DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk, närngslv och akadem måste dra åt samma håll Tll hösten lägger regerngen en ny forsknngs- och nnovatonsproposton. Enlgt 4 närngsmnster Anne Lööf är nyckeln tll att stärka Sverges nnovatonsförmåga en ökad samverkan mellan forskare, branscher och företag. Det fnns många sätt att jobba för att akademsk forsknng nyttggörs, och poltken kan både bdra och underlätta. Sverges ltenhet dess storhet och konkurrensfördel En ökad samverkansforsknng mellan 6 akademn, nsttuten och ndustrn. Det skulle enlgt Teknkföretagens vd Åke Svensson kunna bl en svensk paradgren. För att hålla storsatsande länder som Kna och USA stångna, menar Lef Johansson att det behövs mer pengar n det svenska forsknngssystemet. Horzon 2020 tar vd efter Sjunde ramprogrammet Sjunde ramprogrammets ssta utlysnngar 16 sker nu. Carl-Henrk Heldn på ERC och Lnda Bell på VINNOVA uppmanar svenska forskare att söka anslag: Det fnns mycket pengar kvar. Sedan tar Horzon 2020 vd. Program av det här slaget ger möjlgheter att nätverka och samverka, och kan ge de plötslga, banbrytande genombrotten. Öppen process gav ny forsknngsstrateg Innovatoner kunde upphandlas Långsktghet för ökat fokus Grundforsknng symbos med omvärlden Ingår som blaga Svenska Dagbladet jun 2012.
Allt v gör handlar om det vktgaste som fnns. Dn hälsa. astrazeneca.se
DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 3 Om detta kan du läsa Framtdens Forsknng Framgångsrk forsknng kräver brett samarbete Framgångsrk forsknng och utvecklng har genom åren vart en av grundpelarna för den svenska ndustrn och samhällsbyggandet. Ställt relaton tll bruttonatonalprodukten (BNP), placerar sg Sverge bland de länder världen som satsar mest på FoU. Men den globala konkurrensen blr allt tuffare. För att bbehålla och utveckla svensk forsknng, och landets konkurrenskraft, höjs många röster för att samarbetet mellan akadem och närngslv måste bl mycket bättre. Enlgt Vnnovas generaldrektör Charlotte Brogren har svensk forsknngspoltk en tendens att alltför ensdgt fokusera på excellens och cterngar, vlket mssgynnar ett fruktbart samarbete på forsknngsarenan. Genom en ökad rörlghet båda rktnngarna menar flera med Brogren, att båda parter bättre kan dra nytta av varandras tllgångar och prestera gemensamma resultat. Nyckeln tll att stärka Sverges nnovatonsförmåga är en ökad samverkan mellan forskare, branscher och företag Lef Johansson, styrelseordförande AstraZeneca och Ercsson, menar att det kommer att behövs mer pengar n svensk forsknng för att nte tappa mark gentemot storsatsande natoner som USA och Kna. Dessutom framhåller han att svensk forsknng behöver bl bättre på att attrahera EU- och andra nternatonella forsknngsmedel. Tll hösten lägger regerngen en ny forsknngs- och nnovatonsproposton. Enlgt närngsmnster Anne Lööf är nyckeln tll att stärka Sverges nnovatonsförmåga en ökad samverkan mellan forskare, branscher och företag. För framgång krävs att alla: poltken, närngslvet och akademn, arbetar och drar åt samma håll. Detta, avslöjar Lööf, är också syftet med regerngens nnovatonsstrateg som presenteras tll hösten. Trevlg läsnng! Redaktonen 04 Intervju med närngsmnster Anne Lööf 05 Samverkan gynnar hela samhället. Intervju med Charlotte Brogren, VINNOVA 06 Sverges ltenhet dess storhet och konkurrensfördel. Intervju med Lef Johansson och Åke Svensson 07 Två mljarder tll strategska samverkansprogram 08 Samarbete och stabltet gynnar forsknngen 09 Excellens avgörande för Wallenbergstftelsen 10 SSF: Öppen process ger ny strateg 11 Vetenskapsrådet spelar alltmer aktv roll 12 Regonala forskarskolor vnnande koncept 13 Innovatoner ska genomsyra samhället 14 Ny satsnng, VINNOVA: Utmanngsdrven nnovaton 14 Strategska nnovatonsområden samverkan 15 Rörlghet mellan akadem och ndustr sprder kunskap 16 Ssta utlysnngarna Sjunde ramprogrammet 17 Horzon 2020 EU:s kommande ramprogram 18 Hur fnanseras kommersalserngens faser och av vem? 19 SP sktar tvärdscplnärt med nya affärsområden 20 Immateralrätt en ny handelsvara Presenterade företag och organsatoner 21 KTH Insttutonen för materalvetenskap 22 Teknska Högskolan Jönköpng 23 ProVkng 24 LU PIC-LU 24 LU PIC-LI 25 essence 26 Lnköpngs unverstet 27 PRISMA/Swerea MEFOS 28 KTH Greenhouse Labs 29 Wallenberg WSC 30 Takeda 31 Luleå teknska unverstet 31 UU Insttutonen för geovetenskaper 32 KI BBMRI.se 32 Chalmers SuMo 33 KTH Kemvetenskap 34 UU FREIA 35 Akademska Hus 36 GPCC Göteborgs unverstet 37 Umeå unverstet 37 LTU Kompetenscentrum Lean Wood Engneerng 38 Karlstads unverstet 38 Högskolan Dalarna 39 Malmö högskola 40 Högskolan Väst 41 Swerea SWECAST 41 SLU 42 ESS MAX IV TITA 43 Mttunverstetet Framtdens Forsknng från dé tll applkaton är producerad av NextMeda. Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Joachm Brnk, Håkan Edvardsson, Jakob Hammerskjöld, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Jenny Nrfalk, Henrk Norberg, Chrstna B. Wnroth Omslagsfoto Charlotte Brogren Johan Marklund Grafsk form Andreas Lathe, Stellan Stål försäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Dstrbueras tllsammans med Svenska Dagbladet jun 2012 Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: 08-661 07 90, E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon 08-661 07 90, Mob 070-774 84 90 E-post: nklas.engman@nextmeda.se Vll du vdga dna vyer? Då kan du söka bdrag från Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. För att uppmuntra rörlgheten mellan akadem och närngslv har SSF ett program kallat Strategsk mobltet. Nu utlyser v bdrag som täcker lönen under 4-12 månader för tjänstgörng närngslvet för unverstetsforskare eller nom högskolan för den som är verksam nom ndustrn. Det går bra att dela upp tjänstgörngen olka peroder och man får även arbeta deltd under vstelsen. Bdragsmottagaren ska bedrva forsknng eller teknsk utvecklng nom stftelsens ansvarsområde som är naturvetenskap, teknk och medcn. Läs mer på vår hemsda, www.stratresearch.se, eller kontakta Joakm Amorm, SSF, tel 08-505 816 65. Ssta ansöknngstd är tsdag den 11 september kl 14:00.
