tre dokument: Riktlinjer för dagvatten i Borås Stad anger hur vi ska arbeta med dagvatten. Dagvatten i Borås Stad behandlar fakta om dagvatten och olika ekologiska dagvattenlösningar, mm Åtgärder för dagvatten i Borås Stad behandlar föroreningsmängder från olika avrinningsområden, studerar åtgärdsförslag och prioriteringar m.m. Dokumenten vänder sig främst till personer som är aktiva inom samhälls-, infrastruktursplaneringen och byggprocessen, men även fastighetsägare och andra intresserade kan ha nytta av dem. Det här dokumentet är upplagt med att i början gå igenom vilka mål och riktlinjer som ska finnas med vid hantering av dagvattenfrågor. Detta är följt av exempel på hur det går att lösa för olika typer av förhållanden. Avslutningsvis behandlas hur dagvattenarbetet ska genomföras, anläggningar förvaltas och information spridas. 3

MÅL Målet är att sträva mot de nationella miljömålen och de av Borås Stads antagna lokala miljömålen levande sjöar och vattendrag grundvatten av god kvalitet giftfri miljö god bebyggd miljö Målet innefattar även att vattenprocesserna synliggörs och att skador på fastigheter och anläggningar undviks. RIKTLINJER Det skall göras insatser på alla nivåer i systemet. Från platsen där droppen faller till det att den når recipienten. Exempel på åtgärder är: Undvik att dagvattnet förorenas och att smutsigt och rent vatten blandas. Sträva efter att behålla regnet där det faller så grundvattennivåer och bäckar bibehålls. Genomför åtgärder nära källan för att redan där rena, infiltrera, fördröja och utjämna flödena. Synliggör dagvattnet för att öka trivsel och förståelse för vattnet. Skapa en säker dagvattenhantering för miljö, människor och egendom. Arbeta aktivt med dagvattenfrågor genom såväl hela samhäll som husbyggnads processen. Bild 1. Utjämningsmagasin i Växjö. Foto Lars Lindblad. Behovet av utredningar varierar med nivån i samhällsbyggnadsprocessen. 4

En tematisk översiktsplan bör bl.a. redovisa avrinningsområden, geohydrologiska förhållanden, känslighet mot föroreningar, lämpliga områden för större dagvattenanläggningar samt behov av fördjupade utredningar. Vid upprättande av detaljplan ska bl.a. förhållanden för avrinning, jordarter, grundvatten och dagvattnets föroreningsgrad (behov av rening) redovisas. Översiktligt för planområdet ska dimensionerande förutsättningar utredas beträffande nederbörd, snösmältning, infiltrations- och perkolationskapacitet samt avtappningsmöjlighet. Underlaget används för att bedöma planområdets lämplighet att lokalt omhänderta dagvattnet, att utföra flödesutjämning och rening eller att avleda dagvattnet. De ytor som behövs för anläggningarna och bestämmelser som behövs ska anges i planen. Planförfattaren ska också beakta angränsande tomters påverkan och hur denna påverkan ska hanteras. Vid projektering ska förutsättningarna utredas i detalj beträffande nederbörd, snösmältning, infiltrations- och perkolationskapacitet. Vidare även t.ex. avtappningsmöjlighet, dagvattnets behov av rening samt att anläggningen dimensioneras och utformas. Redovisning och uppföljning av utförandet sker i bygglovprocessen. Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen för dagvatten är utspridd på flera olika aktörer. Det kan t.ex. vara VAavdelningen, gatuavdelningen, parkavdelningen, privata och kommunala fastighetsägare eller samfällighetsföreningar. För fastigheter inom verksamhetsområde dagvatten har VA-avdelningen ansvar för avledning av dagvatten. I den mån omfattningen av platserna uppenbarligen överstiger områdets egna behov, skall kostnaden bäras av den som svarar för att platserna ställs i ordning och underhålls. Utanför dagvattnets verksamhetsområde och alltid på fastighetsmark är det fastighetsägarens ansvar alternativt en samfällighets. Nedan ges några exempel på olika ansvarsfördelning: Planförfattaren har ansvar att i planen klarlägga områdets förutsättningar för LOD, påverkan av inkommande vatten från angränsande tomter, samt reservera ytor för dagvattenanläggningar som täcker områdets behov. Ledningar Dagvattenledning inom verksamhetsområdet som har fastighet påkopplad är VAavdelningen ansvarig för. Dagvattenledning som avvattnar trafikled tillhör väghållaren. Diken Diken som huvudsakligen avvattnar planlagt område inom dagvattnets verksamhetsområde är VA-avdelningen ansvarig för. Vägdiken är väghållaren ansvarig för. 5

