KARLSTADS KOMMUN. Ärende 11

KARLSTADS KOMMUN Ärende 11

sid 11 (46) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2012-04-24 7 Kvalitetsredovisning för arbetsmarknads- och socialnämnden 2011 Dnr KS-2012-161 Dpl10 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Arbetsmarknads- och socialnämndens kvalitets redovisning för 20 l l godkänns. Sammanfattning av ärendet Arbetsmarknads- och socialnämnden har i sin kvalitetsredovisning givit en samlad bild av nämndens verksamhet och den är ett led i uppföljning och utvärdering av verksamheten. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 29 mars 2012. Kommunledningskontorets tjänstemannayttrande den 29 mars 2012. Arbetsmarknads- och socialnämndens protokoll den 22 febluari 20 l 2. Arbetsmarknads- och socialfflrvaitningens tjänsteskrivelse den 1 febluari 2012. Arbetsmarknads- och socialnämndens kvalitetsredovisning 2011. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Arbetsmarknads- och socialnämnden Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 Webb: karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054 18 34 06 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PIusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

Dnr KS-2012-161 Dpl10 sid 1 (1) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteskrivelse 2012-03-29 Lena Hulde!n, lena.hulden@karlstad.se Kvalitetsredovisning för arbetsmarknads- och socialnämnden 2011 Dnr KS-2012-161 Dpl10 Kommunledningskontorets förslag Arbetsmarknads- och socialnämndens kvalitetsredovisning för 2011 godkänns. Sammanfattning av ärendet Arbetsmarknads- och socialnämnden har i sin kvalitetsredovisning givit en samlad bild av nämndens verksamhet och den är ett led i uppföljning och utvärdering av verksamheten. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 29 mars 2012. Kommunledningskontorets tjänstemannayttrande den 29 mars 2012. Arbetsmarknads- och socialnämndens protokoll den 22 februari 2012. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 februari 2012. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens kvalitetsredovisning 2011. Ekonomidirektör ~)ttl Lena Hulden Enhetschef, verksamhetsstyrning Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Arbetsmarknads- och socialnämnden Postadress: Kommunledningskontoret, Besöksadress: Webb: karlstad.se Tel: 054-5400000 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PIusGiro: 8174-5 Bankgiro: 405-2213

Dnr KS-2012-161 Dpl 10 sid 1 (1) KARLSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänstemannayttrande 2012-03-29 Lena Huldem, lena.hulden@karlstad.se Kvalitetsredovisning för arbetsmarknads- och socialnämnden 2011 Dnr KS-2012-161 Dpl10 Ärende Arbetsmarknads- och socialnämnden har sedan ett flertal år tagit fram en kvalitetsredovisning som ger en helhetsbild av verksamheten och som visar hur nämnden arbetar med de kommunövergripande målen. Redovisningen är också en del i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Årligen lämnas den till kommunfullmäktige för godkännande. Nämnden har i sin redovisning för 2011 utgått från kommunens strategiska plan med dess mål och åtagande. Detta ger en mycket tydlig bild av hur väl verksamheten arbetar med de koncerngemensamma målen i strategisk plan. Kvalitetsredovisningen är en heltäckande samling av verksamhetens arbete men också dess utmaningar. Därför har redovisningen en stor betydelse inte bara i den strategiska planen utan även för att följa arbetet i kommunens folkhälsostrategi. Till följd av att kommunen sedan 2011 har en ny styrmodell bedömer kommunledningskontoret att det är tillräckligt att kvalitetsredovisningen i fortsättningen stannar i nämnden för beslut. Nämndens verksamhet kommer framöver allt tydligare att lyftas in i uppföljningen av den strategiska planen samt i uppföljningen av de tre hållbarhetsstrategierna. Uppföljning och analys av all verksamhet kommer framöver att få en allt större roll i både delårsbokslut och i årsredovisning, som båda lämnas till kommunfullmäktige för beslut /<~ ~ Sätt~ Ekonomidirektör ~~ Lena Hulden Enhetschef, verksamhetsstyrning Postadress: Kommunledningskontoret, Besöksadress: Webb: karlstad.se Tel: 054-5400000 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PIusGiro: 8174-5 Bankgiro: 405-2213

sid 7 (14) KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALNÄMNDEN Protokoll 22 februari 2012 5 Kvalitetsredovisning för arbetsmarknads- och socialnämnden 2011 Dnr ASN-2012-49 DplOO Arbetsmarknads- och socialnämndens beslut Kvalitetsredovisningen för 2011 godkänns. Sammanfattning av ärendet Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvarsområde omfattar många olika och vitt skilda verksamheter. För att ge medborgarna och politikerna i Karlstads kommun en helhetsbild av nämndens verksamhet och arbetet med bland annat de kommunövergripande målen presenteras en skriftlig kvalitetsredovisning för 2011. Kvalitetsredovisningen ska, förutom att ge en samlad bild av nämndens verksamhet, ses som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av densamma. Kommunfullmäktige beslutade 2010 att kommun koncernens verksamhetsstyrning ska grundas på en strategisk plan som sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska grunda sin ekonomi- och verksamhetsplanering på den strategiska planen. Kvalitetsredovisningen anpassas i enlighet med detta. Beslutsunderlag Arbetsmarknads- och socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 februari 2012. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens kvalitetsredovisning 20 Il. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Postadress: Arbetsmarknads- och socialförvaltnngen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Kungsgatan 18 karlstad.se Tel: 054-5400000 E-post: arbetsmarknadsochsocialforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PIusGiro: 81 74-5 Bankgiro:40S-2213