4 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 Närngsmnster Anne Lööf om forsknngen: Poltken, närngslvet och akademn måste dra åt samma håll Tll hösten lägger regerngen en ny forsknngs- och nnovatonsproposton. Och enlgt närngsmnster Anne Lööf är nyckeln tll att stärka Sverges nnovatonsförmåga en ökad samverkan mellan forskare, branscher och företag. Regerngen Text Chrstna B. Wnroth Den senaste propostonen från 2008 nnebar ett hstorskt stort resurslyft; totalt höjdes medlen tll forsknng med fem mljarder kronor en öknng med 20 procent. Fnns det ambtoner att tllföra ännu mer statsmedel tll forsknngen? Sverge är ett av de länder som satsar mest på forsknng världen. Det är vktgt för vår ställnng som kunskapsntensv ndustrnaton. Reformutrymmet var stort under 2008 och satsnngarna har stärkt svensk forsknng. Exakt hur utformnngen av anslagen kommer se ut framöver, förhandlas just nu nom regerngen nför kommande budgetproposton och nästa forsknngs- och nnovatonsproposton som är planerad tll oktober 2012. Inom vlka FoU-områden ntar Sverge en tätposton och fnns det några prorterade områden som regerngen vll satsa på? V är bra på mycket. I dag har v exempelvs en framstående poston nom områden som lfe scence-, teknk- och Sverge är ett av de länder som satsar mest på forsknng världen klmatforsknng. Insatser som ökar förutsättnngarna för att möta de globala samhällsutmanngarna är prorterade. Det kan vara att göra det lättare för nya lösnngar och/eller produkter att nå marknaden. Här är strategska nnovatonsområden ett bra nstrument samt tllgången tll nnovatonsnfrastruktur som test, demonstraton och verferng. Ett annat vktgt område är kaptalförsörjnng tdg fas som stärker marknadspotentalen för forsknngsnvesterngar. Hur skapar man en konkurrenskraftg forsknngsnfrastruktur och ett bättre nnovatonsklmat? Det är oerhört vktga frågor. I Sverge är v starka nom grundforsknngen men jämför v oss med vssa andra länder, exempelvs USA, har v svårare att kommersalsera och konkretsera forsknngen tll faktska, användbara och säljbara lösnngar. Här står v nför en utmanng. Poltken kan bdra tll att skapa mötesplatser och arenor för och mellan den akademska forskarvärlden och närngslvet. Det handlar exempelvs om att skapa förutsättnngar för nkubatorer och testbäddar för nya produkter. Ska v bl framgångsrka måste v dock jobba tllsammans och dra åt samma håll Anne Lööf, närngsmnster (C). nom poltken, närngslvet och akademn. Detta är också syftet med nnovatonsstrategn som presenteras tll hösten. Hur kan samarbeten mellan akadem och närngslvet stärkas? Det fnns många sätt att jobba för att akademsk forsknng nyttggörs kommersella lösnngar. För det första kan de svenska unversteten och högskolorna utvecklas så att forsknng, nnovaton och utbldnng ntegreras bättre. Det handlar exempelvs om hur v tlldelar resurser, hur nctamentsstrukturer ser ut, hur v styr våra myndgheter och hur v formar nnovatonsnfrastrukturen. Sedan behöver v underlätta för olka kluster och kunskapscentra där akadem och närngslv kan mötas. Hur kan forsknngen små och medelstora företag främjas? Små och medelstora företag är mycket olka. Vssa ägnar sg åt avancerad ndustrprodukton medan andra är verksamma nom den växande tjänstesektorn. För närngslvets konkurrenskraft är det dock vktgt att alla får möjlghet att dra nytta av forsknng och nnovatoner. En konkret åtgärd är nnovatonscoacher som v håller på att nföra. Små och medelstora företag som har vljan och bedöms ha förmågan att växa med hjälp av nnovaton får tllgång tll rådgvare som hjälper dem processen. En vktg del coachens uppdrag är att koppla samman små och medelstora företag med nya FoU-kontakter. På så vs får företagen hjälp att htta lämplga kunskapsleverantörer bland unverstet, högskolor, nsttut eller prvat. Vad är skllnaden mellan dg och konkurrenterna? V hjälper dg att säkra dtt försprång. Kontakta oss på 08-598 872 00 eller läs mer på www.albhnszacco.se
DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 5 Samverkan gynnar hela samhället Forsknng om forsknng vsar att en samverkan mellan akadem, närngslv och samhälle skapar större nytta och värde både för forsknngen och för samhället stort. Charlotte Brogren, generaldrektör för VINNOVA, menar att detta borde avspeglas den kommande forsknngs- och nnovatonspropostonen. VINNOVA Text Crstna Lefland Sverge är ett ltet land och måste därför använda alla verktyg för att kunna mäta sg med större, mer resursstarka länder. Därför är det vktgt att forsknngspoltken både fokuserar på ökad vetenskaplg kvaltet och på att öka Sverges konkurrenskraft och därmed skapa en bra grogrund för att goda déer ska kunna utvecklas och htta en tllämpnng. Forsknngspoltken måste adressera många olka behov utveckla den natonsöverskrdande forsknngen, lyfta fram kulturella värden, satsa på samverkan och säkerställa kopplngen med högre utbldnng. Svensk forsknngspoltk har en tendens att alltför ensdgt fokusera på excellens och cterngar och bortser då från helheten, menar Charlotte Brogren. Undervsnngen prorteras nte Jämfört med många andra länder har akademska forskare Sverge ofta sämre förutsättnngar både för att undervsa, och därmed sprda kunskap, och att samverka över gränserna. På många håll världen går det nte att göra akademsk karrär om man nte aktvt deltar undervsnngen. Här Sverge, däremot, kallas det undervsnngsplkt som om det vore ett straff. Man pratar så mycket om vkten av forsknngsanknuten utbldnng, men faktum är att en undersöknng från IVA-projektet Agenda för forsknng vsar att mndre än 20 procent av studenterna vd unverstet och högskolor får undervsnng av aktva forskare, säger Charlotte Brogren. Hon framhåller även vkten av att uppvärdera och underlätta för forsknng som bedrvs samarbete mellan akadem och närngslv. I Sverge fnns en seglvad föreställnng om att ren grundforsknng skulle ha en högre vetenskaplg kvaltet än tllämpad och ndustrnära forsknng, men detta stämmer nte. Tvärtom vsar studer att forsknng som produceras samverkan mellan akadem och ndustr genomsntt har mnst lka hög kvaltet. Den bästa forsknngen utförs mljöer med krtsk massa som spänner över både avancerad teor och praktska tlllämpnngar. Man måste ha rörlghet och ett flöde av déer. Det är hög td att v kommer bort från den stela ndelnngen Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. grundforsknng och tllämpad forsknng. Det fnns ngen motsättnng mellan dem. Vad v behöver är en rk flora av forsknng, som omfattar allt från den rent dédrvna, som man nte vet vad den kommer att leda tll, och den tllämpade, som genererar nya