Naturliga diken och andra öppna vattendrag är respektive fastighetsägare eller samfällighets ansvar. Avskärande diken för att avvattna råmark är respektive fastighetsägares ansvar. Gator mm Avledning av dagvatten från lokal gator inom dagvattnets verksamhetsområde är VAavdelningen ansvarig för. För nederbördssituationer som överstiger det, för dagvattenanläggningen, dimensionerande regnet är väghållaren ansvarig. Avledning av vatten från genomfartsleder är väghållarens ansvar. Stora special ytor som t ex stationsplanen, stora parkeringsplatser mm är ytans huvudman (tex fastighetsägare, tomträttshavare, vägförening eller vägsamfällighet) ansvarig för. EN 3-STEGS PRINCIP Dagvattnet är tänkt att omhändertas genom en trestegsprincip. Trestegsprincipen är tänkt att följa regnvattnets väg. De första åtgärder som behandlar dagvattnet är olika typer av lokalt omhändertagande. Det vatten som inte kan omhändertas lokalt eller bräddas, flödesutjämnas och i vissa fall renas för att sedan avledas kontrollerat till någon form av recipient. För mer information om de tre stegen och metoder än vad som ges nedan hänvisas till Dagvatten i Borås Stad. 1. Lokalt Omhändertagande av Dagvatten: Består av flera olika lösningar för att behandla och omhänderta vattnet i ett tidigt skede. Detta innefattar ofta både flödesutjämning och rening. 2. Extern flödesutjämning och rening: Det vatten som inte kan tas omhand lokalt, eller som kräver ytterligare rening leds till någon form av utjämning och rening. 3. Extern avledning: Den mängd vatten som nu finns kvar ska avledas till en recipient eller genomgå ytterligare rening. LOD Flödesutjämna och rena Avleda Bild 2. Visar de tre stegen som dagvattnet ska följa innan det når recipient. Illustration Job van Eldijk. Nedan följer exempel på vad som bör beaktas samt exempel på olika tekniker. Då LOD inte har använts i större utsträckning, förrän under de senaste åren, så håller metoder och 6

tekniker fortfarande på att utvecklas. Detta gör att det som skrivs här bara är exempel för att beskriva vad som kan göras. Vid genomförande av LOD ska man alltid vara mycket noggrann med val av metod och alltid ta reda på vilka eventuella problem eller framsteg som har gjorts inom området. Metoder Lokalt omhändertagande av dagvattnet (LOD) Förutsättningar Vattenförhållandena i marken (geohydrologiska förhållandena) måste bedömas och eventuellt undersökas för att se om marklagren kan föra bort vattnet. Ytavrinningen i området behöver kartläggas och tas hänsyn till liksom årsvariationer av vattenföring och nederbörd. Olika jordarters magasineringsförmåga och vattengenomsläpplighet är avgörande för vilken vattenmängd som kan uppehållas eller bortföras. Detta måste beaktas vid val av metod. Information om jordarter kan hämtas från geologiska kartor och eventuella grundundersökningar. Okulär bedömning och provgropar kan komplettera bedömningen. Grundvattenytan följer ofta topografin men variationer kan förekomma. Ett exempel på detta är Viared gamla flygfältet. I områden med isälvsavlagringar dräneras ofta grundvattnet bort. Grundvattennivåerna varierar även under året. Borås består till övervägande del av moränjordar som är relativt täta. Det är dock ofta möjligt att anlägga perkolationsanläggningar, men de måste då förses med bräddavlopp. Relativt genomsläppliga jordar med sand-grus finns i Fristad, centrala Borås, Rydbo-holm, Viskafors, Svaneholm, Rångedala och Dalsjöfors. Här kan perkolations-anläggningar normalt utföras. Täta och mer flytbenägna jordar finns nära Viskan och i Viareds industriområde (på drumlinen) där funktionsdugliga perkolationsanläggningar är svåra att anlägga. Bild 3. Parkering av gräsarmering i Växjö. Foto Lars Lindblad. 7

