Barn och ungdomspsykiatriska länskliniken i Västerbotten Specialistenheten för ätstörningar i Umeå Av Lena Lundqvist Och Åsa Parkle 1
2
Familjeterapi Är den behandlingsmetod som har bäst stöd i den nationella och internationella forskningen när det gäller behandling av yngre patienter med anorexia nervosa 3
Ätstörningsbehandling på BUP Somatiska kontroller Familjesamtal Individualsamtal för ungdomen Föräldrastödssamtal Psykiatrisk sjukgymnastik Föräldragrupp Färdighetsträningsgrupp för ungdomar (fas 2) Ätstöd och mobil verksamhet Behandling i lägenhet eller BUP avdelning 4
Multifamiljeterapi (MFT) vid anorexia nervosa - En gruppbehandling som är ett komplement till övrig behandling 5
Multifamiljeterapi (MFT) Började utvecklas på -50 talet av Peter Laqueur som i sitt arbete med psykotiska vuxna patienter upplevde betydelsen av att olika familjer hade kontakt med varandra. 6
Dagens MFT modell Har utvecklats vid: Marlborough Family Center, London Har modifierats för arbete med anorexia Vid barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Dresden Michael Rutter Centre, Maudsley sjukhuset, London Ulf Wallin, Lund 7
MFT i Sverige I Sverige leds MFT utveckling, utbildning och forskning av Ulf Wallin,MD i Lund. Hans hustru Karin socionom och psykoterapeut ingår också i Lunda teamet som översatt MFT manualen till svenska. Sedan flera år pågår också ett nordiskt samarbete i MFT. 8
Rötter och gurus Strukturell familjeterapi (Minuchin) Systemisk familjeterapi (Palazzoli) Narrativ terapi (White) Eklektisk förening Maudsley (Dare, Eisler) 9
Centralt lånegods Från den strukturella familjeterapins arbete med att iscensätta och konkret hantera de centrala svårigheterna. T ex vid den gemensamma måltiden. Från den systemiska familjeterapin: Positiva omformuleringar samt cirkulära och reflekterande frågor. Från den narrativa familjeterapin: Externalisering, där vi försöker samla familjen mot den gemensamma fienden - anorexisjukdomen 10
Multifamiljeterapi (MFT) Är ett komplement / tillägg till annan behandling. Ges vanligtvis till nyinsjuknade, unga patienter med anorexia nervosa. Intensivbehandling för att åstadkomma en snabb förändring, nämligen att patienten börjar äta och går upp i vikt. 11
MFT forts. Att påskynda tillfrisknande samt minska behovet av slutenvård och behandling i familjelägenhet. Att stärka familjernas kompetens och deras möjlighet att stödja sin sjuka familjemedlem. Hjälpa familjerna att kunna hitta tillbaka till ett vanligt liv. 12
MFT forts. Bryta familjernas isolering och maktlöshet och hitta gemenskap och stöd i andra familjer. Öka närhet, samspel och kommunikation i familjen. Bidra till humor och lekfullt arbetssätt där MFT metoden är anpassad för barn och ungdomar. 13
Mål i MFT Det gynnsamma klimatet skapas av att flera familjer intensivt arbetar tillsammans med gemensamma problem. Att ta till sig andras erfarenheter och kunna pröva nya lösningar under trygga former. Familjerna delar bördan och knyter värdefulla band till varandra. Mammor, pappor, ungdomarna med anorexi samt deras syskon finner andra utanför familjen att tala med. 14
Specifika mål: Föräldrar I samspel med andra föräldrar återerövra sin föräldrakompetens Diskutera vardagssituationer matvägran, kräkningar, överaktivitet osv. Att våga ta hand om sig själv Ingjuta mod att våga gå emot anorexi sjukdomen Bryta medberoende och kompromisser 15
Specifika mål: Ungdomen Att normalisera ätandet och gå upp i vikt. Att acceptera sjukdomen och behovet av att få hjälp att gå emot den. Acceptera föräldrarnas inblandning. Att acceptera att först när fullt ansvar för det aktuella fysiska tillståndet tas, är det möjligt att fundera över frågor om självständighet och oberoende. 16
Specifika mål: Syskon Att utveckla en normal syskonrelation till det sjuka syskonet Att få uppmärksamhet och tillsyn från föräldrarna Att lita på att föräldrarna klarar av att hjälpa det sjuka syskonet att äta Att i samspel med andra syskon våga satsa på sitt eget liv 17
Kompetens: Förutsättningar för MFT Solid kunskap och erfarenhet av hur anorexia nervosa yttrar sig samt arbete med patienter och deras familjer. God förtrogenhet med de grundläggande principerna och teknikerna vid strukturell och systemisk familjeterapi. 18
Lokaler: Förutsättningar forts Anpassade för ändamålet ex. lokaler som används för dagvårdsbehandling som rymmer en grupp på 25-30 personer. Tillgång till kök, 3 grupprum, expedition, toaletter och videoinspelningsmöjligheter. 19
