MIS-utbildning med mersmak om allt nytt i ISO 14001 och 9001

Nr 1 Mars 2015 Årgång 25 Akademiskt hållbart årsmöte 23:e april Anmäl dig snarast och senast den 17 april till MIS årsmöte den 23:e april. Du kan påverka MIS framtida inriktning som är en viktig och avgörande fråga för årsmötet. Anmäl dig här: https://dinkurs.se/29434 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige MIS-utbildning med mersmak om allt nytt i ISO 14001 och 9001 I mitten av mars arrangerade MIS en egen utbildning om alla nyheter i ISO 14001 och 9001. 45 medlemmar deltog för att få de senaste uppdateringarna. Sid 5 Datum: 23:e april Tid: 10 00-16 00 Plats: Stockholms universitet, Aula Magna Kostnad: Gratis för MIS medlemmar att delta i årsmötet. Är du inte medlem men vill delta, kontakta Curt Henricson. curt.henricson@telia.com På programmet Årsmötesförhandlingar Ska MIS verksamhetsområden utökas - hållbar utveckling? Lennart Piper i Framtidsgruppen. Hur jobbar Stockholms universitet med hållbar utveckling? Jenny Lilliehöök, Stockholms universitet. Nya ISO 14001 och ISO 9001 9001 ur certifieringsorganets perspektiv. Doris Forsberg, DNV om tidplan och förändringar. Är biogas resurseffektivt? Jonas Ammenberg från Biogas Research Center vid Linköpings universitet. ISO 14001 och ISO 9001. Curt Henricson leder diskussion om vad som kan krävas för att organisationer ska leva upp till de nya kraven. Hellre gummistövlar än byråkrati för ingenjören som blev psykolog Anders Lundin var med 1991 vid de första diskussionerna om miljörevision när MIS bildades. Om 20 år hoppas jag att miljöfrågan är en så självklar del av samhället att vi kommer att le åt dagens nivåer på miljöstandarder och regelverk, säger han. Sid 3

Årsmöte 2015 23:e april Nya medlemmar Ragnhild Nelson, Ragn-Sells miljökonsult, Stockholm Janeth Andersson, WSP, Stockholm Andreas Sahlman, Envima, Linköping Elin Skörvald Li, Envima, Linköping Catrin Pastwa, Envima, Stockholm Leif-Åke Larsson, Verksamhetssystem L-Å Larsson, Västerhaninge Mica Hofverberg Gidö, JOAB Recycling, Blomstermåla Adresskontroll Anmäl snarast om du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller faktureringssystem för att inte falla ur vårt system. kansli@miljorevisor.se Bli MIS-godkänd miljörevisor Ansök om att bli MIS-godkänd miljörevisor. Som MIS-godkänd miljörevisor får du en bekräftelse på din kompetens. Det är en kvalitetsstämpel som bevisar att du har bra yrkeskompetens utifrån de kriterier som MIS satt upp. Mer information hittar du på MIS hemsida: www.miiljorevisor.se Få din utbildning MIS-godkänd Arrangerar ditt företag utbildningar i miljörevision? Då kan ni få utbildningen MIS-godkänd. Sex utbildningsföretag har hittills fått utbildningar MIS-godkända. Mer om hur du gör och vilka företag som har MIS-godkända utbildningar hittar du på MIS hemsida: www.miljorevisor.se Datum för SIS personcertifiering 2015 12 juni 2015, Stockholm Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Motioner Motioner till MIS årsmöte ska skickas in tre veckor före årsmötet till: curt.henricson@telia.com Tyck till om Framtidsgruppens förslag att utveckla MIS: Fler områden och nytt namn Vid MIS årsmöte i april kommer Framtidsgruppen att presentera sitt förslag för MIS framtid. Om