Principer Infiltrationsanläggningar är öppna konstruktioner där vattnet leds ut över en markyta. Dessa kan även kompletteras med en dräneringsledning, infiltrationsmagasin eller perkolationsmagasin. Magasinen är oftast utförda av singel eller makadam och omslutes lämpligen med fiberduk för att undvika igensättning. Bräddningsmöjlighet ska finnas för att klara situationer med kraftiga nederbördsmängder. Placeringen är viktig för att undvika att föra över vatten till nedanförliggande fastigheter med olägenheter som följd och risk för skador på byggnader. Översilningsyta är en vegetationsbeväxt yta som kan ta hand om dagvattenavrinning från gator, vägar, gångbanor och parkeringsytor. Perkolationsmagasin är nedgrävda och sprider (perkolerar) dagvattnet till omgivande marklager. Magasinen ska förses med bräddavlopp och tillsynsbrunn för kontroll. Detta för att skapa möjlighet att åtgärda och hindra uppdämning i tilloppsledningen vid eventuell framtida igensättning. Tillämpning LOD kan tillämpas både vid nybyggnad och i befintlig miljö. Bostads-, affärs- och kontorshus i tät stadsbebyggelse Byggande i tätorter begränsar ofta möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten, därför att man är hänvisad till att utföra sin anläggning på en begränsad tomtyta. Villor kan ofta ta hand om dagvattnet i ett perkolationsmagasin (stenkista). Bräddavlopp måste gå att ordna till naturmark, dike eller ledning. Magasinet måste placeras nedströms byggnaden och tillräckligt långt från tomtgräns så att inte vatten tränger fram hos grannen. Avstånd till byggnad och granne måste bedömas i varje enskilt fall. Där trädgården anläggs på lämpligt sätt kan översilningsytor anordnas genom att stuprör leds direkt ut på mark via t.ex. ränndalsplattor. Enstaka flerbostadshus kan inte alltid ta hand om dagvattnet lokalt därför att en stor del av tomten är taktäckt eller hårdgjord. Då är en utjämning av flödet ofta enda alternativet. Möjligheterna att lokalt omhänderta dagvatten är i tät stadsbebyggelse så små att gemensamma lösningar oftast måste sökas i gatumark eller parkområden. Grupper av flerbostadshus ger ofta samlade friytor där det finns möjlighet för infiltrationsanläggning, översilningsyta eller perkolationsmagasin. Ofta anläggs en kombination med vattenspegel, damm, öppna kanaler. Metoderna kan tillämpas både vid nybyggnad och i befintlig miljö. Industrifastighet- nybyggnad och åtgärder i bebyggd miljö Industrifastigheter med stora hallbyggnader och stora hårdgjorda lager- och rangerytor samlar stora mängder dagvatten. Där tomtutnyttjandet ligger kring 40-50 % kvarstår tillräckliga ytor för att hantera vattnet. Jordarten är då avgörande för möjligheten att ta hand om dagvattnet lokalt. Täta jordar som bl.a. finns på Viared omöjliggör i praktiken infiltration eller perkolation. Flödesutjämning kan dock oftast ske. I områden med grus/sand kan ofta perkolationsanläggningar utföras. Bräddavlopp måste gå att anlägga till naturmark, dike eller ledning. I vissa fall behövs även rening av dagvattnet. 8