produkter, tjänster och företag. Inte mnst behöver v stmulera tjänstennovatoner nom humanora och samhällsvetenskap och få med små och medelstora företag nnovatonskedjan, säger Charlotte Brogren. Efterlyser nskt Inför den kommande forsknngs- och nnovatonspropostonen, som ska presenteras höst, efterlyser Charlotte Brogren därför en ökad nskt och sense of urgency för hur v skapar rörlga forsknngsmljöer, som samverkar över gränser och som genererar nytta och värde för samhället. Idag, då de framtda jobben är en av de vktgaste poltska frågorna och då samhället står nför en rad stora utmanngar vad gäller exempelvs klmat, hållbara städer och en åldrande befolknng, är behovet av en nytänkande forsknngspoltk större än någonsn. V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras. Det ger postva effekter, där resultatet blr mycket större än summan av delarna. Samtdgt ska v fokusera tydlgare på att stärka kvalteten den fra grundforsknngen. VINNOVA arbetar över hela fältet, med allt från små förstuder tll stora centrumsatsnngar. Samtdgt är man en nod mot EU, med natonella kontaktpersoner och kunskap om de olka fnanserngssystemen nom EU. En ledstjärna för VINNOVA är att stötta forsknng som har potental att omsättas nytta, adressera vktga samhällsproblem och skapa jobb. V lever en värld där kraven blr allt större på att forsknngen verklgen levererar. Därför går det nte att bara prata om forsknng som kan generera ett Nobelprs. Sverge är en del av en global värld där konkurrensen är stenhård för att attrahera kompetens och kaptal; här kan forsknngspoltken spela en vktg roll för att stärka Sverges möjlgheter. Det är dags att sluta med revrtänkande och stället tänka framåt. Då kan Sverge bevara och befästa sn poston som framstående forsknngsnaton och stärka vår konkurrenskraft. V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Illustraton: Anna Karlsson / AKAO
6 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 Sverges ltenhet dess storhet och konkurrensfördel En ökad samverkansforsknng mellan akademn, nsttuten och ndustrn. Det skulle enlgt Teknkföretagens vd Åke Svensson kunna bl en svensk paradgren. Och för att hålla storsatsande länder som Kna och USA stångna, menar Lef Johansson att det behövs mer pengar n det svenska forsknngssystemet. Forsknngssatsnngar Text Chrstna B. Wnroth I jämförelse med våra nternatonella konkurrenter är Sverge ett mycket ltet land. Det kan ses som en nackdel, men att vara lten kan också ha sna fördelar. I rmlghetens namn borde v genom vår greppbara storlek lättare kunna bygga tvärvetenskaplga och gränsöverskrdande samarbeten för att tllsammans lösa de framtda behov som fnns, säger Åke Svensson. Men för att nå dt behövs fler gemensamma projektarbeten, en ökad personrörlghet systemet och en atttydförändrng mertvärderngen. Det måste vara merterande för forskare att arbeta och tllsammans med ndustrn. Och för att snabbt omsätta teoretska lösnngar praktkern vore det önskvärt att skapa fler demonstratonsprojekt för att tdgt påvsa att en vetenskaplg lösnng fungerar en praktsk verksamhet. Åke Svensson, vd Teknkföretagen. Det måste vara merterande för forskare att arbeta och tllsammans med ndustrn Hstorskt sett har svensk ndustr vart duktg på att uppfnna saker som tagt sn början ett verklgt behov. Vad behovsorenterad forsknng är msstolkas dock ofta. Ibland tolkas behovsorenterad forsknng som att det bara handlar om företagens behov av produktutvecklng. I själva verket handlar det om hur man genom samverkansforsknng kan tllmötesgå samhällets krav på att utvecklas, oavsett om det gäller mljö och klmat, energförsörjnng, eller hur v bäst möter utmanngar kopplade tll en stor åldrande befolknng. Lef Johansson, styrelseordförande Ercsson och AstraZeneca. Lokalt och nternatonellt På nternatonell nvå ser Åke Svensson ESS-anläggnngen Lund, där man nternatonellt satsar på att bygga upp en forsknngsanläggnng, som ett bra exempel på hur man kan skapa ett kunskapskluster med förutsättnngar att generera nya rön och nya kunskaper som sn tur kan leda tll nya produkter. När det gäller de lokala högskolorna betyder de mycket för den lokala kompetensförsörjnngen. Lyckas man få tll en samverkan mellan den lokala ndustrn och den lokala högskolan, skapar man också förutsättnngar för unga männskor att studera ämnen som ger arbete på orten. I den andra vågskålen fnns frågan krng om man når en krtsk massa för att hålla god kvaltet på utbldnng och forsknng vd små enheter. Här lgger en av utmanngarna för morgondagens utbldnng och forsknng; att kunna kombnera den lokala närvaron med att attrahera de bästa professorerna för att få höjd sn verksamhet. Mer pengar behövs Enlgt Lef Johansson, styrelseordförande Ercsson och AstraZeneca, har Sverge mycket nternatonell forsknng. Detta drvs dels av stora nternatonella företag, dels av en god forsknngstradton nom unverstet och nsttut som präglas av det llla landets vlja och förmåga att arbeta nternatonellt. Genom att ta tll oss nternatonell kunskap och delta nternatonella nätverk har v vänt det faktum att v är små tll något postvt. De närmaste åren kommer v att se stora länder som USA och nte mnst Kna sätta stora resurser på forsknng. I Sverge behövs mer svenska pengar forsknngssystemet, men v behöver också bl bättre på att attrahera EU- och andra nternatonella forsknngsmedel. Förmågan att locka tll sg Företagen behöver specalsera sg, man kan nte göra allt cke-svenska forsknngspengar är sg ett mått på hur konkurrenskraftga v är. Lärosätena kan grundforsknng Johansson vll gärna framhålla att det är företagen som bäst vet nom vlka av sna områden man kan skapa konkurrenskraftg forsknng. Därför är samarbete mellan företag och akademsk forsknng ett bra sätt att skapa ndustrrelevans. Vad det gäller grundläggande forsknng är det svårare. Här får man använda sg av gott vetenskaplgt omdöme, som jag vet att bra lednngar akadem och vd nsttut bestter. Om så bedöms behövas kan man gärna komplettera med nternatonell kompetens från akadem eller företag. För att stärka kopplngen mellan akadem och närngslv kan mycket göras. Företagen behöver specalsera sg, man kan nte göra allt. Dessutom behöver unverstetsforsknngen pengar och stmulans utfrån. Jag tror också att det är bra om man kan använda sg av avtalsmallar som på ett tydlgt sätt kan bdra tll utsorterng av öppna frågor på ett tdgt stadum. Vanan att arbeta tllsammans, och det faktum att man känner varandra över gränserna bdrar postvt. Fyssk närhet genom samlokalserng kluster och forsknngsmljöer höjer dessutom både attraktvteten och aktvteten, fastlägger Lef Johansson.
DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 7 Två mljarder tll strategska samverkansprogram I tder av snabb teknsk utvecklng och ökad globalserng behövs forsknng för att söka svar på nya frågor och utmanngar. Medcn, teknk och klmat är strategska forsknngsområden som bör prorteras, säger Mkael Damberg, socaldemokratsk gruppledare rksdagen. V vll se en resursfördelnngsmodell som garanterar forsknng med bredd och djup hela landet Oppostonen Text Chrstna B. Wnroth Det är vktgt att kraftsamla forsknngsresurser där Sverge har särsklt goda möjlgheter att nå eller befästa en poston absolut världsklass, och nom områden som har starkast potental att skapa nnovatoner. En framsynt klmatomställnng och utvecklng av förnyelsebara energkällor byggd på svensk forsknng och utvecklng kan exempelvs ge Sverge nya arbetstllfällen och exportnkomster samtdgt som det bdrar tll en hållbar utvecklng globalt. Det framhåller Mkael Damberg. V behöver också säkerställa ett unverstets- och högskolelandskap som präglas av mångfald, bredd och djup. V behöver nte mndre forsknng, utan mer. Det är då nte fruktbart att ställa lärosäten mot varandra. V vll se en resursfördelnngsmodell som garanterar forsknng med bredd och djup hela landet. Ett resursfördelnngssystem som både kan prortera mångfald och ge tllräcklga resurser tll excellenta forsknngsmljöer. Innovatonspoltskt råd Enlgt Damberg behöver Sverge mer av samarbete och gemensamma prorterngar av forsknngsresurser, utbldnngs nsatser och export- och nvesterngsfrämjande. I vår budgetmoton har v avsatt totalt två mljarder under peroden 2012-2015 för strategska samverkansprogram. Några vktga områden att kraftsamla krng är mljö- och energområdet, framtdens transportlösnngar, den demografska utmanngen, hälsa/lvsvetenskaperna och Sverges attraktonskraft. Som ett led arbetet med att bygga strategsk samverkan vll partet nrätta ett nnovatonspoltskt råd. Det ska ha Mkael Damberg, gruppledare för Socaldemokraterna rksdagen. tll uppgft stärka samverkan mellan olka aktörer och samla arbetet för att utveckla Sverges nnovatons- och konkurrenskraft. Det kommer att ha högsta poltska prortet och ledas av statsmnstern. Doktorandernas vllkor En bra forsknngspoltk kräver också en strategsk poltk för forskare. V vll fortsätta förbättra doktorandernas vllkor och nydsputerade måste ges ökade möjlgheter tll fortsatt forsknng och merterng. Otrygg fnanserng början av forskarkarrären och otydlga karrärvägar där formella anställnngsförfaranden saknas rskerar att nnebära att många duktga forskare, framför allt kvnnor, väljer bort en akademsk karrär. Foto: Magnus Selander Damberg fortsätter med att framhålla att genusperspektvet måste få genomslag forsknngens alla led, vd utlysnng och berednngsprocesser, vd fördelnng av anslag samt forsknngens vardag. Eftersom kvnnor fortfarande har svårare än män att göra akademsk karrär vll v nföra nctament som leder tll förbättrngar av jämställdheten. Vdare är de humanstska perspektven nödvändga för att rusta Sverge, nte mnst när v ska bygga en hållbar och grön värld. Staten måste på ett särsklt sätt värna och utveckla de forsknngsområden som nte på samma sätt som andra är lka lätta att kommersalsera eller kan attrahera externa medel, fastslår Damberg. Världen kan bl enormt stor när man väljer att begränsa sg. I varje lten sak omkrng oss fnns det fantastska nya världar att upptäcka. Naturvetenskapen hjälper oss att se dem och att förstå mer om lvet. Det är fascnerande att fördjupa sg ett ämne och upptäcka hur det leder tll nya kunskaper. Och nya frågor. Alla celler omges av fettrka membran. I dessa stter tusentals olka membranprotener. De utgör en tredjedel av alla protener en cell. De behövs för att t ex nervsystemet ska fungera. Störnngar protenernas funkton leder tll olka sjukdomar. Professor Gunnar von Hejne leder Stockholm Center for Bomembrane Research vd Stockholms unverstet och är en av världens främsta experter nom området. Han och hans kollegor har kartlagt nästan alla membranprotener en tarmbaktere och fått ny kunskap om hur de fungerar. Resultaten följs med stort nternatonellt ntresse, eftersom membranprotener är vktga måltavlor för olka läkemedel och därför är betydelsefulla för utvecklngen av nya läkemedel och nya behandlngsmöjlgheter. Stockholms unverstet är ett av de medverkande unversteten Scence for Lfe Laboratory som kommer att bl ett kraftcentrum för Stockholm- Uppsalaregonen. Kombnatonen av olka akademska kompetenser nom fysk, kem, medcn, teknk och bolog bldar en mycket attraktv akademsk mljö, även sett ur ett nternatonellt perspektv. Om du vll veta mer om hur Stockholm-Uppsalaregonens forsknng och företag bdrar tll att lösa angelägna, globala hälsoproblem besök utställnngen För Lvet på Arlandas konferenscenter! Här synlggörs Sverges styrka nom området Lfe Scence och allt det omfattar medcn, bolog, kem, teknk, nformatk och materalvetenskap. www.su.se/ledandeforsknng
