Varför ett funktionsprogram

Innehåll Varför ett funktionsprogram... 3 Giltighet... 3 Metod... 3 Utvärdering... 4 Utvärdering av senast byggda förskolor i Skövde kommun... 5 Process... 5 Pedagogisk grundsyn och förskolans mål... 6 Areor och volymer... 7 Inomhusmiljön... 8 Utemiljön... 11 Angöringsytor... 12 Funktionsprogram kök... 12 Drift och teknik... 16

Varför ett funktionsprogram Skövde kommun växer och behovet av nya förskolor kommer kontinuerligt att finnas inom överskådlig tid. Detta för att fylla behovet av ökad efterfrågan, men även för att ersätta vissa av kommunens äldsta förskolor som annars har ett omfattande renoveringsbehov samt för att ersätta olika tillfälliga lösningar av relativt stor omfattning i form av paviljonger. Flera förskolor behöver även renoveras eller byggs ut. Varje nytt projekt skall genomgå olika planeringsskeden som kan underlättas och effektiviseras, såväl tidsmässigt som kostnadsmässigt, med hjälp av att olika standarder och funktionsbeskrivningar finns angivna i ett på förhand framtaget funktionsprogram. Ett funktionsprogram säkerställer även likvärdigheten mellan olika förskolor. Funktionsprogrammet avser i första hand vid nyproduktion, men kan även användas vid utbyggnader, större renoveringar eller planering av standardhöjande insatser. Funktionsprogrammet vänder sig till alla som i olika befattningar kan vara involverade i beslut, planering, projektering eller användande av förskolor i Skövde kommun. Giltighet Det är av vikt att ett funktionsprogram är en uppdaterad handling, som tar hänsyn till de utvärderingar och förändringar som sker över tiden och som påverkar ingångsvärdena i en nybyggnation av en förskola. Av denna anledning bör en revidering av funktionsprogrammet ske med jämna intervaller för att säkerställa att denna uppdatering kontinuerligt sker. Inriktningen bör vara att revidering av aktuellt funktionsprogram sker med 4 års intervall, och att ett reviderat funktionsprogram skall vara framtaget under första året i varje ny mandatperiod. Aktuellt funktionsprogram är den första utgåvan av funktionsprogram för förskolor i Skövde kommun. Av denna anledning är det lämpligt att detta ges en något kortare prövoperiod. En första revidering av aktuellt funktionsprogram bör vara klart senast 2015, vilket i tid överrensstämmer med ovan angivelse av revideringsperioder härefter. Under en giltighetsperiod kan vissa kompletteringar behöva ske. Dessa sker i så fall genom kompletterande bilagor. Metod Framtagande av aktuellt funktionsprogram har skett genom ett samarbete mellan skolförvaltningen och tekniska förvaltningen. Förankring har skett genom referensgrupper i form av förskolechefsgrupp, samt en pedagogisk grupp. Frågor rörande köksfunktionen har förankrats på områdeschefsnivå. Fackliga företrädare har utgjort remissgrupp. Ovan metod bör utgöra grunden även för fortsatta revideringar av funktionsprogrammet.

Utvärdering Utvärdering är en viktig arbetsmetod för att ta reda på fördelar och utvecklingsområde av genomförda byggnationer och ombyggnationer. Ambitionen är att våra egna och andras erfarenheter skall tillvaratas för att kommande byggnationer skall vara så ändamålsenliga som möjligt till gagn för såväl användare som kommunen i stort. Det är därför av vikt att utvärdering kontinuerligt används som metod för att inhämta dessa erfarenheter. Detta kan och skall ske i olika forum och på olika sätt, såsom; Av nybyggd förskola Denna utvärdering bör i första hand ske av verksamheten och skolförvaltningen för att besvara i vilken omfattning nybyggnationen motsvarar de tankar som eftersträvades. Framförallt bör beaktas de eventuella förändringar som skett utifrån föregående byggnationer. Denna utvärdering omfattar även köksfunktionen. Dessa erfarenheter skall dokumenteras på förvaltningsnivå och utgöra en viktig grund för fortsatt utveckling av funktionsprogram. Eftersträvan bör vara att en summa ur projektet avsätts för viss komplettering i enlighet med denna utvärdering. Framförallt gäller detta utemiljön. Ovan utvärdering bör ske ca ett år efter ibruktagande av förskolan. Av genomförd byggprocess I direkt anslutning till projektets genomförande bör en utvärdering av aktuell byggprocess ske för att få med dessa erfarenheter till kommande byggprojekt. Tekniska förvaltningens projektledare ansvarar för denna utvärdering samt för att erfarenheterna tas med till kommande projekt. I denna utvärdering skall även ingå en del som svarar på hur funktionsprogrammet kan utvecklas för att ännu bättre utgöra ett stöd i projektet. Av andra kommuners förskolor Det är av vikt att ta del av andra kommuners erfarenheter av sina nybyggda förskolor för att inhämta nya kunskaper och erfarenheter till vår egen utveckling av våra förskolor. Skolförvaltningen bör eftersträva att årligen gemensamt med tekniska förvaltningen besöka minst en förskola som bedöms intressant att inhämta erfarenheter från. Av funktionsprogram Se ovan skrivning om giltighetstid. Som underlag för den kontinuerliga revideringen är det av vikt att alla ovan angivna utvärderingar dokumenteras så att de finns tillgängliga vid revideringsarbetet. Det är av vikt att dessa revideringar genomförs i samarbete mellan verksamhet, tekniska förvaltningen, fack samt eventuellt andra intressenter.