~ KARLSTADS KOMMUN sid 1 (1) ARBETSMARKNADS OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-02-01 Elisabeth Jansson, 054-540 52 44 elisabefh.jansson@karjstad.se Arbetsmarknads- och socialnämnden KvalItetsredovisning för arbetsmarknads- och socialnämnden 2011 Arbetsmarknads- och socialförvaltningens förslag Kvalitetsredovisningen för 2011 godkänns. Sammanfattning Arbetsmarknads~ och socialnämndens ansvarsområde omfattar många olika och vitt skilda verksamheter. För att ge medborgarna och politikerna i Karlstads kommun en helhetsbild av nämndens verksamhet och arbetet med bland annat de kommunövergripande målen presenteras en skriftlig kvaiitetsredovisning för 2011. Kvalitetsredovisningen ska, förutom att ge en samlad bild av nämndens verksamhet, ses som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av densamma. Kommunfullmäktige beslutade 2010 att kommunkoncemens verksamhetsstyrning ska grundas på en strategisk plan som sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska grunda sin ekonomi- och verksamhetsplanering på den strategiska planen. Kvalitetsredovisningen anpassas i enlighet med detta. Beslutsunderlag Arbetsmarknads- och socialförvaltningens tjänsteskrivelse den l februari 2012. Förslag till Kvalitetsredovisning for arbetsmarknads- och socialförvaltningen 2011. Arende Kvalitetsredovisning for arbetsmarknads- och socialnämnden 2011. t.f.socialdirektör Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Postadress: 651 84 Karlstad Besöksadress: Kungsgatan 18 Tel: 054 29 50 00 Fax: 054-29295654 Epost: soclalförvallningen@karlslad.se Org.nr: 212000 1850 Postgiro: 81 74-5 Bankgiro: 5695.7244

t:j M. Sfr/,ktlJfdtr. INNEHALL KVALITETSREDOVISNING KARLSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen.. I",... 2012-04- 03 "!~ ts -~ () I'd. - 1ft; I Iandlllggare: 1. Kvalitetsredovisning...;... Inledning... 2 Kvalitetsredovisningens roll och innehåll... 2 2. Riksdagen anger de övergripande målen och grundläggande värderingarna... 4 Nationell påverkan... 4 Kommunens ansvar, mål och värderingar... 9 Kontroll och tillsyn... 11 3. Krav på god kvalitet... 14 Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet... 14 Öppna jämförelser... 16 Kvalitetsarbete på arbetsmarknads- och socialförvaltningen... 24 4. Kommunövergripande mål... 30 1. Antal förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020 och Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras... 30 2. Karlstadsbomas hälsa ska bli bättre... 36 3. Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka... 39 4. Karlstadsbornas förutsättningar för ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld ska öka samt att Karlstad ska vara en av Sveriges bästa hbtq - kommuner... 42 5. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens verksamhet... 45 Arbetsmarknadsåtgärder...... 46 Ekonomiskt bistånd... 47 Boutredning... 48 Budget- och skuldrådgivning... 49 Barn, ungdom och familjevård... 49 Familjerätt... 53 Familjerådgivning... 54 Missbruksvård... 54 Socialpsykiatri... 56 Flyktingmottagning... 59 Tolkservice... 60 Alkohol, öl och tobak - tillstånd och tillsyn... 60 6. Utvärdering... 62 7. Fortsatt kvalitetsarbete... 64 " IDpl./o Korta fakta 2011 Det bor 86 409 invånare i kommunen Arbetsmarknads- och socialnämndens årsbudget på 420 mkr utgör 11 procent av kommunens totala budget. 1 november är antalet års arbetare i förvaltningen 554 (27 procent är män) Kostnad för försörjningsstöd och introduktionsersättning uppgår till 97 mkr

2 1. Kvalitetsredovisning Inledning Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvarsområde omfattar många olika och vitt skilda verksamheter. För att ge medborgarna och politikerna i Karlstads kommun en helhetsbild av verksamheten utarbetar förvaltningen årligen en kvalitetsredovisning. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens kvalitetsredovisning 2011, den femte i ordningen, presenteras härmed. Under året redovisas öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd, missbruks- och beroendevård, social barn- och ungdomsvård samt socialpsykiatri. Öppna jämförelser, som tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med SKL Sveriges kommuner och landsting, ska bidra till bättre verksamhet och resultat. En sammanställning redovisas i kapitel 3 Krav på god kvalitet. Projektrapporten "Har alla lika rätt till egen försörjning?" med följdfrågan "Vem anställs via IF A Arbetsmarknadsenheten och under vilka förutsättningar?" som presenteras under våren vill öka personalens och chefernas medvetenhet gällande jämställdhetsfrågor. Den presenteras i korthet i kapitel 4 under det kommunövergripande målet "Karlstadbornas förutsättningar till egen försörjning förbättras". Brukarundersökningen som stämmer av hur nämndens kvalitetsmål uppfylls genomförs för andra året och visar bland annat att kvinnorna är mer nöjda med delaktighet och individuella tjänster av god kvalitet än männen. Mer om undersökningen går att läsa i kapitel 3 under rubriken Kvalitetsarbete på arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Den officiella statistiken publiceras ofta sent på året vilket är orsaken till att uppgifter i vissa fall inte redovisas för 2011. Kvalitetsredovisningens roll och innehåll Kvalitetsredovisningen ska, förutom att ge en samlad bild av nämndens verksamhet, ses som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av densamma. Den kan också utgöra ett underlag vid analys av verksamheten samt vara utgångspunkt för ytterligare och fördjupade frågeställningar och diskussioner. Kommunfullmäktige beslutade 2010 att kommunkoncernens verksamhets styrning ska grundas på en strategisk plan som sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska grunda sin ekonomi- och verksamhetsplanering på den strategiska planen. Kvalitetsredovisningen anpassas successivt i enlighet med detta. Inledningsvis lämnas en redogörelse för mål och värderingar som ligger till grund för verksamheten, nationell påverkan, Socialstyrelsens roll vid kontroll och tillsyn samt de granskningar som genomförts under året. Därefter beskrivs det pågående utvecklingsarbetet avseende kvalitetsfrågor på nationell och lokal nivå samt öppna jämförelser. Förvaltningens arbete med att uppnå de mål som politikerna fastställt redovisas. I ett kapitel presenteras

