GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn:

Relevanta dokument
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7

Företagets slogan eller motto MUSIK

Namn: Klass: Musikteori

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

Varför musikteori? Toner - grunden inom musikteori

Centrala begrepp och musikteori

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Instudering. inför. musikteoriprov åk 7

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Instudering inför musikteoriprov åk 6

Planering musik åk 7 ht 2018

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Instudering. inför. musikteoriprov åk 8-9

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

År 1-3 År 4-6 År 7-9

Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet

Musicerande och musikskapande

Kunskapskrav årskurs 6

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Välkommen till musiken. Parkskolan årskurs 9

Gitarr på riktigt. Siddhi Johan Sundt. Sundt & Sånt förlag

Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.

Se möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst

MUSIKMATEMATIK LÄRARHANDLEDNING

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Musik. årskurs

Pianostudio 1.0. Anders Svedberg. Höstterminen Sida 1 av 17. rev 1.02

Teoriboken praktisk musikteori

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Tema - Matematik och musik

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg LÅGSTADIET I GRUNDSKOLAN. Elevens namn

Kursplan för musik i grundskolan

MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

Kurs i Allmän musiklära

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg MELLANSTADIET I GRUNDSKOLAN. Elevens namn

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Guide till rockgruppens instrument

Musikteori I. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 1999 ISBN Tryck Enskede Offset AB. Kopiering förbjuden

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Högstadiet I GRUNDSKOLAN. Elevens namn

Musik Sång och musicerande

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel.

Det innebär att C# =Ciss, D#=Diss, F#=Fiss, G#=Giss, A#=Aiss

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E

TEORI SKALOR INTERVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKEL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARREN FLER SÄTT ATT STÄMMA GITARREN ACKORD

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK

Musik. årskurs

Övningsbok I. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 2000 ISBN Kopiering endast tillåten enligt licensavtal med Void Note AB

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

ACKORDSPEL PÅ PIANO av Lars Wallenäs

Rödabergsskolan. Läroplanen, betyg, bedömning & kommunikation.

Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Utveckla resonemang om musicerande

Skolans kulturuppdrag

4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men.

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Harry Peronius. ilife


INNEHÅLL 1. INLEDNING PUNKTERINGAR & BINDEBÅGAR...

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion

Musiklära Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40203

Några av de mest framstående kompositörerna

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

TEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL. sammanställd av Håkan Widar

Teoriboken praktisk musikteori

Musik. årskurs Namn Klass

Teoriboken praktisk musikteori

Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.

Stora Musikguiden Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40028

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Finale Metaverktyg Windows och Macintosh

Beslut. efter kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolan vid Ätradalsskolan i Ulricehamns kommun. Beslut

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Kursplanen i ämnet musik

Beslut. efter kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolan vid Kunskapsskolan Lund i Lunds kommun. Beslut

Lektionsidéer till Den blomstertid nu kommer.

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Material: Layout och grafik: Bilder: Svensk översättning: Ansvarig utgivare av svensk översättning:

Broskolans röda tråd i Musik

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg.

Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner

Kör framåt i <TID> sekunder. Kör bakåt i <TID> sekunder. Sväng vänster i <TID> sekunder. Sväng höger i <TID> sekunder

MUSIKANALYS ÅR 8 OCH

Kursplan för MUSIK (primärstadiet)

Beslut. Internationella Engelska skolan i Sverige AB Org. nr: Dnr : Beslut

Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen

DEMO FÅR EJ SKRIVAS UT ISBN

Allmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.

Transkript:

Namn:

Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs idag och i ett historiskt sammanhang. - Du lär dig de vanligaste musiksymbolerna som används. - Du ska kunna tyda och spela enklare noter samt själv skriva ner en egen melodi. - Du ska förstå hur ackord är uppbyggda Centralt innehåll: - Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation. - Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk notation. Kunskapskrav och bedömning: Kunskapskraven handlar om i vilken grad du utvecklat förmågan tyda grafisk notation, att skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer med hjälp av musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar. För betyget E Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en i huvudsak fungerande form. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om musikens olika funktioner För betyget C Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som efter någon bearbetning har en fungerande form och karaktäristisk stil. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner För betyget A Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner https://jonasmusiksida.wordpress.com Källor: Gummesson, Thord (2005). Musikalisk språklära. Notfabriken Jansson, Roine (2011). Stora musikguiden- musikteori för alla. Notfabriken musikteori.se, Fakta material hämtat 2016-03-12 från http://www.musikteori.se/?page=home.

GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Bakgrund: Att skriva ner och anteckna musik kallas Musiknotation, idag säger man Notskrift. Den tidigaste formen uppfanns i Kina ca 1300 f.kr. Gammal notskrift kunde mest se ut som prickar, streck och lustiga tecken på ett papper, t.ex medeltida Neumer som inte visade exakta toner utan mer än hur melodin rörde sig. Den notskrift vi nu använder är från den Europeiska klassiska musiken och tog sin form som vi känner igen den ungefär runt 1700-talet. Det historiska felet? Heter tonen B egentligen H eller heter H istället B, vad gäller? I Nordeuropa (germanska och slaviska språk) heter tonen H och i Engelskspråkiga länder B! Bara man är medveten om att både H och B finns! Exempel på gammal musiknotation. 1

Först några viktiga grundstenar: Puls - grunden för att skapa eller spela musik. Ton - ljudvågor i olika svängningar som skapar höga eller låga ljud. Tempo - hur snabbt pulsen går. Takt - en ram för pulsen. Värde - bestämmer hur lång en ton ska vara. (notvärde) All musik har en puls och noterna följer den pulsen, precis som i språket där man har stavelser. Även fast du säger ett ord i ett långsamt eller snabbt tempo har det fortfarande samma stavelser! Noter = musikens alfabet = ett sätt att skriva ner musik! Språk är uppbyggt av bokstäver som bildar ord och vi kan sätta ihop meningar. I musiken kan vi använda noter för att skapa eller läsa melodier. Vad notskrift egentligen berättar för oss är lite förenklat två saker: 1. Längd på en ton. 2. Höjd på en ton. För att visa längden använder man noter med olika notvärden som alltså är olika långa/snabba! För att visa höjden använder man fem linjer och fyra mellanrum som kallas för ett notsystem eller notplan! 2

Noter översätter toner. Noter gör det alltså möjligt att skriva ner eller läsa tonerna och det finns därför olika sorter. De fyra vanligaste noterna ser ut så här: Fjärdedelsnot är oftast den man klappar pulsen med och man kan räkna den genom att säga TA Halvnot är två pulsslag lång och man kan räkna den genom att säga TA-A Helnot är dubbelt så lång som halvnoten och varar i 4 pulsslag, räkna den genom att säga TA-A-A-A Åttondelsnot är kortare än fjärdedelsnoten och man kan räkna den genom att säga 1 å 2 å 3 å 4 å Du kan även tänka dessa notvärden som en tårta du delar i flera bitar. 3

Toner till noter? För att veta vilken ton som ligger på en linje eller ett mellanrum i notsystemet så tar man hjälp av en Klav som är en sorts nyckel som låser fast tonerna. Detta är en G-klav som är den vanligaste. Den sitter på andra notstrecket nerifrån = där ligger då tonen G När man spelar piano är detta tonerna du spelar med din högerhand. Detta är en F-klav. Den sätter man på fjärde notstrecket = där ligger då tonen F Används t.ex när man spelar med vänsterhand på piano eller om du spelar bas. Detta är en C-klav. Denna används för vissa instrument eller sångstämmor, men är ovanlig! Här kan du se vart man sätter klaven: Nu kan vi sätta ut noterna på sin rätta plats: Hjälplinje kan behövas ibland när notsystemet tar slut : 4

Tonerna: GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Man använder oftast ett tonsystem som innehåller 12 toner. (trädet) Det är 7 stamtoner som heter A B (H) C D E F G. De övriga fem kallar man för härledda toner och de är trädets grenar som har en kompis på varje sida. Vi använder oss mest av Piano eftersom det är ett tydligt och enkelt instrument både att se och visa på! Även om du spelar ett annat instrument så är musikteorin densamma 5