Utvärdering av senast byggda förskolor i Skövde kommun Vid utvärdering av de senast byggda förskolorna i kommunen kan nedan sammanfattas som gemensamma erfarenheter att ta med i framtida byggnationer. - Smala ytor i såväl gemensamma utrymmen som hemvister skapar begränsningar i användningshänseende. Mer kvadratiska ytor bör eftersträvas för att medge såväl aktivitet som passage. - Ateljéer bör kunna avgränsas/stängas för att skapa arbetsro såväl i ateljé som i utrymmen utanför. - Föräldratorg är en i väldigt hög grad outnyttjad yta, vilken bör begränsas till en yta för information. - Generellt lyfts vikten av bättre ljudisolering. - Plats för pedagogers yrkeskläder bör inplaneras i anslutning till groventré. - Någon form av avgränsning i mattorget bör eftersträvas för att ge ökan matro samt trygghet för vissa elever. - Utemiljön skall eftersträva en så naturlig miljö som möjligt för att stimulera barnens kreativitet istället för en hög andel färdig lekutrustning. Process När nya områden planeras avsätts tomtmark för förskolor/skolor. I äldre områden handlar det om att hitta möjligheter på annat sätt t ex genom att samordna med skolan i närområdet, bygga om och till, ta var på de möjligheter som uppstår vid förändringar inom andra verksamhetsområden. I det strategiska lokalresursarbetet är det viktigt att samarbeta med Plan och byggförvaltningen i ett tidigt skede, för att kunna påverka utformningen av detaljplaner och framtidsplaner. Förskolan bör få en strategisk placering i ett bostadsområde, så att både närområdet och ytterområden enkelt kan få tillgång till förskolan. Hänsyn ska tas till störningsrisker så som exempelvis buller, luftföroreningar. Möjlighet till placering i anslutning till grundskola ska alltid utredas för att om möjligt samutnyttja lokaler som exempelvis kök, matsal, personalrum. Av tradition har förskolor utformats som enplansbyggnader. I takt med att staden förtätas och behovet av centralt placerade förskolor ökar samt miljöaspekter som lågenergibyggande ökar, kommer tvåplansbyggnader i större utsträckning att förordas. Logistiken kring hämtning/lämning är viktig att beakta. Väl fungerande cykel- och gångvägar till/från förskolan ger föräldrarna en möjlighet att avstå från bilen. Angöring av varutransporter ska i sin tur avskiljas från övrig angöring. Utemiljön ska planeras med tanke på vindskydd, solinstrålning, avgaser och buller. En byggprocess kan indelas i följande skeden: 1. Investeringskalkyl/ förstudie (2-4 år före projekt) 2. Programarbete (2-4 månader)

3. Projektering ( 3-7 månader) 4. Upphandling/bygglov (2-3 månader) 5. Entreprenad (5-18 månader) Det är av vikt att verksamheten på förvaltningsnivå engageras tidigt i processen för att säkerställa rätt grundvärden i planeringen. Gäller det byggnation i anslutning till en redan befintlig förskola bör även denna personal representeras tidigt i programskedet. Programarbetet bör planeras med sådan framförhållning att verksamheten i hög utsträckning ges möjlighet att vara delaktig i planering. Det är även av vikt att den planeras så att förankring medges i processen. Förvaltningen har det övergripande ansvaret för att skyddsombud/fack på central nivå är informerade under processen. Avser byggnationen en förskola med befintlig personal är det rektor som har informationsansvaret till personal och lokala företrädare. I detta fall bör någon representant ur den berörda verksamheten vara delaktig i programarbetet för att kunna förankra detta arbete i personalgruppen. Denna kan med fördel även vara kontaktperson i projektskedet för de detaljfrågor som avser verksamheten. Det är av största vikt att programarbetet ges den tid och prioritering att senare tillägg eller förändringar i projektskedet undviks, då dessa inte sällan medför följdförändringar som innebär icke obetydliga kostnader som kan undvikas genom ett välgenomarbetat och förankrat programarbete. Pedagogisk grundsyn och förskolans mål Det pedagogiska arbetet utgår från Läroplanen för förskolan ( Lpfö 98, rev 2010 ) Den yttre och inre miljön runt barnen skall utmana deras tankar, stimulera deras fantasi och göra dagarna på förskolan till ett spännande äventyr att växa i från småbarn till skolbarn. Glädje, tillit, lek och kreativitet skall prägla barnens inställning till ett livslångt lärande. Lokalerna skall vara anpassade på ett sådant sätt att barnens naturliga experimentlusta och nyfikenhet kan tas tillvara på ett optimalt sätt. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan skall bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk, utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera genom att använda olika material och teknik. Multimedia och och informationsteknik används och tillämpas i olika processer. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Barnen skall kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som

utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Barnen ska utveckla sin motorik, kordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Barnen ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Måltiden är en viktig lärmiljö i förskolan. Här stimuleras bl.a. språket, matematiken, miljöarbetet och värdegrundsfrågorna. Förskoleåldern är en tid då barnen växer mycket snabbt. Den serverade maten måste därför vara så energi- och näringsrik att de har möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Goda matvanor grundläggs i barndomen. Det handlar om regelbundenhet och social samvaro så väl som god och näringsriktig mat som motsvarar barnens behov. Goda matvanor handlar också om att se måltiden som en stund för njutning, välbefinnande och matglädje. Att maten serveras i en lugn och tilltalande miljö är viktigt för måltiden och för barnens lust att äta. Om barnen får äta i sin egen takt ökar förutsättningarna för att barnen faktiskt smakar och äter av det som bjuds. Areor och volymer Av driftseffektiva skäl förordas att förskolor dimensioneras för 5 avdelningar. Förskolans inneryta är lättare att planera yteffektivt om förskolan byggs i et plan, liksom att den byggs i en sammanhållen huskropp. Här kan tomtytans begränsning (särskilt avseende centrala förskolor) eller andra särskilda krav (energieffektivitet) dock vara mer styrande. En utvärdering och jämförelse av befintliga nyare förskolor ger att ett inriktningsvärde avseende totalytan för en förskola på 5 avdelningar ligger mellan 1.000-1.100 m 2 En förskoletomt bör normalt ligga inom areaintervallet 7.000-8.000 m 2. Möjligheten att planera angöringsytor på ett ändamålsenligt sätt kan dock påverka detta värde. Vid byggnation i två plan bör tomtytan kunna minskas, liksom viss minskning av tomtyta kan behöva ske i centralt placerade förskolor. Även direkt omgivande miljö kan medge en minskning av tomtytan om den är väl anpassad för förskolans ändamål. För att kunna planera för kompletteringsytor vid ökat behov utöver det dimensionerade (ex tillfällig paviljong under övergångsperiod) bör tomten vara så tilltagen att detta kan inrymmas i densamma, alternativt mark i direkt anslutning till förskolan detaljplaneras så att detta på ett enkelt sätt möjliggörs. Planeringen bör möjliggöra att kompletterande paviljonger kan anslutas direkt intill ordinarie lokaler, då det förenklar driften av t.ex. kost. Förskolans utelekyta bör normalt omfatta ca 4,000-5.000 m 2. Se dock ovan text om tomtyta. Höjdvolym inomhus bör beaktas ur ett barnperspektiv, och stora volymhöjder bör således kunna undvikas om det inte är särskilt motiverat av t.ex. ljusinsläppsskäl. Kökets yta bör planeras så kvadratiskt som möjligt för att medge bästa möjliga funktionalitet, och kan då inrymmas på 75-85m 2.