Industrifastigheter i tätare bebyggda områden får oftast för liten fri tomtyta för infiltration eller perkolation, men viss flödesutjämning kan dock oftast ske. Parkmark Inom parkmark i tätorter finns ofta stora möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten. I första hand eftersträvas en lösning där vatten får rinna av de hårdgjorda ytorna och tas omhand i det övriga parkområdet genom infiltration. Detta är en lösning som oftast är lätt att tillämpa i parkmiljö, då de hårdgjorda ytorna oftast är förhållandevis små om de över huvudtaget finns. Vid speciellt känsliga partier, t.ex. i små parker eller parker med stor andel hårdgjorda ytor, kan stadens dagvattensystem behöva användas för att klara extremt stora flödes-toppar. Parkeringsytor Mindre parkeringsytor på småhus- eller flerbostadshustomter ska i första hand avvattnas till intilliggande gräsytor, så kallad översilning. I andra hand med öppna dagvatten-brunnar eller perforerade dagvattenledningar till diken i lämplig terräng och som sista utväg till dagvattensystemet. Större parkeringsytor på företags- och industritomter ska anordnas som ovan angivet för mindre tomter, men med utjämningsmagasin inlagt. Där risk för oljespill eller läckage kan uppstå anordnas bensin- och oljeavskiljare så kallad lamell- eller koalescens-avskiljare. Vid stora flöden bör dessutom en förbikopplingsfunktion övervägas. Gator och vägar I första hand eftersträvas en lösning där vatten får rinna av körbanan och tas om hand i sidområdet genom infiltration. Vid lågpunkter och andra speciellt känsliga avsnitt kan bräddning från vägens primära dagvattensystem behövas för att klara extrema flödestoppar. I bakgrundsdokumentet "Dagvatten i Borås Stad" finns endel utformningsanvisningar för diken mm i anslutning till gator i bostadsområden. Vid vägar med mycket trafik kan dagvattnet innehålla så mycket föroreningar att infiltration inte är lämplig utan att dagvattnet passerat någon form av rening. Flödesutjämning och rening Metoder Dammar har magasinerande och fördröjande effekt med viss reningsförmåga. De används ofta vid vägavvattning eller ibland för avvattning av större bostads- och industriområden. Barnsäkerhetsaspekten beaktas när det gäller framför allt bostadsområden. Dammarna utförs t.ex. med fasta och svagt sluttande slänter vid stranden, mm. Två typer av dammar finns: dammar med vattenspegel dammar som periodvis kan torka ut. 9

Våtmarker är effektiva renare av dagvattnet. Dagvattnet kan dock påverka den naturliga våtmarkens ekosystem negativt. Konstruerade våtmarker kräver ett konstant basflöde för att fungera väl. Volymmagasin och kompaktmagasin är andra metoder som fördröjer och kan minska belastning och dimensioner på dagvattenledningar nedströms. Flödesdämpande åtgärder kan utföras som gröna tak med vegetationslager av exempelvis Sedum, förstärkta gräsbevuxna ytor med armering och permeabel (genomsläpplig) asfalt. Bottenlösa brunnar eller perforerade ledningar, på betryggande avstånd från byggnader och anläggningar, kan ofta utföras för att flödesutjämna eller ta hand om små flöden. Bild 4. Dagvattendamm i Borås. Foto Erik Carlsson. Tillämpning Flödesutjämning och rening kan tillämpas både vid nybyggnad och i befintlig miljö. Bostads-, affärs- och kontorshus i tät stadsbebyggelse Flödesutjämnande åtgärder vid bostads-, affärs- och kontorshus kan ske genom bottenlösa brunnar eller perforerade ledningar där påverkan på grannfastigheter inte riskeras. Dessa metoder klarar även att infiltrera små flöden. Grupper av flerbostadshus ger ofta samlade friytor där vattenspegel, damm eller öppna kanaler kan anläggas. Industrifastighet- nybyggnad och åtgärder i bebyggd miljö Flödesutjämnande åtgärder för större vattenmängder vid industrifastighet- nybyggnad och åtgärder i bebyggd miljö kan ske genom dammar, magasin eller diken. För mindre vattenmängder kan det ske genom bottenlösa brunnar eller perforerade ledningar. Parkmark Sidoområde kan i enstaka fall behövas om infiltrationsområden inom parken är för små. Om sidoområden saknas kan dagvatten ledas via diken eller ledningar till någon form av magasin för flödesutjämning eller rening innan det släpps ut till en recipient. Detta kan även gälla om dagvattnet anses utgöra en risk om det når omgivningen t.ex. vattentäkter. Parkeringsytor 10