det blir verklighet föreslår de också att MIS byter namn - eller rättare - innehållet i namnet MIS. På MIS årsmöte den 23:e april kan du som medlem påverka MIS nästa steg och utveckling. Vid årsmötet förra året bildades en arbetsgrupp för att undersöka om MIS ska bredda sig och jobba med fler frågor än miljö eftersom många revisorer idag jobbar med flera områden. Sedan dess har Framtidsgruppen diskuterat, låtit MIS medlemmar svara på en enkät och pratat med certifieringsrevisorer och dragit sina slutsatser: MIS medlemmar vill bredda MIS verksamhet, enkätsvaren var tydliga, säger Lennart Piper som leder arbetet i gruppen. MIS medlemmar vill att MIS prioriterar fde här verksamhetsområdena: Miljö Kvalitet Arbetsmiljö Säkerhet Marknadsinriktade och professionella Om MIS medlemmar fattar beslut om den stadgeändring som krävs (två medlemsmöten på varandra måste fatta beslut med två tredjedels majoritet) då börjar det stora arbetet. Då måste MIS bli mer marknadsinriktade, öka sitt medlemsantal och sin omsättning. Vi måste helt enkelt bli mer professionella, få kommunikationen att fungera och kunna Anders Johansson till SIS tolkningsgrupp Anders Johansson blir MIS ordinarie representant i SIS tolkningsgrupp efter Torbjörn Brorson. Ersättare för Anders utses vid årsmötet. fatta snabbare beslut, säger Lennart. Med fler verksamhetsområden behöver MIS attrahera revisorer som är duktiga på dem. Riskanalys MIS styrelse har lyssnat noga på Framtidsgruppen och beslutat stödja ett utökning av MIS verksamhetsområden med fokus på hållbarhet. Lennart Piper menar att det är ett viktigt och stort beslut för MIS medlemmar vid årsmötet. Det är ett stort steg att gå från att vara en ideell förening som bygger på frivilliga krafter till att bli mer professionella. Konsten är att ta det första steget. Namnet MIS Han menar att MIS i så fall också bör leva som vi lär, ha ett eget ledningssystem och följa standarderna. Och den stadgeändring som krävs behöver inte bli så stor. Vi kan relativt enkelt byta ordet miljö mot hållbarhet. Hur var det nu med namnförslaget, blir MIS internationellt? Vi föreslår att MIS byter namn till Föreningen MIS revisorer - för ledning av integrerad hållbarhet. På engelska blir det också MIS. The Association of MIS Auditors - for the Management of Integrated Sustainability. Framtidsgruppens arbete går att följa här: http://mis.iep.se/ eller på MIS hemsida under rubriken Framtidsgruppen, senaste nytt.

Alla är miljömedvetna idag från dagisbarn till pensionärer MIS är ett fantastiskt kontaktnät med riktigt bra spetskompetens, säger Anders Lundin, som var med på det allra första mötet i MIS. Under MIS 25 år har det hänt otroligt mycket i samhällets syn på miljö. Idag är både dagisbarn och pensionärer miljömedvetna och gör aktiva miljöval i sin vardag. Anders var med på ÅF (då hette det Ångpanneföreningen) när Axel Wenblad utsågs till MIS förste ordförande för snart 25 år sedan, den 5:e september 1990. Mycket har hänt, både i MIS och i samhällets miljömedvetenhet. Idag gör de flesta av oss aktiva miljöval, även i de fall vi väljer bort så är det ett aktivt val. Idag vet alla, från minsta dagisunge till äldsta pensionär vad som bra för miljön. Så var det inte när den unge kemiingenjören