Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol



Relevanta dokument
Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Nya koder, borttagna koder och ändrade/rättade kodtexter

Anvisningar för kodning av akut appendicit

Anvisningar för klassificering av akut appendicit

Patientregistret. Anders Jacobsson. Kodningskvalitet. Kvalitetsansvarig

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista Uppdaterad

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Rehabiliteringskliniken

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare.

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

LANDSTINGET I VÄRMLAND

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

SOSFS 2013:35 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens författningssamling

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

1 Alkohol

Alkoholberoende, diagnos

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

Beskrivning av variabler

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Journalmall för psykiatrikursen

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Inledning

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Kvalitetsdeklaration Statistik om dödsorsaker 2016

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

Enskildas klagomål enligt PSL. En delredovisning av Regeringuppdraget (dnr S2015/08135/RS)

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

INFORMATIONSTILLFÄLLE SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen

Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5)

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Sven-Olov Lindahl

Områdesbeskrivning Norrköping

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Neurologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg)

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017

alkoholens hälsoeffekter

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

2. Följder av drickandet

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg

Socialstyrelsens författningssamling. Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Användbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Transkript:

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr 2013-3-22 Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2013 2

Innehåll Inledning 5 Exempel på situationer där koder ur kapitel V används 6 Akut (avsiktlig) alkoholintoxikation som huvudorsak till vårdkontakt 6 Skadligt bruk av alkohol: psykisk eller fysisk skada till följd av alkoholmissbruk 6 Beroendesyndrom (kronisk alkoholism) 6 Alkoholbruk som bidragande orsak till ett tillstånd som föranleder vårdkontakt eller bedömning av hälsotillstånd 7 Alkoholpåverkan som bidragande orsak till ett tillstånd som är huvuddiagnos vid en vårdkontakt. 7 Alkoholbruk (ej akut påverkan) i anamnesen som bidragande orsak till ett tillstånd som är huvuddiagnos vid en vårdkontakt. 7 Avsiktlig (suicidal) och oavsiktlig förgiftning med alkohol 8 Koder i ICD-10-SE för sjukdomar och hälsoproblem relaterade till bruk och missbruk av alkohol 9 3

4

Inledning I detta dokument ger vi exempel på olika kliniska situationer där intag av alkohol är anledningen till vårdkontakten eller en bidragande orsak till tillståndet som patienten får vård eller behandling för. Observera att endast alkoholbruk som är relevant för vårdkontakten eller hälsotillståndet ska kodas. Det finns ett antal koder i Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD-10-SE) för att klassificera diagnoser som har relation till bruk och missbruk av alkohol. I kapitel V finns koder för akut intoxikation, skadligt bruk av alkohol samt för kroniskt alkoholmissbruk och vissa tillstånd relaterade till kroniskt alkoholmissbruk. För att dessa koder ska användas krävs att kriterierna på sidorna 162 163 i den tryckta ICD-10-SE är uppfyllda. I vissa organkapitel (IV, VI, IX, XI) finns specifika koder för vissa alkoholrelaterade sjukdomar. I kapitel XX och XXI finns dessutom tilläggskoder och koder för alkoholbruk som kontaktorsak. 5

Exempel på situationer där koder ur kapitel V används Akut (avsiktlig) alkoholintoxikation som huvudorsak till vårdkontakt Exempel 1: Patient införs till sjukhus efter att ha anträffats mycket kraftigt berusad i en portuppgång. Sänkt medvetandegrad, kan inte stå på benen. Blåser 3,7 promille. Patienten läggs in för observation med extra övervakning. Exempel 2: 14-åring inkommer medvetslös per ambulans efter kraftig överkonsumtion av alkohol på en fest. Kodning: Akut alkoholintoxikation är anledning till vårdkontakten och ska i båda fallen vara huvuddiagnos (F10.0). Kommentar: Koden F10.0 kan användas för akut alkoholintoxikation oavsett om patienten har en missbruksproblematik eller inte. Patienten i exempel 1 är troligen alkoholist, medan patienten i exempel 2 sannolikt inte är det. Till skillnad från F10.0 förutsätter de övriga koderna i kategorin F10 ett kroniskt alkoholmissbruk. Skadligt bruk av alkohol: psykisk eller fysisk skada till följd av alkoholmissbruk Exempel 3: Kronisk alkoholmissbrukare med levercirros som inte slutar dricka trots vetskap om att sjukdomen är orsakad av alkohol. Exempel 4: Kronisk alkoholmissbrukare med alkoholrelaterade, recidiverande depressioner och som fortsätter dricka. Kodning: Skadligt bruk (F10.1) används som huvud- eller bidiagnos beroende på om vårdkontakten avser själva alkoholmissbruket eller den alkoholorsakade sjukdomen. Beroendesyndrom (kronisk alkoholism) Exempel 5: Kronisk alkoholmissbrukare som vårdas på beroendeklinik för sitt missbruk. Kodning: F10.2 (nationella fördjupningskoder finns). För övriga tillstånd orsakade av alkohol som klassificeras i kategorin F10 hänvisas till sidorna 162-163 i den tryckta ICD-10-SE. 6