KOMMER DU IHÅG?: Vad heter det att skriva noter med två andra namn och vilket använder man idag? Vart säger man att detta uppfanns någonstans? Vad är det för två saker som noter egentligen berättar för oss? Förstår du vad notvärde är och vad de vanligaste noterna heter? Hur många notlinjer och mellanrum är det vi använder och vad kallas detta? Förstår du hur man använder en hjälplinje? Kan du förklara vad en klav är? Vet du vad stamtoner är och hur många är det? Vad är härledda toner? Har du förstått att på ett piano är UPP åt höger och NER åt vänster? Upp=Ljust Ner=Mörkt Skriv nu så många toners namn som du kan under varje not: (Tips! Använd stamtonerna och g-klaven) 6

Takt och taktart: En takt är en ram för pulsen att hålla sig inom. I varje takt finns det då alltså sedan ett antal grupper av pulsslag och när man räknar dem vet man vilken takt en låt går i. Det finns därför musik i olika takt som man spelar. Det heter taktart. Den absolut vanligaste taktarten för oss är 4/4 (4-takt) som den mesta pop, disco, techno och rockmusiken går i! Man skriver taktarten som ett bråk, i noter så här: och i skrift: 4/4 (betyder att denna låt går i fyra fjärdedels takt.) Den övre eller första siffran är hur många taktslag en takt innehåller. Den undre eller sista siffran är vilket notvärde ett taktslag är. Man delar in takten (grupperna) genom att sätta ett taktstreck och regeln är att om det är 4/4 så får det högst vara FYRA TAKT/PULSSLAG i en takt, sedan måste man sätta taktstreck och fortsätta till nästa. Det finns som sagt massa olika taktarter. ex 3/4, 7/4, 6/8. En vals går i 3-takt (123 123) och låten i Mission Impossible går i 5-takt Tempo = pulsens hastighet: Tempot kan man ändra, men inte notvärden (som alltid är samma). De spelas bara långsammare när tempot sänks. När man idag talar om tempo/puls använder man oftast BPM = Beats Per Minute eller på svenska pulsslag per minut. Innan man använde appar eller taktmaskiner så hade man i klassisk musik speciella ord för tempot. Några exempel är: Largo långsamt och "brett" (40 60 bpm) Adagio långsamt och med lätthet (66 76 bpm) Moderato måttligt fort (108 120 bpm) Allegro glatt, hastigt (120 168 bpm) 7

Förtecken. Hur gör man då om man vill spela eller skriva låt oss säga tonen Diss (D#) i notsystemet? Jo, man använder förtecken och kommer nu åt trädets grenar på sidan 5! = Korsförtecken = 1/2 = B-förtecken = 1/2 = Återställningstecken = ändrar tillbaka tonen Toner vi höjer slutar på ISS t.ex C#=Ciss och de vi sänker slutar på ESS t.ex Gb=Gess Namnet kommer alltså från stamtonerna plus iss eller ess. Regel: Ex. D# skriver man när man menar en ton eller ett D#dur ackord. I notskrift sätter man förtecknet innan noten! Här är ett exempel på tonen G som med hjälp av förtecken istället blir Giss (G#) eller Gess (Gb)! 8

Förtecken sänker eller höjer alltså ett halvt tonsteg = närmsta tonen upp eller ner! Samma sak gäller på t.ex gitarr, men här har vi inga svarta tangenter som hjälp Mellan varje band på gitarrhalsens greppbräda är det ett halvt tonsteg så ska du spela C och D så hoppar man över ett band för att komma rätt! 9