8 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 Samarbete och stabltet gynnar forsknngen För att Sverge ska kunna producera bra forsknng krävs ett bra utbldnngssystem som kan producera bra forskare. Här tll behövs bra mljöer, en god nfrastruktur, samarbeten, en balanserad fnanserng och långsktghet. Krng detta kan de flesta enas, så även rektorerna på KTH, Lnköpngs unverstet och Karolnska nsttutet. Framtda forsknng Text Chrstna B. Wnroth En av de stora oroshärdarna för KTH:s och Lnköpngs unverstets rektorer, Peter Gudmundson och Helen Dannetun, är hur forsknngen fnanseras. I dag står basanlaget som garant för att unversteten över huvud taget kan bedrva en mer grundläggande och nyfkenhetsorenterad forsknng. Men eftersom externt genererade pengar ofta kommer med ett krav på med- och motfnanserng av forsknngen, bnder detta upp en stor del av anslaget, vlket mnskar möjlgheterna att göra egna strategska satsnngar. När de externa medlen tar slut, ställs lärosätena ofta nför dlemmat att behöva skjuta tll mer pengar från basanslaget för att upprätthålla särsklt framgångsrka program som odlats samarbete med en extern aktör. Det begränsar de fra satsnngarna ytterlgare. En väg att gå vore att dfferentera det externa fnanserngssystemet så att det fnns både en kort- och en långsktg fnanserng, grund- och tllämpad forsknng, nyfkenhets- och behovsmotverade Både högskolor och unverstet skulle må bra av att en uttrycklg rollfördelnng nsatser, lkväl som att ensklda forskare eller en forsknngsmljö kan fnanseras. För forsknngens överlevnad behövs både bredden och hela kedjan. Utan grundforsknng skär man defntvt av rötterna och tappar långsktgheten och kraften nnovatonssystemet. Framåt, menar Dannetun, måste Sverge fortsätta att engagera sg nternatonell forsknngsfnanserng Peter Gudmundson, KTH som Horzon 2020. Med 800 mljarder konor att fördela över sju år, handlar det om ansenlga summor. Om v kan ta hem fyra procent av detta, vlket brukar vara snttet för Sverge, blr det mer än fyra mljarder per år. Det skulle bl den största externa forsknngsfnansären. Forsknngskluster önskvärt Enlgt Peter Gudmundson skulle en tydlgare rollfördelnng mellan högskolor och unverstet vara önskvärt. Både högskolor och unverstet skulle må bra av att en uttrycklg rollfördelnng. Alla ska nte ha ambtonen att bl unverstet och bedrva bred forsknng på högre nvåer. Samhället borde på bred front kunna erbjuda en bra grundutbldnng och koncentrera master- och framför allt forskarutbldnngar tll några utvalda platser. Framöver behöver v också fokusera på att upprätthålla och utveckla en bra nfrastruktur för forsknngen och även avsätta medel för ändamålet. Genom ett närmare samarbete med samhället och genom att ntegrera forsknngsnsatserna, både det offentlga och det prvata, fnns mycket att vnna. Satsnngarna blr större och det skapas en naturlgare mobltet där personer kan gå ut och n båda rktnngarna. Jag skulle gärna se att företag lägger sn verksamhet nära unversteten för att tllsammans bedrva forsknng. För unga männskor är det också vktgt att skapa goda karrärmöjlgheter så att v nte tappar duktga männskor. Klnsk forsknng På Karolnska nsttutet (KI) har rektor Harret Wallberg-Henrksson brottats med den komplextet som vårdval och prvatserng av vården fört med sg. Innan prvatserngen arbetade v uteslutande med landstnget. Nu är det många fler aktörer nblandade, vlket kan vara bra för den ensklde ndvden, men det försvårar vårt uppdrag att bedrva klnsk forsknng. Många av patenterna med vanlga sjukdomar som hjärta-kärl, dabetes, reumatsm, alzhemer och cancer, vårdas således nte längre på unverstetssjukhusen. I stället fnns de på närsjukhus, vårdcentraler eller specalstklnker vlket gör det svårt att följa upp och utvärdera behandlngar stor skala. Patenterna är dag helt enkelt för utsprdda. Plot för bättre vård Tll hösten lanserar KI dock ett plotprojekt där man med hjälp av nformatonsteknolog ska bygga upp värdefulla databaser, så att det går att följa patenter under lång td. För att samla all patentnformaton behövs ett nformatksystem där alla vårdenheter, med patentens medgvande, kan regstrera provtagnngar, behandlngar och doserngar för att skapa en samlad vårdkedja. I plotprojektet 4D (fyra dagnoser) kommer patenter med hjärt-kärlsjukdom, dabetes, reumatsm och bröstcancer att följas. Prover sparas en bobank och data samlas ett kvaltetsregster. Om v lyckas nå tllräcklgt många patenter projektet kommer v på skt att kunna dra slutsatser om vlken behandlng som fungerar bäst, och vlken patent som ska ha en vss typ av behandlng. På skt nnebär det att man kan förfna och förbättra behandlngarna utan att man upptäckt ett nytt läkemedel. Lyckas v, kan v ge medborgarna en mycket bättre vård och bl absolut världsledande på området för en lång td framöver. Helen Dannetun, rektor Lnköpngs unverstet. Peter Gudmundson, rektor Kunglga Teknska Högskolan (KTH). Harret Wallberg-Henrksson, rektor Karolnska nsttutet (KI).
DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 9 Excellens avgörande för största prvata fnansären Wallenbergstftelserna delar varje år ut betydande belopp tll svensk forsknng. Nylgen avserade Knut och Alce Wallenbergs Stftelse att man anslår 220 mljoner kronor tll det nya natonella forsknngsnsttutet Sweden Scence for Lfe Laboratory. Wallenbergstftelserna Text Crstna Lefland Knut och Alce Wallenbergs Stftelse är den största av Wallenbergstftelserna och Sverges främsta prvata forsknngsfnansär. Huvudsyftet är att stödja vetenskaplg forsknng som främjar Sverge. Satsnngen på Sweden Scence for Lfe Laboratory, ScLfeLab, lgger helt lnje med stftelsens flosof, berättar Peter Wallenberg Jr, vce ordförande. Vår fokus lgger på excellens, på forsknng som har verklg potental att vara banbrytande och världsledande. Sc- LfeLab uppfyller dessa krterer och därför har v beslutat att göra en betydande satsnng för att bdra tll att bygga upp teknklaboratorer. Natonellt forsknngsnsttut ScLfeLab är ett center för bomedcnsk forsknng den absoluta framkanten, där man bland annat kartlägger sjukdomsorsaker och utvecklar behandlngsmetoder och läkemedel. Idag är det ett samverkansprojekt mellan Karolnska Insttutet, Uppsala unverstet, Stockholms unverstet och KTH, men från 2013 blr det ett natonellt forsknngsnsttut. V tror på att fokusera resurserna så att pengarna gör störst nytta. Stockholm och Uppsala lgger långt fram Detta är en satsnng för att få unga talanger att välja att forska Sverge den här typen av forsknng, men den nfrastruktur som v satsar på kommer hela Sverge tll nytta. ScLfeLab nnebär en kraftsamlng för forsknng nom lvsvetenskaperna som Sverge är stort behov av om v ska kunna konkurrera på detta vktga område, säger Peter Wallenberg Jr. Knut och Alce Wallenbergs Stftelse har under många decenner vart en av de vktgaste fnansärerna av forsknngsnfrastruktur. Totalt satsar stftelsen år drygt 350 mljoner kronor på teknklaboratorer och avancerad utrustnng. Excellenta ndvder Förutom utlysnngarna nom nfrastruktur har stftelsen ytterlgare två stora program: Wallenberg Scholar och Wallenberg Academy Fellow. Gemensamt är att excellenskrteret är avgörande och man letar efter forskare som tänker utanför lådan. Sammanlagt delar utvalda forskare på 1800 mljoner kronor. Det första programmet rktar sg tll Sverges allra främsta senora forskare där stftelsen nvesterat 600 mljoner, medan Wallenberg Academy Fellows är ett nynrättat karrärprogram för lovande unga forskare där stftelsen avsatt 1200 mljoner för de första fem åren. Vllkoren för unga forskare Sverge är nte optmala och detta är en satsnng för att få unga talanger att välja att forska Sverge. Sverge har tappat mark nom forsknng och V letar efter forskare som tänker utanför lådan, säger Peter Wallenberg Jr. v har nte råd att förlora våra begåvnngar. Detta är vårt sätt att stödja nästa generaton, säger Peter Wallenberg Jr. Internatonellt nätverk Ett omfattande nternatonellt nätverk med några av världens mest framstående forskare nom olka områden medverkar urvalsprocessen för samtlga av stftelsens utlysnngar. Tll skllnad mot många andra utlysnngar ställer nte Knut och Alce Wallenbergs Stftelse specfka krav. För oss är det alltd excellensen som är avgörande. Om man formulerar alltför detaljerade utlysnngar fnns det rsk för att man tappar en del av den mest kreatva forsknngen, menar Peter Wallenberg Jr. Han är oroad över att svensk forsknng rskerar att bl akterseglad av andra länder den allt tuffare konkurrensen. Därför anser han att Sverge bör samla resurser på färre men starkare forsknngsmljöer. Annars blr det för tunn sprdnng. V måste också våga skapa öppnare kanaler mellan akademn och närngslvet. De behöver och berkar varandra. Jag kan nte se att det skulle fnnas någon konflkt eller motsättnng mellan dem. KVÄLLSEXTRA SVERIGES BÄSTA UNIVERSITET V har hela lstan! Ranknng av svenska unverstet och högskolor en trend att omfamna? Leder ranknngar tll sund konkurrens? Är de kvaltetsdrvande och hur kan de användas för att göra utbldnngarna bättre? Ranknngar av unverstet och högskolor är dag ett etablerat samhällsfenomen och en konsekvens av att svenska utbldnngar högre utsträcknng konkurrerar med såväl varandra, som på en nternatonell marknad. Går det att sälja utbldnng som vlken produkt som helst och behöver Sverge sådana fall en konsumentpoltk på området? Inledare: Kåre Bremer, rektor Stockholms unverstet Panel: Pam Fredman, rektor Göteborgs unverstet och ordförande SUHF Eva Åkesson, rektor Uppsala unverstet Thorsten Nybom, grundare U-rank och professor Örebro unverstet Martn Sahln, ordförande SSCO Anders Bllng, edtonschef Tdnngen Fokus Moderator: John Chrspnsson Semnarum med efterföljande mngel. Torsdag 5 jul kl 16-19, Almedalens hotell, lokal Stora Almedalen. Mngel trädgården. www.su.se/almedalsveckan
10 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 Öppen process ger ny strateg Genom en öppen process utarbetar Stftelsen för Strategsk Forsknng en forsknngsstrateg för framtden. Intressenter från såväl akadem som ndustr har deltagt aktvt. V har fått ett oerhört stort gensvar med förslag av mycket hög kvaltet, säger vd Lars Rask. SSF Text Crstna Lefland Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF, är Sverges största offentlga forsknngsstftelse och fokuserar på forsknng nom naturvetenskap, teknk och medcn som är av särskld strategsk betydelse för det svenska samhället och närngslvet. När styrelsen beslutade att utarbeta en ny strateg för 2012 tll 2017 bestämde man att det skulle ske öppen dalog med forskare och andra ntressenter nom svensk FoU. Det är dessa som vet bäst hur behoven och utmanngarna ser ut och därför vlle v ta vara på deras expertkunskap. Den tdgare strategn är ju baserad på sex år gammal nformaton och saker hnner ändra sg snabbt nom forsknng. V har fått n närmare 300 olka förslag, som alla är serösa och välskrvna. I slutändan kan v nte ta vara på alla, men samtlga har vart värdefull läsnng, säger Lars Rask. Forum att mötas Förutom att skapa möjlghet att delta processen va SSF:s hemsda så har stftelsen bjudt n ntressenter tll ett antal hearngs, där forskare från unverstet, ndustr och nsttut deltagt. Först planerade SSF att ha separata hearngs för akadem och