Mindre parkeringsytor på småhus- eller flerbostadshustomter ska i första hand avvattnas till intilliggande gräsytor så kallad översilning. I andra hand med öppna dagvatten-brunnar, perforerade dagvattenledningar till diken i lämplig terräng och som sista utväg till dagvattensystemet. Större parkeringsytor ska anordnas med utjämningsmagasin och där risk för oljespill eller läckage kan uppstå anordnas bensin- och oljeavskiljare så kallad lamell- eller koalescensavskiljare. Vid stora flöden bör dessutom en förbi koppling övervägas. Gator och vägar När infiltration av dagvattnet inte kan ske eller endast kan ske delvis, vilket är vanligt inom tätbebyggda områden, kan dagvattnet från en längre vägsträcka ledas via diken och ledningar till någon form av magasin för flödesutjämning. Dagvatten från vägar med mycket trafik eller från vägar med måttlig trafik i anslutning till en känslig recipient behöver ofta renas. Det förorenade vattnet bör då ledas i separata system till reningsanläggningen för att denna inte skall belastas av renare dagvatten. Hur reningsanläggningen skall utformas med t.ex. olje- och partikel-avskiljning måste utredas i varje enskilt fall. Avledning Metoder Även där markförhållandena, topografin, tomtens storlek och placering, är olämplig för lokalt omhändertagande kan ofta enklare lösningar väljas som i viss mån får små flöden att tas upp av jordlagren. I andra fall kan en fördröjning och en viss rening ske. En anslutning av dagvattnet till en kommunal dagvattenservis vid tomtgräns eller ett dike måste dock ske för att ta hand om de stora flödena. Man måste också räkna med att regnintensiteten kommer att överstiga den som dagvattenledningarna dimensionerats för. Därför skall planområden utformas så att avbördning även kan ske ovan mark via gator eller diken. En strategi ska även finnas för hantering av eventuella instängda lågpunkter etc. Diken och svackdiken transporterar dagvattnet öppet och har en viss magasinerande förmåga samt infiltrations- och reningseffekt. Tillämpning Avledning och rening kan tillämpas både vid nybyggnad och i befintlig miljö. Bostadsfastighet - nybyggnad och åtgärder i bebyggd miljö Vid nybyggnad och åtgärder i bebyggd miljö bör diken och svackdiken anordnas. Diken och svackdiken bör anordnas med slutlig avledning till kommunala dagvattenledningar eller naturmark. Bostads-, affärs- och kontorshus i tät stadsbebyggelse Vid bostads-, affärs- och kontorshus i tät stadsbebyggelse får slutlig avledning efter fördröjning ske till kommunala dagvattenledningar. Industrifastighet- nybyggnad och åtgärder i bebyggd miljö 11

Vid industrifastighet- nybyggnad och åtgärder i bebyggd miljö bör diken och svack-diken anordnas. Diken och svackdiken bör anordnas med slutlig avledning till kommunala dagvattenledningar eller naturmark. Parkmark Där endast delar av flödesvolymerna kan tas om hand inom parkområdet och dess eventuella sidområden eller dess närhet måste avledning ske. Detta sker i första hand i diken som har en viss fördröjning och i andra hand via ledningar. Gator och vägar Där inget eller endast delar av flödesvolymerna kan tas om hand inom vägens/gatans sidoområde eller dess närhet måste avledning ske. Avledning sker i första hand i diken som har en viss fördröjning och i andra hand via ledningar. EKONOMI OCH GENOMFÖRANDE Ekonomi För att kunna genomföra åtgärder enligt mål och prioriteringar krävs att ekonomiska resurser avsätts för ändamålet. Detta kan exempelvis ske genom budgetering och avsättande av medel från VA-taxan. Det är viktigt att vid större åtgärder utforma lösningen så att den fyller flera syften om möjligt. Att ha en väl genomtänkt dagvatten hantering är samhällsekonomiskt fördelaktigt. Planläggning Planläggning av ett område skall ske med hänsyn till områdets förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Det krävs en medvetenhet och samverkan i alla planeringssteg för att riktlinjerna för dagvatten skall kunna efterlevas. Samhällsplaneringen ska utgå från att tillvarata dagvattnet och se det som en positiv resurs i den bebyggda stadsmiljön. Det är viktigt att dagvattenfrågan lyfts in tidigt i planeringsprocessen, det måste lämnas plats för dagvattnet i planarbetet. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om mark- och vattenanvändning. I detaljplaner kan dagvattenhanteringen regleras genom planbestämmelser. Exempel på planbestämmelser finns i dokumentet Dagvatten i Borås Stad. I olika förstudie- och samrådsprocesser vid tex. vägbyggen sker dialog med länsstyrelsen, organisationer och berörd allmänhet. Genomförande Enligt plan- och bygglagen ansvarar byggherren för att dagvattenhanteringen utförs på det sätt som förutsätts i detaljplan- eller områdesbestämmelser, bygglov etc. Vid nyexploatering kan det upprättas exploateringsavtal mellan kommunen och en exploatör. I avtalet skall framgå vad som åligger exploatören respektive kommunen att utföra beträffande dagvattenhanteringen. Från förbindelsepunkten är fastighetsägaren ansvarig för VAledningar och andra VA-anläggningar inom sin egen fastighet. Fastighetsägaren ansvarar för att eventuella åtgärder som görs på fastigheten inte negativt påverkar vattenflödet för omkringliggande mark. Ägare av en dagvattenanläggning ansvarar gentemot kommunen för att den utföres och underhålls enligt gällande riktlinjer, föreskrifter och lagstiftning. 12