verksamheten och det arbete som utförs inom nämndens ansvarsområde utifrån kommunens reglemente och gällande lagstiftning. Ett avsnitt om genomförda utvärderingar samt några av planerna för det framtida arbetet avslutar redovisningen. 3

4 2. Riksdagen anger de övergripande målen och grundläggande värderingarna Socialtjänsten är en viktig del av samhällets välfärdssystem. Socialtjänstlagen är en ramlag som kräver tolkning och bygger på att målen bryts ner lokalt. I portalparagrafen, som citeras nedan, anges de övergripande målen och de grundläggande värderingarna för verksamheten. "Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, -aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet." Socialtjänstlagen I lagen markeras människornas egen förmåga att ta ansvar för sina liv samt socialtjänstens uppgift att medverka i samhällsplaneringen. Verksamheten ska syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av social ohälsa och begränsa den enskildes behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten ska imikta sig på att frigöra och utveckla enskildas egna resurser. Den enskildes självbestämmande och integritet betonas. "När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år." Socialtjänstlagen Som en följd av att Sverige har undertecknat FN:s barnkonvention har barnperspektivet i socialtjänstlagen tillkommit. När åtgärder rör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. Barnets situation ska uppmärksammas när en ansökan om bistånd eller annan insats handläggs inom socialtjänsten. En grundläggande utgångspunkt i socialtjänstlagen är frivillighet. Vård utan samtycke (tvångsvård) regleras i särskild lagstiftning som lag om vård av missbrukare (LVM) och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Nationell påverkan Ny patientsäkerhetslag Den l januari 2011 träder den nya patientsäkerhetslagen i kraft. Den nya lagen innehåller bestämmelser om vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, vilket bl.a. innebär att utreda händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, att ge patienter och närstående information om inträffade vårdskador samt att till Socialstyrelsen rapportera legitimerad personal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten. Enligt lagen ska vårdgivaren senast den l mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder Den l januari 2011 träder en ny lag om registerkontroll i kraft. Arbetsgivarens skyldighet att kontrollera utdrag ur belastningsregistret gäller nyanställning för samtliga insatser i 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) om de innefattar insatser åt barn.

5 Lex Sarah gäller inom hela socialtjänsten Bestämmelserna enligt Lex Sarah innebär att de som arbetar inom omsorger om äldre eller personer med funktionshinder är skyldiga att rapportera allvarliga missförhållanden. Från och med 1 juli 2011 utvidgas Lex Sarah till att gälla alla som arbetar inom socialtjänsten och vid Statens Institutionsstyrelse till exempel personal inom missbruksvård och på ungdomshem. En annan nyhet är att alla missförhållanden samt risker för missförhållanden ska rapporteras. Arbetsgivaren som driver verksamhet måste ta itu med rapporterade problem utan fördröjning. Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska också snarast anmälas till Socialstyrelsen. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens riktlinjer och instruktioner för hantering av de nya bestämmelserna tas fram i samverkan med vård- och omsorgsförvaltningen. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan har övertagit ansvaret för nyanlända invandrare Med den nya lagen, från 1 december 2010, "Nyanlända invandrares arbetsmarknads etablering - egenansvar med professionellt stöd" vill regeringen påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet för nyanlända invandrare. Reformen innebär bland annat att arbetsförmedlingen får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna i stället för kommunerna. Försäkringskassan ombesörjer utbetalning av introduktionsersättningarna till flyktingarna. Långtidsutredningen 2011 Långtidsutredningen har sedan 1948 fungerat som ett underlag för den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska debatten genom analyser av utmaningar och möjligheter för den svenska ekonomin på lång sikt. Långtidsutredningen 2011, SOU 2011 :11, har fokuserat på arbetsmarknadens funktionssätt. Den övergripande bedömningen är att den svenska arbetsmarknaden i många avseenden fungerar väl men att det också finns ett antal uppenbara brister. Syftet har varit att belysa de möjligheter som finns att skapa en arbetsmarknad som i större utsträckning än i dag karaktäriseras aven låg arbetslöshet och goda incitament för både arbetsgivare och arbetstagare. Utredningen presenterar ett stort antal reformer. Bland annat föreslås att alla som varit arbetslösa i minst tre månader ska få rätt till en arbetslöshetsersättning som är högre än dagens försörjningsstöd om de deltar i ett garantiprogram. Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken kan då samlas hos Arbetsförmedlingen. I dag lägger kommunerna stora resurser på arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade till mottagare av försörjningsstöd, vilket är en verksamhet som varken dokumenteras, utvärderas eller följs upp systematiskt. Utredningen föreslår också att Arbetsförmedlingens arbete med de svaga grupperna på arbetsmarknaden förbättras. Det tar i dagsläget alldeles för lång tid för arbetssökande med sämre meriter att få hjälp. Förmedlingen bör också arbeta mer aktivt gentemot arbetsgivare för att hjälpa dessa grupper. Dessutom föreslås ett förändrat anställningsskydd som minskar skillnaderna mellan tidsbegränsade anställda och fastanställda. Samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2011-2015 Ar 2010 antog regeringen en samlad strategi för alkohol- narkotika-, dopnings och tobakspolitiken (ANDT). Den samlade strategin för perioden 2011-2015 syftar till att underlätta statens styrning av stödet på området. Till den kopplas årliga åtgärdsprogram. Exempelvis initieras en utökad satsning för att minska nyrekryteringen till cannabismissbruk och en särskild satsning inom missbruks- och beroendevården för ett mer familjeinriktat arbetssätt. I det ligger bl.a. att föräldraskap och barns behov behöver uppmärksammas mer systematiskt i missbruksvården.

