LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996



Relevanta dokument
VERSION 5.2, NOVEMBER

BAB-R. Bedömning av Anorexi/Bulimi Reviderad version. Lauri Nevonen, Anders Broberg, David Clinton & Claes Norring

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Välkomna till Anhörigutbildning!

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Låt oss hållas starka!

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande


Krisplan Dödsfall bland studerande

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Kontaktuppgifter & arbete

Namn: Anders Andersson Datum:

1 Vikt och hälsa. Veckans vikt

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Vill du inte fylla i formulär och kostdagbok på internet använder du istället pappersformuläret

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Motivation till hälsa

10 misstag kvinnor gör

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Personnr... Namn:... Adress: Tel bost: Hemmavarande barn: nej ja antal... 5a. Gravid för närvarande nej ja graviditetsvecka

Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly Alla rättigheter förbehålls.

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

SEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

Nedanstående frågor handlar om hur Du ser på överviktsbehandlingen. Läs varje fråga och sätt ett kryss i rutan för det svar som passar bäst in på dig.

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Nu är jag en helt vanlig person som är med i livet. Intervju med Jannice Andersson

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Hälsokontroll allmän/utökad

Lider du av ätstörning?

Rosies nya liv efter 50. Intervju med Rose-Marie Klang

Välkommen till barnoperation

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

Namn: Datum: Tryck på skicka-knappen på sista sidan för att skicka in din hälsodeklaration, eller maila den till

Ätstörningar vid autism, Aspergers syndrom och autistiska drag

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

Lär dig hitta det dolda sockret!

Ätstörningar vid fetma

Firstbeat Livsstilsanalys

Nutrilett kostplan. Frukost Mellanmål Lunch Middag Kvällsmål Extramål (valfritt)

Susanne Ekelund, Svalöv. Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!!

United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år.

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Firstbeat Livsstilsanalys

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Barnets hälsa i fokus

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi i Kalmar län Tobak och tänder

En guide för föräldrar. ATT KÖPA Söndag. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. BLodsocker-logg för vecka SÄNGGÅENDE MIDDAG MELLANMÅL. Lunch.

o m m at och m otion?

förstå din hunds viktkontroll

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Vad kommer du att få lära dig? Vad är ACT?

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar

28-dagars Medveten andningsträning

Iaso TM HCG-droppar för dramatisk viktminskning

Transkript:

Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Claes Norring, David Clinton & Bengt Eriksson

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 2 Hur är läget idag med dina matproblem? Har det skett någon förändring under det senaste halvåret (alt. sedan vi sist talades vid)? Skulle du i så fall vilja beskriva den förändring som skett? 1. Vilken är din aktuella vikt och längd? (Väg helst P själv! Registrera hur viktuppgiften kom till under b.!) a. vikt idag: kg b. 1 ( ) avläst direkt från vågen 2 ( ) av P uppgiven vikt c. längd: cm 2. Hur mycket vill du väga? Ofta talar personer med ätstörningar om att de vet med förnuftet hur mycket de bör väga, men att de också har en önskevikt som helt styrs av känslorna eller sjukdomen ("anorektisk idealvikt"). Är det så för dig? Vilken är i så fall din förnuftsmässiga resp. din känslomässiga idealvikt? a. känslomässig idealvikt: kg b. förnuftsmässig idealvikt: kg 3. Är du nöjd med din vikt idag eller vill du förändra den på något sätt? 0 ( ) nöjd med vikten/vill gå upp 1 ( ) missnöjd/vill gå ner några kilo 2 ( ) mycket missnöjd/vill gå ner kraftigt 3 ( ) extremt missnöjd/vill gå ner så mycket att det skulle innebära en klar medicinsk risk