I bygglovs skedet ska de tekniska kraven avseende dagvattenlösning framgå tydligt. En noggrann kontroll i byggnadsskedet är viktigt eftersom t.ex. infiltrationsanläggningar normalt utförs tidigt i exploateringsskedet. DRIFT OCH UNDERHÅLL När nya anläggningar för dagvattenhantering planeras skall förutsättningarna för framtida drift och underhåll utredas på ett tidigt stadium. Anläggningens livslängd samt kostnaden för drift och underhåll har ofta större betydelse än själva anläggnings-kostnaden vid val av åtgärd och utformningen av densamma. Innan anläggningen börjar byggas skall det vara klarlagt vem eller vilka som kommer att vara huvudman för hela anläggningen eller för olika delar. Vid kommunalt huvudmannaskap skall det även klarläggas vilken eller vilka förvaltningar/avdelningar som ansvarar för vad. Den som skall ansvara för anläggningen skall också ges möjlighet att påverka dess utformning. Anvisningar för drift och underhåll skall tas fram i erforderlig omfattning av den som låter uppföra en anläggning. I anslutning till anvisningarna skall det göras en upp-skattning av den arbetsprestation som krävs för ett fungerande drift och underhålls-arbete, så att kostnaderna för detta kan beräknas. Miljöskyddsnämnden har enligt Miljöbalkens regler tillsynsansvar för dagvattenutsläpp. Nämnden kan även bistå med råd och anvisningar för vilka områden som skall skyddas samt ställa krav för olika recipienter. INFORMATION Informationsmaterial tas fram för handläggare och projektörer av dagvatten-anläggningar inom de kommunala förvaltningarna. Ett allmännare informationsmaterial arbetas också fram för att berörda förvaltningar, kommunala bostadsbolag, externa fastighetsägare, exploatörer och enskilda byggare på ett enkelt sätt ska kunna ta del av policyn. Informationsinsatser görs för handläggarna/projektörerna, så att dessa är uppdaterade och välinformerade om den tekniska utvecklingen vad gäller dagvattenhanteringen. En allmän information genomförs bland berörda kommunala förvaltningar och bolag samt politiker. Denna information tillhandahålls också för externa fastighetsägare, exploatörer samt enskilda byggare. Dagvatten policyn kommer att tillhandahållas via Borås Stads hemsida. Det är också viktigt att bifoga bra information i samband med bygglovsansökningar. UPPFÖLJNING Genom uppföljning av planerade och utförda åtgärder för dagvattenhantering kan en erfarenhetsbank skapas som underlag för framtida planering och drift och underhåll. Det är 13

även viktigt att dagvattenarbetet följs upp så det genomförs i linje med riktlinjerna. Även riktlinjerna skall justeras för att följa med i utvecklingen. ÅTGÄRDER Det tredje dokumentet som är omnämnt i inledningen innehåller en åtgärdsplan och är i sitt startskede. Tanken är att åtgärdsplanen ska redovisa en grov prioritets ordning mellan avrinningsområdena. Det ska även finnas översiktliga lösningsförslag för de mest prioriterade områdena. Det kan dock finnas stora samordningsvinster med att genomföra en åtgärd inom ett lite lägre prioriterat avrinningsområde om det ska genomföras andra större anläggningsprojekt där. Det ska vara ett naturligt inslag att stämma av med åtgärdsplanen vid olika typer av åtgärder inom de centrala delarna av Borås och de kringliggande tätorterna samt vid planarbete. 14