Anders Lundin började som konsult på 1970-talet och tog vattenprover. Han medger att det var tufft att hävda sig i diskussionerna med direktörer och disponenter. De skulle köra fabrik Deras uppdrag var köra fabrik, inte att rädda miljön. När jag var ute och tog prover undrade de vad det skulle vara bra för. Frågan var inte hur ska vi förebygga utan snarare hur får vi bort det. Vi hade lite olika utgångspunkt. På 1970-, 80- och 90-talet hände mycket på miljöområdet. Naturvårdsverket bildades, industrier skaffade reningsverk, miljöskyddslag och miljöbalk kom, en rad ISOstandarder kom, generationsskiften innebar att miljöspecialister fick jobb i industrin. Anders bytte jobb, gick från olika praktiska konsultjobb med gummistövlar på fötterna till mer byråkratiska jobb på bland annat Länsstyrelsen i Stockholm. Mer lagar och avtal, en annan slags påverkan och styrning i tillståndsärenden. Hellre gummistövlar än byråkrati Bra erfarenheter, men jag var ingen bra centralbyråkrat, jag ville vara närmare verkligheten, gå mer i gummistövlar så jag gick tillbaka till konsultvärlden. Han jobbade med due diligence-frågor och med utbildning både nationellt och internationellt i en tid före mobiltelefoner och med stora geografiska och kulturella avstånd. I Algeriet försvann en dag all lokal arbetskraft. Anders och hans kollegor fick åka 25 mil med bil, söka telefonkontakt och försöka ta reda på vad som hänt. De pratar om något som heter Ramadan, var den förklaring vi fick. Vi hade ingen aning om vad det var. Idag är avstånden kortare och kunskapen större, vi jobbar globalt på ett helt annat sätt. Från ingenjör till psykolog Anders ville fortsätta i de verklighetsnära lite mindre konsultföretagen, men ofta slogs de ihop eller köptes upp av större. Sammanslagningarna följde Anders i hälarna I större företag blir det mycket byråkrati och långt till verkligheten. Nu jobbar han under Envimas paraply och menar att idag handlar hans konsultroll mer om psykologi än om ingenjörskompetens. Det svåra är att få företagen att acceptera problemen och sedan få dem att inse att de själva sitter på lösningen. Mitt jobb är att stötta dem i vad de redan kan - eller att få dem att tro att de kan. Och att vara det externa stödet som en miljöspecialist behöver. Det är svårt att vara profet i sitt eget företag. Mitt mantra är: 10 procent kompetens, 90 procent psykologi. Vi kommer att le åt ISO 14001 Energi blir den viktigaste miljöfrågan framöver, är Anders bedömning. Det blir mer återvinning, återbruk, smartare användning av resurser. Vi kommer att fortsätta resa, men vi kommer att resa annorlunda än idag. Jag är optimist, hoppfull om framtiden. Min drivkraft idag är att träffa alla unga, duktiga, professionella människor. De har ett enormt driv och miljöfrågorna kommer att ta stora kliv framåt med dem. Idag är ISO 14001 ett nödvändigt verktyg som vi måste utveckla. Om 20 år hoppas jag att miljöfrågan är en så självklar del av samhället att vi kommer att le åt dagens nivåer på miljöstandarder och regelverk, avslutar Anders Lundin. På temat Vad gör du nu för tiden? möter du ibland någon profil som är eller har varit viktig för MIS. Vem vill du att vi intervjuar nästa gång? Hör av dig till redaktionen med förslag!