6 Det övergripande målet för ANDT-politiken är: ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Bättre insatser vid missbruk och beroende De lagar som reglerar missbruks- och beroendevården tillkom för omkring 30 år sedan. Samhällsutvecklingen, ökad internationell rörlighet, framväxten av nya värderingar, förändringar i missbrukssituationen och vårdbehoven, patienternas och klienternas önskemål om vårdens organisering, samt ny kunskap om effektiva behandlings- och stödinsatser motiverar en omprövning av lagstiftningen och en reform av vården. Utredningen "Bättre insatser vid missbruk och beroende" (SOU 2011 :35) föreslår åtgärder inom åtta områden: tidig upptäckt och kort intervention, tydligare ansvar för effektivare vård, stärkt ställning för individen, bättre kvalitet, kunskap och kompetens, vård utan samtycke, polisens och kriminalvårdens roll, arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen samt vårdens innehåll, boende och sysselsättning. Regeringens strategi för funktionshinderspolitiken Syftet med regeringens strategi för funktionshinderspolitiken 2011-2016 är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, kommer att få i uppdrag att ansvara för uppföljningen av strategins mål och insatser, samt för att utveckla ett sammanhållet system för att beskriva och analysera utvecklingen. I denna strategi aviserar regeringen ett antal nya initiativ inom olika områden, bland annat för att ge fler personer med funktionsnedsättning möjlighet till arbete och sysselsättning, samt inom transportpolitiken och socialpolitiken. Behörighetsutredningen Behörighetsutredningen behandlar i betänkandet "Kompetens och ansvar" (SOU 2010:65) ett antal frågor som rör behörighetsregleringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Bland annat föreslår utredningen ett kompetens lyft inom socialtjänsten. Krav ska ställas i lag på socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan för vissa arbetsuppgifter inom socialtjänsten. Befintlig personal ska under en övergångsperiod på fem år erbjudas kompetenshöjande utbildning. De som saknar tidigare erfarenhet av de arbetsuppgifter som är reglerade ska få introduktion under ett år. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att i samarbete med Högskoleverket ta fram en närmare beskrivning av vad som avses med annan relevant utbildning. Barnskyddsutredningen Sedan 2007 pågår en utredning med uppdrag att se över bestämmelserna till skydd och stöd för barn och unga i socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Barnskyddsutredningen. I betänkandet SOU 2009:68 som redovisas sommaren 2009 föreslår utredningen att bestämmelserna till stöd och skydd för barn och unga i SoL och L VU sammanförs i en särskild lag, lag om stöd och skydd för barn och unga LBU. Skyddet för barn och unga stärks i den nya lagen. Barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande förbättras. Kraven på kvalitet, kompetens och säkerhet i socialtjänstens arbete med barn som far illa ökar. Samtidigt betonas samhällets gemensamma ansvar för barn som befinner sig i svåra situationer och som behöver olika stödinsatser. Regeringen avser att under 2012 föreslå lagändringar som syftar till att stärka stöd och skydd för barn och unga. Regeringen föreslår att varje placerat barn ska ha en ansvarig socialsekreterare. Utöver detta bedömer regeringen att medel bör användas till att utveckla ett