Alkoholbruk som bidragande orsak till ett tillstånd som föranleder vårdkontakt eller bedömning av hälsotillstånd Alkoholpåverkan som bidragande orsak till ett tillstånd som är huvuddiagnos vid en vårdkontakt. Exempel 6: Patient som söker akut efter att ha ådragit sig en skada, där akut alkoholpåverkan bedöms vara en bidragande orsak. Kodning: Skadan är huvuddiagnos och kod från kategori Y90 (alkoholpåverkan fastställd som blodalkoholhalt) eller Y91 (alkoholpåverkan enligt klinisk bedömning) anges som bidiagnos. Alkoholbruk (ej akut påverkan) i anamnesen som bidragande orsak till ett tillstånd som är huvuddiagnos vid en vårdkontakt. Exempel 7: Patient kommer för hälsokontroll och befinns ha förhöjning av levertransaminaser som bedöms vara en följd av alkoholbruk. Kodning: Det kliniska fyndet kodas som huvuddiagnos (R74.0) och alkoholbruk som bidiagnos (Z72.1). 7

Avsiktlig och oavsiktlig förgiftning med alkohol Exempel 8: Patient med depressioner i anamnesen inkommer medvetslös efter att ha druckit stora mängder sprit i kombination med olika tabletter i självmordssyfte. Kodning: T51.0 Förgiftning med alkohol + X65.- Självmordsförsök. Exempel 9: Treåring inkommer akut efter att ha druckit en okänd mängd av förälders apelsinlikör. Barnet läggs in på barnkliniken för observation på grund av nedsatt medvetandegrad och kräkningar. Kodning: T51.0 Förgiftning med alkohol + X45.- Olyckshändelse Kommentar: I båda dessa exempel föreligger alkoholintoxikation. Eftersom syftet med alkoholintaget inte har varit berusning ska koden T51.0 (Toxisk effekt av etanol) användas i kombination med lämplig orsakskod. 8

Koder i ICD-10-SE för sjukdomar och hälsoproblem relaterade till bruk och missbruk av alkohol E24.4 Alkoholutlöst pseudocushingsyndrom F10.0 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, akut intoxikation F10.1 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, skadligt bruk F10.2 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, beroendesyndrom F10.2A Alkoholberoendesyndrom med fysiologiska tecken på beroende F10.2B Alkoholberoendesyndrom utan fysiologiska tecken på beroende F10.2X Alkoholberoendesyndrom, ospecificerat F10.3 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, abstinens F10.4 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, abstinens med delirium F10.5 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, psykotisk störning F10.6 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, amnesisyndrom F10.7 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F10.7A Alkoholdemens F10.7W Alkoholorsakade psykiska störningar och beteendestörningar som resttillstånd eller med sen debut, utom alkoholdemens F10.8 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, andra specificerade psykiska störningar och beteendestörningar F10.9 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol, psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad G31.2 Degeneration i nervsystemet orsakad av alkohol G62.1 Alkoholutlöst polyneuropati G72.1 Alkoholutlöst myopati I42.6 Alkoholkardiomyopati K29.2 Gastrit orsakad av alkohol 9

K70.0 Alkoholfettlever K70.1 Alkoholhepatit K70.2 Leverfibros och leverskleros orsakad av alkohol K70.3 Levercirros orsakad av alkohol K70.4 Leversvikt orsakad av alkohol K70.9 Leversjukdom orsakad av alkohol, ospecificerad K85.2 Alkoholutlöst akut pankreatit K86.0 Kronisk pankreatit orsakad av alkohol O35.4 Vård av blivande moder för skada på fostret på grund av alkoholmissbruk hos modern P04.3 Foster och nyfödd som påverkats av alkoholbruk hos modern Q86.0 Fetalt alkoholsyndrom R78.0 Alkohol i blodet T51.0 Toxisk effekt av etanol Y90 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt Y90.0 Blodalkoholhalt lägre än 0,2 promille Y90.1 Blodalkoholhalt 0,20 0,39 promille Y90.2 Blodalkoholhalt 0,40 0,59 promille Y90.3 Blodalkoholhalt 0,60 0,79 promille Y90.4 Blodalkoholhalt 0,80 0,99 promille Y90.5 Blodalkoholhalt 1,00 1,19 promille Y90.6 Blodalkoholhalt 1,20 1,99 promille Y90.7 Blodalkoholhalt 2,00 2,39 promille Y90.8 Blodalkoholhalt 2,40 promille och högre Y90.9 Förekomst av alkohol i blodet, halten ej specificerad Y91 Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt bedömd intoxikationsgrad Y91.0 Lindrig alkoholintoxikation Y91.1 Måttlig alkoholintoxikation Y91.2 Svår alkoholintoxikation Y91.3 Mycket svår alkoholintoxikation Y91.9 Alkoholpåverkan, som ej specificeras på annat sätt Z71.4 Rådgivning och kontroll vid alkoholmissbruk Z72.1 Alkoholbruk 10