Förutsättningar forts. Personal: Man behöver vara ett team som är välbekanta och trygga med varandra. 2 huvudterapeuter, övrig personal, observatörer och deltagande av ordinarie behandlare. Ett minimum är 4 personal Möjlighet till familjeterapeutisk handledning. 20
Behandlingens förlopp Behandlingsgruppen består av 6-8 familjer Som träffas totalt 10 heldagar under 1 år. (+ ev. en halvdag för övriga anhöriga) Familjerna arbetar tillsammans med behandlarna kl.09.00-15.00. Intensiv uppstart 4 dagar i följd. Resterande dagar är fördelade under året. 21
Hög intensitet i terapin i början för att sedan alltmer överlåta initiativ och ansvar till familjerna. Familjerna har själva hela ansvaret för den sista dagen. Då är behandlarna inbjudna gäster. Föräldrarna till barn upp till 18 år har föräldrapenning för svårt sjukt barn. Vilket ombesörjs av ordinarie behandlare. 22
MFT behandlingsfaser Behandlingen innehåller 3 faser som inte är helt tidsmässigt åtskilda utan har stor överlappning. Fas 1 Symtomorienterad Häva svälten, äta normalt och gå upp i vikt. Fokus på gemensamma måltider. Föräldrarna bestämmer vad patienten ska Äta. 23
Fas 2 Relationsorienterad Initialt fokus på att etablera hälsosammare ätmönster. Alltmer relationsorienterade interventioner såsom familjeskulpturer, målsättningsträd och genogram. Målet är ökad öppenhet i familjen. Familjemedlemmarnas olika roller. Ev. omförhandla och förändra vardagen och relationerna i familjen. Utveckla bättre förmåga till konflikthantering. 24
Fas 3 Framtidsorienterad Hur familjen hanterar matfrågor och familjeangelägenheter. Frågor om tonåringens självständighet och autonomi är av stor betydelse. Klara av framtida motgångar. Friskhetsmål. 25
Inbjudan Familjer i början av sin behandling får en inbjudan till ett introduktions/ informationsmöte. Familjen får en broschyr om MFT att läsa hemma. 26
Introduktions/ Informationsmöte Utförlig information om behandlingen av MFT behandlarna. ½ dag. Familjerna får se lokalerna samt varandra. Ordinarie behandlare deltar också på mötet. Beslut om deltagande behöver inte lämnas på mötet utan kan meddelas till sina behandlare. MFT behandlare äger rätten att sätta ihop lämplig grupp. Likaså i det fall någon familj måste exkluderas. 27
Behandlingsdagarna Totalt 10 dagar på 1 år. 4 avdelade behandlingspass/ dag. ( enligt manualen). Dock kan ändringar göras beroende på vad som händer och vad familjerna behöver. Diskussioner i storgrupp Arbete i smågrupper, ex. familj, patient, syskon, mammor och pappor. Terapeutiska övningar 28
Forts. Mindre föreläsningar av behandlarna. Gäster: ex. läkare, psykiatrisk sjukgymnast, dietist. Tre gemensamma måltider. Förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika. Diskussion om hur dessa ska genomföras. 29
Övrigt MFT Annan ordinarie behandling pausas om möjligt under MFT dagarna. Önskvärt är att ordinarie behandlare deltar i MFT. Somatiska kontroller, alltid innan MFT. En bedömning görs i varje enskilt fall. Extra registrering i Step-wise. Godkännande om att delta i MFT forskning och utvärdering. Behandlarna ingår och deltar i det nordiska MFT nätverket som har årliga möten. 30
BUP Umeås MFT modell Under arbetet med det regionala och lokala vårdprogrammet uppmärksammades behovet av en behandling i mellanrummet mellan sedvanlig öppenvård och inläggning på BUP avdelningen. Det vill säga någon form av intervallbaserad dagvård. Vilken till en början kallades mellanvård. Valet föll på att prova Multifamiljeterapi (MFT) enl. Lunds manual. 31
Umeå forts. Förhoppningen är att lokalerna blir färdigställda och att MFT behandlingen kan starta Vt. 2012. Huvudbehandlare i MFT är Lena Lundqvist och Åsa Parkle. Specialistteamet för ätstörningar i Umeå. 6-8 familjer med barn under 18 år från BUP Västerbottens län kan delta. ( Lycksele, Skellefteå och Umeå). Familjer som inte bor i Umeå kan bo på patienthotellet Björken, NUS. Utvärdering och forskning kommer att ledas av Karin Nilsson, MD, leg. Psykolog, Umeå. Eventuellt kunna erbjuda och sälja behandlingsplatser till BUP i andra län i norra regionen. 32
Kontaktuppgifter Lena Lundqvist tel: 090-785 66 33 lena.b.lundqvist@vll.se Åsa Parkle tel: 090-785 66 72 asa.parkle@vll.se Vid frågor om Multifamiljeterapiutbilding kontakta ulf.wallin@skane.se 33
34