7 nationellt säkerhetsprogram för barn och unga i samhällsvård. Det är vidare angeläget att stärka uppföljningen av den sociala barn- och ungdomsvården på nationell nivå. Upprättelseutredningen Upprättelseutredningen lämnar sitt betänkande "Barnen som samhället svek - åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården" SOU 2011:9 och föreslår en process som består av tre delar: ett erkännande av det som hänt och en ursäkt, kompensation till dem som utsatts samt åtgärder för att förhindra upprepning. Utredningen föreslår även att förutsättningarna för att införa en framtida skyldighet för kommunen att betala skadestånd till barn och unga som utsätts för övergrepp eller allvarlig försummelse i samhällsvården ska utredas. Utredningen anser att Barnskyddsutredningens förslag om socialnämndens ansvar att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden ska lagfästas samt att det för varje placerat barn ska finnas en särskilt utsedd socialsekreterare som besöker barnet minst fyra gånger per år. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap I betänkandet Föräldrastöd - en vinst för alla, nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap SOU 2008: 131 läggs förslag till en långsiktig nationell strategi för generellt föräldrastöd. Stödet ska erbjudas alla föräldrar som så önskar, från graviditeten till dess barnen är 18 år. Stödet bygger dels på befintliga strukturer och samverkan mellan de aktörer som vanligtvis har barn och föräldrar som målgrupp, ideella organisationer, MVe, BVe, familjerådgivning, skola, förskola inklusive öppen förskola, skola, socialtjänst, bostadsbolag, polis, näringsliv, och dels på insatser på regional och nationell nivå. Utredningen lyfter fram förutsättningar, framgångsfaktorer och konkreta förslag på alla nivåer för att stimulera till utveckling, ökad kvalitet och kompetens. Arbete med att stärka barnets rättigheter Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting SKL träffade 2010 en överenskommelse om att stärka arbetet med barnets rättigheter i verksamheter inom kommuner landsting och regioner. Utgångspunkt för insatserna är FN:s konvention om barnets rättigheter. En handlingsplan presenteras 2011 och genomförandet av handlingsplanen avslutas 30 november 2013. Nedan följer några exempel på särskilda satsningar som SKL genomför: o o o o o Modellområdesprojektet med det övergripande målet att främja barns och ungas psykiska hälsa genom förebyggande arbete. Bättre stöd till utsatta barn - en vägledning för upphandling och uppföljning som ger stöd till kommunerna. Jämlik hälsa och välfärd, en fråga som inte minst berör barns rättigheter. Insatserna ska anpassas på ett sådant sätt att de motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar. Frågan har ett tydligt fokus på mångfald men också på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det verktyg för händelseanalys som kommer att tas fram och användas för det verksamhetsbaserade systematiska lärandet när missförhållanden upptäcks syftar dels till att synliggöra barnets rättigheter dels till att handläggningen ska vara rättssäker men även till att huvudmännen tar sitt ansvar så att inga barn "ramlar mellan stolarna." Handlingsplanen och kompetens stödet gällande ensamkommande barn har ett tydligt rättssäkerhetsperspektiv som syftar till att ge barnen ett hållbart och långsiktigt mottagande av god kvalitet i kommunen. Den senaste dokumentationen från SKL är Ensamkommande barn - vem ska ta ansvaret?

8 o SKL har tagit fram skriften Familjehemsvård ur ett barnperspektiv. Utgångspunkten är att lyfta barnperspektivet. Att alltid se till barnets bästa, att alltid lyssna på barnet och ta hänsyn till dess uppfattningar är den röda tråd som löper genom skriften. Regeringens handlingsplaner för att motverka våld och förtryck Regeringen har under perioden 2007-2010 antagit: "Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer" och Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja". Regeringen vidtar åtgärder för att förbättra det förebyggande arbetet, öka skyddet och stödet till personer som utsätts, höja kvaliteten och effektiviteten i rättsväsendet, utveckla insatser riktade till personer som utövar våld, öka samverkan mellan olika myndigheter och stärka kunskapsutvecklingen. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket drabbar även homo-, bi-, eller transexuella personer, det visar bland annat Ungdomsstyrelsens rapport Hon, hen, han - en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner 2010. "Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet tilllivsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas. I sin extrema form kan kontrollen leda till hot om våld och våld, inklusive dödligt våld." Citatet är hämtat från Regeringens hemsida. "Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål" som antogs 2008 har tydligt fokus på den utsatta individens behov av skydd och stöd och att detta ska genomsyra myndigheternas arbete. Särskilda åtgärder riktas till barn och ungdomar. Handlingsplanen omfattar fem insatsområden: ökat skydd och stöd till utsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad nationell och internationell samverkan samt ökad kunskap. Länsstyrelserna har uppdrag att sprida kunskap runt dessa frågor samt att upprätta nätverk för samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Arbete med att förebygga självmord Regeringens insatser för färre självmord, innefattar bland annat utvecklad psykiatri med fokus på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri, händels e analys vid självmord i eller i anslutning till hälso- och sjukvård, samarbete med frivilligorganisationer och sänkt alkoholkonsumtion. 2010 presenteras två offentliga utredningar i frågan dels Första hjälpen i psykisk hälsa SOU 2010:31 dels Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten SOU 2010:45. En pilotstudie som bygger på de två självmordsförebyggande programmen The Mental Health First Aid Training and Research Program MHF A och Applied Suicide Intervention Skills Training ASIST genomförs 2010-2012 vid Karolinska institutet. Programmen som genomförs i ett till två län ska riktas till allmänheten och personer som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med människor med psykisk ohälsa eller som är självmordsnära. När det gäller händelseanalyser vid självmord föreslår utredningen att dagens skyldighet för hälso- och sjukvården att göra händelseanalys vid självmord utmönstras från lex Maria-systemet och att en motsvarande skyldighet införs i en separat lag som utvidgas till att gälla även socialtjänsten.