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 3

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 4 4. Hur viktigt är det för dig att gå ner i vikt? 0 ( ) inte särskilt viktigt 1 ( ) måttligt viktigt; ett av många mål 2 ( ) mycket viktigt; ett av de allra viktigaste målen 3 ( ) extremt viktigt; ingenting är viktigare 5. Är du rädd för att gå upp i vikt? Hur rädd? Reaktion på 1-2 kg viktuppgång? 0 ( ) ej rädd att gå upp 1 ( ) rädd att gå upp; måttlig och kontrollerbar rädsla 2 ( ) mycket rädd att gå upp; har ibland kontroll över rädslan, ibland inte 3 ( ) extremt rädd att gå upp; okontrollerbar rädsla/panik 6. Vad tycker du om din kropp? Hur nöjd är du med din kropp? 0 ( ) positiv/neutral inställning; nöjd 1 ( ) måttligt negativ inställning; något missnöjd 2 ( ) mycket negativ inställning; markant missnöjd 3 ( ) extremt negativ inställning; klar och tydlig avsky för den egna kroppen Hur ofta (i genomsnitt) har du följande tankar, upplevelser eller känslor? 0 aldrig/sällan (<1 gång/vecka) 1 ibland (1-3 ggr/vecka) 2 ofta (4-7 ggr/vecka) 3 alltid (flera ggr/dag) 7. Tankar på hur mycket du väger ( ) ( ) ( ) ( ) 8. Tankar på hur din kropp ser ut ( ) ( ) ( ) ( ) 9. Känslan att du är för tjock eller uppsvullen ( ) ( ) ( ) ( ) 10. Äckel eller avsky för din egen kropp ( ) ( ) ( ) ( ) 11. Rädsla för att gå upp i vikt ( ) ( ) ( ) ( )

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 5 12. Önskan att gå ner i vikt ( ) ( ) ( ) ( )

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 6 13. Hur betydelsefull är din vikt/kroppsform för din syn på dig själv som person? (OBS! Här är det intervjuarens bedömning av betydelsen för P som ska skattas.) 0 ( ) ingen eller någon betydelse; en aspekt av självvärderingen, men ingen av de viktigaste 1 ( ) stor betydelse; en av flera viktiga aspekter av självvärderingen, men inte den enda viktiga aspekten 2 ( ) mycket stor betydelse; en av de absolut viktigaste aspekterna av självvärderingen, kanske den viktigaste 3 ( ) extrem betydelse; den definitivt viktigaste aspekten av självvärderingen, ingenting är mera betydelsefullt för Ps syn på sig själv 14. Beskriv dina måltider under en typisk dag. Äter du regelbundna måltider? (OBS! regelbunden har inte att göra med hur mycket eller lite patienten äter, utan enbart med rutiner och hur reguljärt hennes ätande är.) Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kväll/natt 0 ( ) minst 3 regelbundna måltider/dag 1 ( ) minst 2 regelbundna måltider/dag 2 ( ) minst 1 regelbunden måltid/dag

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 7 3 ( ) inga regelbundna måltider/kaotiska matvanor