Regeringen föreslår: Nytt Seveso III-direktiv införs i svensk lag För att förebygga allvarliga olyckor inom kemikalieindustrin och begränsa följderna för människor och miljö, har EU antagit det så kallade Seveso IIIdirektivet. Regeringen föreslår nu i en proposition till riksdagen att direktivet införs i svensk lagstiftning. Inom industrin hanteras stora mängder kemikalier och ofta i kombination med att de industriella processerna innehåller komplicerade system. Risken är stor för allvarliga kemikalieolyckor och målet med lagstiftningen är att säkerställa höga skyddsnivåer. Arbetet med Seveso-direktivet drevs fram efter en rad allvarliga kemikalieolyckor på 1970-talet. År 1982 antog rådet och Europaparlamentet direktivet 82/501/EEG (Seveso I-direktivet) och 1997 antogs det reviderade Sevesodirektivet, 96/82/EG (Seveso IIdirektivet). Det nya Seveso III-direktivet avser att ersätta Seveso II-direktivet (96/82/EG) den 1 juni 2015. Med anledning av att Sevesodirektivet träder i kraft har en offentlig utredning (SOU 2014:17) överlämnats till regeringen med förslag på hur direktivet ska implementeras i svensk rätt. In i svensk lagstiftning juni 2015 Den 4 mars 2015 lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag på genomförande av Sevesodirektivet. I propositionen föreslås ändringar i lagen (1999:381) för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Vissa ändringar föreslås också i miljöbalken, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt i plan- och bygglagen (2010:900). Sevesodirektivet genomförs därmed genom lagändringarna i svensk lagstiftning. Väsentliga förändringar i Seveso-direktivet, i förhållande till det tidigare direktivet, är bland annat dess anpassning till den nya EU- förordningen nr 1272/2008 om klassificering och förpackning av ämnen och blandningar, den s.k. CLP-förordningen, vars bestämmelser träder i kraft fullt ut den 1 juni 2015. I del 2 av Sevesodirektivets bilaga används riskfraserna för kemikalier för att avgöra vid vilka mängder en verksamhet omfattas av direktivet. Fler väsentliga förändringar får till följd att: Endast länsstyrelsen ska ha det operativa tillsynsansvaret över Sevesoverksamheter. Bemyndigandet för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer att få meddela föreskrifter om tillsynen, föreslås bli mer generellt och ge möjlighet att ta ut särskilda avgifter för tillsynen. En presumtion införs för att Sevesoverksamheter utgör sådana farliga verksamheter som regleras i lagen om skydd mot olyckor utan någon föregående prövning av länsstyrelsen. Härigenom kommer vissa strängare bestämmelser i lagen om skydd mot olyckor att undantagslöst gälla för Sevesoverksamheterna i förhållande till verksamhetsutövarna, berörda myndigheter och kommuner. Genom ändringar i miljöbalken blir det tydligare för allmänheten, berörda organisationer och myndigheter när ett miljöprövningsärende avser en Sevesoverksamhet. Kraven på information till allmänheten har skärpts och samråd med allmänheten är ett krav när markanvändningen förändras så att risken för allvarliga kemikalieolyckor avsevärt har ökat. Allmänheten ska också ha tillgång till rättslig prövning. Bestämmelser införs som tydliggör regleringen i plan- och bygglagen om detaljplanläggning som rör Sevesoverksamheter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2015, inom den tid som medlemsländerna har på sig att genomföra Sevesodirektivet i nationell lagstiftning. För vem gäller reglerna? Reglerna ska tillämpas på verksamheter där vissa farliga ämnen förekommer. För verksamhetsutövarna gäller olika krav beroende på vilken kravnivå de omfattas av. I propositionen föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka farliga ämnen som avses och vilka mängder som krävs för att en verksamhet ska tillhöra den lägre eller högre kravnivån. Verksamhetsutövarens skyldigheter För verksamhetsutövare som omfattas av Sevesolagstiftningen gäller olika krav beroende på vilken kravnivå de omfattas av. Samtliga är skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö. En verksamhetsutövare av Sevesoverksamhet ska ge in en anmälan om verksamheten till länsstyrelsen i det län där verksamheten är belägen. Oavsett kravnivå ska verksamhetsutövaren upprätta ett handlingsprogram för hur riskerna för allvarliga kemikalieolyckor ska hanteras. Verksamhetsutövare, vars verksamhet är tillståndspliktig enligt