Skalor / Tonart En skala = förråd med toner = toner som hör till en viss tonart. Om en låt går i G dur (G) så har de flesta tonerna som används (i sången, melodier mm.) sin grund i G-dur skalans tonförråd där alltså tonen G är grundton. En dur eller mollskala är en tonföljd som precis som stamtonerna har 7 toner och slutar sedan på ton 8. (ton 8 har samma namn som ton 1) Det finns olika sorters mollskalor, men vi lär oss ren mollskala. Teknik att räkna ut dur eller mollskalor med hela eller halva tonsteg: Mönster för durskalor är: helt, helt, halvt, helt, helt, helt, halvt Mönster för mollskalor är: helt, halvt, helt, helt, halvt, helt, helt Den enklaste att förstå är C-dur skalan för den utgår från våra stamtoner från tonen C till C. Ton 1-7 är olika och ton 8 är den man startade på fast högre upp. Avståndet mellan 8 toner kallas för Oktav (åtta på latin) Bläckfisk på engelska: octopus som har åtta armar! Avstånd mellan toner heter Intervall. De har olika namn, 2 tonsteg: Sekund, 3: Ters 4: Kvart, 5: Kvint, 6: Sext 7: Septima och 8: Oktav > Kända intervaller mellan de två första tonerna: Sekund: I ett hus vid skogens... och Broder Jakob Ters (stor ters=dur): Gubben Noa Kvart: När trollmor har lagt... Kvint: Blinka lilla... 10

Parallelltonarter = tonarter i Moll Varje tonart och skala i Dur har en kompis i Moll, en parallell tonart! Parallell = motsvarande Det går ut på att exakt samma toner du använder i Dur-skalan kan du använda i en Moll-skala, men du startar din moll-tonart exakt 1 1/2 ton under dur grundtonen (Du kan även räkna från ton 6 i durskalan.) Kvintcirkeln 11

Att bygga ackord GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 TIPS! http://www.pianoackord.se Tre toner eller fler samtidigt bildar ett ackord och två grundackord som man utgår ifrån är Dur och Moll. Grundtonen är alltid nr 1 och det som ger ackordets namn. A moll = A D dur = D G# moll = G# Det finns en formel för att man lättare ska lära sig att spela ackord och den lyder: Dur = 1 + 4 + 3 (Grundton + 4 halva tonsteg + 3 halva tonsteg) Moll = 1 + 3 + 4 (Grundton + 3 halva tonsteg + 4 halva tonsteg) C-dur ackordet (C) C-moll ackordet. (Cm) Man kan välja att spela tonerna i annan ordning t.ex 3 5 1 *TEST Dessa heter inverterande ackord Det finns det massa olika sorters ackord som färgar ackordet och musiken. Vad du gör är att du lägger till flera intervall till ditt ackord Prova dessa: 12

KOMMER DU IHÅG?: Förstår du vad takt, taktart och taktstreck är? Om man sänker eller höjer hastigheten på en låt, vad ändrar du då? BPM, vad är det? Vet du hur ett korsförtecken och ett B-förtecken ser ut? Vet du också vad de gör med en ton? Om t.ex en ton heter Diss vilket tecken har man använt då? Kan du förklara vad en skala är och hur många toner har den? Vad är en grundton? Vad har oktav för siffra i en skala? Vad är ett intervall? Om man skriver fasta förtecken efter G-klaven, vad får man reda på då? Har du förstått hur en Dur-skala och dur-tonart kan ha en kompis i Moll? Kan du någon av ramsorna för skalorna med kors och b-förtecken? Har du förstått vad en kvintcirkel är och hur den fungerar? Förstår du hur du bygger upp ett ackord? Har du lärd dig koderna för dur och moll-ackord? 13

Spela efter noter Nu är det dags att försöka tyda noterna och se om du kan följa dem!? Här har du först fyra exempel som du ska försöka spela på piano. Här är Lille Katt: Här är Ja må hon/han leva: 14

På sidorna 15 och 16 ska du få testa dig själv om du kan lista ut pianoackorden? Ackordbeteckningen--visar-vad-det-ska-vara-för-ackord,-fyll-i-med-prickar-de-rä9a-ackorden!- G D E Gm Fm Bm D b D # G b A # 15

Skriv&på&raden&under&vad&ackordet&heter!!& 16

17