Inomhusmiljön Lokalerna ska vara ändamålsenliga enligt verksamhetens krav. Det betyder att både inomhusoch utomhusmiljön ska vara utformade på ett sätt som stödjer det pedagogiska arbetet och att en varierad verksamhet, anpassad till barnens olika behov kan bedrivas. Lokalerna ska möjliggöra aktiviteter i både stora och små grupper. De ska vara utformade för både lugna och livliga aktiviteter och vara anpassade till barns behov av både lek och daglig omsorg. Entré och kapprum Förskolan skall ha en gemensam, tydlig och välkomnande entré, som är lätt att hitta. Denna skall utvändigt vara försedd med någon forma av regnskydd/skärmtak. Strävan skall vara att denna entré på ett enkelt sätt ansluter till förskolans centrala delar såsom torg och rektorsexpedition. Entrén skall inte ta stora volymer i anspråk utan syftar främst till att vara just en entré. Dock bör det här vara anordnat för föräldrar att ta del av information från förskolan. Avdelningarnas kapprum ligger alla samlat nära entrén. För att underlätta av och påklädning finns sittmöjlighet i en gemensam hall. I kapprummens bortre del finns en groventré som används under dagen, då barn och pedagoger går ut och in. Det skall finnas avspolningsmöjlighet av barnens stövlar och galonbyxor. Två torkskåp eller liknande anordning finns i anslutning till varje avdelnings kapprum. En toalett till barnen bör finnas i anslutning till groventrén, som ett komplement till toaletterna på avdelningarna. Denna planeras lämpligen som en RWC med duschmöjlighet. I annat fall skall denna funktion finnas i anslutning till torget. Utanför groventrén skall det finnas tillgång till vatten för avspolning. Kapprummen skall vara dimensionerade för minst 20 barn, där minst två avdelningars kapprum med fördel är dimensionerade för 23 barn. Avdelningarna Avdelningarna ska vara likvärdigt utformade, men de behöver inte se likadana ut. Avdelningarna skall placeras så att det är lätt att därifrån nå de gemensamma ytorna. Insynen från de gemensamma ytorna in till avdelningarna skall vara god för såväl vuxna som barn, vilket säkerställs med helglasade fönsterdörrar. Två av avdelningarna ska vara anpassade för de yngsta barnen. Här är det ofta något färre barn per avdelning. De behöver mer utrymme för vila än de äldre barnen, samt ev. förvaring av sovmateriel. Det ska finnas möjlighet att kunna sova både ute och inne. Valet mellan ute och inne får anpassas efter önskemål, väderlek och andra behov. Dessa avdelningar placeras i första hand närmast mattorget. Två avdelningar är anpassade för de äldre barnen. Även här ska det finnas utrymme för både lek och lugn/ro. Här är det viktigt att framförallt allrummet är tillräckligt stort. De äldre barnen är fler och kan, som komplement till avdelningen, utnyttja de större gemensamma lokalerna. Den femte avdelningen ska lätt kunna anpassas efter behov för yngre alternativt äldre barn.

Möjligheten att planera för naturliga sittplatser för såväl vuxna som barn skall utnyttjas, exempelvis genom breda fönsterbräden. Det är viktigt att personalen har god kontakt och uppsikt mellan rummen genom glaspartier på strategiska ställen. Dörrarna mellan rummen ska också ha ett glasfönster. Skjutdörrar mellan rummen är att föredra för att undvika klämskador. Dessa bör vara försedda med spärrar för att undvika klämskador. Allrummet är det större rummet på avdelningen som ansluter ut till de gemensamma utrymmena samt till lugnt rum och miniateljén. Allrummet skall ha en relativt kvadratisk form för att kunna möbleras så att olika funktionsytor kan skapas i rummet men samtidigt medge passagestråk. Öppenhet mot gemensamma ytor skapas genom att insynen mot avdelningen är bra. Detta skapas genom dubbelglasade dörrar. Ytan för storbarnavdelningens allrum kan vara något större än småbarnsavdelningens. Miniateljén är det rum på avdelningen som är inrett för skapande aktiviteter. Det är inrett med en diskbänk i normalhöjd. Även till detta rum är insynsmöjligheterna viktiga (dubbelglasdörr). Lugnt rum är ett rum som är avsett för vila och lugnare aktiviteter. Detta innebär att insynen skall vara god men samtidigt skall det kunna avskärmas för att medge avskildhet. Ytan för detta rum kan vara mer tilltaget för de mindre barnen då dessa i större utsträckning använder det som vilrum. I småbarnsavdelningen skall även medges förvaring av sovutrustning. Luftmängden i detta rum måste särskilt beaktas. Skötrummet mellan småbarnsavdelningarna skall innehålla 2 höj/sänkbara skötbord samt tvättränna med minst 3 kranar. Detta skötrum skall vara utrustat med två små toaletter. På storbarnsavdelningarna skall det finnas tre stora toaletter. Detta skötrum skall vara försett med ett skötbord. Det femte skötrummet utrustas med ett skötbord samt utrymme för att kunna komplettera med ytterligare ett. Här skall finnas två stora och liten toalett. Barnens möjlighet till integritet i förhållande till personalens möjlighet att hjälpa till vid toalettbesök skall särskilt beaktas avseende t.ex. höjd på dörrar, låsbarhet etc Pedagogernas möjlighet att ha uppsyn mellan skötrum och allrum skall säkerställas. Samtliga skötrum skall vara utrustade för användning av engångshanddukar. Småbarnsavdelningen som är utrustad med en toalett färre skall istället medge utrymme för förvaring av extrakläder samt utrymme för blöjförråd. I småbarnsavdelnings skötrum kan även utrymme avdelas för verksamhetens tvätt/torkmaskin. De gemensamma ytorna Utanför avdelningarna finns de gemensamma ytorna som skall kunna disponeras av samtliga barn, varför det är viktigt att de placeras centralt med god anslutning från alla avdelningar. Skaparrummet skall fungera för alla typer av skapande verksamhet såsom målning, byggande och vattenlek. Det är av vikt att detta rum har god insyn samt bra ljusinsläpp genom fönster. Rummet skall med fördel vara avdelat mellan vattenlek och målarutrymmet. Detta kan ske genom en halvvägg. Målarutrymmet skall innehålla både låg och hög diskbänk, medan utrymmet för vattenlek skall vara utrustat med golvbrunn samt tillgång till vatten.

