Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15



Relevanta dokument
Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun

STRATEGI HANDLINGSPLAN

Fastställt av kommunstyrelsen 31 augusti 2016, 118 HANDLINGSPLAN CENTRALA LAXÅ

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde

Strategi för handelns utveckling

Medborgarmöte för ICA Storgatan Svedala 15:11, Svedala tätort, Svedala kommun

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor /

Sammanfattning Handelsutveckling Karlsborg Workshop SWOT. När? 10/4 kl Var? Sätra Bruk Herrgård

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?

1(8) Verksamhetsplan Antagen vid årsmöte 1 april 2015

Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige , 183

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Program PM

1(8) Verksamhetsplan Förslag till styrelsen januari 2016

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

AFFÄRSPLAN [SÄTT IN FÖRETAGSNAMN]

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

Handelspolicy för Eslövs kommun

1 234 m m m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA / 617 m 2 TYP.

Saltsjöbaden centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsutredning Söderköpings kommun Henrik Vestin Rickard Johansson

Ge förutsättningar för ökad handel och långsiktigt hållbar tillväxt

LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 4 mars

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

M o l k o m F o r s h a g a K r i s t i n e h a m n G r u m s S k o g h a l l

LEADER Göteborgs Insjörike

Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Handelsutveckling Karlsborg Projektplan

Handelsutredning Nybro kommun Anna Mocsáry Rickard Johansson

Datum Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Image och parkeringsundersökning Lund City PROFESSOR JOHAN ANSELMSSON OCH ULF JOHANSSON

Enkätundersökning nov - dec Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Svalövs kommun. 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING

Fristående skyltar, varuexponering. regler och vägledning

Näringslivspolitiskt program

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

MAREN- SAMMANFATTNING UTVECKLINGSARBETE FAS 2

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Ålands Handelskammare CENTRUMPLAN. En utvecklingsplan för Mariehamns centrum

Enmans vägs handelsområde - markanvisning etapp 1

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

Lerum Enkätundersökning 2010

LommaPanelen tycker till om CENTRUMTORGET I LOMMA

Workshop: Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, kl

Motala centrum - diskussionskväll Nya Moderaterna

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på?

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR

Lugn Närhet

Affärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Handlingsplan för Handel- och service År

Peter presenterade projektets organisation och vi beslutade om styrgruppens organisation enligt nedan.

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

SWOT-analys KAMP Företagsutveckling

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

UTVECKLINGSPLAN FÖR MORA BYARÅD

Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige , 127

Svensk Handel. en investering för ditt företag

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

Ortsutveckling Bettna

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Ett blomstrande Rosenlund ENKÄTSUNDERSÖKNING 15 företag tillfrågades, 16 personer svarade.

Handelsutveckling i Sverige

Sammanställning från workshop

LJUNGBYHOLM - ett samhälle i förändring 3:1. SWOTanalys

Handelskonsekvensanalys

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Handeln i Sverige Göteborg 5 september

Workshop Norra Tyresö Centrum

Dagligvaruutredning- Umeå. Ersboda UMEÅ KOMMUN

PLAN FÖR CENTRUMUTVECKLING

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

Våra viktigaste tips

Näringslivspolicy för Lidingö stad

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen /41/1

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Stockholm Parkering är ett av Stockholm stads via Stockholm Stadshus AB helägda dotterbolag.

Handel och trängselskatt år 2013

Vision centrumutveckling

Verksamhetsplan 2012 IF Friskis&Svettis Helsingborg

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

Skövde. Handelsutredning. Fördjupning - slutkoncept SKÖVDE KOMMUN

Transkript:

Degerfors i centrum 2008

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan 5 8. Uppföljning och revidering. 6 9. Mångsidig lönsamhet... 6 10. Framtida arbete.. 6 1. Bakgrund och syfte Hösten 2002 började representanter för handeln, fastighetsägarna och kommunen träffats i Handelns utvecklingsgrupp för att diskutera hur man kunde utveckla handeln i Degerfors. Dessa träffar utmynnade i projektet Centrumlyftet som skulle ta fram ett förslag till ett centrum-program för Degerfors. Nu hösten 2007 tar vi åter upp arbetet med centrumlyftet och kallar den för Degerfors i Centrum. Syftet med projektet : Tillsammans ska affärsinnehavare, fastighetsägare, kommunen och övriga näringsidkare i Degerfors, med gemensamma krafter utveckla centrala Degerfors till ett attraktivt affärscentrum. För att lyckas med detta är nyckelordet samarbete. Programmet måste ha ett brett stöd bland alla berörda. Vi måste vara eniga om satsningen, alla måste dra åt samma håll. Förhoppningen är att så många som möjligt ser fördelarna med att delta i detta förnyelsearbete eftersom det är så att ju fler som engagerar sig desto mindre belastning blir det på var och en. Personligt engagemang, även enskilda insatser i tid och pengar. (6) 1