9 Kommunens ansvar, mål och värderingar Mänskliga rättigheter Sverige har ratificerat FN:s konvention om människors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och har därigenom ett ansvar for att ge alla människor en grundläggande välfärd utan diskriminering. Detta innebär bland annat att man erkänner: Rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad samt till ständigt forbättrade levnadsvillkor. Rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle Rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa "Alla människor är f'ödda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap." Artikel l i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna I Sverige har kommuner och landsting uppdrag som arbetsgivare, som välfärdsfinansiär och som demokratisk arena. Samtliga tre uppdrag har på olika sätt koppling till mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna är alla människors individuella och juridiska rättigheter oberoende av var man bor. De gäller för alla människor alltid och staten har ett ansvar att se till att medborgare får sina mänskliga rättigheter respekterade. Det ställer bl a krav på likabehandling och icke-diskriminering. "Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän." Socialtjänstlagen Grundprincipen är att det är den kommun där den enskilde individen befinner sig när hjälpbehovet uppstår, som har det yttersta ansvaret för att denne får den hjälp som behövs. Att kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver innebär inte att andra huvudmän t ex landstinget eller kriminalvården kan avstå från att ta sitt ansvar. Om två huvudmän är oeniga om vem som har ansvaret får det inte drabba den enskilde sökanden. I ett sådant läge innebär det yttersta ansvaret att kommunen mer eller mindre tillfälligt får ta ansvar för situationen. F ör att tillförsäkra kommunens invånare det stöd och den hjälp de behöver kan också andra åtgärder behöva vidtas som att genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka hjälpbehov som finns, informera om vilken service kommunen har att erbjuda samt vid behov förmedla kontakter med andra myndigheter. Kommunens ansvar begränsas dock av den enskildes ansvar. I de fall en person som är berättigad till hjälp tackar nej till ett erbjudet bistånd skall ärendet avslutas. Ansvaret för att motivera den enskilde till att förändra sitt liv finns ändå kvar på socialtjänsten. I de fall en nödsituation uppstår och individen inte samtycker till vård, är kommunen skyldig att ingripa om det rör vuxna enligt lag om vård av missbrukare (L VM) och om det rör barn enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Landstinget är ansvarigt för ingripanden när det gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

10 Solklar vision, värdegrund och verksamhetside i kommunen Visionen, Livskvalitet Karlstad 100 000, ligger till grund för kommunens planering och handlar om att bygga både en bättre och större stad. Målet är att Karlstads invånare ska ha en bred arbetsmarknad, bra boende och en stimulerande fritid. Tillväxten ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart. Som en del av visionen finns fyra ledstjärnor som visar vägen i vårt utvecklingsarbete. Karlstad ska vara: en attraktiv stad som växer, en stad för alla, den goda gröna staden samt en kommun i gott skick. Värde grunden är gemensam i kommunens alla verksamheter och bidrar till att stärka koncernen Karlstad kommun. Värderingarna sammanfattas: Vi är till för karlstadborna, vi når goda resultat, vi genomför vårt uppdrag med engagemang, vi är en kommun i gott skick och vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet. Arbetsmarknads och socialnämndens vision är: Omtanke om alla - tryggare för alla! Verksamhetsiden lyder: Här sker möten för livet. Vi vill att alla medborgare ges möjlighet att leva, växa och utvecklas. Vårt engagemang bygger vi på kunskap, arbetsglädje och stolthet. Tillsammans gör vi skillnad. Ny styrmodell med prioriterade målområden i koncernen Karlstads kommun Kommunfullmäktige beslutade 2010 att kommunkoncernens verksamhets styrning ska grundas på en strategisk plan som styr arbetet mot visionen och sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska grunda sin ekonomi- och verksamhetsplanering på den strategiska planen. Till den strategiska planen kopplas också de tre hållbarhetsstrategierna Tillväxtstrategin, Folkhälsostrategin samt Miljö- och klimatstrategin. Dessa bygger på de tre begreppen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. I de tre strategierna bryts de övergripande målen ned i mer detaljerade mål och delmål som ett led i styrningen. De tidigare horisontella perspektiven är inarbetade i målen och de tillhörande indikatorerna som finns till de tre hållbarhetsstrategierna. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 om strategisk plan och följande prioriterade målområden och mål fram till 2020: Tillväxt o Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer. o Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020. o Karlstad ska ha en av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. o Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. o Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. Attraktiv stad o Karlstadsbornas förtroende för kommunen förbättras. o Karlstadborna trivs och är stolta över sin stad. o Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka. o Besöksnäringen ska utvecklas. Utbildning och kunskap o Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras. o Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas. o Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad.

11 o o Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara. En stad för alla o Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras. o Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre. o Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka. o Karlstadsbornas förutsättningar för ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld ska öka. o Karlstad ska vara en av Sveriges bästa hbtq-kommuner. Den goda gröna staden o Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn i Karlstads kommun som geografiskt område ska minska med 25 % mellan 2008 och 2020. o Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. o Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon samt luftföroreningar ska vara så låga att varken karlstadsborna eller miljön påverkas negativt. o Vattnets kvalitet och förhållande vid och i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras. o Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas. o Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden. Arbetsmarknads- och socialnämndens åtaganden Med utgångspunkt bland annat från ovanstående har arbetsmarknads- och socialnämnden formulerat följande åtaganden för mandatperioden 2011-2014: ~ Ingen ska sakna tak över huvudet när natten kommer ~ Nämnden ska ha tillgång till bostäder i tillräcklig omfattning och för olika behov ~ Nämndens verksamhet ska leda till arbete och/eller egen försörjning ~ Tidiga insatser för barn och unga i samverkan med andra aktörer för att trygga goda uppväxtvillkor ~ Nämnden ska arbeta förebyggande för att förhindra social problematik ~ Nämndens verksamhet ska samordnas utifrån en helhetssyn på individens problematik ~ Nämnden ska arbeta för att varje budgeterad krona används på ett optimalt sätt Kontroll och tillsyn Myndigheten för vårdanalys ska stärka patienternas och medborgarnas ställning 1 januari 2011 får Sverige en ny myndighet som ska granska såväl offentligt som privat finansierad hälso- och sjukvård, inklusive tandvård samt vissa områden inom socialtjänsten. Det gäller områden som ligger i gräns snittet mellan vård och omsorg, till exempel missbruksområdet eller kommunens vård och omsorg av äldre. Ett mål för Myndigheten för vårdanalys är att stärka patienternas och medborgarnas ställning och inflytande