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 8 15. Kan du äta en normal måltid utan ångest och utan några förbehåll (t ex undvika vissa typer av mat, fasta eller motionera före eller efter, kräkas eller laxera efter, d v s på något sätt "kvitta" maten)? (OBS! Här är det intervjuarens bedömning av Ps förmåga att äta normalt som ska skattas.) 0 ( ) P äter även oförberedda måltider utan problem och utan förbehåll det 1 ( ) P kan i stort sett äta en normal måltid, dock undviker hon vissa "fettbildande" födoämnen eller hoppar väl lätt över måltider om blivit "för mycket" vid de senaste måltiderna 2 ( ) P kan ibland äta en normal måltid utan ångest eller förbehåll, hon har dock svårt att klara av oförberedda måltider 3 ( ) P kan aldrig äta en normal måltid utan ångest eller förbehåll, alla måltider måste planeras i förväg 16. Har du, enligt ditt eget sätt att se på saken, hetsätit under de senaste 3 månaderna? I så fall, hur ofta? 0 ( ) har ej hetsätit enligt egen definition 1 ( ) har hetsätit tillfälligtvis, d v s genomsnittligt färre än 2 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 2 ( ) har hetsätit ofta, d v s 2-4 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 3 ( ) har hetsätit mycket ofta, d v s 5-7 dagar/ vecka, de senaste 3 månaderna 4 ( ) har hetsätit ständigt, d v s flera gånger per dag, de senaste 3 månaderna 17. Vår definition på hetsätning lyder ju såhär: Hetsätning innebär att man under en avgränsad tidsperiod (t ex 2 timmar) äter en matmängd som definitivt är större än de flesta människor skulle äta under en motsvarande tidsperiod. Under hetsätningen föreligger också en känsla av brist på kontroll över ätandet (t ex en känsla av att man inte kan sluta äta eller inte kan kontrollera vad eller hur mycket man äter). Om vi använder denna definition, anser du då att du har hetsätit under de senaste 3 månaderna? I så fall, hur ofta? (Det handlar här om intervjuarens uppfattning om mängder etc. Detta är en s k "objektiv" skattning i motsats till skattningen under fråga 16.) 0 ( ) har ej hetsätit enligt denna definition 1 ( ) har hetsätit tillfälligtvis, d v s genomsnittligt färre än 2 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 2 ( ) har hetsätit ofta, d v s 2-4 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 3 ( ) har hetsätit mycket ofta, d v s 5-7 dagar/vecka, de senaste 3 månaderna 4 ( ) har hetsätit ständigt, d v s flera gånger per dag, de senaste 3 månaderna

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 9 18. Begränsar du den mängd mat du äter, för att kontrollera din vikt eller av annat skäl? Hur ofta och hur mycket begränsar du ditt ätande? 0 ( ) begränsar inte ätandet; om begränsning rapporteras är det bara vid alldeles speciella tillfällen 1 ( ) begränsar ibland ätandet; t ex enstaka dagar med fasta eller bantning 2 ( ) begränsar ofta ätandet; t ex genom att hålla sig till bantningsdiet eller genom att fasta periodvis 3 ( ) begränsar ständigt ätandet; t ex genom att mycket noggrant hålla sig till en sträng bantningsdiet eller genom att fasta under långa perioder 19. Undviker du kolhydrater, fett och/eller sockerprodukter i din diet? 0 ( ) ingen tendens att undvika kolhydrater, fett och/eller sockerprodukter 1 ( ) någon tendens att undvika kolhydrater, fett och/eller sockerprodukter 2 ( ) undviker ofta kolhydrater, fett och/ eller sockerprodukter 3 ( ) undviker i stort sett alltid kolhydrater, fett och/eller sockerprodukter 20. Hur känner du dig om du äter mat som innehåller mycket kolhydrater, fett och/eller socker? 0 ( ) inga särskilda känslor förknippade med detta 1 ( ) vissa känslor av obehag eller äckel 2 ( ) känner tydligt obehag/ångest/äckel 3 ( ) mycket starka känslor av ångest/äckel/smutsighet, katastrofkänslor (känslorna har tydlig vanföreställningskaraktär)