2. Mål De övergripande målen med arbetet för ett attraktivare centrum har formulerats i sju punkter: 1) Ökad tillgänglighet till och i centrum. 2) Ökat utbud av varor och tjänster. 3) Förbättrad fysisk struktur i centrum. 4) Förbättrad daglig skötsel i centrum. 5) Bättre gemensam marknadsföring. 6) Ökad trivsel för kommuninnevånarna och besökare. 7) Ökat handelsindex Dessa övergripande och långsiktiga mål ska brytas ner i konkreta åtgärder och delmål. Arbetet måste ske både på kort och lång sikt. Drivkraften för att nå uppställda mål kommer framförallt från företagarnas och fastighetsägarnas egenintresse samt från kommunens vilja och intresse. 3. Geografiskt område Butikerna i Degerfors centrum ligger ganska utspritt. Ambitionen i Degerfors i Centrum är att förtäta centrum genom att skapa attraktiva butikslokaler utmed Medborgargatan. I en liten ort som Degerfors bör centrum vara så koncentrerat som möjligt för att locka kunder och skapa trivsel. I varsin ända av denna gata finns dagligvaruhandeln i form av Coop extra och Kronhallen. Dessa två besöksintensiva magneter är väldigt värdefulla för centrum. Även övrig handel bör kunna dra nytta av alla kunder som rör sig kring dessa poler. De butiker som inte ligger vid Medborgargatan omfattas naturligtvis också av Degerfors i centrums visioner men de fysiska åtgärderna inriktas i första hand på Medborgargatan. 4. Nuläge Befolkningen i Degerfors har minskat och ligger i dag på strax under 10 000 inv. Handeln utsätts hela tiden för den konkurrens som finns från centrumhandeln i våra grannstäder Karlskoga och Kristinehamn. (6) 2

Inom rimligt avstånd finns också storstadshandeln i Örebro och Karlstad samt dessa städers externa köpcentrum Marieberg och Bergvik. Degerfors kommer aldrig att kunna tävla med dessa konkurrenter på lika villkor utan måste hitta andra kvaliteter och värden som gör att folk väljer att handla i Degerfors. Handelsindex för dagligvaruhandeln 2006 låg på 92 i Degerfors, det är bra vi ligger på 4:e plats i länet. För sällanköpsvaror är det sämre där är siffran 18. Många Degerforsare inhandlar alltså dessa varor utanför Degerfors. Index 100 betyder ett jämnt flöde av in- och utgående handel. Inom de centrala delarna av samhället (från Herrgårdsgatan till Församlingshemmet samt Storgatan) finns följande verksamheter/lokaler: 2 dagligvarubutiker 1 bank 23 fackhandelsbutiker 7 restauranger/caféer 16 övrig service 6 offentlig förvaltning 8 föreningar/organisationer 2 tomma lokaler Av dessa finns följande inom det begränsade centrumområdet längs Medborgargatan: 2 dagligvarubutiker 1 bank 17 fackhandelsbutiker 2 restauranger/caféer 7 övrig service 4 offentlig förvaltning 6 föreningar/organisationer 1 tom lokal SWOT-analys (strengths, weaknesses, opportunities, threats) En enkel analys av centrums egna styrkor, svagheter, möjligheter och hot från omgivningen utfördes vid ett inledande möte 2002. Här sammanfattas det som kom fram. (6) 3