12 Socialstyrelsen Tillsynen över socialtjänsten och tillståndsgivning till enskilda verksamheter enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samordnas av Socialstyrelsen som är en statlig myndighet under Socialdepartementet. Socialstyrelsen har det övergripande uppdraget att följa utvecklingen inom och utvärdera socialtjänsten och hälso- och sjukvårdsverksamheten i landet. Socialstyrelsen ska vaka över verksamheten beträffande kvalitet och säkerhet. Socialstyrelsen granskar genom tillsyn att lagar och regler följs samt påtalar brister. Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter som är bindande för nämnden och allmänna råd som inte är bindande. Sanktionsavgifter Arbetsmarknads- och socialnämnden har skyldighet att rapportera alla gynnande nämndbeslut om bistånd som inte har verkställts inom tre månader till Socialstyrelsen. 2011 rapporterade nämnden 75 beslut som inte verkställts inom tre månader. 47 av dessa ärenden avser boende. För att stärka den enskildes rättssäkerhet har regeringen från 1 juli 2006 beslutat om sanktionsavgifter för kommuner som inte tillhandahåller bistånd inom skälig tid. Avgiften fastställs till lägst tio tusen och högst en miljon kronor. Förvaltningen betalade inga sanktionsavgifter 2011. Socialstyrelsens beslut i samband med granskningar samt förvaltningens vidtagna åtgärder efter kritik 2011 Socialstyrelsen konstaterar vid tillsynen 2010 att asylboendet Västby inte säkerställt de inskrivna barnens säkerhet genom att registerkontroll av all personal inte har genomförts och kritiserar nämnden för detta. Nämnden har vidtagit åtgärder och Socialstyrelsen konstaterar att asylboendet Västby har inhämtat registerutdrag från Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister samt att inhämta registerutdrag även lagts in som rutin innan anställning. Socialstyrelsen ska minst två gånger per år inspektera hem för vård eller boende som tar emot unga. 2011 genomförs tillsyn vid asylboendet Sirius i Molkom. Tillsynen imiktas vid det första tillfället huvudsakligen på hur verksamheten planerar och följer upp vården samt barnens/ungdomarnas möjlighet att vara delaktiga i sin behandling. Vid den andra inspektionen granskas hur verksamheten tillgodoser de inskrivna ungdomarnas behov av delaktighet och säkerhet. Socialstyrelsen bedömer i båda fallen att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. Socialstyrelsen genomför verksamhetstillsyn vid Atlas HVB (Hem för vård eller boende) för ensamkommande flyktingbarn och granskar säkerhetsrutiner, bams behov samt personal och bemanning. Socialstyrelsen kritiserar nämnden och beslutar att nämnden ska säkerställa att vård föreligger vid placering enligt socialtjänstlagen, se till att in- utskrivningsbeslut fattas och att bedömning görs om hemmet är lämpligt i förhållande till ungdomens behov, se till att det i journal finns personuppgifter, beslut, redogörelse för faktiska omständigheter och händelser som är av betydelse för möjligheten till insyn, utvärdering och uppföljning och som tillgodoser rätten till insats av god kvalitet, se till att den enskilde hålls underrättad om journalanteckningarna och rätten att läsa dessa samt se till att de inskrivna ungdomar som vill byta boendeform ges information om möjligheten att ansöka om detta. Nämnden har vidtagit åtgärder och lämnat en redogörelse till Socialstyrelsen som bedömer att relevanta åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med de brister som påtalats i tillsynen. Vid den andra inspektionen är tillsynen huvudsakligen imiktad på hur verksamheten uppfyller kraven på säkerhet samt uppföljning av att tidigare redovisade och vidtagna åtgärder inneburit att

13 bristerna inte kvarstår. Socialstyrelsen bedömer att verksamheten bör vidta åtgärder för att ge ungdomarna ytterligare stöd när det gäller mathållningen samt att det inte finns några hinder för den ordning som råder beträffande in- och utskrivning vid boendet. Socialstyrelsen genomför tillsyn vid asylboendet Västby i Molkom. Tillsynen inriktas huvudsakligen på hur verksamheten planerar och följer upp vården samt barnens/ungdomarnas möjlighet att vara delaktiga i sin behandling. Socialstyrelsen kritiserar nämnden och beslutar att nämnden ska säkerställa att adekvata åtgärder vidtas då verksamheten får kännedom om att samtycke inte föreligger hos ungdomar som skrivs in och vårdas i verksamheten samt att säkerställa att ungdomarna känner trygghet och säkerhet i sitt boende och att de som önskar det får eget rum. I övrigt bedömer Socialstyrelsen att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. Nämnden har vidtagit åtgärder och lämnat en redogörelse till Socialstyrelsen som bedömer att relevanta åtgärder har vidtagits. Vid den andra inspektionen granskas hur verksamheten tillgodoser de inskrivna ungdomarnas behov av delaktighet och säkerhet. Socialstyrelsen konstaterar att en ombyggnation av lägenheterna har påbörjats så att alla ungdomar inom en snar framtid kan få eget rum. Socialstyrelsen kommer dock i kommande inspektioner att följa upp att ombyggnationen fortskrider och att ungdomarnas trygghet och säkerhet därigenom säkerställs. Socialstyrelsen bedömer i övrigt att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. Efter att ha fått in ett antal anmälningar från enskilda gör Socialstyrelsen tillsyn avseende nämndens handläggning av barnavårdsärenden. Socialstyrelsen kritiserar nämnden och beslutar att nämnden ska se till att barns bästa beaktas i all handläggning, att förhandsbedömningar genomförs skyndsamt och rättssäkert, att utredningar till skydd för barn inleds utan dröjsmål samt se till att ärenden som rör enskilda och genomförande av beslut dokumenteras i enlighet med Socialtjänstlagen samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, L VU, L VM och LSS. Nämnden sammanfattar vidtagna åtgärder i sin redovisning till Socialstyrelsen enligt följande: "Vi har förbättrat vår organisation och arbetar nu mer aktivt för att beakta barns bästa. Sedan ett år har vi lagt om rutinerna i flödet anmälning - förhandsbedömning - utredning, vilket nu säkras upp ytterligare med ett nytt IT -system. Genom detta förbättrade arbete så ska risk- skyddsbedömning, skyndsamhet och rättssäkerhet vara säkerställt. Vi arbetar för att personalen ska ha bra kompetens och erfarenhet. Vi har utvecklat vår ledning s struktur med stödjande funktioner. Här kommer vi löpande att arbeta med fokus på barns bästa. Avdelningen har justerat rutinerna i handläggning och dokumentation. Familjeavdelningen arbetar systematiskt med kvalitetsförbättring, organisatoriska funktioner och förbättrat tekniskt stöd." Socialstyrelsen bedömer att relevanta åtgärder vidtagits. Socialstyrelsen gör under året tillsyn i tretton ärenden efter enskilda klagomål. Fyra av ärendena hanteras samlat i den verksamhetstillsyn avseende nämndens handläggning av barnavårdsärenden som redovisas ovan. I två av övriga nio ärenden riktas kritik mot nämnden. Kritiken avser frågor rörande brister i handläggning och informationsskyldighet. Resterande sju ärenden avslutas utan åtgärd.

