211-9-26 Befolkningsprognos för Sverige 211-24 av Åke Nilsson Miljoner 14 12 Folkmängd 14 12 Födda och döda 1 1 8 8 6 6 4 2 4 2 Födda Döda 198 199 2 21 22 23 24 198 199 2 21 22 23 24 14 In- och utflyttning 12 1 8 6 4 Inflyttade 2 utflyttade 198 199 2 21 22 23 24 1 Folkökning 9 8 7 6 5 4 3 2 1 198 199 2 21 22 23 24 Adress Telefon Innehar F-skattebevis Åke Nilsson 7-271 37 16 E-post Lövstavägen 49 ake.nilsson@demografikonsulten.se 19442 Upplands Väsby Internet www.demografikonsulten.se 1
Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 4 Stort migrationstryck... 4 Folkökning med 2,5 miljoner från 211 till 24... 4 Invandringen ökar med 3 till 13 år 24... 4 1 fler födda år 22... 5 En miljon fler i de förvärvsarbetande åldrarna... 5 65+ ökar med nästan 9 till 24... 5 De demografiskt betingade kostnadsökningarna klaras med bred marginal... 6 Folkökningen koncentreras till Mälardalen och västkustlänen... 6 Att göra befolkningsprognoser... 8 Tidigare prognoser och utfall... 8 Födda... 8 Döda... 9 Invandring... 1 Utvandring... 12 Folkökning trendbrott... 13 Reflektioner... 14 Potentiella migranter... 15 Befolkningsutvecklingen i världen översikt... 16 Europa... 16 Afrika... 17 Asien... 18 Amerika och Oceanien... 19 Skattning av den framtida invandringen baserad på befolkningsutvecklingen i utvandringsländerna... 19 Observerad invandring... 2 Återflyttning av svenskar... 24 Den framtida invandringen... 25 Migrationsströmmar kommer och går... 26 Den framtida utvandringen... 27 Barnafödandet... 28 Födelsetalen i framtiden... 3 Dödligheten... 31 Dödligheten i framtiden... 33 Hög invandring gör att prognoserna får sämre träffsäkerhet... 35 Jämförelse med SCB:s antagande... 36 Resultat hela landet... 41 25 procent fler förskolebarn 38 procent fler barn i åldrarna 7-12 år... 41 1 miljon fler i de förvärvsarbetande åldrarna... 42 2
En demografisk guldålder... 42 Fler äldre... 43 Demografiska trycket... 46 Bättre kalkylunderlag... 47 Stor folkökning i Mälardalen och västkustlänen... 51 Stockholms län... 52 Mälardalen utom Stockholms län... 53 Sydöstra Sverige... 54 Skåne... 55 Halland... 56 Västra Götaland... 57 Skogslänen... 58 Sammanfattning av antaganden för länen... 59 3
Sammanfattning Stort migrationstryck För sjätte året i rad har Sverige rekordhög invandring ca 1 per år. Sexårsperioden 2-25 registrerades drygt 6 per år d.v.s. en avsevärd nivåhöjning har inträffat. Mycket talar för att inflyttningen till Sverige fortsätter att ligga på en hög nivå. Den snabba folkökningen i Afrika och Asien medför ett stigande migrationstryck mot bl.a. Europa och Nordamerika. Bättre kommunikationer underlättar migrationen. Ökad tillgång på information ger fler presumtiva migranter. Enligt Gallup finns det ca 7 miljoner vuxna människor i världen som vill flytta till ett annat land. Hela 21 miljoner vill flytta till något EU-land samtidigt som 8 miljoner boende i unionen önskar bosätta sig i ett annat land. I förhållande till sin folkmängd är Schweiz följt av Sverige de populäraste länderna i Europa enligt Gallups mätningar i 148 länder utförda åren 27-21. De stigande utsläppen av växthusgaser medför att människor tvingas på flykt beroende på t.ex. jorderosion, ökenutbredning eller översvämningar. Hur många klimatflyktingar det kommer att bli är osäkert. Uppskattningarna varierar från 25 miljoner till 1 miljoner år 25 där flera vetenskapsmän anser att 2 miljoner är ett rimligt antagande. Folkökning med 2,5 miljoner från 211 till 24 Enligt en ny befolkningsprognos från för åren 211-24 kommer Sveriges folkmängd att öka med drygt 2,5 miljoner fram till 24. Redan år 218 passeras 1-miljonersstrecket och 24 når folkmängden nästan 12 miljoner. Den officiella prognosen utarbetad av SCB visar bara på en folkökning på 1,1 miljon fram till 24. Diagram 1 Sveriges folkmängd 198-21 samt prognos över folkmängden 211-24 enligt två alternativ Miljoner 14 12 1 8 6 4 2 Folkmängd 198-21 Prognos Prognos SCB 198 199 2 21 22 23 24 Källa: SCB och egna beräkningar. Invandringen ökar med 3 till 13 år 24 Invandringen kan påverkas av en mängd oförutsedda händelser vilket gör att antagandena blir osäkra. Genomgående har invandringen överträffat antagandena i prognoserna. Jämför man den observerade invandringen 1991-21 med antagandena i prognosen 1991-225 finner man att invandringen översteg den prognostiserade med 3 procent 4
under den första 1-årsperioden och under den andra med 13 procent. Den trendmässiga uppgången i migrationen har inte beaktats. Invandringen beräknas i den aktuella prognosen öka med 3 till 13 år 24 men kommer även i framtiden att variera avsevärt. Uppgången förväntas ske i samma takt som befolkningen ökar i utflyttningsländerna. I SCB:s prognos antas invandringen gå ned till 7-75 under de kommande 6 åren och förbli på den nivån. 1 fler födda år 22 Under de senaste decennierna har det varit stora variationer i födelsetalen. Så kommer det att bli även i framtiden. Föräldraförsäkringens utformning medför att topparna och vågdalarna förstärks. När efterfrågan på arbetskraft avtar minskar barnafödandet beroende på att färre unga kvinnor har förvärvsarbete och därmed inte är berättigade till föräldrapenning. Färre blir föräldralediga och recessionen förvärras. När det är stor efterfrågan på arbete ökar barnafödandet med något års fördröjning vilket medför att fler är föräldralediga. Efterfrågan på arbetskraft ökar ytterligare. Tyvärr kan en befolkningsprognos bara förutse variationen i födelsetalen orsakad av ned- och uppgångar av antalet kvinnor i de barnafödande åldrarna. Några prognosmodeller som på lång sikt förutser växlingarna i konjunkturen tycks inte föreligga varför de cykliska variationerna i födelsetalen inte kan prognostiseras. Barnaföderskorna har blivit äldre ca 3 år sedan babyboomen åren runt 199. Ca 6 procent är 3 år eller äldre. De bör därför inte vara lika känsliga för konjunkturförloppet i framtiden. Som följd av den växande folkmängden ökar antalet födda med 1 till 125 år 22 för att sedan ligga kvar på den nivån till 23 och därefter ytterligare öka och uppgå till nästan 14 år 24. Fler födda ger fler barn i förskoleåldern. Antalet barn i åldern 1-5 år ökar med 95 till 647 år 225. Ökningen fortplantar sig genom hela skolsystemet. Till exempel växer åldersklassen 7-12 antalsmässigt med hela 2 under de kommande 2 åren vilket bl.a. medför att det behövs ett nettotillskott av 8-9 lärare per år i årskurserna 1-6 fram till 23. En miljon fler i de förvärvsarbetande åldrarna Hög invandring medför att befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna 19-64 år växer med 1,1 miljon till 6,7 miljoner 24. Trots ökningen med drygt 1 miljon kommer andelen av befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna att minska med 4 procentenheter fram till början av 23-talet. Men vi utgår från höga tal. De båda decennierna runt millennieskiftet har varit en demografisk guldålder med en hög andel av befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna. 65+ ökar med nästan 9 till 24 Hälsan har förbättrats och antas göra så även under de kommande decennierna. Bland kvinnor födda på 196-talet förväntas 94 procent fylla 6 år medan bara 53 procent nådde samma ålder bland kvinnor födda 1 år tidigare. Hela 79 procent av kvinnorna födda på 196-talet förväntas bli 8 år eller mer jämfört med bara 22 procent av kvinnorna födda 1 år tidigare. Tack vare att dödligheten har reducerats under snart två århundraden bland barn och personer i de förvärvsarbetande åldrarna blir det fler äldre i befolkningen. Antalet 65+ var 5
ca 2 år 186. Några år före 19 passerade antalet 4. Ca 6 år senare, 1955, fördubblades antalet 65-plussare och efter ytterligare en period på ca 5 år observeras ännu en fördubbling då antalet 65-plussare översteg 1,6 miljoner år 27. en 211-24 ökar 65+ med ca 5 procent eller med nästan 9. Procentuellt ökar de äldsta mest 9+ ökar med 125 procent. De demografiskt betingade kostnadsökningarna klaras med bred marginal Fler barn, fler äldre och en växande befolkning medför ökade kostnader för bl.a. barnomsorg, skola, äldreomsorg och allmän service. För den primärkommunala verksamheten stiger kostnaderna med 27 procent fram till 24 och för den landstingskommunala med 23 procent. I beräkningarna har intecknats att den ökade livslängden medför att behovet av vård och omsorg minskar bland yngre pensionärer. Från 21 till 24 ökar befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna med 2 procent. Kvarstår förvärvsfrekvensen från 25-29 behöver produktiviteten öka med bara,3 procent årligen för att undvika en höjning av kommunal- och landstingsskatten. Som regel brukar produktiviteten öka med ett par procent per år. Det finns således marginaler för att finansiera framtidens välfärd. Bland personer i åldrarna 65-75 år kommer sannolikt förvärvsfrekvensen att stiga. Ska t.ex. 6-talisterna få en rimlig pension kan de inte sluta att arbeta så tidigt som 4- talisterna. Hela 55 procent av de kvinnor som fyller 65 år på 23-talet förväntas bli 9 år eller äldre. Folkökningen koncentreras till Mälardalen och västkustlänen Ungefär 7 procent av folkökningen faller på de tre storstadslänen. Ett tungt ansvar vilar därför på politiker och administratörer i de tre storstadslänen. Förutsättningar måste skapas så att kommunikationer, barnomsorg, skola och tillgång till bostäder anpassas till de krav som en växande befolkning ställer. Enligt prognosen kommer folkmängden i Stockholms län att öka med en miljon och nå tremiljonersstrecket något år efter 24. Folkökningen kommer att uppgå till drygt 3 per år. Högalternativet i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS21) räknar med en folkmängd på 2,5 miljoner år 23 vilket är,2 miljoner lägre än vad denna prognos visar. Äldre regionplaner har underskattat folkökningen i Stockholms län. Alternativet Snabb i 1991 års regionplan underskattade folkmängden med 166 år 21. Även högalternativet i RUFS21 underskattar folkmängden med 91 redan efter 9 år. Planerarna i Stockholmsregionen har underskattat regionens tillväxtpotential sannolikt beroende på att de nationella prognoserna har underskattat tillväxten i Sveriges befolkning. Den stora folkökningen i Stockholms län innebär bl.a. att det behöver byggas ca 15 bostäder årligen. Under de senaste 1 åren har nyproduktionen uppgått till 7 5 per år. Skåne län kan räkna med en folkökning på ca 45 under de närmaste 3 åren. Även i Skåne behöver bostadsbyggandet fördubblas från ca 3 5 bostäder till 7 per år. Folkmängden i Västra Götaland förväntas öka i lugnare takt än de två andra storstadslänen eller med ca 36. Något år efter 24 kommer folkmängden i länet att nå 2 miljoner. Befolkningen i Hallands län kommer att öka med 84 åren 211-24 och uppgå till 383 år 24. Tillväxten är större än under åren 198-21 då den var 69. 6
Folkmängden i Mälardalslänen exkl. Stockolms län beräknas öka med ca 28 från 21 till 24. Till en början är folkökningen 8 9 per år för att efter 22 bli något större. Den kraftiga folkökningen i Mälarregionen och västkustlänen spiller så småningom över till sydöstra Sverige (Östergötland, Småland, Blekinge, Öland och Gotland) och Skogslänen (Norrland med Dalarna och Värmlands län). Folkmängden i Sydöstra Sverige förväntas växa med 9-1 om året under 22- och 23-talen. Skogslänen kommer till en början att ha låg tillväxt men får lika stor folkökning som Sydöstra Sverige under 23-talet. Tabell 1 lig folkökning i tusental Län/grupper av län 26-21 211-215 216-22 221-225 226-23 231-235 236-24 Stockholms län 33 33 33 32 3 29 3 Övriga Mälardalen 8 8 9 1 1 9 1 Sydöstra Sverige 5 6 8 9 9 9 1 Skåne 15 15 16 16 15 14 14 Halland 3 3 3 3 3 3 3 Västra Götaland 1 11 12 13 12 12 13 Skogslänen 1 4 7 7 8 1 Hela landet 74 76 85 9 87 85 9 Källa: SCB:s befolkningsstatistik och egna beräkningar. 7
Att göra befolkningsprognoser När man gör en befolkningsprognos använder man som regel den så kallade kohort komponentmetoden. Principen är mycket enkel: Befolkningen ett år = Befolkningen året innan utflyttare + inflyttare avlidna + födda. Beräkningarna görs för varje ettårsklass och ett år i taget med fördelning på kön. Komponenten födda förekommer av naturliga skäl bara i åldersklassen år. En prognosmakare analyserar de fyra komponenterna ut-, inflyttade, avlidna och födda och gör därefter en prognos för var och en som därefter används i beräkningarna. I prognosrapporterna brukar alltid de fyra komponenterna redovisas. Det är därför lätt att följa upp avvikelserna mellan prognos och utfall. Tidigare prognoser och utfall I några av SCB:s prognosrapporter 1 har jämförelse gjorts mellan prognos och utfall. Liknande jämförelser görs här för en prognos som är 1 år och en som är 2 år. Födda Det har varit stora variationer i antalet födda speciellt under 198- och 199-talen. Från bottennoteringarna åren 1982/83 med drygt 9 födda ökade antalet till 124 åren 199 och 1991 för att sedan åter falla till knappt 9 åren 1998 och 1999. Därefter har det varit en stadig uppgång t.o.m. 21. Utformningen av den svenska föräldraförsäkringen har medfört att barnafödandet samvarierar med konjunkturförloppet. När det är svårigheter att komma in på arbetsmarknaden väntar unga kvinnor med att föda barn. När antalet sysselsatta växer ökar barnafödandet något år senare. Diagram 2 Födda 196-21 samt beräknat antal födda enligt tre prognoser 14 13 12 11 1 9 8 Födda tom 21 Prognos 1991-225 7 Prognos 2-25 6 Prognos 211 196 197 198 199 2 21 22 23 Källa: SCB:s statistikdatabas och Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1 (SCB). 1 Se t.ex. Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1. 8
Båda 1991 och 2 års prognoser har förutsett i vilken riktning som antalet födda utvecklats men har inte kunnat förutse hur omfattande upp- resp. nedgången skulle bli. Avvikelse mellan prognos och utfall kan sammanfattas i följande tablå. Tablå 1 Antal födda enligt 1991 och 2 års prognoser jämfört med observerat antal Prognos 1991-225 Prognos 2-25 Observerat Prognos Observerat Prognos Första 1-årsperioden 1 33 72 1 166 52 949 5 1 13 589 Andra 1-årsperioden 1 38 789 1 61 28 Observerat - prognos Första 1-årsperioden -132 818 64 89 Andra 1-årsperioden -22 491 Avvikelse i procent i förhållande till prognosen Första 1-årsperioden -11 7 Andra 1-årsperioden -2 Källa: Beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas och Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1 (SCB). I de fall det då det blir stora förändringar i antalet födda har prognosen ett stort informationsvärde men hittills har inte prognoserna klarat av att förutse förändringarna. Några systematiska över- eller underskattningar av antalet födda i prognoserna förekommer inte i prognoserna vilket man kan konstatera när man kompletterar bilden med tidigare utvärderingar. Döda Antalet dödsfall har under perioden 198-21 i stort sett varit detsamma år från år drygt 9. Det borde därför vara enkelt att prognostisera det framtida antalet. Diagram 3 Döda 196-21 samt beräknat antal döda enligt tre prognoser 12 11 1 9 8 7 6 5 Döda Prognos 1991-225 Prognos 2-25 Prognos 211 4 196 197 198 199 2 21 22 23 Källa: SCB:s statistikdatabas och Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1 (SCB). 9
I praktiken har antalet dödsfall systematiskt överskattas. Det har medfört att antalet äldre har underskattats. I prognoserna fr.o.m. 199-talets början har dock överskattningarna av dödsfallen varit obetydliga. Överskattningen kan bl.a. förklaras av det trendbrott som inträffade i dödligheten under 198-talet. Under 197-talet och början av 198-talet ökade medellivslängden för män i genomsnitt bara med,5 månader per år medan den därefter har öka med nästan 3 månader. För kvinnornas del är trendbrottet inte lika tydligt. Före trendbrottet var ökningen 2-25 dagar per år och efter drygt 5 dagar. Trendbrott är omöjliga att förutse. Vidare tar det några år att konstatera att ett trendbrott inträffat. Avvikelser mellan prognos och utfall framgår av nedanstående tablå: Tablå 2 Antal döda enligt 1991 och 2 års prognoser jämfört med observerat antal Prognos 1991-225 Prognos 2-25 Observerat Prognos Observerat Prognos Första 1-årsperioden 941 46 965 24 921 684 933 1 Andra 1-årsperioden 918 886 994 36 Observerat - prognos Första 1-årsperioden -23 78-11 416 Andra 1-årsperioden -75 474 Avvikelse i procent i förhållande till prognosen Första 1-årsperioden -2-1 Andra 1-årsperioden -8 Källa: Beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas och Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1 (SCB). Under första 1-årsperioden understeg dödsfallen de prognostiserade med 2 procent i prognosen 1991-25 och med 1 procent i prognosen 2-25. Den kommentar som finns i 1991 års prognosrapport står sig fortfarande: Antalet döda har i prognos efter prognos justerats nedåt. Avvikelserna mellan de två senaste prognoserna är dock obetydliga. Invandring I äldre prognoser gjordes som regel bara antagande om invandringnettot. Ofta var nettot konstant under hela prognosperioden eller så ändrades nettot något under de första åren för att därefter ligga på en konstant nivå. Förklaringen till denna schablonmässiga behandling av migrationen var att in- och utvandringen till övervägande del påverkar åldrarna 2-5 år och först så småningom förskole- och skolåldrarna och ännu längre fram i tiden antalet äldre. De tunga konsumenterna av befolkningsprognosen är intresserade av utvecklingen i vissa åldersintervall som förskole- och skolåldrarna samt antalet äldre personer. Invandringen kan variera kraftigt från ena året till det andra. Hög invandring under något år kan följas av låga tal nästkommande år. en 1969 och 197 var invandringen hög för att falla till låga nivåer 1972 och 1973. 1969/7 var de sista åren med hög arbetskraftsinvandring. Oroligheterna på Balkan medförde hög invandring åren 1993 och 1994. 1996 var antalet halverat jämfört med 1994. Man bör hålla i minnet att invandringen är reglerad med några undantag. För nordbor finns inga restriktioner. Övriga EU-medborgare har också möjlighet att bosätta sig i Sverige utan alltför höga krav. 1
Regelverket har justerats över åren. De flesta ändringarna har medfört åtstramningar i regelverket men medlemskapet i EU har förändrat bilden. Före EU-inträdet var det bara nordbor, ca 15 miljoner, som hade möjlighet att flytta till Sverige utan några restriktioner. Efter EU-inträdet och EU:s utvidgning kan ca 5 miljoner människor migrera om de uppfyller kraven för bosättning. Fr.o.m. december 28 finns det också möjlighet för tredjelandsmedborgare med arbetsplatserbjudande, med anställningsvillkor enligt kollektivavtal, att få tillstånd att bosätta sig i Sverige. Det är naturligtvis svårt att göra prognoser inom ett område där reglerna ändras samtidigt som migrationen starkt påverkas av hastigt uppdykande oroshärdar. Diagram 4 Invandring 196-21 samt beräknad invandring enligt tre prognoser 15 95 85 75 Invandring Prognos 1991-225 Prognos 2-25 Prognos 211 65 55 45 35 25 196 197 198 199 2 21 22 23 Källa: SCB:s statistikdatabas och Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1 (SCB). Av diagrammet ovan framgår att invandringen har överstigit de prognostiserade värdena alla år utom år 1996. Prognosen 2-25 förutser dock en ökad invandring men inte i tillräcklig omfattning. Nedanstående tablå sammanfattar avvikelserna mellan observerade och prognostiserade värden. Tablå 3 Invandring enligt 1991 och 2 års prognoser jämfört med observerat antal Prognos 1991-225 Prognos 2-25 Observerat Prognos Observerat Prognos Första 1-årsperioden 529 38 48 773 279 585 5 Andra 1-årsperioden 813 421 4 Observerat - prognos Första 1-årsperioden 121 38 187 779 Andra 1-årsperioden 413 421 Avvikelse i procent i förhållande till prognosen Första 1-årsperioden 3 32 Andra 1-årsperioden 13 Källa: Beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas och Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1 (SCB). 11
Under den första 1-årsperioden har invandringen överskridit de prognostiserade värdena med ca 3 procent. Svårigheterna att uppskatta invandringens storlek på sikt illustreras av prognosen 1991-225. Under prognosens andra 1-årsperiod har inflyttningen till Sverige varit dubbelt så stor som prognosen antog. Sammanfattningsvis finner man att invandringen systematiskt har underskattats i prognoserna. Utvandring Som tidigare påpekats finns det bara antagande om flyttnettot i äldre prognoser. Det gör att det saknas antagande om utvandringen. Utvandringen varierar inte lika mycket som invandringen och är därför lättare att prognostisera. I början av 197-talet var utvandringen hög till följd av hög återutvandring bland invandrarna beroende på den avmattning i konjunkturen som inträffade under perioden. I samband med 199-talskrisen ökade utvandringen bland svenskar. Inträdet i EU medförde att den europeiska arbetsmarknaden öppnades och migrationen lyftes till en högre nivå. Variationer i utvandringsstatstiken mellan enskilda år ska inte tas så allvarligt. Troligen underskattas antalet utvandrare. Vissa år gör skatteverket insatser för att rensa i befolkningsregistret. Rensningarna leder till hög utvandring under perioden då rensningarna genomförs. Diagram 5 Utvandring 196-21 samt beräknad utvandring enligt tre prognoser 6 5 4 Utvandring Prognos 1991-225 Prognos 2-25 Prognos 211 3 2 1 196 197 198 199 2 21 22 23 Källa: SCB:s statistikdatabas och Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1 (SCB). Prognosen 2-25 har hittills haft en god träffsäkerhet medan prognosen 1991-225 har underskattat utvandringen. Under första 1-årsperioden har utvandringen överskridit de prognostiserade värdena med 3 procent och under den andra med ca 6 procent. När prognosen 1991-225 utarbetades var det inte tal om att Sverige skulle bli medlem av EU och än mindre att unionen skulle utökas till att omfatta 27 länder med möjligheter för ytterligare länder att bli medlemmar. 12
Tablå 4 Utvandring enligt 1991 och 2 års prognoser jämfört med observerat antal Prognos 1991-225 Prognos 2-25 Observerat Prognos Observerat Prognos Första 1-årsperioden 327 731 253 383 828 38 5 Andra 1-årsperioden 398 59 25 Observerat - prognos Första 1-årsperioden 74 731 3 328 Andra 1-årsperioden 148 59 Avvikelse i procent i förhållande till prognosen Första 1-årsperioden 3 1 Andra 1-årsperioden 59 Källa: Beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas och Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1 (SCB). Folkökning trendbrott Avvikelserna mellan prognostiserad folkökning och observerad har varit ovanligt stora under det senaste decenniet. Den observerade folkökningen har efter millennieskiftet överstiger prognoserna från 1991 och 2 med ca 15 procent. Det gå knappast att påstå att så stora avvikelser beror på tillfälliga toppar eller cykliska variationer. Sannolikt har ett trendbrott inträffat vilket talar för att folkökningen kommer att kvarstå på en högre nivå än tidigare. Under de senaste fem decennierna har folkökningen i medeltal varit 38 35 per år jämfört med 53 278 åren 21-21. Av tablårena 1-4 framgår tydligt att de är invandringen, överstiger antagandet med 13 procent, som svarar för trendbrottet. På några år sikt kommer också födelsetalen och utvandringen att påverkas av den höga invandringen. Först på mycket lång sikt ger den ökade invandringen någon förändig i antalet dödsfall. Diagram 6 Folkökning 1961-21 samt beräknad folkökning enligt tre prognoser 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 196 197 198 199 2 21 22 23 Källa: SCB:s statistikdatabas och Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1 (SCB). Folkökning Prognos 1991-225 Prognos 2-25 Prognos 211 13
Tablå 5 Folkökning enligt 1991 och 2 års prognoser jämfört med observerat antal Prognos 1991-225 Prognos 2-25 Observerat Prognos Observerat Prognos Första 1-årsperioden 292 162 359 7 479 258 172 274 Andra 1-årsperioden 532 778 217 Observerat - prognos Första 1-årsperioden -66 98 36 984 Andra 1-årsperioden 315 778 Avvikelse i procent i förhållande till prognosen Första 1-årsperioden -19 178 Andra 1-årsperioden 146 Källa: Beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas och Demografiska rapporter 1991:1 och 2:1 (SCB). Reflektioner När man gör en jämförelse mellan äldre prognoser och de observerade värdena får man en god bild av vilka demografiska förändringsfaktorer som följer den förväntade trenden och vilka som avviker. Numera är det små skillnader mellan det prognostiserade antalet döda och det observerade. Avvikelserna mellan prognostiserat antal födda och observerat antalet är inte obetydliga men avviker åt båda hållen. I viss mån kan man påstå att prognosfelen är systematiska i den mån att upp- eller nedgångarna underskattas. Vad gäller invandringen visar jämförelserna mellan prognos och utfall att invandringen systematiskt har underskattats. Den kraftiga tillväxten av befolkningen i Afrika och Asien tillsammans med bättre kommunikationer har medfört ett ökande migrationstryck mot Europa och Nordamerika. Det finns all anledning att anta att migrationstrycket kommer att tillta under de kommande årtiondena med tanke på den fortsatta folkökningen i de båda världsdelarna. 14
Potentiella migranter Enligt Gallup 2 finns det ca 7 miljoner personer i vuxen ålder (16 procent av den vuxna befolkningen i hela världen) som vill flytta till ett annat land om möjlighet finns. Omkring ¼ (ca 165 miljoner) av de potentiella migranterna vill flytta till USA. Hela 21 miljoner önskar flytta till något land i EU. Samtidigt uppger ca 8 miljoner boende i unionen att de önskar flytta till ett annat land. Inom EU är Storbritannien, Frankrike, Spanien och Tyskland de populäraste länderna. Enligt Gallup:s Potential Net Migration Index (mäter i procent hur den vuxna befolkningen skulle förändras land för land om de potentiella migranterna kunde förverkliga sina önskemål) ligger Sverige på 1-i topplistan över de populäraste länderna när befolkningens storlek beaktas. Tablå 6 Potential Net Migration Index Rang Land Potential Net 95 % konfidensintervall Migration Index Nedre gräns Övre gräns 1 Singapore +219 +168 +27 2 Nya Zeeland +184 +152 +216 3 Saudiarabien +176 +163 +19 4 Canada +16 +147 +173 5 Schweiz +15 +126 +173 6 Australien +148 +133 +163 7 Kuwait +127 +13 +151 8 Sverige +78 +63 +93 9 Spanien +74 +68 +8 1 Irland +66 +39 +94 Källa: http://www.gallup.com/poll/142364/migration-triple-populations-wealthy-nations.aspx#2 De stora länderna inom EU kommer högt upp på Gallup:s lista - Storbritannien på 12:e plats, följt av Frankrike, Italien på 2:e och Tyskland på 25:e plats. Bland EU-länderna har dock Sverige det högsta indextalet. De stigande utsläppen av växthusgaser medför att människor tvingas på flykt beroende på t.ex. jorderosion, ökenutbredning eller översvämningar. Hur många klimatflyktingar det kommer att bli är osäkert 3. Uppskattningarna varierar från 25 miljoner till 1 miljoner år 25 där flera vetenskapsmän anser att 2 miljoner är ett rimligt antagande. Det finns således all anledning att förvänta sig en hög invandring även i framtiden. 2 Se http://www.gallup.com/poll/12428/7-million-worldwide-desire-migrate- Permanently.aspx 3 Migration and Climate Change Prepared for IOM by Oli Brown International Organization for Migration Geneva 15
Befolkningsutvecklingen i världen översikt Det är i det närmaste omöjligt att förutsäga hur invandringen till Sverige kommer att utvecklas i framtiden. Utgår man från att benägenheten (åren 26-21) att flytta till Sverige blir bestående även i framtiden kan man få en viss uppfattning om den framtida migrationen. Låt oss därför göra en enkel genomgång av befolkningsutvecklingen världsdel för världsdel med den gruppering av länder inom världsdelarna som FN tillämpar 4. Europa FN:s gruppering av länder i Europa är inte optimal i detta sammanhang. En bättre indelning 5 hade varit Norden, EU27 utom Norden och övriga Europa. FN:s indelning av länder används eftersom det finns långa tidsserier både vad gäller observerade och prognostiserade värden. Diagram 7 Folkmängd i Europa 195-25 Miljoner 35 3 25 2 15 1 Östeuropa Västeuropa Sydeuropa Nordeuropa 5 195 197 199 21 23 25 Källa: Tabell 26.3 i Statistisk årsbok 211 (SCB) för åren 195-28. För åren 21-25 Population Division of the Department of Economic and Social Affairs of the United Nations Secretariat, World Population Prospects: The 21 Revision, http://esa.un.org/unpd/wpp/index.htm,friday, July 1, 211; Medium variant. Under perioden 21-24 kommer antalet människor i Väst- och Sydeuropa ligga kvar på ungefär samma nivå. I Östeuropa förväntas befolkningen minska med ca 1 procent medan den i Nordeuropa förväntas öka med ca 1 procent under den kommande 3- årsperioden. Europa, bortsett från Oceanien, har lägst antal invånare av världsdelarna. Med tanke på det migrationstryck som föreligger mot Europa är det troligt att folkmängden kommer att bli större än vad FN:s prognoser visar. 4 Se t.ex. tabell 26.3 i Statistiks årsbok 211 (SCB) där det framgår hur FN grupperar länderna inom resp. världsdel. 5 Alla länder i Västeuropa tillhör EU utom Schweiz. Följande länder i Sydeuropa tillhör inte EU: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Montenegro, Kroatien och Makedonien. Följande länder i Östeuropa tillhör inte EU: Moldavien, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Alla länder i Nordeuropa utom Norge och Island (båda är en del av Norden) tillhör EU. 16
Befolkningsutvecklingen i Europa, även om den underskattas av FN, ger ingen anledning till att anta att flyttströmmen till Sverige kommer att förändras i någon större omfattning. en 26-21 har det kommit ca 36 invandrare per år födda i Europa (exkl. återvändande svenskar). En tredjedel har kommit från Nordeuropa och ytterligare en tredjedel från Östeuropa. Afrika I samband med revolution i Nordafrika 211 kan man bl.a. läsa följande: Befolkningsökningen i hela regionen är enorm. Bara på något decennium växer Nordafrikas befolkning med ett nytt Egypten. Andelen unga människor ökar dramatiskt och med detta kraven på utbildning, jobb och utkomst 6. Befolkningen i Nordafrika växer dock bara med ca 45 procent eller ca 9 miljoner från 21 till 24. Mer än dubbelt så snabb är folkökningen i Öst- och Västafrika. I båda områdena fördubblas befolkningen på 3 år. Folkökningen kommer enligt FN:s prognos att öka med 31 miljoner i Västafrika och med 325 miljoner i Östafrika. Centralafrika med ganska låg befolkning ca 125 miljoner 21 beräknas få en något långsammare tillväxt än Väst- och Östafrika, ca 9 procent under 3-årsperioden. 21 beräknas Afrikas befolkning uppgå till ca 1 miljard människor. Från 21 till 24 antas att befolkningen i Afrika ökar med 85 miljoner. Diagram 8 Folkmängd i Afrika 195-25 Miljoner 9 8 7 6 5 4 3 2 1 195 197 199 21 23 25 Källa: Se diagram 7. Östafrika Västafrika Nordafrika Centralafrika Sydafrika Med en sådan kraftig folkökning som prognosen visar för Afrika kan man förvänta sig ett betydande och ökande migrationstryck från Afrika mot Europa. Redan nu har flera afrikanska länder låga (negativa) indextal enligt Gallups Potential Net Migration Index. Lägst indextal har Sierra Leone med -56 följt av Zimbabwe med -47, Somaliland region, Nigeria och Etiopien alla -46 samt Liberia -45. Så låga indextal visar att ungefär hälften av den vuxna befolkningen önskar flytta från landet om möjlighet finns. I medeltal har det kommit ca 11 invandrare födda i Afrika åren 26-21. Nästa 7 procent av invandrarna från Afrika kommer från Östafrika. 6 Se http://ec.europa.eu/sverige/europaposten/news/european_and_international/6_copy_news_211318_sv.htm. 17
Asien Asien är den befolkningsmässigt största världsdelen med 4,2 miljarder människor år 21 d.v.s. 4 gånger fler invånare än Afrika och nästa 6 gånger fler än Europa. Från 21 till 24 förväntas folkmängden i Asien växa bara något mer än Afrikas eller med ca 9 miljoner. Syd- och Centralasien med bl.a. Indien är tillsammans med Östasien med bl.a. Kina och Japan de folkrikaste delarna av Asien. Folkmängden i Östasien väntas öka långsamt fram till 225 för att sedan minska och år 24 nästa nå nivån 21. Det är följden av 1- barnspolitiken i Kina och låga födelsetal i Japan. Syd- och Centralasiens befolkning antas öka med ca 6 miljoner från 21 till 24 eller med en tredjedel. Fram till år 22 är Kina världens folkrikaste land med nästa 1,4 miljarder invånare. Därefter kommer Indien att överta rollen som det folkrikaste landet. Den snabbaste tillväxten väntas ske i Västasiens befolkning (med bl.a. Irak och Turkiet). Folkmängden antas öka med ca 13 miljoner fram till 24 eller med drygt 5 procent. Ca hälften av de invandrare som kom från Asien åren 26-21 var födda i Västasien. I genomsitt var antalet asiatiska invandrare 33 4 under 5-årsperioden. Diagram 9 Folkmängden i Asien 195-25 Miljoner 3 2 5 2 1 5 1 Syd och Centralasien Östasien Sydöstasien Västasien 5 195 197 199 21 23 25 Källa: Se diagram 7. 18
Amerika och Oceanien Nord- och Latinamerika hade ca 93 miljoner invånare 21 ca 2 miljoner mer än Europa. Befolkningen antas öka med ca 25 procent från 21 till 24 i de båda områdena. Omkring 5 invandrade årligen 26-21 från Nord- och Latinamerika medan antalet var ca 5 från Oceanien. Diagram 1 Folkmängden i Nord- och Latinamerika samt Oceanien 195-25 Miljoner 8 7 6 5 Latinamerika Nordamerika Oceanien 4 3 2 1 195 197 199 21 23 25 Källa: Se diagram 7. Skattning av den framtida invandringen baserad på befolkningsutvecklingen i utvandringsländerna Antar man att invandringen kommer att förändras i samma omfattning som folkmängden utvecklas i utvandringsländerna och utgår från den länderfördelning på invandringen som förelåg 26-21 får man det resultat som nedanstående tablå visar. Tablå 7 Invandring av utrikes födda 26-21 (medeltal) och beräknad invandring 24 Födelseland Medeltal 26-21 24 Förändring i procent Europa utom Sverige 35 832 36 622 2 Afrika 11 233 21 37 9 Asien 33 423 46 673 4 Nord- och Latinamerika 4 93 6 87 24 Oceanien 59 716 41 Samtliga 85 9 111 467 3 Källa: Medeltalen för 26-21 är beräknade på uppgifter från SCB:s statistikdatabas år 24 egna beräkningar enligt texten ovan. Enligt tablån ovan kommer invandringen att öka med 3 procent under de kommande 3 åren. Enligt kalkylen ökar antalet med 25 6 under 3-årsperioden. Observera att återvändande svenskar inte ingår i kalkylen. 19
Observerad invandring Efterkrigstidens invandring brukar ibland delas i fyra perioder 7 : Flyktinginvandring som en följd av andra världskriget Arbetskraftsinvandring under 195- och 196-talen Övergång från arbetskraftsinvandringen till flyktinginvandring under 197-talet och början av 198-talet Från mitten av 198-talet flykting- och anhöriginvandring. Diagram 11 Invandring från Europa med fördelning på medborgarskap 3 25 2 15 1 5 Norden utom Sverige EU15 utom Norden De 1 nya EUländerna 24 De 2 nya EUländerna 27 Övriga Europa 194 195 196 197 198 199 2 21 Källa: Befolkningsstatistiken, SCB. Anmärkning: 1969 och 197 invandrade 44 6 resp. 48 1 nordiska medborgare, flertalet finska medborgare, och år 1994 invandrade 45 1 från övriga Europa där flertalet kom från forna Jugoslavien. Tillgänglig statistik bestämmer när tidsserierna börjar. T.o.m. 193-talet betraktades Sverige som ett utvandringsland. Det präglade statistikredovisningen även åren efter andra världskriget. Först fr.o.m. 1968 finns en fullständig redovisning av invandringen efter medborgarskap. Utvecklingen under den senaste perioden d.v.s. sedan mitten av 198-talet till 21 sammanfattas nedan. Invandringen av nordbor har legat på en konstant nivå på ca 1 årligen sedan millennieskiftet. en 1992-98 pendlade den runt 6 per år. Högkonjunkturåret 1989 var invandringen hela 19. Flyttningarna mellan de nordiska länderna påverkas fortfarande av efterfrågan på arbetskraft i ut- resp. invandringslandet. Sedan 198-talet har antalet utrikes födda från de övriga nordiska länderna minskat beroende på att dödsfall överstigit flyttnettot. 21 var antalet 263. Avtalet mellan ESS-länderna 8 och den dåvarande Europeiska unionen 9 som trädde i kraft den 1 jan 1994 medförde bl.a. att reglerna för migrationen mjukades upp. Under 198-talet och början av 199-talet låg invandringen från EU15 utom Dan- 7 Se t.ex. Efterkrigstidens invandring och utvandring, Demografiska rapporter 24:5 (SCB). Detta avsnitt utgår från uppgifter i den refererade rapporten och statistik från SCB:s statistikdatabas. 8 Sverige, Norge, Finland, Island, Österrike, Liechtenstein och Schweiz. 9 Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien och Tyskland. 2
mark och Finland på ca 2 5 per år. Därefter ökade invandringen i stort sett varje år fram till 28 då den uppgick till ca 1. Fram till 21 har den avtagit med drygt 2. Sedan 26 har invandringen från de länder som ingår i EU15 utom Danmark och Finland legat på de nivåer som rådde på 195- och 196-talen d.v.s. under epoken med arbetskraftsinvandring. Den 1 maj 24 utvidgades EU med 1 länder 1. Före ländernas EU-inträde var migrationen låg med undantag av åren 1956-57, 1968-69 och 1982 då Ungernrevolten, Pragvåren och Jaruzelskis maktövertagande i Polen medförde hög invandring. Från en nivå på ca 1 5 per år under 1-årsperioden före EU-inträdet ökade invandringen till drygt 1 åren 27 och 28. Därefter minskade invandringen med 2 till 21. Fr.o.m. år 26 är den årliga invandringen från de 1 länderna högre än under de tidigare topparna. Den 1 jan 27 utvidgades EU med Bulgarien och Rumänien. Migrationen ökade från 4-5 per år till 3 7 år 27 för att därefter avta till 2 4 år 21. Antal utrikes födda från EU27 utom Norden var 269 år 21 vilket är en ökning med ca 9 sedan Sveriges inträde i EU. Från övriga länder i Europa har det registrerats mellan 6 och 7 invandrare årligen under den senaste 1-årsperioden. 26 amnestiåret 11 uppgick antalet till nästan 1. Flest invandrare har kommit från Serbien med Montenegro med ca 1 6 per år följt av Turkiet 12 med ca 1 4 per år, Ryssland med ca 1 1 och Bosnien-Hercegovina med ca 8 per år. Anhöriginvandringen dominerar bland inflyttarna från övriga Europa. Mellan 4 och 5 anhöriginvandrare kommer årligen från övriga Europa. Under amnestiåret 26 erhöll nästan 4 uppehållstillstånd som flyktingar (eg. särskilt ömmande omständigheter). Arbetskraftsinvandringen har fyrdubblats - dock från en låg nivå ca 3 år 27 till drygt 1 2 år 21. 1 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. 11 Med amnesti brukar man mena benådning av förbrytare men här har ordet en annan betydelse. Barnfamiljer med lång vistelsetid med avslag på sin asylansökan kunde tack vare en tillfällig lag på nytt söka tillstånd. 12 En viss förvirring råder om Turkiet ligger i Europa eller Asien. FN redovisar Turkiet som en del av Asien medan statistikmyndigheter i Europa redovisar Turkiet som en del av Europa. 21
Diagram 12 Invandring av personer födda i Europa utom EU-länderna, Island och Norge efter grund för bosättning 6 5 4 3 2 Familjeband Arbete Flykting, skyddsbehov, ömmande fall Studier 1 2 25 21 Uppgift saknas + övrigt Källa: Bearbetningar av uppgifter från SCB:s statistikdatabas. Tyvärr finns uppgifter i statistikdatabasen enbart fr.o.m. 24. Migrationen från Asien var obetydlig fram till 197-talets mitt men har sedan ökat kraftigt för att år 27 tangera 3. Migrationsströmmen har haft flera olika komponenter. Till en början var det adoptivbarn från Sydkorea och därefter assyrier och kurder från Turkiet som dominerade. Från 1985 till 1995 invandrade nästan 4 från Iran och 15 från Libanon. Sedan millennieskiftet har 83 invandrat från Irak, 23 från Thailand, 21 från Kina, 18 från Irak och 12 från Afghanistan. Diagram 13 Invandring från utomeuropeiska länder med fördelning på medborgarskap 3 25 2 15 1 Asien Afrika Sydamerika Nordamerika + Oceanien 5 194 195 196 197 198 199 2 21 Källa: Befolkningsstatistiken, SCB. Amnestiåret 26 fördubblades invandringen från Asien och uppgick till 28 varav hälften fick tillstånd att bosätta sig av flyktingliknande skäl. Fr.o.m. 28 22
dominerar familjeband som skäl för uppehållstillstånd. Ett växande antal har studier eller arbete som grund för bosättning. Den stora inflyttningen från Asien har resulterat i att antalet asiatiska invandrare har ökat 16 gånger från 1985 till 21. 1985 var antalet 26 och år 21 var det 41. Diagram 14 Invandring av personer födda i Asien efter grund för bosättning 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2 25 21 Källa. Se diagram 12. Familjeband Studier Flykting, skyddsbehov, ömmande fall Arbete Uppgift saknas + övrigt Fram till 198-talets mitt var invandringen av afrikanska medborgare obetydlig. en 199-94 invandrade ca 4 per år för att falla till en något lägre nivå 1995-22. Därefter har antalet ökat år från år och uppgick till ca 13 åren 29 och 21. Merparten av de som invandrade åren 2-21 kommer från Afrikas horn 31 från Somalia, 7 från Eritrea och 4 från Etiopien. Som framgår av diagram x är det flyktingar och anhöriga som invandrar från Afrika. Få av de inflyttade har fått uppehållstillstånd på grund av studier eller arbete. Under 25-årsperioden 1985-21 har antalet invandrare från Afrika 9-dubblats och uppgick till 115 år 21. 23
Diagram 15 Invandring av personer födda i Afrika efter grund för bosättning 8 7 6 5 4 3 2 1 Flykting, skyddsbehov, ömmande fall Familjeband Arbete Studier Uppgift saknas + övrigt 2 25 21 Källa: Se diagram 12. Invandringen från Nord- och Sydamerika är låg som regel mellan 1 5 och 2 per år från vardera världsdelen. Från Oceanien kommer bara 3-4 per år. Ungefär 2/3 av de invandrade från de tre världsdelarna har familjeband som skäl för sin bosättning medan ungefär 1/1 har arbete. Under de 2 senaste åren har andelen med arbete som orsak ökat till 1/6. Antal personer från Nordamerika var 31 år 21 en fördubbling jämfört med 1985, från Sydamerika 64 en ökning med 37 sedan 1985 d.v.s. drygt en fördubbling och från Oceanien 4 5 år 21. Återflyttning av svenskar Omkring 2 procent av de personer som redovisas i statstiken som inflyttade till Sverige är återvändande svenskar och tillhör inte gruppen invandrare där ordet används som synonym till utrikes födda. I en enkel prognosmodell med bara en population (=hela landets befolkning) ingår återvändande svenskar i gruppen immigranter. Under 199-talet mer än fördubblades utvandringen av svenska medborgare. Sveriges inträde i EU gav ökade möjligheter att bosätta sig i EU-länderna samtidigt som det var låg efterfrågan på arbetskraft i Sverige. Den höga benägenheten att utvandra har sedan fortsatt efter millennieskiftet. Det är inte bara benägenheten att utvandra som har ökat utan också benägenheten att återvända har ökat. Före uppgången återvände 2 av 3 utvandrade. Numera är det 3 av 4. Den time-lag som finns mellan utvandringskurvan och återinvandringskurvan har blivit tydligare. 24
Diagram 16 Utvandring och återinvandring av svenska medborgare 3 25 2 15 1 Utvandring Återinvandring 5 194 195 196 197 198 199 2 21 Källa: Befolkningsstatistiken, SCB. Den framtida invandringen Det är naturligtvis vanskligt att uttala sig om hur stor invandringen kommer att bli i framtiden. Av det glidande medeltalet framgår att trenden är tydlig invandringen ökar (se diagrammet nedan). Anpassas en regressionslinje till de observerade värdena åren 1945-21 finner man att invandringen har ökat med ca 85 personer årligen under 65- årsperioden. Allt tyder på en fortsatt uppgång i invandringen. Diagram 17 Invandring 1945-21 samt prognos 211-24 18 16 Invandring 1945-21 Medeltal 195-25 14 Prognos 211-24 12 Prognos övre gräns 1 Prognos undre gräns 8 6 4 2 1945 1955 1965 1975 1985 1995 25 215 225 235 Källa för invandringen 1945-21 är Befolkningsstatstiken, SCB. I övrigt egna beräkningar. Anmärkning. Medeltalet är beräknat för 1-årsperioder. 25
Utgår man från kalkylen på sid 19 kompletterad med återinvandringen av svenska medborgare antas att invandringen under de kommande 3 åren ökar från ca 1 till 13 år 24 dvs. med ca 1 per år. Antagandet om återinvandring av svenskar har hämtats från Sveriges framtida befolkning 29-26 (Demografiska rapporter 29:1, SCB) sidorna 72-76. Även i framtiden kommer antalet invandrare att variera mellan åren. Prognosen får ses som ett glidande medeltal. 9 procent av de årliga talen över invandringen förväntas ligga mellan den övre och undre gränsen som visas i diagram 17. Antagandena i prognosen utgår från att benägenheten att flytta till Sverige kommer att ligga kvar på den nivå som observerades 26-21. Vad gäller migrationen från Europa, Nord- och Sydamerika samt Oceanien kan antagandet om konstant benägenhet till viss del grundas på den observerade utvecklingen. Benägenheten (här = utflyttade i relation till folkmängden) att flytta från Afrika och Asien till Sverige har däremot ökat under de senaste decennierna. En översiktlig kalkyl baserad på linjär regression där koefficient och konstant applicerats på FN:s befolkningsprognoser för resp. världsdel visar att migrationen från Afrika nästan skulle tredubblas under den kommande 3-årsperioden och uppgå till ca 34 år 24. Det är 11 7 mer än vad som antagits i prognosen. Med samma metod finner man att migration från Asien kommer att uppgå till ca 58 år 24 d.v.s. 11 4 mer än vad som antagits. När samtliga strömmar beräknats med stigande/avtagande benägenhet att flytta till Sverige blir avvikelsen mot antagandet i prognosen 19 fler immigranter år 24. En kalkyl baserade på stigande/avtagande benägenhet att flytta till Sverige ger en folkmängd 24 som med ca 3 överstiger den här prognostiserade. Diagram 18 Flyttade till Sverige från Afrika och Asien i förhållande till folkmängden i resp. världsdel Per 1 miljon 14 12 1 8 6 4 2 Enligt den neoklassiska migrationsteorin är det strukturella skillnader och regionala obalanser som genererar flyttströmmar. I områden med stor efterfrågan på arbetskraft blir lönerna högre än i regioner där efterfrågan på arbetskraft är lägre. För att utjämna skilly =,1693x -,8447 y =,12x -,2356 Afrika Asien Linjär (Afrika) Linjär (Asien) -2 196 197 198 199 2 21 Källa: Egna beräkningar baserade på befolkningsstatistik från SCB och FN: Migrationsströmmar kommer och går 26
naderna flyttar personer från länder med låg efterfrågan på arbetskraft till områden med högre efterfrågan. Tack vare ökad inflyttning ökar utbudet på arbetskraft i regioner med stor efterfrågan, varvid trycket på lönerna dämpas. Utflyttningen från länder med låg efterfrågan på arbetskraft minskar utbudet, vilket medför att lönerna stiger. Omflyttningen medför att bättre jämvikt uppstår mellan länderna 13. Exempel på flyttströmmar som den neoklassiska migrationsteorin beskriver är migrationen mellan Sverige och de nordiska länderna. På 195- och 196-talen låg inflyttningen från Finland på en hög nivå. Den goda ekonomiska utvecklingen i Finland har medfört att migrationen sedan 199-talet ligger på en låg nivå jämfört med tidigare decennier och är balanserad d.v.s. migrationen är ungefär lika stor i båda riktningarna. Liknande utveckling är trolig vad gäller migrationsströmmen från de nya EU-länderna men när in- och utvandringen blir ungefär lika stora är oklart. Flera länder i Asien och Afrika torde få en snabb ekonomisk tillväxt under de kommande decennierna med följden att migrationsströmmarna mellan Sverige och resp. land så småningom blir lika stora. Fattigdom och/eller brist på mänskliga rättigheter är vanliga orsaker till migration. Amerikautvandringen från Sverige berodde bl.a. på fattigdom, avsaknad av religionsfrihet (konventikelplakatet), förtryck av fackligt aktiva. När förhållandena förbättrades i Sverige samtidigt som USA drabbades av massarbetslöshet efter första världskriget ebbade migrationsvågen ut. Förtryck, väpnade konflikter, fattigdom och svält driver människor från sina hemländer både i Öst- och Nordafrika samt i länderna runt Persiska viken. Förbättras situation där avtar sannolikt invandringen, först flyktinginvandringen och så småningom anhöriginvandringen, från resp. område. Erfarenheterna säger tyvärr att när en kris har mildrats dyker det upp konflikter på andra ställen. Den ryckighet som observeras i invandringen (se diagram 17) orsakas bl.a. av de plötslig uppdykande kriserna. Eftersom migrationsströmmarna kommer och går bör man inte ta migrationens fördelning på världsdelar år 24 i tablå 7 bokstavligt. Beräkningarna i tablå 7 ska ses som ett hjälpmedel för att skatta den framtida invandringen av samtliga utrikes födda i framtiden. Den framtida utvandringen Den framtida utvandringen baseras på det köns- och åldersspecifika mönster som observerades åren 26-21. Utflyttningsriskerna har schablonmässigt räknats upp med 1 procent av två skäl. Ökad invandring ger per automatik större utvandring. När folkbokföring på lägenhet fått fasta rutiner kommer förhoppningsvis kvalitén på statistiken över emigranter att förbättras d.v.s. tiden kortas mellan utresa och avregistrering i folkbokföringen för personer som inte själva anmäler utflyttningen. Uppräkningen av utflyttningsriskerna borde ha skett i flera steg över tiden men det har inte varit praktiskt möjligt att hitta någon lämplig metod utan får mer ses som en markering om att det är adekvat att göra så. Som följd av tillväxten i befolkningen ökar utvandringen från 49 år 21 till 63 år 24 enligt prognosen. 13 Se SCB (25) Familjens betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden, Demografiska Rapporter 25:3. 27
Diagram 19 Utvandring 1945-21 samt prognos 211-24 9 8 Utvandring 1945-21 7 Medeltal 195-25 6 Prognos 211-24 5 Prognos övre gräns 4 Prognos undre gräns 3 2 1 1945 1955 1965 1975 1985 1995 25 215 225 235 Källa för utvandringen 1945-21 är SCB:s befolkningsstatistik. I övrigt egna beräkningar. Anmärkning: Medeltalet är beräknat för 1-årsperioder. Barnafödandet Utvecklingen av barnafödande och fruktsamhet i Sverige är väl beskriven i flera rapporter 14. Här tas bara upp några punkter: Födelsetalet varierar kraftigt i Sverige sannolikt beroende på föräldraförsäkringens konstruktion. När det är stor efterfrågan på arbete ökar barnafödandet vilket medför att fler är föräldralediga vilket ytterligare ökar efterfrågan på arbetskraft. När efterfrågan på arbetskraft avtar minskar barnafödandet vilket medför att färre är föräldralediga och därmed spär på recessionen. När efterfrågan åter ökar tilltar barnafödandet men med något års fördröjning. Under perioder med avtagande fruktsamhet är det de unga kvinnorna, under 3 år, som väntar med barn något år medan barnafödandet bland kvinnor 3 år och äldre inte påverkas lika mycket av förändringarna på arbetsmarknaden. Processen med senareläggning av barnafödandet kan illustreras genom: o Att medelåldern på förstföderskor har stigit med drygt ett år per decennium sedan 197. Störst har ökningen varit under de perioder när fruktsamheten avtagit. Under de perioder när fruktsamheten gått upp har medelåldern på förstföderskor varit konstant (se diagram 2). o Att barnafödandet ökade i åldrarna över 29 år från slutet av 197-talet till början av 199-talet för att sedan avta några år för att åter öka i slutet av 199-talet. Numera är ungefär 6 procent av barnaföderskorna 3 år eller äldre. Trots att senareläggningen av barnfödandet har pågått i flera decennier ligger det summerade fruktsamhetstalet per födelseårgång nära 2, barn för kvinnor i 14 Se t.ex. Tredje barnet en ny trend? Demografiska rapporter 211:1 (SCB), Rapporten innehåller bl.a. en utförlig referenslista. 28