Styrkor: Svagheter: Möjligheter: Hot: dagligvaruhandel i centrum, bra på personlig service, små och unika butiker, stort torg, varumärket Degerfors, närhet och gratis parkering. utspritt centrum, liten köptrohet, litet utbud av butiker, liten samverkan i marknadsföring. marknadsföra varumärket Degerfors, mer aktiv Medborgargata, mer aktivt torg, få barnfamiljer att flytta tillbaka, attraktiva affärslokaler i centrum. utflyttning, arbetstillfällen, trender småstad/storstad, regionen med större städer nära. 5. Organisation Det praktiska arbetet med att ta fram Degerfors i Centrum har utförts av kommunen. För att driva arbetet framåt behövs en organisation där ansvar och roller för de olika aktörerna tydliggörs. Vulkan Promotion ansvarar för arbetet och sätter ihop arbetsgrupper för olika områden. 6. Åtgärdsförslag/delprojekt De övergripande målen måste brytas ner till konkreta genomförbara åtgärder. Olika arbetsgrupper ska arbeta vidare med de olika åtgärderna. Styrelsen får sedan sammanställa och prioritera åtgärderna/projekten. Varje delprojekt måste ha en tidplan, finansierad budget och en ansvarig i styrelsen. Delprojekten redovisas i en handlingsplan som revideras kontinuerligt. Ökad tillgänglighet till och i centrum. Fler och bättre skyltade parkeringsplatser; lugnare trafik på Medborgargatan; tågstation i centrum; tillgängligare affärslokaler och gemensamma öppettider. (6) 4

Tunga trafiken Västerleden. Handikappsanpassning av affärslokaler. Ökat utbud av varor och tjänster. Stödja och stimulera befintliga verksamheter att utöka sitt varu- och tjänstesortiment; aktivt arbeta för nyföretagande inom handeln samt attrahera nyetableringar. Skapa ett sammanhållande butiksnätverk. Ambition är att ha ett bra basutbud. Nischa in oss på olika verksamheter. Förbättrad fysisk struktur i centrum. Ny färgsättning av broar och fasader; bättre och mer anpassad belysning; aktivera döda väggytor; utsmyckningar; utifrån Coop och Kronhallens läge planera för ett kundflöde som gynnar övriga butiker; knyta ihop östra och västra sidan. Förbättrad daglig skötsel i centrum. Helt och rent centrum med fräscha skyltfönster, markiser och skyltar; fungerande snöröjning, sandning och städning. Fler papperskorgar och askkoppar. Ringa polisen när det är oroligt eller dricks alkohol i centrum. Bättre marknadsföring. Banderoller, gemensam slogan i skyltar och på kassar, gemensamma och regelbundna konsumentblad (sällanköpshandeln); fler gemensamma aktiviteter, lyfta fram våra styrkor, utnyttja varumärket Degerfors. Ökad trivsel för kommuninnevånarna och besökare. Förbättrad trafikmiljö, bättre skötsel, fler gemensamma aktiviteter, service och vänligt bemötande. 7. Tidplan Under november/december 2007 har Degerfors i centrum skickas ut till samtliga berörda för synpunkter. Samtliga har haft till den 15 januari på sig att yttra sig.ett brev och ett mail har inkommit som Vulkan Promotion tagit till sig och överlämnat till aktivitetsgruppen för synpunkter. Degerfors i Centrum har nu överlämnas till kommunstyrelsens planutskott för yttrande. (6) 5

8. Uppföljning och revidering Arbetet måste kontinuerligt följas upp och stämmas av mot målsättningarna. Handlingsprogrammet ska vara ett levande dokument där omprioriteringar kan ske, vissa delprojekt falla bort och andra komma till. Degerfors i Centrum bör revideras under jan/februari varje år. Innan ska också en uppföljning skett. 9. Mångsidig lönsamhet Ett väl genomfört förnyelsearbete ger både sociala och ekonomiska vinster. Om man lyckas skapa en positiv anda brukar det sprida sig även till andra områden i samhället. På mindre orter är det personliga engagemanget och idérikedomen avgörande för resultatet. Det kan vara svårt att precisera vinsterna men erfarenhet och forskning från andra orter visar att rätt satsning ger konkreta ekonomiska effekter: Minskade vakanser och/eller ökat utbud. Ökad uppskattning. Ökad besöksfrekvens. Ökad årsomsättning. Ökad hyresförmåga. Investerade medel tillbaka genom ökad avkastning inom något år. 10. Framtida arbete Efter en intensiv insats under den första tiden får arbetet inte avstanna. För att upprätthålla effekterna och utvecklas vidare måste det fortsätta. Vulkan Promotion är huvudman i samverkan med fastighetsägare och kommunen för att driva processen vidare. ----------------------------------------------------------------------- 2008-02-11 Planen togs av Vulkan Promotion. 2008-02-12 Planen skickas nu till kommunstyrelsens planutskott för yttrande. Britt-Marie Room-Östberg Entreprenörsutvecklare Susanna Weiberg Stadsarkitekt (6) 6