miljöbalken, ska bifoga en säkerhetsrapport innehållande ett handlingsprogram i den ansökan som ska göras enligt miljöbalken. Varför Seveso? Namnet kommer från Sevesokatastrofen den 10 juli 1976 i Lombardiet i norra Italien. Vid olyckan släpptes flera kilo av dioxinet TCDD ut i luften från en liten kemisk fabrik, ICMESA. Tiotusentals husdjur dog eller avlivades på grund av olyckan och en yta på ungefär 25 km2 förgiftades omedelbart. Inga människor dog som en direkt följd av olyckan men mer än 600 människor fick evakueras från sina hem och cirka 2000 människor fick behandlas för dioxinförgiftning. Göran Sjöblom är utbildad jurist vid Uppsala universitet med fördjupade kunskaper inom svensk och internationell miljörätt. Han arbetar idag på miljökonsultbolaget Envima AB. Vid frågor, kontakta honom på: goran.sjoblom@envima.se

Nya ISO 9001 och 14001 Många nya utmaningar för revisorn I mitten av mars arrangerade MIS en utbildning om nyheterna i ISO 9001 och 14001. Intresset var stort och 45 medlemmar deltog. Övre bilden: Mycket diskussion blev det vid MIS utbildning om nya ISO 14001 och ISO 9001. Undre bilden: Willy Karlsson kan det mesta som finns att veta om ISO 14001 och diskuterar med Anders Johansson. Foto: Cathrin Stock Medlemmar i MIS styrelse höll i utbildningen och diskussionerna på grupparbetena var intensiva när förändringarna presenterades. Det blev många spekulationer i vilka belägg som revisorer ska titta efter för att kunna verifiera att organisationer lever upp till de nya kraven. - Vår ambition var att ge en översikt av kraven i de nya standarderna och exempel på vad vi kan förvänta oss framöver, förklarade Curt Henricson. Jag bedömer att det kommer att bli enklare att integrera dem i ett ledningssystem eftersom 70-80 procent av texterna i de båda standarderna ligger nära varandra. Annex SL, livscykelperspektiv och riskbedömning Leif-Åke Larsson, en av MIS nya medlemmar som deltog i utbildningen är väldigt nöjd. Det var en konkret och tydligt uppspaltad genomgång av nyheterna som jag kommer att ha användning av i mitt jobb som konsult. Mina kunder funderar på vad som händer vid en omcertifiering och nu De viktigaste nyheterna i ISO 9001 och 14001 är: Att förstå organisationens förutsättningar och sammanhang. Att hantera risker - hot och möjligheter. Processbaserade ledningssystem med input, aktiviteter och output. Ledarskap och engagemang är tydligare. kan jag förklara mer. Leif-Åke menar att de viktigaste förändringarna för honom är annex SL, livscykelperspektivet och riskbedömningen. Han hoppas också på någon slags uppföljning eller fortsättning. Man blir aldrig fullärd, men jag hoppas på både inspiration, kunskap och nätverkande som medlem i MIS. Kompetensen i MIS är hög, säger han. Ledningen måste vara engagerad Mica Hofverberg, kvalitets- och miljöchef på JOAB Recycling, deltog i utbildningen och är övertygad om att hon kommer att få användning för den i sitt jobb. Ju mer förberedda vi är, desto bättre är det för våra organisationer, säger hon. Det här var den första riktigt djupgående information jag har fått om de nya standarderna och jag tycker upplägget med olika föreläsare var bra. Mest intressant var nog att livscykelperspektivet kommer in tydligare och givetvis kravet på ledningens engagemang. Det kommer att bli ett stöd för mig i mitt arbete. Ansvarig utgivare: Anne Swartling, ordf MIS Tel: 070-927 48 34 e-post: anne.swartlng@ragnsells.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: 08-580 150 91 e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Jonas Ammenberg, Tel: 013-28 16 79 jonas.ammenberg@liu.se, Anders Johansson, Envima, Tel: 013-31 42 93, anders.johansson@envima.se, Hon fick tips om utbildningen genom ett miljönätverk och bestämde sig att bli medlem i MIS. Jag hoppas det kan mer information och kunskapsutbyte med andra medlemmar, säger hon. Uppföljning efter publicering? - Utvärderingen tyder på att det var en givande utbildningsdag, säger Curt Henricson. Flera deltagare efterlyste också en uppföljning när standarderna är publicerade och har börjat användas. Jag hoppas vi kan erbjuda någon slags fortsättning längre fram. Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C, 168 51 Bromma Tel: 0705-855 373 e-post: kansli@miljorevisor.se Föreningens plusgiro: 41 77 887-9 MIS hemsida: www.miljorevisor.se Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.