Torget består av två olika funktioner, dels ett lektorg och ett mattorg. Dessa kan med fördel växa samman med naturlig skiljelinje. Det är av vikt att dessa ytor utformas på ett sätt som skapar en god akustisk miljö genom avskärmningar, golv-, tak- och väggmateriel samt även genom möblernas ljuddämpning. Lektorget skall kunna användas till olika samlingar samt möjliggöra för möblering av olika lekmiljöer. Ytan bär således planeras så att olika lekmiljöer kan skapas och samtidigt rymma plats för passager mellan dessa. Väggyta bör avsättas som möjliggör att användas som yta för bildkanon samt golvyta för samling framför denna. Denna yta kan kombineras med en enklare scen. Här bör möjligheterna att kunna använda detta vid föräldramöten/personalmöten beaktas i planeringen av densamma. Möjligheter att planera för naturliga sittmöjligheter bör beaktas. Mattorget skall vara dimensionerat för att förskolan skall klara att äta i två matlag, vilket för en 5-avdelningsförskola innebär tre avdelningar med personal samtidigt. Möjligheten att skapa en mer avgränsad lugn yta för en grupp barn skall tillgodoses genom lokalplanering eller yta för att kunna möblera för detta. Mattorget skall även planeras så att det naturligt kan utgöra en gemensam och användbar yta även mellan måltiderna. Detta innebär bl.a. att tillgång till förvaring av lämplig lekmateriel säkerställs i anslutning till denna yta. Möjligheter att skapa ljudavskärmning skall beaktas, även avseende möblering samt val av möbler. I anslutning till mattorget skall det finnas ett pedagogiskt kök, vilket även kan utnyttjas som avskärmare. Det pedagogiska köket skall användas som ett kök för barnen i den pedagogiska verksamheten när detta inte kan samplaneras med tillagningsköket. Det pedagogiska köket skall inte vara höj- och sänkbart, men anpassat så att barn och vuxna på ett enkelt sätt kan arbeta i detsamma Mattorget ligger i direkt anslutning till köket som är öppet mot mattorget. Denna öppning bör kunna avskärmas. Mötet mellan kök och mattorg skall vidare planeras så att hämtning av mat och lämning av disk sker i direkt anslutning till denna yta. Denna serveringsdisk skall planeras så att den är anpassad för såväl barn som vuxna. Det är av vikt att dessa ytor planeras så att ett naturligt flöde till/från dessa kan ske på ett friktionsfritt sätt. Väggytan bakom diskvagn skall vara avtorkningsbar. Möblering och val av möbler skall ske med beaktande av såväl ljudmiljön som användbarhet för såväl barn som vuxna. Mattorget skall även kunna utgöra gemensam mötesarena för förskolans personal och föräldrar (se Lektorget). Förråd för bl.a. verksamhetens pedagogiska förbrukningsmateriel skall finnas på förskolan, och vara placerat i anslutning till entrén för att underlätta varumottagning. Personalutrymmen Förvaring av personalens yrkeskläder skall finnas i anslutning till barnens kapprum. Vidare skall det för personalen finnas möjlighet att förvara personliga värdesaker på ett säkert sätt. Toaletter och ett duschutrymme ska finnas för den pedagogiska personalen. Detta utrymme ska planeras för att fungera för både män och kvinnor utan att onödig yta tas i anspråk. Måltidspersonalen har eget utrymme med både toalett och dusch.

Pausrum skall dimensioneras så att ca hälften av personalen kan rymmas här samtidigt. Här skall finnas tillgång till pentry så att det finns möjlighet att värma och äta medhavd mat. Pentryt skall vara försett med diskmaskin, kyl/frys, mikro. Utrymme för kaffemaskin skall vara förberett. Dokumentationsrummet placeras med fördel i närheten av pausrum. Detta skall innehålla en arbetsplats/avdelning samt yta för att kunna möbleras med gemensamt arbetsbord. Här skall även finnas plats för kopiator, plastmaskin etc. Expedition skall om möjligt placeras så att det enkelt nås från entrén. Det skall även med fördel ligga i kontakt med torgytor. Expeditionen skall vara försedd med låsbar dörr samt vara väl ljudskyddat. Rummet skall även kunna rymma möblering för mindre möten 3-4 personer. Vilrum/samtalsrum skall dimensioners för att möjliggöra vila för personal. Om möjligt skall det även samtidigt kunna utgöra samtalsrum för 3-4 personer. Rummet skall således vara väl ljudskyddat. Rummet skall placeras så att tillgång till WC finns. Utemiljön Förskolan bör planeras så att huskroppen tydligt avskiljer barnens utemiljö från angöringsoch driftsytor. Förskolan skall omgärdas av staket som är försett med överliggare. Entrégrinden bör placeras så att god uppsikt mot denna erhålls från en central plats på lekytan. Antalet staketgrindar bör minimeras. Lekområdet skall planeras så olika aktivitetsrum naturligt skapas. Innerområdet bör i största möjliga mån vara fritt från innerstaket. Hänsyn skall tas till att en god möjlighet till uppsikt över flera lekrum samtidigt kan skapas från olika centrala platser på gården. Hårdgjord yta behövs runt förskolan, och särskilda cykelspår skall planeras runt utemiljön. Naturliga kuperingar i utemiljön skall tillvaratas eller skapas, liksom andra naturliga möjligheter i naturen såsom stockar, stenar, träd och buskar skall tillvaratas och vid behov förstärkas. Utomhuslärande med naturliga lekmaterial eftersträvas för att tillvarata barnens naturliga kreativitet. Möjlighet till vattenlek utomhus bör eftersträvas, liksom möjlighet till bygglek. Skapas en odlingsmöjlighet för barnen bör denna vara av arten att den kan ställas undan eller tas fram utifrån intresse av denna aktivitet. Generellt förordas kompisgunga framför individuella gungor. Det är en stor fördel om projektet kan planeras så att utemiljön inte behöver färdigställas helt initialt utan kan kompletteras efter en period. Kallförråd behövs för utomhusleksaker. Även någon form av lekbod, vilken kan utrustas med belysning bör inplaneras. Kallförråd behövs även för förskolans egna barnvagnar. Då barnen sover ute används de egna vagnarna i första hand. Föräldrarnas privata vagnar ställs på annan plats under tak och på föräldrarnas egen risk. Det ska finnas möjlighet att sova ute under tak med god uppsiktsmöjlighet.

Utomhusbelysning ska finnas på lämpliga ställen för att möjliggöra utelek även vintertid. Rörelsedetektorer som tänder belysningen på vissa ställen är en säkerhetsåtgärd. Undanskymda hörn med sittplatser, som kan utgöra tillhåll för utomstående bör undvikas. Även behovet av skugga skall planeras genom exempelvis träd i anslutning till central plats av utemiljön. Angöringsytor En förskola med 5 avdelningar bör innehålla ca 25 p-platser för personal och besökare. Handikapparkering skall planers i direkt anslutning till entré grind. Ytan skall vara så planerad at sop- och varutransporter skall kunna utföras på ett säkert sätt utan backning. Det skall även finnas plats för cykelparkering. Funktionsprogram kök Utformning av tillagningskök på en förskola med fem avdelningar Lokal, inredning och utrustning ska vara utformad så att god livsmedelshygien möjliggörs och anpassas därför utifrån verksamhetens omfattning och art. Olika faktorer som påverkar hur lokalernas planering, utformning, konstruktion, placering och storlek är bl.a: Vilken sorts beredning och vilka typer av råvaror som ska hanteras. Hur många portioner som ska tillagas och serveras. Antal personer som samtidigt hanterar livsmedel i köket. Underhåll och rengöring För att kunna upprätthålla bra hygien måste lokal, inredning och utrustning vara möjliga att rengöra och underhålla. Kontamination av livsmedel och ansamling av smuts ska förhindras. Bänkar och skåp ska antingen anslutas tätt mot golv och vägg eller placeras så högt över golv/långt från vägg att det är lätt att städa under och bakom. Utrymmet under arbetsbänkar ska vara minst 20 cm. Skydda mot skadedjursangrepp Ett kök ska ha ett skalskydd utformat så att skadedjur som t.ex. råttor och möss inte kan ta sig in i lokalen. Köket ska inte ha svåråtkomliga skrymslen, sprickor och ojämna ytor som kan utgöra gömställe för skadedjur. Om öppningsbara fönster finns i köket ska de vara försedda med enkelt demonterbart insektsnät.

Smutsig och ren hantering ska hållas isär Köket bör ha ett så linjärt flöde av personal och av livsmedel som möjligt. Linjärt flöde innebär bl.a. att korskontamination mellan livsmedel, utrustning, inventarier, vatten, luft och personal ska förhindras. Det innebär också att livsmedel inte ska orsaka korsflöden där ex. råa produkter kommer i kontakt med färdigmat. Handtvätt Som grundregel ska varje beredningsrum/ beredningsutrymme där oförpackade livsmedel hanteras och diskrum, vara utrustat med minst ett separat handfat. Varje handfat ska ha varmt och kallt (tempererat) rinnande vatten. Flytande tvål och engångshanddukar/papper ska finnas vid varje handfat. Ventilation Mekaniskt luftflöde från ett förorenat område till ett rent område ska förhindras. Ventilationen måste vara anpassad till verksamheten i lokalen. Ventilationen ska effektivt förhindra kondensfällning och ge lämpliga temperaturförhållanden. Användning av överluft bör begränsas. Ventilationsdrag ska undvikas vid arbetsbänkar och arbetsytor för att undvika arbetsskador. Kökets arbetsutrymmen och placering Lokalerna ska erbjuda adekvata arbetsutrymmen för att alla steg som ingår i verksamheten ska kunna genomföras på ett hygieniskt sätt. Livsmedel ska bara förvaras i rum avsedda för ändamålet. Som en del i förskolan har köket en central uppgift. Ett öppet kök med angränsande mattorg ger en närhet till barn och pedagoger, vilket underlättar och främjar delaktigheten kring måltiderna. Ett kvadratiskt kök är att föredra framför ett smalare rektangulärt. Varumottagning Ett tillräckligt stort utrymme där livsmedel kan mottas, kontrolleras och avemballeras, upppackas etc. innan de placeras i förvaringsutrymmen eller tas in i beredningsutrymmen måste finnas. Detta för att undvika att orent material (t.ex. transportpallar, ytteremballage) kontaminerar livsmedel och smutsar ner lokalen. I varumottagningen ska finnas plats med jordade eluttag för ev. transportvagnar. Här ska finnas golvbrunn och spolslang. Plats måste finnas för en vagn eller liknande där kartonger, emballage mm kan förvaras under dagen i avvaktan på att de slängs på avsedd plats utanför förskolan. Varuintagets dörr måste vara tillräckligt bred (fritt öppningsmått 900mm) så att varuburar/vagnar kan köras in. Ingen tröskel men dörren ska ändå vara skadedjurssäker. En avskärmad yta under tak, utanför varuintaget där varuburar/vagnar kan förvaras bör finnas. Livsmedelsförvaring Livsmedelsförvaring ska ligga i anslutning till varumottagningen. Det ska finnas:

Skilda kylutrymmen med termometrar. Frysar med termometrar, frysrum Utrymme för torra livsmedel och helkonserver Kökets arbetsutrymmen Tillagningskök Väl tilltagna arbetsytor för att möjliggöra separering av olika arbetsmoment som grönsaksberedning och övrig beredning/ hantering av kött, fisk och kyckling. Minst en arbetsbänk skall vara höj - och sänkbar. Kombinationsugn (anpassad till förskolans verksamhet). Spis för storhushåll Kokeri Stekhäll Microvågsugn Frysrum och frysskåp Kylrum och kylskåp (anpassad till förskolans verksamhet) Nedkylningsskåp Förråd för torrvaror Förvaringsutrymme för städ och kemtekniska produkter med utslagsvask Förvaringsutrymme för porslin och engångsmaterial Värmeskåp Serveringslinje med värmerier, kylbrunn och avställningsytor Handfat med flytande tvål och pappershanddukar Specialkost Hänsyn måste alltid tas till specialkostens krav på separering och möjligheten till avskild förvaring av maten antingen på egen hylla eller i eget kylskåp. Diskrum Diskutrymmet ska vara avskiljt från köksdel. För att förhindra risk för kontaminering ska alla föremål, tillbehör och all utrustning som kommer i kontakt med livsmedel rengöras effektivt och tillräckligt ofta och, när det är nödvändigt, desinficeras. Utrymmet förses lämpligen med:

Avspolningsbänk med bassängbana, avställningsyta och handdusch. Diskmaskin med automatisk lucköppning och grovdiskfunktion. Utmatningsbana med plats för minst tre backar Utrymme för smutsig respektive ren disk, avställningsytor. Plats för förvaring av diskbackar Plats för vagnar Plats för ev. avdelningsvagnar och diskvagnar ska finnas i eller i anslutning till kök och diskrum där ingen risk för kontamination finns. Städ Utrymme för städutrustning, utslagsvask och rengöringsmedel. Anordningar för rengöring, desinficering och förvaring av arbetsredskap och utrustning ska vara konstruerade av korrosionsbeständiga material, vara lätta att rengöra. Utrymmet ska förses med upphängningskrokar, hyllor och utslagsvask. Tvätt Köket ska ha tillgång till en egen tvättmaskin (tvättmaskin och torktumlare/ kombimaskin) placerad i anslutning till, eller i omklädningsrummet. Kontor/Skrivplats Kontorsarbetsplats ska finnas i direkt anslutning av köket. Data- och telefonanslutning ska finnas. Omklädningsrum I de fall där kökspersonalen går in via en huvudingång på förskolan ska omklädningsrummet ligga i anslutning till köket, så planerat att personalen inte skall passera genom köket. I de fall där kökspersonalen går in via en egen ingång till köket (varumottagningen), ska omklädningsrummet ligga i direkt anslutning till varumottagningen. Plats för separat förvaring av arbetskläder, privata kläder, smutstvätt och rena arbetskläder måste finnas. Förvaring av personliga värdesaker skall kunna ske på ett säkert sätt. Kökspersonal skall ha egen toalett och dusch likt förskolepersonalen. Personalrum Personalrum delas med övrig verksamhet. Avfallsutrymme Det skall finnas möjligheter för förvaring och bortskaffande av livsmedelsavfall och annat avfall. Avfallsförvaring ska utformas och skötas på ett sådant sätt att det är möjligt att hålla dem rena och fria från djur och skadedjur. Om möjligt bör avfallshanteringen utformas så att höga lyft undviks. Utrymmet ska vara konstruerat så att soptunnor och liknande inte behöver

transporteras genom beredningsutrymmen i samband med tömning. Exakt hur utrymmet ska vara utformat beror på en rad faktorer bland annat: Hur stor mängd avfall anläggningen ger upphov till. Typ av avfall. Tömningsfrekvens. Ytskikt och komplement: All utrustning och alla ytor ska vara av material som är släta, täta och lätta att göra ren. Golvbrunnar ska finnas i varumottagning, beredningsrum och diskrum. Dessa ska vara lätt åtkomliga för rengöring. Ventilation ska vara anpassad för den aktuella livsmedelshanteringen. Underdelen på arbetsbänkarna ska vara försedda med dörrar så att förvaring av utrustning kan ske utan risk för nedsmutsning. Lister, karmar, dörrfoder och fönsterkarmar får inte vara utförda av trämaterial. Påkörningsskydd på utsatta väggpartier och hörn ska finnas Golv ska vara stegsäkra och lätta att rengöra. Halksäker plastmatta förordas. Drift och teknik Tvätt/torkmaskin skall finnas för såväl för städ som för verksamheten och kök. Förskolans skalskydd skall bestå av tagglås. För att underlätta högstädning och minimera dammsamlingar skall i möjligaste mån rör- och sladdragningar vara inbyggda i tak och väggar. Underhållsperspektivet skall beaktas vid planering av fönster och ljusinsläpp Barn och personal skall kunna använda digitala verktyg med nätverksuppkoppling. Nätverksuttag skall planeras så att detta kan göras från såväl personalutrymmen som barnens lärmiljö. Avfallshantering/miljöstation Det skall finnas möjligheter för förvaring och bortskaffande av livsmedelsavfall och annat avfall. Avfallsförvaring ska utformas och skötas på ett sådant sätt att det är möjligt att hålla

dem rena och fria från djur och skadedjur. Det är viktigt att tänka på att det även ska vara lätt att snöröja under vintern. Om möjligt bör avfallshanteringen utformas så att höga lyft undviks. Utrymmet ska vara konstruerat så att soptunnor och liknande inte behöver transporteras genom beredningsutrymmen i samband med tömning. Exakt hur utrymmet ska vara utformat beror på en rad faktorer bland annat: Hur stor mängd avfall anläggningen ger upphov till. Typ av avfall. Tömningsfrekvens. Miljöstationen placeras så nära köket som möjligt då mängden skrymmande och tungt avfall är stort, t.ex. kartong och matavfall. Placeringen bör om möjligt också medge att det går att transportera avfallet på en vagn eller liknande om avståndet till köket blir för stort. Det skall finnas tillräckligt många kärl för att kunna sortera ut de fraktioner som enligt lag krävs. Kommunens avfallsplan är också styrande i hur utformningen ska se ut. Krav kan komma på att ytterligare t.ex. sortera ut den organiska fraktionen för rötning, kompostering eller biogasframställning 2013-03-28 Skolförvaltningen Skövde kommun