14 3. Krav på god kvalitet Denna del sammanfattar kraven på god kvalitet i verksamheten samt i stora drag det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. I kapitlet redovisas dessutom en sammanställning av öppna jämförelser som presenteras av Socialstyrelsen 2011. Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet Vikten av att arbeta med kvalitetsutveckling inom både vård och omsorg och individ- och familjeomsorg markeras i socialtjänstlagens tredje kapitel. "Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras." Socialtjänstlagen Ledningssystem för kvalitet Socialstyrelsens allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamheten innehåller både vägledande allmänna råd och bindande föreskrifter för nämnden. F ör att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet upprättas. Detta ska säkerställa att: o uppföljningsbara mål utifrån socialtjänstlagen fastställs o kvalitetsarbetets inriktning och omfattning är anpassad till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål o ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet fastställs o enskilda och grupper t ex brukarorganisationer ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten o kvalitetsarbetet dokumenteras och kontinuerligt följs upp. Föreskrifterna behandlar dessutom, bland annat, samverkan och samarbete med andra aktörer, handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda, fel och brister samt synpunkter och klagomål på verksamheten samt personal och kompetensförsörjning. Från och med 1 januari 2012 träder Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet, SOSFS 2011:9, i kraft. Samtidigt upphävs Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12 och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, L VU, L VM och LSS SOSFS 2006: 11. Personalens kompetens Ett kvalificerat bemötande av människor med behov av sociala tjänster kräver kunnighet, lyhördhet och empatisk förmåga. God kvalitet förutsätter personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Socialstyrelsen har preciserat kompetenskraven när det gäller handläggning av ärenden som rör barn och unga. I Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga framgår att personalen bör ha socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet inom socialt arbete. Den personal som saknar erfarenhet av arbete med handläggning och uppföljning av ärenden som avser barn och unga bör under en period av minst ett år få planerad introduktion, få planerat stöd samt successivt få ta ansvar för ärenden. I råden preciseras följande kunskapsområden inom vilka personalen bör ha teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter:

15 o o o o o o o o o barns och ungas utveckling och behov utredning, analys och bedömning av barn och unga samtal och relationer samverkan regelverk och rättsutveckling insatser - innehåll och effekter uppföljning och utvärdering förhållningssätt och bemötande fortbildning och vidareutbildning God kvalitet God kvalitet i socialtjänstens verksamhet kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutas samt att de: 1. bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet 2. utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet 3. är kunskapsbaserade och effektivt utförda 4. är tillgängliga 5. är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen. Socialstyrelsen har utarbetat nationella riktlinjer för missbruksvården samt nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Det pågår ett arbete med att ta fram nationella riktlinjer inom barn- och ungdomsvården. Indikatorer ger en bild av vilken verksamhet som behöver utvecklas och gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner, enheter och landsting samt att följa utveckling över tid. Socialstyrelsen har publicerat indikatorer för verksamhetsområdena äldreomsorg och hemsjukvård, missbruks- och beroendevård, social barn- och ungdomsvård och stöd till personer med funktionsnedsättning. Fler indikatorer som beskriver verksamheternas resultat och effektivitet kommer att tas fram. Den som får stöd av socialtjänsten ska känna sig trygg med insatsen som han eller hon får. Utgångspunkten är lagstiftning och nationella styrdokument men det behövs också indikatorer för att kunna följa upp, jämföra och utveckla verksamheter. 2010 fastställer Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting sex kvalitetsområden inom socialtjänsten. De ska tillsammans ge en helhetsbild av socialtjänstens arbete och ha ett antal indikatorer kopplade till sig. De sex kvalitetsområdena inom socialtjänsten är: 1. Självbestämmande och integritet, vilket innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. 2. Helhetssyn och samordning, helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade, det finns en tydlig ansvarsfördelning och tjänsterna präglas av kontinuitet. 3. Trygghet och säkerhet, trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. 4. Kunskapsbaserad verksamhet, kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara.