Marknadsanalys av IP-telefoni H A B I B M E L H E M

Marknadsanalys av IP-telefoni H A B I B M E L H E M Examensarbete Stockholm, Sverige 2006

Marknadsanalys av IP-telefoni H A B I B M E L H E M Examensarbete i medieteknik om 20 poäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2006 Handledare på CSC var Leif Handberg Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2006:151 ISRN-KTH/CSC/E--06/151--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se

Marknadsanalys av IP-telefoni Sammanfattning Inom telekombranschen sker just nu en genomgripande förändring där traditionell telefoni på lång sikt håller på att ersättas av IP-telefoni. Idag erbjuder flera operatörer både traditionell telefoni men också IP-telefoni, och flera operatörer önskar träda in i denna expansiva och ständigt utvecklande marknad. I och med att IP-telefoni är en relativt ny teknik finns idag olika standarder och tekniska lösningar som kännetecknar den. Syftet med detta examensarbete har varit att analysera och kartlägga dagens IPtelefonimarknad. En analys av de olika tekniska standarder som präglar dagens IPtelefoni har gjorts, samtidigt som IP-marknaden så som den ser ut idag har beskrivits med hjälp av djupintervjuer och marknadsundersökningar. Målet med examensarbetet har varit att ta fram en rekommendation som beskriver hur en telekomoperatör bör gå tillväga för att kunna erbjuda en IP-telefonitjänst. De slutsatser som dras ifrån examensarbetet är att dagens IP-telefonimarknad är omogen även om IP-telefoni utan tvekan representerar framtidens telefoni. Egenskaper som kännetecknar IP-telefonimarknaden är att den är diversifierad på grund av det stora antalet IP-operatörer, samtidigt som den är homogen i och med det fåtaliga utbudet av IP-tjänster. Marknaden kännetecknas även av så kallade Enablers, företag som erbjuder en komplett IP-telefonilösning till operatörer som önskar träda in i telekombranschen.

Market analysis of IP-telephony Abstract The telecom sector is today witnessing an important change where traditional telephony is, on a long term basis, being replaced by IP-telephony. Several telecom operators offer today both traditional telephony as well as IP-telephony, and many more wish to enter this constantly expanding market. Because of the fact that IP-telephony represents a relatively new technology, it is also characterized by many different technical solutions and standards. The aim of this master thesis has been to analyse and map out the IP-telephony market. The different technical solutions and standards have been described as well as analysed. Different factors defining the current IP-market have been highlighted by interviews and a market analysis. The goal of this thesis has been to produce a recommendation aimed to telecom operators describing how to proceed in procuring an IP-telephony service. The conclusions resulting from this thesis are that the current IP-telephony market is an immature market that without a doubt represents the future of telephony. The factor that characterizes the IP-market is the diversification of its operators, although the market is homogeneous regarding IP-services offered. The IP-telephony market is also defined by the existence of Enablers which are enterprises enabling operators to establish their own IP-service.

Förord Detta examensarbete har varit det avslutande momentet i min civilingenjörsutbildning i Medieteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan. Uppdragsgivare för examensarbetet har varit ispace Telecom. Jag vill tacka alla Er som hjälpt mig under genomförandet av mitt examensarbete. Ett speciellt tack riktas till Richard von Plauen och Nils Weidstam på ispace Telecom. Utan Ert stöd hade arbetet aldrig blivit av. Jag vill även tacka Leif Handberg, min handledare på KTH, för all hjälp och vägledning under arbetets gång. Habib Melhem November 2006

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Syfte och mål... 1 1.3. Frågeställningar... 1 1.3.1. Huvudfrågeställning... 1 1.3.2. Delfrågeställningar... 2 1.4. Avgränsningar... 2 1.5. Genomförande... 2 2. Metoder... 5 2.1. Metodval... 5 2.2. Djupintervjuer... 5 2.2.1. Respondenter... 5 2.2.2. Urvalsgrupp... 6 2.3. Marknadsanalys... 6 2.4. Metoddiskussion... 6 2.4.1. Validitet och reliabilitet... 6 2.4.2. Objektivitet... 7 3. ispace Telecom... 9 3.1. Bakgrund... 9 3.2. Från traditionell telefoni till IP-telefoni... 9 3.3. Krav på IP-telefoni... 10 4. IP-telefoni... 13 4.1. Definition... 13 4.1.1. Terminologi... 13 4.2. Olika lösningar för IP-telefoni... 14 4.2.1. Fast IP-baserad telefoni... 15 4.2.2. Nomadisk IP-baserad telefoni... 15 4.2.3. IP-baserad telefoni utan koppling till traditionella telefonnätet... 15 4.3. Teknik... 16 4.3.1. Olika standarder och olika protokoll... 16 4.3.2. Användarutrustning och accessterminaler... 18 4.3.3. Kvalitet... 20 5. Resultat... 23

5.1. Sammanställning marknadsanalys... 23 5.1.1. Uppsjö av olika IP-operatörer... 23 5.1.2. Olika tekniska standarder... 24 5.1.3. Diversifierat utbud av IP-abonnemang... 26 5.1.4. Homogenitet bland IP-tjänster... 27 5.2. Sammanställning av djupintervjuer... 28 5.2.1. Helhetslösning från Enabler... 28 5.2.2. SIP den vanligaste tekniken... 29 5.2.3. Fokus på egen hantering av tjänster för slutanvändare... 29 5.2.4. ATA-adaptern, en mobil fast telefon... 30 5.3. Analys av dagens IP-marknad... 30 5.3.1. Hög ekonomisk tröskel för slutanvändaren... 30 5.3.2. Hög teknisk tröskel för slutanvändaren... 31 5.3.3. Få nya tjänster... 31 5.3.4. Nyfödd marknad... 32 5.3.5. Uppdelad marknad... 32 5.3.6. Framtidens tjänster... 33 6. Rekommendation... 35 6.1. Rekommendation... 35 6.2. Diskussion... 35 6.2.1. Diskussion kring rekommendationen... 35 6.2.2. Alternativa lösningar... 37 7. Slutsats... 39 7.1. Dagens IP-telefoni... 39 7.2. Fortsatta studier... 39 7.2.1. Marknadsföringsperspektivet... 39 7.2.2. SOS-Alarm... 40 7.2.3. IP-baserad telefoni på mobilen... 40 8. Litteraturlista... 41 9. Bilagor... 45 Bilaga 1 Akronymer... 45 Bilaga 2 Djupintervjuplan... 46 Bilaga 3 - Marknadsundersökningen... 48

Inledning 1. Inledning Detta inledande kapitel syftar till att klargöra varför detta examensarbete genomförts. Läsaren får här ta del av examensarbetets syfte och vilka frågeställningar det ämnar besvara. Här redogörs även för avgränsningar, definitioner och för hur arbetet har genomförts. 1.1. Bakgrund ispace Telecom AB är idag en traditionell telefonoperatör som tillhandahåller både fasta telefonabonnemang men också förvalstelefoni. Företaget är baserat i Stockholm, har sju heltidsanställda och omsätter drygt 20 miljoner på årsbasis. Inom telekombranschen sker just nu en genomgripande förändring: traditionell telefoni tappar mark gentemot IP-telefoni (PTS, 2005). Enligt många aktörer på marknaden kommer IP-telefoni att revolutionera hela telekombranschen, både när det gäller prisnivå men också när det gäller utbudet av tjänster som IP-telefoni möjliggör (Weidstam, 2006). Ett antal operatörer erbjuder redan nu IP-telefoni, och fler planerar att inom en snar framtid kunna lansera sin egen IP-telefonitjänst. Enligt Post och telestyrelsen (PTS) kommer det traditionella telenätet att successivt ersättas av ett IPbaserat nät, vilket betyder att det är en tidsfråga innan alla operatörer börjar erbjuda IPbaserad telefoni. ispace Telecom vill i och med denna utveckling kunna etablera sig som en IP-operatör på marknaden och erbjuda IP-telefoni som ett komplement till den traditionella telefonin. Flera standarder finns redan utvecklade för att erbjuda IP-telefoni och arbetet ämnar redogöra för skillnaderna dessa emellan. 1.2. Syfte och mål Syftet med exjobbet är att analysera och kartlägga dagens IP-telefonimarknad. Målet med exjobbet är att ta fram en rekommendation som föreslår hur en telekomoperatör skall gå till väga för att bli en operatör som erbjuder kvalitativ IP telefoni. Rekommendation skall dels baseras på de krav som ispace Telecom har på IPtelefoni, dels på hur marknaden är uppbyggd idag, för att på så sätt kunna erbjuda en konkurrenskraftig IP-telefoniprodukt. 1.3. Frågeställningar Examensarbetet har haft en huvudfrågeställning och ett antal delfrågeställningar. 1.3.1. Huvudfrågeställning Hur ser marknaden ut idag för IP-telefonioperatörer? 1

Inledning 1.3.2. Delfrågeställningar Vilka standarder finns idag inom IP-telefoni? Vad kännetecknar dagens IP-telefonioperatörer? Vilka nya tjänster erbjuder IP-telefoni? Hur kan ispace profilera sig som en IP-operatör? 1.4. Avgränsningar Arbetet har endast fokuserat på IP-baserad telefoni från fasta telefoner, det vill säga att inget har tagits upp om IP-baserad telefoni från mobiltelefoner. Inga ekonomiska aspekter har under genomförandet av examensarbetet tagits i beaktande. Ingen enkät har genomförts gällande olika vanor kring IP-telefoni. Det hade varit önskvärt att genomföra en enkät gällande personers vanor om IP-telefoni och tjänster som används, dock har detta examensarbetet begränsats till att endast genomföra djupintervjuer och en marknadsanalys. Arbetet ämnar att analysera IPtelefonimarknaden från en operatörs synvinkel. Endast protokollen SIP och H.323 har beskrivits och analyserats i kapitel 3, IP-telefoni. Dessa protokoll är idag de som huvudsakligen används inom IP-baserad telefoni, även om proprietära protokoll såsom det Skype använder kan förekomma. I och med att dessa protokoll är proprietära har ingen beskrivning eller analys gjorts. De förslag som finns presenterade under rubriken Rekommendation bör endast ses som en rekommendation och inte en allmän sanning. Rekommendationen som tas fram i detta arbete är baserat på den marknadsanalys som har genomförts samt på de villkor som ispace Telecom har definierat i detta examensarbete om att tillhandahålla IPbaserad telefoni. 1.5. Genomförande Examensarbetets genomförande kan sammanfattas i följande delmoment: Litteraturstudie Marknadsundersökning Djupintervjuer Analys av data Examensarbetet påbörjades med en djuplitteraturstudie av rapporter och skrivelser om ämnet IP-telefoni och om olika IP-telefonistandarder. Målsättningen med litteraturstudien var att förstå olika tänkbara lösningar som används idag, samt att kartlägga de olika standarderna och tekniska protokoll som finns. 2

Inledning Litteraturstudien följdes av en marknadsanalys som hade som avsikt att beskriva den rådande IP-marknaden som har uppkommit under den senaste tiden. Slutligen genomfördes flera djupintervjuer med olika leverantörer av IP-baserad telefoni. Dessutom intervjuades SOS Alarm, som anpassar sig till IP-telefoni, för att få en mer nyanserad bild av IP-marknaden. Allt eftersom rapporten har tagit form, har nya frågeställningar och infallsvinklar dykt upp. Teoristudierna har därför fortlöpt parallellt med rapportskrivningen och gett studien belägg och stöd för de antaganden som gjorts. Detta inledande kapitel följs av en närmare beskrivning av de metoder som använts under genomförandet av examensarbetet. Därefter beskrivs uppdragsgivaren ispace Telecom, samt de krav som ispace Telecom ställer på IP-telefoni om en sådan tjänst skall utvecklas. I nästkommande kapitel redovisas de olika tekniska egenskaperna som definierar dagens IP-baserade telefoni. Därefter redovisas resultaten från marknadsundersökningen och de olika intervjuerna. Slutligen presenteras en rekommendation till ispace Telecom samt en diskussion kring denna rekommendation. 3

Inledning 4

Metoder 2. Metoder Metodkapitlet syftar till att beskriva de metoder som använts i examensarbetets datainsamling. Därefter följer en beskrivning av datainsamlingen och en presentation av undersökningens validitet och reliabilitet. 2.1. Metodval Innan ett arbete inleds bör man specificera om metoderna för datainsamling ska vara av kvantitativ eller kvalitativ art. Kvantitativa metoder syftar till att studera relationer mellan fakta och utifrån dessa dra generaliserande slutsatser, medan kvalitativa metoder syftar till att ge en mer övergripande insikt (Bell, 2000). Med kvalitativa metoder eftersträvas en helhetsbeskrivning av det undersökta, exempelvis hur människor i en viss situation beter sig eller hur en viss marknad är uppbyggd. En sådan studie tenderar att behandla mindre populationer än den kvantitativa undersökningen som i regel har väldefinierade steg i forskningsprocessen. (N.E, 2005). Då syftet med examensarbetet är att genomföra en nulägesanalys har kvalitativa metoder valts som studieform. De metoder som används är således djupintervjuer och en djuplitteratursstudie. 2.2. Djupintervjuer För att få en överblick över de tjänster som IP-telefoni kan komma att utveckla har flera djupintervjuer anordnats med så kallade Enablers. Enablers är företag som har en IPtelefoniteknikplattform men oftast inte avser ha egna abonnenter. De tillhandahåller IPtelefonilösningar och säljer vidare dessa tjänster till andra företag som vill marknadsföra IP-telefoni utan att ha en egen IP-plattform. Syftet med intervjuerna är att få bättre insyn i IP-telefonimarknaden och dess olika aktörer samt hur dessa aktörer ser på framtiden. Dessutom har ytterligare en djupintervju genomförts med Nils Weidstam, projektansvarig för den hantering som krävs innan SOS Alarm kan hantera larmsamtal från IP-telefoninätet. Målet med den sistnämnda intervjun är att ge examensarbetet ytterligare ett perspektiv över hur IP-telefoni kommer att påverka olika aktörer på den traditionella telefonimarknaden. Intervjuerna var av fokuserad natur, vilket innebar att respondenterna under intervjuerna behandlade ett antal fördefinierade teman (Bell, 2000). Djupintervjuerna planerades och analyserades enligt Banakas (1981) djupintervjuplan (se Bilaga 2). Under intervjuerna antecknades det som respondenterna sa. Ingen ljudupptagning genomfördes, då intervjuformen ansågs ge skribenten tillräckligt med tid att anteckna mellan frågorna. Intervjuerna genomfördes under perioden mars till juni 2006. 2.2.1. Respondenter Målet med djupintervjuerna var att ge skribenten en djupare insikt över hur IPmarknaden är uppbyggd. Hur går en operatör till väga om denne vill kunna erbjuda IPbaserad telefoni till sina kunder? Vilka standarder och vilken teknik används idag av de nuvarande operatörerna? Då frågorna var av en mer teknisk natur kring hur olika IPlösningar är uppbyggda, valdes Enablers som lämpliga respondenter. Då olika Enablers 5

Metoder tillhandahåller olika tekniska lösningar skulle skribenten få tillgång till nyttig information speciellt kring den tekniska biten av det hela. 2.2.2. Urvalsgrupp Först gjordes en kartläggning över de aktuella Enablers som finns. Urvalet av Enablers som intervjuades beslutades i samråd med ispace Telecoms VD Richard von Plauen. Han har via olika telekommässor och telekomtidskrifter redan tagit kontakt med några Enablers som påstås kunna erbjuda IP-telefoni. Djupintervjuer genomfördes därför med Telavox, Sting Networks, Ventelo och Song Networks. Tanken med detta urval var att få en helhetssyn över marknaden: både stora företag och mindre företag representerades bland urvalsgruppen. Även om antalet respondenter är begränsat skulle detta val möjliggöra för ispace att få en bredare infallsvinkel över de olika möjligheter som idag råder på IP-marknaden. Företag med en egen teknisk lösning men som inte agerar som Enabler, valdes bort från urvalet. Sådana företag är Telia, Bredbandsbolaget och Com Hem. 2.3. Marknadsanalys För att få en bättre uppfattning över hur telefonimarknaden anpassats till IP-telefoni har en marknadsanalys genomförts. Denna analys har baserats på Post och telestyrelsen (PTS). I och med att PTS är en tillsynsmyndighet för telemarknaden har PTS också en skyldighet att kontrollera och beskriva alla nuvarande IP-telefonioperatörer som tillhandahåller allmänt tillgånglig telefonitjänst. Via operatörernas hemsidor har en analys gjorts av redan nu existerande operatörer. Genom att noggrant granska denna information har dessa operatörer också jämförts. Marknadsundersökningen ger en tydlig bild över hur IP-telefonimarknaden är uppbyggd och över de olika lösningar som idag används av operatörerna. Marknadsundersökningens genomförande kan sammanfattas i följande delmoment: Kartläggning av alla existerande IP-operatörer via PTS Summering av de olika IP-abonnemang som erbjuds av de olika IP-operatörerna Summering av alla IP-tjänster som erbjuds av de olika IP-operatörerna Summering av de olika tekniska komponenter som behövs för att anskaffa sig IP-baserad telefoni hos en viss operatör Analys av data Resultaten finns att betrakta i Bilaga 3. 2.4. Metoddiskussion 2.4.1. Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet i studier med kvalitativ inriktning handlar om att kunna beskriva att man har samlat in och bearbetat data på ett systematiskt och hederligt sätt 6

Metoder (Malterud, 1998). Validitet, eller giltighet, är ett mått på om en metod verkligen ger de data den är tänkt att ge. Reliabilitet, eller tillförlitlighet, är ett mått på i vilken utsträckning en metod ger samma resultat vid olika tillfällen om omständigheterna är desamma. En faktor som kan påverka validiteten negativt är situationen som uppstår när man sätter sig ned med en intervjuperson. Medvetet eller inte så är det oundvikligt att man startar en känslomässig och intellektuell process hos respondenten. (Holme & Solvang, 1997) Om man tittar till examensarbetets metodval är både validitet och reliabilitet punkter som måste betraktas med försiktighet. Flera intervjuer har genomförts med Enablers, leverantörer som är intresserade av att sälja sin produkt. Därför måste de svar som erhållits under dessa intervjuer ses med försiktighet. Att de Enablers som har intervjuats ger en subjektiv bild av IP-telefoni och dess tjänster bör antas vara ett faktum. Är dessa Enablers pålitliga och är den information som ges sann? I och med att syftet med intervjuerna var att samla information inom examensarbetets ramar, vilket också preciserades innan respektive intervju, har arbetet kategoriserat den information som gavs som tillförlitlig. På samma sätt kommer de olika operatörerna som erbjuder IP-telefoni idag att analyseras. Arbetet har utgått ifrån deras hemsidor, som också används som säljkanal. Den information som finns där är med andra ord säljinriktad och ämnad att attrahera potentiella kunder. En svårighet har därför varit att skilja försäljningsargumenten från fakta. 2.4.2. Objektivitet Något som alla forskare och undersökare strävar efter är objektivitet. Att vara helt objektiv anses vara nästintill omöjligt eftersom forskaren alltid, på ett eller annat sätt, fäller omdömen och väljer vad som ses och noteras (Ely, 1993). Enligt Ely (1993) gäller det att hela tiden arbeta för att synen påverkas så lite som möjligt av den egna subjektiviteten. Det är viktigt i detta sammanhang att påpeka att skribenten har jobbat hos ispace Telecom i flera år, och att det därför kan finnas risk för subjektiva tolkningar. Men då målet med exjobbet är att ge en rekommendation till ispace, kommer skribentens subjektiva rekommendation också att vara en objektiv rekommendation då en objektiv rekommendation alltid är att föredra. 7

Metoder 8

ispace Telecom 3. ispace Telecom Detta kapitel har som mål att presentera detta exjobbs uppdragsgivare, att ge en förklaring över varför ispace vill utveckla en IP-telefonitjänst, samt att presentera de krav som ispace Telecom har på IP-telefoni. 3.1. Bakgrund ispace Telecom AB är ett svenskt företag som grundades under början av 2001. Företagets affärsidé bygger på att erbjuda billigare telefoni till utlandet än konkurrerande aktörer som finns på marknaden. Företaget har haft en stark tillväxt under sina första år på marknaden och erbjöd i första hand förvalstelefoni. Förvalstelefoni innebär att privatpersoner aktivt väljer att ha alla sina utgående samtal via ispace Telecom istället för andra aktörer på marknaden. Under början av 2005 kunde ispace Telecom också erbjuda telefonabonnemang. Idag består ispace Telecoms affärsidé i att erbjuda förvalstelefoni samt abonnemangsavtal för privatpersoner och företag i Sverige. Företaget har sju anställda och omsätter runt 20 miljoner kronor per år. Företaget har också sedan 2004 lanserat sina tjänster i Frankrike och erbjuder idag förvalstelefoni på den franska marknaden. 3.2. Från traditionell telefoni till IP-telefoni Under de senaste 20 åren har telekombranschen fått uppleva flera omstruktureringar som påverkat dels utbudet på marknaden, dels hur de olika aktörerna på marknaden fått anpassa sig till nya villkor. I början av 1990-talet hade Televerket en monopolstämpel för marknaden även om marknaden var fri. Det fanns inget reglerat monopol, det var fritt för andra aktörer att bygga sitt eget telefonnätverk och konkurrera med Televerket. Men i och med den stora kostnaden som ett eget telefonnät innebär (företaget måste då lägga kablar i hela Sverige) kunde egentligen inget nytt företag etablera sig på marknaden. Sverige gick från ett oreglerat monopol till en reglerad konkurrensutsatt marknad (Nils Weidstam, SOS Alarm) I och med förvalsreformen den 11 september 1999, där Post och telestyrelsen beslöt att andra företag skulle kunna erbjuda förvalstelefoni på en fri marknad, öppnades marknaden för andra aktörer. Förvalsreformen innebar att privatpersoner kunde nu själv välja vilken operatör de önskar ha som förvalsoperatör, det vill säga vilken operatör de önskar att de utgående samtalen skall gå via. Telia (tidigare Televerket) ägde fortfarande accesnättet (det underliggande telefoninätet) och hade då ingen skyldighet att släppa in andra operatörer på abonnemangsmarknaden. 9

ispace Telecom Telia fick därmed behålla sin monopolstämpel över abonnemangsmarknaden även om förvalsreformen bidrog kraftigt till att marknaden avmonopoliserades. När ispace Telecom grundades under 2001 kunde därför företaget endast erbjuda förvalstelefoni. Under januari 2005 skedde en ny förändring inom telekommarknaden på order av PTS. TeliaSonera (tidigare Telia) förlorade monopolet över telefonabonnemangen. Detta gjorde att privatpersoner inte längre behövde ha sitt fasta telefonabonnemang med TeliaSonera och kunde nu istället välja att ha sitt abonnemang via andra konkurrerande operatörer (PTS, 2006). ispace Telecom kunde från och med nu också erbjuda fasta telefoniabonnemang till sina kunder. Samtidigt som marknaden fått uppleva åtskilliga reformer har också en ny marknad trätt fram parallellt. I och med att TeliaSonera haft exklusiv kontroll över det fasta telefoninätet (fram till januari 2005), och i och med den ökade tillgången till IPbaserade nät, har IP-telefoni på senare år utvecklats som ett alternativ till den traditionella telefonin. Denna utveckling kan förklaras av att företag och privatpersoner insett att det inte är nödvändigt att vara bunden till TeliaSoneras fasta telefonnät; om det finns ett alternativt nät att ringa på. Detta krav uppfyller IP-telefoni, då det nät som används är Internet och inte det traditionella telefonnätet. Till en början sågs IP-telefoni vara ett alternativ till det traditionella telefoninätet. IPtelefoni var riktat till konsumenter som ville bryta upp med TeliaSonera och erhålla ett abonnemang utan TeliaSoneras inflytelse. I och med utvecklingen av bredband hos de svenska hushållen och det relativt lägre priset som IP-telefoni medför anser nu telekombranschen att den traditionella telefonin i framtiden kommer att ersättas med IPtelefonin. Detta har gjort att många operatörer vill satsa på IP-telefoni: framtidens telefoni. (Weidstam, 2006) En annan faktor som har påverkat marknadens syn på IP-telefonin är den kostnad som som krävs idag för att både upprätthålla det traditionella telefonnätet och bredbandsnätet. Idag byggs bredbandsnäten ut, och kan man använda sig av dessa nät för att ringa, varför skulle man då behöva använda sig också av det kostsamma traditionella kopparnätet? (Nils Weidstam, SOS Alarm) 3.3. Krav på IP-telefoni IP-baserad telefoni erbjuder idag många möjligheter för en telefonoperatör. ispace Telecom ställer dock flera krav innan en lösning för IP-telefoni kan erbjudas. I dagsläget är ispace Telecom ett konkurrenskraftigt företag som lever på sin effektivitet och sina låga kostnader. Dessa är förutsättningar som Richard von Plauen, VD för ispace Telecom vill behålla för sitt företag och menar att en potentiell satsning får inte vara alltför kostsam för företaget. Att först kunna testa marknadens respons innan en full satsning äger rum vore ett önskvärt scenario. 10

ispace Telecom Ett annat viktigt krav som ställs är att företaget inte binder upp sig till en viss underleverantör i och med en IP-telefonisatsning. Det är viktigt för ispace Telecom att kunna vara flexibel på en konstant utvecklande marknad och kunna byta fritt mellan olika aktörer inom IP-telefonimarknaden. Skulle en viss underleverantör inte hålla måttet, eller drastiskt höja sina priser, måste ispace Telecom veta att det finns andra parter tillgängliga på marknaden. Företaget bör inte heller vara tekniskt bundet till en viss plattform. Att kunna byta underleverantör fungerar som ett viktigt försäljningsargument då ispace Telecom förhandlar priser med underleverantörer. Är företaget bundet till en viss teknisk standard minskar urvalet av potentiella underleverantörer. von Plauen menar också att en viktig aspekt med att etablera en ny produkt för företaget är att produkten i sig måste vara både enkel att ta till sig och enkel att använda sig av. Samtidigt vill ispace Telecom kunna differentiera sig från övriga parter från marknaden. ispace måste helst kunna erbjuda en tjänst, eller en abonnemangsform som gör de mer konkurrenskraftiga än övriga IP-aktörer. Idag tar kundtjänst och support upp en väldigt stor del av ispace Telecoms arbetskraft. IP-telefoni får inte kräva oproportionellt mycket arbete relativt med det antal kunder som ispace Telecom kommer att lyckas värva till sin IP-telefoni. Eftersom produkten är tekniskt invecklad måste företaget skaffa sig spetskompetens inom detta område. Dock får inte denna spetskompetens vara alltför svår att skaffa sig eller alltför dyr att tillhandahålla. Ett sista önskemål som presenterades var att ispace Telecom, i den mån det är möjligt, skulle vilja ha en IP-baserad telefoni som binder upp kunderna till företaget. 11

ispace Telecom 12

IP-telefoni 4. IP-telefoni Detta kapitel har som avsikt att definiera och klargöra de olika IP-telefonilösningar som finns att tillgå idag. Till en början presenteras de olika standarder som finns, sedan definieras IP-telefoni ur en teknisk synvinkel. 4.1. Definition 4.1.1. Terminologi Begreppet IP-telefoni är inte entydigt. Begreppet används i olika sammanhang och med olika innebörd som omfattar olika typer av IP-baserad telefoni beroende på hur kommunikationen i respektive ände ser ut, och över vilket kommunikationsnät som används. Det finns idag ingen enhetlig terminologi som används inom IP-telefoni och flera begrepp blandas samman. (PTS, 2006) Många olika benämningar används: IP-telefoni, telefoni som använder sig av ett paketförmedlat nät, dvs. ett IP-nät (Internet Protocol). Voice over IP (VOIP) används ofta för att beteckna röstkommunikation över ett IP-baserat nät. Bredbandstelefoni används ibland för att beteckna IP-baserad telefoni över ett bredbandsnät. Internettelefoni används för att beskriva telefoni som använder sig av Internet som medium. Access-terminalerna kan vara telefoner eller mjukvaruprogram, så kallad softphone. Figur 1: Olika termer används för att beskriva IP-baserad telefoni. Dessa begrepp används inte konsekvent utan kan ha olika innebörd i olika sammanhang. I detta exjobb har termen IP-baserad telefoni använts för att beskriva telefoni där protokollet IP är bärare av telefonin. Begreppen VOIP och bredbandstelefoni används ofta av de olika IP-aktörerna för att klargöra vilken typ av tjänst dessa tillhandahåller. 13

IP-telefoni Dessa termer avser att definiera olika typer av IP-baserad telefoni. För att noggranare analysera dessa olika typer har Post och telestyrelsen (2006) valt att kategorisera de olika typer av IP-baserad telefoni på följande sätt: Fast IP-baserad telefoni Nomadisk IP-baserad telefoni IP-baserad telefoni utan koppling till traditionella telefonnät Dessa tre typer kommer att beskrivas utförligare i nästkommande kapitel. Termen accessnät motsvarar det nät som används för att kommunicera via IP. I detta arbete motsvaras accessnätet av publika Internet. IP-telefoni kan dock också kommunicera inom privata egna nät. Termen accessterminal motsvarar den terminal som en användare utnyttjar för att komma åt accessnätet. Vanliga accessterminaler är en traditionell telefon eller nyare IPtelefoner. 4.2. Olika lösningar för IP-telefoni Figur 2: Skiss över olika IP-baserade telefonilösningar. 14

IP-telefoni 4.2.1. Fast IP-baserad telefoni I fast IP-baserad telefoni kontrollerar tjänsteleverantörer accessnätet, det vill säga det IP-baserade nätet, och kan därmed också kontrollera nätets egenskaper. Det finns inget krav på att slutanvändaren måste vara kopplad till Internet så länge som accessterminalen har tillgång till nätverket. Nomadisk användning, det vill säga att slutanvändaren kan flytta på sitt IP-abonnemang, kan vara tekniskt möjligt inom tjänsteleverantörens accessnät, men de tjänster som tillhandahålls idag har begränsats till fast telefoni som inte kan flyttas geografiskt av slutanvändaren. Slutanvändaren kan endast använda denna typ av IP-telefoni så länge som denne har tillgång till tjänsteleverantörens accessnät. (PTS, 2006) Slutanvändaren erbjuds vanligtvis ett paketerbjudande där både Telefoni, Kabel-TV och bredband ingår, så kallad Triple Play. Tjänsten möjliggör samtal till nummer inom det fasta telefoninätet och till andra IPbaserade nätverk. Exempel på företag som tillhandahåller fast IP-baserad telefoni är Bredbandsbolaget och Com Hem. 4.2.2. Nomadisk IP-baserad telefoni I nomadisk IP-baserad telefoni levererar tjänsteleverantörer tjänsten över ett oberoende accessnät. Tjänsteleverantören behöver inte tillhandahålla ett eget IP-baserat nät. Den IP-baserade telefonin erbjuds som en separat tjänst och inte paketerad med bredbandsaccessen. Tjänsteleverantören har därmed ingen kontroll över det underliggande accessnätverket och har egentligen lite kontroll över samtalens kvalitet. Nomadisk användning är möjlig över olika accessnät, vilket betyder att slutanvändaren inte är bunden till en viss bredbandsleverantör. (PTS, 2006) Tjänsten möjliggör samtal till nummer inom det fasta telefoninätet och till andra IPbaserade nätverk. Exempel på företag som tillhandahåller nomadisk IP-baserad telefoni är Cellip, Digisip, och TeliaSonera. 4.2.3. IP-baserad telefoni utan koppling till traditionella telefonnätet I IP-baserad telefoni utan koppling till traditionella telefonnätet levererar tjänsteleverantören tjänsten över en annan accessleverantörs nät. Tjänsteleverantören har därmed ingen kontroll över det underliggande accessnätet, vilket medför att tjänsteleverantören inte heller kan kontrollera kvaliteten på det underliggande nätet. Tjänsten tillåter inte slutanvändaren att ringa till det traditionella fasta telefonnätet vilket inte möjliggör nödsamtal.(pts, 2006) Tjänsten är nomadisk, och slutanvändaren behöver endast ladda ner tjänsteleverantörens mjukvara (en så kallad softphone), för att kunna använda sig av tjänsten. Tillgång till ett bredbandsnät är ett måste. Tjänsteleverantören erbjuder en programvara för datorer som gör det möjligt för slutanvändare att ringa varandra. Slutanvändare adresserar varandra inom den egna 15