Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät följt upp det första årets verksamheter inom de miljöer som ingår i de strategiska forskningsområdena (SFO). Totalt omfattar enkätsvaren 20 områden som inkluderar 43 miljöer. Nedan följer rapportens huvudsakliga slutsatser: Myndigheternas gemensamma bedömning är att lärosätena visar höga ambitioner att uppfylla målsättningarna med initiativet och ser sammantaget positivt på utvecklingen av SFO miljöerna det första året. SFO medlen har gjort det möjligt för lärosätena att genomföra åtgärder som inte hade kunnat genomföras med ordinarie fakultetsmedel. De har till exempel skapat bredare forskningsteman som bättre svarar mot behov i samhälle och näringsliv. Många miljöer har utnyttjat möjligheten att köpa utrustning för att stärka den lokala infrastrukturen. Verksamheten det första året har i huvudsak fokuserats på att strukturera miljöerna såväl ledningsmässigt, organisatoriskt som vetenskapligt. Internationell rekrytering förekommer i många fall. Varje SFO miljö består i allmänhet av flera forskargrupper med hög vetenskaplig profil. Många miljöer bygger delvis på befintliga centrumsatsningar som finansieras av forskningsråd, myndigheter, strategiska stiftelser eller EU. I enkätsvaren beskriver SFO miljöerna områdets relevans för industri och samhälle i varierande grad. Företag eller offentliga aktörer har ofta medverkat i problem formuleringen i forskningen. Många miljöer har utbildat aktörer från omgivande samhälle. Ett intryck är att många SFO miljöer under kommande år kan öka sina möjligheter att bidra till hållbar tillväxt och förnyelse i näringslivet och offentlig verksamhet om de i än högre grad involverar näringsliv och offentlig verksamhet i forskningen. Därför är innovationspotentialen svår att bedöma. Detta kommer att behöva följas upp. Regeringsmedlens andel av miljöernas totala intäkter utgör i snitt 15 procent. Variationerna mellan miljöerna är dock stora. Totalt har cirka två tredjedelar av medlen från regeringen förbrukats, det vill säga 291 miljoner kronor av 435 miljoner kronor. Resultaten från miljöernas första år ska ses som startvärden. 1
Inledning Den 15 juni 2009 lämnade Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten rekommendation om finansiering av de tjugo strategiska forskningsområden som regeringen utpekade i forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (2008/09:50). De statliga myndigheterna hade på uppdrag av regeringen gemensamt tagit fram kriterier för val av miljöer och hade ansvarat för utlysningen av medlen samt beredningen av ansökningarna. Tre kriterier var vägledande när regeringen prioriterade de strategiska områdena: forskning som långsiktigt har förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet forskning som kan bidra till att tillgodose stora samhällsbehov och lösa viktiga problem i samhället, samt forskning inom områden med anknytning till det svenska näringslivet Regeringen följde myndigheternas rekommendation och tog beslut om fördelning av forskningsstöd i höstbudgeten som presenterades i september 2009. Totalt finansieras 43 forskningsmiljöer, inom 20 områden, under perioden 2010 2014. Medlen innebär en nivåhöjning under en femårsperiod som år 2012 uppgår till 1,35 miljarder kronor för landets lärosäten. En satsning på 748 miljoner till infrastruktur avsätts under samma period inom ramen för de strategiska satsningarna, vilket innebär 184 miljoner årligen från 2012. Genom ytterligare uppdrag från regeringen har samma myndigheter fått i uppgift att genomföra årliga uppföljningar av de strategiska områdena och svara för genomförandet av en utvärdering som ska redovisas 2015. Myndigheterna har gemensamt tagit fram en enkät som diskuterats och förankrats med rektorerna på lärosätena. Varje lärosäte har skickat in enkätsvaren för de strategiska forskningsområden som de ansvarat för. Detta gjordes elektroniskt till den 7 februari 2011. Målsättningen från myndigheterna har varit att ställa frågor som speglar kriterier som kommer att gälla vid utvärderingen det femte året. I uppföljningsuppdraget frågar regeringen särskilt om följande uppgifter: Resurser avsatta för området Huvudsakliga prioriteringar Verksamhet som bedrivits Resultat Som ett svar på dessa frågor följer nedan en kort sammanställning av de iakttagelser som gjorts vid en genomgång av enkätsvaren. Lärosätenas mer detaljerade svar på enkätfrågorna framgår i bilaga 2. 2
