Kursplan för MUSIK (primärstadiet)

Transkript

1 Europaskolorna Ref: 2002-D-7410-sw-3 Original: FR Slutversion Europaskolorna O.S.G.B.G. Kursplan för MUSIK (primärstadiet) Godkänd av styrelsen den 6, 7 och 8 maj 2003 i Shannon Träder i kraft under en övergångsperiod från september Fullt genomförd från september september

2 KURSPLAN FÖR MUSIK 2

3 Syfte Musiken spelar en central roll i varje lands kultur. Varje lands musikaliska arv inkluderar traditionella folksånger, danser, särskilda kompositörer och stilar och är samtidigt en levande tradition som återspeglas i dess moderna musik. Musik ger barn en förståelse för deras egen kultur och en inblick i andras kultur. Musik finns tillgänglig för barn alltid och överallt. Från sina tidigaste år hör barn musik i sina hem och i sin omgivning. När de växer upp stöter de på musik i många sammanhang. Musik spelar en mycket viktig roll i deras förskoleundervisning och när de börjar i skolan har barn tillägnat sig en mängd angenäma musikaliska upplevelser. Musiken har en integrerande funktion i barnens sociala, kognitiva och känslomässiga utveckling. Den disciplin som musikskapande i grupp kräver utvecklar barns sociala färdigheter. Genom att lära sig att urskilja noga i sitt lyssnande utvecklar barn sina kognitiva och lingvistiska färdigheter; känslan för rytm, mönster och ordning i musiken bidrar också till att deras matematiska förståelse utvecklas. Genom att lyssna, förstå och reagera på musik kan barn utforska sina egna känslor. Musiken kan berika deras personliga utveckling och öppna dörren till fritidsaktiviteter som de kan ha glädje av hela livet. Skolan måste å ena sidan utveckla barns naturliga anlag, och å andra sidan överföra musikens sociala och kulturella dimension. Syftet med musikundervisningen i låg- och mellanstadiet är att låta barnen sjunga, bredda deras kunskaper om musikstilar, experimentera med ljud och föra dem mot en förståelse för musikens beståndsdelar. Huvudmål Huvudmålet är att bevara och utveckla barnens musikaliska glädje. När barn börjar lågstadiet har de en rad angenäma musikupplevelser bakom sig. De bör börja högstadiet med samma oförminskade musikaliska glädje. Deras musikaliska njutning borde faktiskt ha fördjupats i takt med att deras kunskaper, färdigheter och förståelse utvecklats. Allt de lär sig om musik är förspillt om de inte fortsätter att betrakta musiken som en källa till glädje. Detta mål underbygger alla övriga. Skolan bör också sträva efter att utveckla varje barns musikaliska möjligheter. Barn har mycket varierande musikaliska kunskaper. Vissa visar avsevärd begåvning på ett tidigt stadium. Andra förvärvar musikaliska kunskaper mycket långsammare och med större ansträngning. Emellertid har alla barn förmågan att utvecklas. Musiken kan särskilt bidra till det allmänna målet att utveckla elevers självkänsla, förmåga att uttrycka sig och personliga berikande. Eftersom musikskapande i huvudsak är en gruppaktivitet spelar också musiken en viktig roll för utvecklingen av sociala färdigheter. 3

4 Innehållsmål Den läroplan för musik som ställs upp i denna kursplan är uppdelad i tre områden. Målen för barnens utveckling under primärstadiet på de tre områdena är följande: Skapa och framföra musik Barnen får möjlighet att: Sjunga med frisk röst och ökande kontroll av tonhöjd, rytm och uttryck Spela ett allt bredare urval musikinstrument i grupp med stigande känslighet och kontroll Lyssna och reagera Barnen får möjlighet att: Lyssna och förstå ett ökande urval musikstilar från sin egen och andra kulturer Lyssna med stigande urskillning och röra sig till musik med stigande precision Komponera Barnen får möjlighet att: Experimentera med ljud och skapa musik med ökande känslighet Följande mål motsvarar drag som skär tvärs igenom alla tre områden: Att bygga upp barnens kunskap om notskrift och terminologi. Att öka deras kunskaper om instrument, tonsättare, utövare och stilar. Att ge barnen möjlighet att diskutera musik med ökande urskillningsförmåga. 4