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 10

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 11 21. Kräks du efter hetsätning och/eller för att gå ner i vikt? (Skattningen gäller de senaste 3 månaderna.) 0 ( ) kräks ej 1 ( ) kräks tillfälligtvis, d v s genomsnittligt färre än 2 dagar/vecka 2 ( ) kräks ofta, d v s 2-4 dagar/vecka 3 ( ) kräks mycket ofta, d v s 5-7 dagar/vecka 4 ( ) kräks flera gånger dagligen 22. Använder du laxermedel för att gå ner i vikt? (Skattningen gäller de senaste 3 månaderna.) 0 ( ) använder ej laxermedel som metod för viktkontroll 1 ( ) använder tillfälligtvis normaldoser av laxermedel för viktkontroll 2 ( ) använder regelbundet laxermedel för viktkontroll och/eller har tillfälligtvis överdoserat med upp till 5 gånger normaldosen 3 ( ) använder laxermedel för viktkontroll så gott som dagligen och/eller har regelbundet överdoserat med mer än 5 gånger normaldosen 23. Motionerar du för att förbränna kalorier eller gå ner i vikt? (Skattningen gäller de senaste 3 månaderna.) 0 ( ) motionerar inte för att gå ner i vikt 1 ( ) motionerar på ett halvhjärtat sätt i vikt- reglerande syfte, max 1 dag/vecka 2 ( ) praktiserar ansträngande motion i viktreglerande syfte 2-4 dagar/vecka 3 ( ) praktiserar ansträngande motion i viktreglerande syfte 5-7 dagar/vecka 24. Hur fungerar din menstruation? (Skattningen gäller de senaste 3 månaderna.) 0 ( ) regelbunden mens 1 ( ) oregelbunden mens 2 ( ) har amenorré sedan minst 3 månader, men inte mer än 2 år 3 ( ) har amenorré sedan mer än 2 år

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi- Bulimi VERSION 2 12 25. Skatta här patientens allmänna kroppsuppfattning! Väg därvid ihop all information om Ps relation till sin egen kropp. 0 ( ) inom normalvariationen 1 ( ) måttligt störd 2 ( ) patologisk/extremt störd 26. Skatta graden av patientens viktfobi (fixering vid eller upptagenhet med vikt/kroppsform) under de senaste 3 månaderna. En skattning av 4 eller 5 innebär en kliniskt och diagnostiskt signifikant grad av viktfobi. (Skala för klinisk skattning av viktfobi. Staffan Sohlberg & Claes Norring, Uppsala universitet, 1( )( )3) 1 ( ) INGEN VIKTFOBI. P äter även oförberedda mål utan problem och utan förbehåll. Hon är i stort sett nöjd med vikt/kroppsform. Hennes känslomässiga idealvikt är över BMI = 18. 2 ( ) VIKTFOBISKA TENDENSER. P kan i stort sett äta normala måltider, men hon undviker mat med mycket kolhydrater, fett eller socker och/eller hoppar väl lätt över måltider om det blivit "för mycket" under de senaste måltiderna. Vikt/ kroppsform är viktigare för hur P ser på sig själv än de är för de flesta kvinnor. 3 ( ) SUBKLINISK VIKTFOBI. P kan ibland äta normala måltider, men ätandet är ofta förknippat med förbehåll som innebär att måltiden t ex föregås av fasta eller följs av kräkning, laxering, intensiv motion etc, d v s maten måste på något sätt kvittas. P har ibland en eller flera av följande upplevelser: rädsla för att gå upp i vikt, önskan att gå ner i vikt, fixering vid aktuell vikt, fixering vid kroppsform eller storlek på någon viss kroppsdel. Vikt/kropps-form är en av flera viktiga aspekter av Ps självvärdering. 4 ( ) TYDLIG VIKTFOBI. P har stora svårigheter att äta ett normalt mål mat utan förbehåll. Hon har ofta en eller flera av följande upplevelser: panisk skräck för att gå upp i vikt, stark önskan att gå ner i vikt, stark fixering vid aktuell vikt, stark fixering vid kroppsform eller storlek på någon viss kroppsdel. P värderar sig själv huvudsakligen i termer av vikt/kroppsform. Hennes känslomässiga idealvikt är under BMI = 16. 5 ( ) EXTREM VIKTFOBI. P kan aldrig äta ett normalt mål mat utan förbehåll. Måltider måste alltid planeras. Tankar kring mat, vikt och ätande tar huvuddelen av Ps tid och energi. Hon upplever ständigt panisk skräck för att gå upp och en stark önskan att gå ner i vikt. Kroppen känns ständigt "för tjock" och hon föraktar sin kropp. P värderar sig själv enbart i termer av vikt/kroppsform. Hennes känslomässiga idealvikt är under BMI = 16.