Resurser avsatta för områdena Definitionen av SFO miljöerna har varit problematisk för universitet och högskolor. Inför inlämnandet av enkätsvaren bad därför myndigheterna SFO miljöerna att för varje miljö definiera sin egen avgränsning och att använda denna avgränsningsmodell vid kommande års uppföljningar. Detta gjordes för att få en kontinuerlig bild av hur miljöerna utvecklas. Definitionerna av miljöerna skiljer sig därför åt i olika avseenden. Olikheterna beror framför allt på att vissa områden redan omfattar stora program. Här har miljöerna i allmänhet inkluderat dessa för att visa på helheten. I andra fall har miljöerna valt att ange en mindre omfattning för att tydligare fokusera på vad regeringsmedlen används till. Relevant forskning för en enskild SFO miljö inom högskolan kan således omfatta betydligt fler forskare än vad som rapporteras i enkäten. Samtidigt är det viktigt att kunna rapportera vad regeringens SFO medel har använts till. Det är i detta sammanhang viktigt att betona att en personellt stor miljö visserligen genererar många resultat, men gör det svårare att visa vilka resultat som är en följd av SFO medlen. De strategiska forskningsmiljöerna varierar i ekonomisk omfattning. Det gör också de statliga SFOmedlen till miljöerna. Den minsta miljön får ca 30 miljoner kronor över 5 år medan den största erhåller ca 400 miljoner kronor. Sammantaget har 67 procent av de totalt avsatta regeringsmedlen för 2010 förbrukats, 291 av 435 miljoner kronor. Att inte samtliga medel har förbrukats är naturligt, eftersom omfattande strukturering och strategiskt arbete har pågått det första året och eftersom i många fall betydande nyrekryteringar initierats, vilket är en process som tar tid. Av samtliga miljöer har 14 av 43 miljöer förbrukat 90 procent eller mer av 2010 års SFO medel, medan 3 miljöer har förbrukat mindre än 20 procent. SFO medlen utgör i genomsnitt 15 procent av miljöernas totala budget. Av samtliga 43 miljöer anger elva att medlen utgör mindre än 10 procent av miljöns totala budget, tjugo miljöer redovisar att medlen utgör mellan 50 och 100 procent och fem miljöer redovisar SFO medlen som 100 procent av miljöns totala budget. Att vissa miljöer inte anger medfinansiering det första året förklaras av att de först nu är redo att starta verksamheten efter omfattande struktureringsarbete det första året. Dessa miljöer har heller inte gjort av med så stor andel av SFO medlen. Även om regeringsmedlen i vissa fall utgör en mindre del av miljöernas totala budgetar så är de av en annan karaktär än den medfinansiering som till exempel kommer från externa finansiärer eller vanliga fakultetsmedel. Externa medel är i allmänhet bundna till vissa ändamål, vilket SFO medlen inte är. Regeringsmedlen är dessutom kopplade till ett bredare uppdrag än vanliga fakultetsmedel. Medlen till SFO används därför till att göra insatser som forskningsmiljöerna i andra fall skulle ha svårt att prioritera. Viktiga exempel på detta är rekryteringen av internationellt ledande forskare och forskare med tvärvetenskaplig profil samt inrättande av ledarskapsprogram som i allmänhet är svårt att motivera inomvetenskapligt. Inom många SFO miljöer bidrar parterna med extra medel till miljöerna. Huvudsakliga prioriteringar Den huvudsakliga prioriteringen under året har, som tidigare nämnts, varit att bygga upp forskningsmiljöerna, strukturera forskningen och rekrytera personal. I detta har ingått att finna 3
lämpliga beslutsvägar och ledningsstrukturer i syfte att säkerställa att satsningens mål uppnås, men också att definiera områdets omfattning och behov. En annan prioritering har för flera miljöer varit att inleda eller fördjupa samarbetet med företrädare för olika samhällsintressen och näringslivet. Företag spelar flera olika roller i förhållande till SFO miljöerna. De kan ingå i styrgrupper, delta i projekt, definiera forskningsproblem, adjungera professorer, delta i workshops riktade till industrin etc. Infrastruktur används i mycket stor utsträckning inom de strategiska områdena. I rapporterna anges internationella, nationella och lokala infrastrukturer som mycket viktiga för forskningen. Stora behov lyfts fram inom medicin och hälsa, material, energi och teknisk forskning såväl som inom miljö och klimatforskning. Flera miljöer beskriver hur de planerar att utnyttja den infrastruktur som finansieras av Vetenskapsrådet, men även utveckling, inköp och utnyttjande av annan utrustning är i flera fall prioriterade. Verksamhet som bedrivits under året Huvuddelen av miljöerna utgörs av ett antal starka forskargrupper vars samarbeten har ofta varit mindre formaliserade innan utlysningen genomfördes och som, med hjälp av SFO medlen, samlas kring ett bredare forskningstema. Det är inte ovanligt att miljöerna talar om miljön som ett varumärke som måste manifesteras internt för att säkerställa att de uppställda målsättningarna uppnås. Huvudprioriteringen under det första året har därför i de flesta fall varit att bygga upp och manifestera forskningsmiljön. Organisation För det första har miljöerna behövt strukturera och organisera samarbetet. Miljön har satt samman olika typer av lednings och styrningsorgan för att skapa gemensamma värderingar och mål. Generellt har någon typ av styrelse(direkt beslutande eller rådgivande till fakulteterna) inrättats, liksom grupper för de olika delprogrammen eller plattformarna. Rådgivande, strategiska grupper finns eller planeras också ofta. I dessa är internationell expertis anlitad, liksom representanter från samhälle och näringsliv. Dessutom talar vissa miljöer om en strukturering av vetenskapen för att få en tydlighet i vem som ingår och skall göra vad. Enstaka miljöer har också flyttat samman i gemensamma byggnader. Andelen kvinnor varierar mellan 11 och 67 procent. En intressant fråga för framtiden är hur ledningsstrukturen vid SFO miljöerna utvecklas i ett jämställdhetsperspektiv. Myndigheterna avser att följa upp detta under kommande år. Samarbeten Flera miljöer samverkar också med företag eller offentliga aktörer inom sina respektive områden. Med lite olika konstruktion tar man i dessa fall med industrirepresentanter i de olika styrande grupperna. De miljöer som gör detta har oftast vana att utforma satsningar som siktar mot att bidra till hållbar tillväxt och andra samhällsmål. De har ofta sedan tidigare finansiering från externa källor och därmed erfarenheter från olika typer av tvärgående organisationer som är möjliga att bygga 4
vidare på. Mest framträdande är kanske Chalmers Tekniska Högskola som har flera relaterade centrumbildningar i var och en av sina SFO miljöer. Rekrytering En viktig fråga när det gäller uppbyggandet av miljön rör rekrytering som har prioriterats under det första året. Miljön har ofta rekryterat eller planerar att rekrytera professorer, yngre lovande forskare och post docs. Rekrytering av internationella toppforskare har också initierats, liksom samarbeten med internationellt ledande forskargrupper. Miljöerna har också knutit till sig gästforskare. Utbildning Miljöerna har i många fall påverkat utbildningsutbudet, genom att utveckla eller initiera utveckling av nya kurser och program på alla nivåer. Forskare deltar i stor utsträckning i utbildningen. Studenter, åtminstone från mastersnivå, knyts till forskningen vid flera SFO miljöer. Flera miljöer har också startat eller planerar att starta forskarskolor. Utbildning och kurser i entreprenörskap, IPR, och projektledning är det som miljöerna oftast visar upp som tecken på koppling till näringslivet. I enstaka fall är industrin med och påverkar utbildningarna. Studenter får i någon enstaka SFO miljö arbeta med företags produktutvecklingsprojekt. Examensjobb i industrin och uppdragsutbildning nämns även i några fall. Resultat SFO miljöer rapporterar resultat som visar att FoU arbetet har kommit igång. I övrigt har man som tidigare nämnts etablerat organisationer och styrformer, byggt upp teknikplattformar, byggt upp relationer med industri, rekryterat forskare och doktorander m.m. Finansieringen av SFO miljöerna handlar inte om projektstöd eller om stöd till upprättande av program eller centra i vanlig mening, utan utgör en mer generell förstärkning med strategisk inriktning på områden där de olika forskargrupperna redan har verksamhet av olika slag. Det är därför svårt att urskilja vad som är resultaten av just SFO medlen. Frågan om konkreta resultat har uppfattats olika av miljöerna. Några säger att det är för tidigt att redovisa resultat, medan andra redovisar en mängd resultat. De senare bygger i huvudsak på tidigare forskning som genomförts av de personer som ingår i SFO miljön. 5