5 Undervisningsprinciper Undervisningen i musik i det europeiska skolsystemet bygger på följande principer: Musik är till för alla elever Elever har rätt till en musikundervisning som betonar glädje, deltagande och helhetsutveckling. Musiklektioner ska till övervägande del vara praktiska till sin karaktär och medge lärande genom handlande. Elever ska ges möjlighet att röra sig till musik när det passar. Elever ska följa en kursplan som är utvecklingspräglad och sekventiell, och således ger dem möjlighet att utveckla sin potential. Att skapa och utöva musik, lyssna och reagera samt att komponera är viktigare än alla produkter av dessa processer Den europeiska dimensionen i undervisning och inlärning av musik är grundläggande för europeiska skolor och musiken spelar en roll för Europatimmarna Anknytning ska skapas till idrott genom dans och anknytning ska också skapas till andra ämnen. Vid bedömning av elevers utveckling ska positiva attityder, entusiasm och samarbete värderas lika högt som skicklighet på färdighetsområdet. Musiklektioner ska vara varierade och balanserade till innehåll och inlärningsmöjligheter. Elever ska uppmuntras att dela erfarenheter, känslor, kunskap, färdigheter och sitt musikaliska kulturarv. För att utveckla en förståelse för musik är det viktigt att veta hur man uppträder korrekt vid framträdanden inför publik Att lära sig musik är en livslång erfarenhet. Det är därför mycket viktigt att kontinuiteten från förskola, genom låg- mellan och högstadium är så jämn som möjligt. 5

6 INNEHÅLL AKTIVITETER ÅR SKAPA FRAMFÖRA LYSSNA REAGERA KOMPONERA SJUNGA SPELA LYSSNA URSKILJA SKAPA 1 Sjunga enkla sånger inklusive handlingssånger Sjunga starkt och svagt med tydligt uttal Utveckla god hållning och andringsvanor Klappa pulsen (stadig takt) vid framförande av en känd sång Ackompanjera sånger med kroppsslagverk Lära sig hur man hanterar och spelar rytminstrument Upprepar enkla rytmexempel med kroppsslagverk eller rytminstrument Lyssna till musikstycken och tala om dem Lyssna till musik som speglar barnens i klassen kulturarv Reagera fantasifullt på musikstycken genom rörelse Lyssna till, identifiera och beskriva ljud i omgivningen och instrument som används i klassen Visa den stadiga rytmen vid lyssnande till en mångfald levande eller inspelad musik Känna igen tonhöjdsskillnader Uppfatta skillnaden mellan långa och korta ljud Skilja mellan ljud på olika dynamiska nivåer (stark, svag) Reagera med rörelser på rytmmönster UPPTECKNA Upptäcka sätt att skapa ljud med hjälp av kroppsslagverk Utforska röstrytmer (ord, stavelser, rim ) Utforska sätt att skapa ljud med användning av rytminstrument Använda enkla grafiska symboler för tonhöjd (höglåg), tempo (snabblångsam), längd (lång-kort) Anm: Puls: Det underliggande slaget i musik Kroppsslagverk: när kroppsdelar används för att skapa olika ljud/rytmer (klappa, stampa etc) 6

7 INNEHÅLL AKTIVITETER ÅR SKAPA FRAMFÖRA LYSSNA REAGERA KOMPONERA SJUNGA SPELA LYSSNA URSKILJA SKAPA 2 Sjunga med ökad tonkontroll Framföra kända sånger med stigande medvetenhet om dynamik Sjunga sånger i klassgruppen och även i mindre grupper Visa större kontroll av puls och tempo vid sjungande av välkända sånger Lära sig att hantera och spela stämda slaginstrument Använda stämda slaginstrument för att spela ett bordunackompanjemang Känna igen och använda rytmskrift för halvnoter, fjärdedelsnoter, åttondelsnoter och fjärdedelspauser Uttrycka ideéer om musikstycken med bilder och ord Lyssna till musik som speglar barnens i klassen kulturarv Röra sig till en marschrytm Skilja mellan olika långa ljud (lång eller kort) Uppfatta volymskillnader (starkare, svagare) Förstå termerna piano och forte Identifiera tempot i musiken som snabbt eller långsamt, snabbare eller långsammare Förstå hur ljud produceras med olika instrument Reagera på skillnader i tonhöjd, tempo och längd UPPTECKNA Utforska sätt att skapa ljud med stämda slaginstrument Använda ljud för att illustrera en enkel berättelse Uppfinna och använda grafiska symboler för att uppteckna enkla musikexempel Anm: Dynamik: Hur högt och lågt ett musikstycke framförs varar ett halvt slag Bordun: toner/toner som hålls ut länge Fjärdedelsnot: en ton som varar ett slag Åttondelsnot: en ton som Piano: svagt Forte: starka 7

8 INNEHÅLL AKTIVITETER ÅR SKAPA FRAMFÖRA LYSSNA REAGERA KOMPONERA SJUNGA SPELA LYSSNA URSKILJA SKAPA 3 Sjunga en utökad repertoar sånger med stigande röstkontroll och säkerhet Framföra enkla sånger i två stämmor med medvetet lyssnande på stämmorna Ackompanjera sånger med enkla ostinati på stämda slaginstrument Framföra rytmmönster från rytmskrift Känna igen och spela rytmskrift för halvnoter, fjärdedelsnoter, åttondelsnoter och fjärdedelspauser Uttrycka ideéer om musikstycken genom rörelse, konst, språk Lära sig att känna igen särdrag i musik från olika kulturarv Använda ett riktigt musikaliskt vokabulär Uppfatta skillnaderna i tonhöjd i en melodifras (stigande, sjunkande eller oförändrad) Börja känna igen timbren hos orkesterns blåsinstrument och stråkinstrument Känna igen två- /fyrtakt eller tretakt genom att röra sig till musik UPPTECKNA Skapa ljudeffekter för olika situationer Uppfinna och använda grafiska symboler för att uppteckna ljudeffekter Hitta på enkla melodiexempel Utforska hur timbren hos olika instrument kan framkalla olika ljudbilder Anm: Ostinato/ostinati: ett ständigt upprepat mönster Staccato: Varje på varandra följande ton tydlig och avskild Halvton: en ton som varar två slag Legato: jämnt utan uppehåll Timbre: klangfärg det karakteristiska ljud som produceras av olika instrument 8

9 INNEHÅLL AKTIVITETER ÅR SKAPA FRAMFÖRA LYSSNA REAGERA KOMPONERA SJUNGA SPELA LYSSNA URSKILJA SKAPA 4 Sjunga en bred repertoar av sånger med kontrollerad tonhöjd, rytm, tempo och dynamik Sjunga eller spela ett rytmiskt eller melodiskt ostinato eller en bordunton som ackompanjemang till en sång Känna igen och spela kända rytmmönster från rytmskrift Förstå och använda symboler för dynamik (exempelvis pp, p, f, ff, <>) Använda instrument för att spela enkla, kända melodier och ackompanjemang ur minnet eller från notskrift Lyssna till och beskriva utdrag av upptecknad musik Lyssna till och reagera på längre musikstycken på många olika sätt Lära sig om musik som speglar olika kulturarv och om några av de tonsättare som förknippas med den Använda ett riktigt musikaliskt vokabulär Känna igen symfoniorkesterns instrumentfamiljer Känna igen två- /fyrtakt och tretakt UPPTECKNA Välja ut ljud från en mängd olika källor för att illustrera en karaktär eller ett händelseförlopp Använda den pentatoniska skalan för att skapa kompositioner Använda vanlig notskrift eller annan notskrift för att uppteckna kompositioner Anm: Pentatonisk skala: en skala som består av fem toner som används mycket i folkmusik 9

10 INNEHÅLL AKTIVITETER ÅR SKAPA FRAMFÖRA LYSSNA REAGERA KOMPONERA SJUNGA SPELA LYSSNA URSKILJA SKAPA 5 Sjunga en bred repertoar av sånger med medvetenhet om frasering och uttryck Sjunga i många olika stilar och känna till musikens sociala, historiska och kulturella sammanhang Framföra musik med två eller flera stämmor, vokalt, instrumentalt eller båda delarna Använda instrument för att spela enkla melodier och ackompanjemang från notskrift Förstå hur musik används för att påverka känslor Lyssna till olika musikstilar och lära sig om deras funktion och historiska sammanhang Lära sig om instrument, tonsättare och utövare som förknippas med olika musikstilar och traditioner Diskutera musik (inklusive egen komposition) med hjälp av ett riktigt musikaliskt vokabulär Känna igen olika instrument genom att lyssna på musikstycken Känna igen sexåttondelstakt UPPTECKNA Använda röst, kroppsslagverk, rytm och melodiinstrument och elektroniska instrument för att skapa en ljudberättelse Hitta på ett rytmiskt ostinato som ackompanjemang till en känd melodi Spela in kompositioner på elektroniska medier (t.ex. bandspelare, keyboard, dator) Uppteckna kompositioner med notskrift Tolka musik genom dans 10