ndustr, men bestämde sedan att blanda ntressenterna. Det är vktgt att skapa fora för de här bägge grupperna att mötas. V hade väldgt bra dskussoner som var berkande för alla, framhåller Lars Rask. Strategn spkas först sommar, men det står klart att de tre ndvduella programmen Ingvar Carlsson Award, Strategsk Mobltet och Framtdens Forsknngsledare blr kvar. SSF ska även fortsättnngen vara aktvt nom de tre huvudområdena lvsvetenskaper, materalvetenskap samt nformatons-, kommunkatons- och systemteknk. Dessutom tllkommer ytterlgare ett par områden som passar väl n SSF:s profl. Under strategarbetet har SSF vart sparsam med programutlysnngar eftersom man nte velat lägga ut dessa under den gamla strategn. Nu kommer emellertd utlysnngsverksamheten att ta fart gen, bland annat Strategsk Mobltet, Ingvar Carlsson Award och en utlysnng nom Infektonsbolog nom humanmedcn, veternärmedcn och växtforsknng. Bättre vllkor Lars Rask menar att fler aktörer nom forsknng, exempelvs unversteten, skulle kunna gagnas av öppna strategprocesser eftersom det är av stor betydelse att forskarna själva får komma tll tals. Det fnns också annat som är vktgt för att svensk forsknng ska kunna flytta fram postonerna den allt hårdare nternatonella konkurrensen. Absolut avgörande är att ge svenska forskare bättre anställnngsvllkor och större ekonomsk trygghet, anser Lars Rask. Vllkoren för svenska forskare vd unverstet och högskolor är under all krtk. Unga, nydsputerade forskare har knappt någon anställnngstrygghet alls och många lämnar därför sn forskarbana eller söker sg utomlands. Senora forskare och professorer måste ofta dra n sn egen lön va forsknngsanslagen. Utländska forskare häpnar över de usla vllkoren som deras svenska kolleger lever under, säger han Lars Rask framhåller även att fnanserngen av den ofta mycket kostsamma laboratoreutrustnngen också är en källa tll osäkerhet. Tdgare kunde forskare söka separata statsanslag för detta, men dag faller fnanserngsansvaret på unverstet och högskolor, med resultatet att forskargrupperna bnder upp varenda krona. Det här är vktga problem som måste lösas om v ska skapa konkurrenskraftg forsknng Sverge. V har många duktga forskare och forskargrupper men de måste ges en grundläggande anställnngstrygghet och anständga ekonomska vllkor om Sverge ska ha en chans att lgga framkanten. Annars fnns det rsk för en betydande ntellektuell nedrustnng nom det svenska forskarsamhället. V har många duktga forskare och forskargrupper men de måste ges en grundläggande anställnngs - trygghet och anständga ekonomska vllkor Gensvaret har vart mycket stort för att ta fram en ny strateg, berättar SSF:s vd Lars Rask.
DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 11 Vetenskapsrådet spelar alltmer aktv roll Som Sverges största fnansär av grundforsknng och rådgvare åt regerngen är Vetenskapsrådet en av de vktgaste aktörerna nom svensk forsknng. V tar en aktv roll för att främja hela det svenska forsknngssystemet, säger ordföranden Lars Anell. Vetenskapsrådet Text Crstna Lefland Vetenskapsrådets prmära roll är att fnansera svensk grundforsknng. Under senare år har Vetenskapsrådet också fått en allt större betydelse som rådgvare för att bedöma vad som bäst gagnar svensk forsknng som helhet. Analys, utvärderng och kommunkaton av svensk forsknng är vktga områden, lksom natonella och nternatonella samarbeten för att främja erfarenhetsutbyte och öka rörlgheten bland forskare. Dessutom tar Vetenskapsrådet en alltmer aktv roll för att kartlägga det svenska forsknngslandskapet och för att stödja unverstet och högskolor. V kan vara en resurs för att exempelvs bedöma forsknngsresultat och jag anser att Vetenskapsrådet bör ha beredskap för att utveckla den sortens verksamhet. Det är kostsamt och omständlgt för unversteten att göra egna utvärderngar och det fnns fördelar med att dessa görs av en tredje part, säger Lars Anell. Vetenskapsrådets ordförande Lars Anell. Sex områden I Vetenskapsrådets utlysnngar är excellenskrteret avgörande och ansöknngarna utvärderas enlgt peer revew av ledande forskare. Medlen fördelas på sex områden: humanora och samhällsvetenskap, konstforsknng, medcn och hälsa, naturvetenskap och teknk, pedagogk samt nfrastruktur. Vetenskapsrådet är den enda statlga forsknngsfnansären som nte har krav på att den forsknng som stöds ska ha relevans eftersom det handlar om rent dédrven grundforsknng. Lars Anell menar emellertd att man nte helt kan bortse från nyttoaspekten. Det är nte bara den nom vetenskaplga kvaltén som är vktg. Grund forsknng lever symbos realtd med omvärlden och är en del av helheten. Den är en länk kedjan, som så smånngom leder tll nytta, säger han. Lars Anell framhåller att det är många faktorer som avgör om svensk forsknng ska kunna fortsätta att hävda sg en allt hårdare nternatonell konkurrens. Av stor vkt är att Sverge lyckas rekrytera unga forskare både Sverge och utomlands. V måste vdta alla åtgärder för att unga forskare ska vlja etablera sg här. Det gäller nte mnst det vktga mellanskktet av duktga forskare, som är oerhört värdefulla även om de nte tllhör den absoluta elten. De världsledande forskarna klarar sg alltd. En bättre mobltet bland forskare är också väsentlg för att déer och kunskap ska sprdas. Kvaltetssäkrng Om pengarna som går tll forsknng Sverge ska göra mest nytta är det också nödvändgt att htta bra former för att kvaltetssäkra basanslagen tll unverstet och högskolor, framhåller Lars Anell. Konkurrensutsättnngen som sker dag är margnell och det är vktgt att föra en dskusson om hur stor effekt som denna bör ha och vlket system som bör användas för kvaltetsbedömnng. Det gäller att htta ett hanterlgt system. V anser att exempelvs peer revew och bblometr kan vara bra redskap för att kvaltetsbedöma den forsknng som sker och ge väglednng om hur anslag ska fördelas. Lars Anell tror att Sverge har potental att även fortsättnngsvs hävda sg den nternatonella konkurrensen. De stora nfrastruktursatsnngar som nu sker, bland annat Max IV-laboratoret och ESS Lund, ger förutsättnngar för att skapa en världsledande mljö som kommer att ha mycket gynnsamma effekter för svensk forsknng. Dessutom menar han att den stora moblserngen av forsknng länder som Kna, Inden och Braslen skapar möjlgheter snarare än hot. Det sker dramatska ekonomska förändrngar och ggantska satsnngar på forsknng runt om världen dag. Om v ser tll att Sverge är ett attraktvt land att forska så betyder denna utvecklng att v framtden kommer att ha en dubbelt så stor pool att rekrytera duktga forskare ur. Det kan jag nte tycka är annat än postvt, både för Sverge och för vetenskapen. Grundforsknng lever symbos realtd med omvärlden och är en del av helheten
12 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 Regonala forskarskolor vnnande koncept Under våren har KK-stftelsen bevljat mångmljonbelopp tll strategsk forsknng för svensk verkstads- och tllverknngsndustr; en bransch som det enlgt KK-stftelsens vd Madelene Sandström borde satsas ännu mer på för att Sverge även framdeles ska vara en ledande exportnaton. KK-stftelsen Text Chrstna B. Wnroth Inom KK-stftelsen kan v konstatera att ryggraden svenska företag och export fortfarande har starka kopplngar tll ndustrn. Därför måste de frågor som hänger hop med exportndustrns överlevnadsfrågor Eltsm är nte vad Sverge ska satsa på, utan alla behövs för att Sverge ska rulla lösas. För att behålla och utveckla vår konkurrenskraft, är det av högsta prortet att kontnuerlgt lösa ndustrns produktonsteknska frågeställnngar, säger Madelene Sandström. Här kan våra forskarskolor starkt bdra. Inom ramen för forskarskolorna länkas företag olka branscher, och deras problemställnngar, samman med högskolornas forskare och deras kunskapsmassa. Arbetet nom forskarskolorna leder tll att företagen å sn sda får hjälp med konkreta problem vardagen, medan forskarna å deras sda får verklghetsnära problem att angrpa. Skllnaden mellan KK-stftelsens och andra forskarskolor, är betonngen på företagsforskarskolor. Detta nnebär att doktoranden måste vara anställd företaget. Det kan vara en doktorand som kommer drekt från ett lärosäte, men många fall är det personer som redan fnns företagen. Lärosätet har också möjlghet att sätta n egna doktorander företagsforskarskolan, vlka de själva fnanserar. Mndre eltsm Förutom lön tll doktoranderna skjuter företagen forskarskolorna tll resurser för nterna forskarhandledare som även handleder lärosätenas doktorander. Med tden skapas en mycket stark länk mellan företag och lärosäte. Dessutom, fortsätter Sandström, har det vsat sg att forskarskolorna bdrar tll att det bldas nya kontaktstrukturer nom företaget, med korskopplngar som leder tll att nya produkter, tjänster och förbättrngar genereras. På samma sätt väcks nya frågeställnngar som drver nnovatonsarbetet framåt. Att v vår senaste forskarskola har två lärosäten som har både grundutbldnng och forsknng nom områden som på alla sätt är avgörande för den svenska konkurrenskraften, är jätterolgt. Härtll behövs samhällen där folk vll bo och verka, och ett samhälle har v om det fnns högskolor och en nfrastruktur som kan försörja med sjukvård, skolor, barnoch äldreomsorg. Eltsm är nte vad Sverge ska satsa på, utan alla behövs för att Sverge ska rulla. Bra ctatndex KK-stftelsen har nylgen utvärderat samtlga forsknngsprojekt som avslutades 2008, ett 20-tal projekt. Förutom stärkt konkurrenskraft har de även resulterat 180 vetenskaplga artklar och lka många presentatoner på vetenskaplga konferenser, ofta med hands on -resultat. Forskarna säger Madelene Sandström, vd KK-stftelsen. även att samarbetena med närngslvet gett dem nya perspektv på forsknngen, lett tll utvecklng av nya metoder och genererat ny forsknng. Det säger en hel del om vad forsknng och närngslv samverkan faktskt kan göra. Innovatonsbron Almedalen! Crackng the Code of Innovaton Hotspots - learnng from 18 000 startups Forum for Innovaton Management (FIM) and Innovatonsbron nvte you to a hghly topcal semnar about Global Innovaton Hotspots. What s an Innovaton Hotspot? Why are they mportant, how can they be created and are they essental for Sweden to stay compettve? Datum och td: 4 jul kl. 13.00-14.30. Konsten att skapa nya svenska tllväxtföretag! Sverges mest angelägna fråga dskuteras här! Kom och lyssna på vad entreprenörer, regerng och opposton vll göra för att Sverge ska få fram fler nya företag. Innovatonsbron och Industrfonden hälsar dg varmt välkommen tll ett ntensvt semnarum som ngen bör mssa. Datum och td: 4 jul kl. 15.00-16.00. Mngel från 16.00 fram tll 17.30 med mtatören Göran Gabrelsson, anmäl dg tll mnglet på www.nnovatonsbron.se Plats: V kommer att vara en centralt belägen trädgård på S:t Hansgatan 41 (ca 100 meter från Stortorget Vsby). Läs mer om eventen och anmäl dg tll mnglet på: www.nnovatonsbron.se För frågor kontakta: Mara Qvck, Kommunkatonschef, Innovatonsbron AB, mara.qvck@nnovatonsbron.se
DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 13 Innovatoner ska genomsyra samhället Innovatonskraft Sverge är uppföljaren tll IVA:s projekt Innovaton för tllväxt, där det övergrpande syftet var att få en natonell nnovatonsstrateg på plats. I mtten av september lanserar regerngen sn strateg. Men att redan nu lyfta sn hand från svenskt nnovatonsarbete, har IVA nte för ögonen. Innovaton Text Chrstna B. Wnroth Johan Carlstedt är huvudprojektledare för Innovatonskraft Sverge: Efter att ha arbetat ntensvt med Innovaton för tllväxt har v skapat goda relatoner med poltker på både regonal och natonell nvå. Men för att försäkra oss om att den natonella nnovatonsstrategn mplementeras på ett bra sätt, vll v nte släppa taget rktgt än. En av flera vktga frågor arbetet är nternatonalserngen av små och medelstora företag. En annan brännande fråga är hur högskolor och unverstet ska kunna bl mer aktva sn kunskapstllförsel tll samhället; detta skulle enlgt IVA framför allt kunna främjas genom att utveckla kreatva kunskapsmljöer där unverstet, små och medelstora företag, stora företag och nsttut samverkar. Johan Carlstedt, huvudprojektledare för Innovatonskraft Sverge. Det behövs en koncentrerng av fnanserngen och långsktghet Kunskapsöverförng Enlgt Rune Andersson, ordförande styrgruppen Innovatonskraft Sverge, är det vktgt att fundera krng nnovaton ett brett perspektv. Innovaton ska ju bdra tll att skapa utvecklng och tllväxt genom att kunskap omsätts tll nya värden, framhåller Andersson. I ett sådant brett perspektv handlar nnovaton om att utveckla produkter, tjänster och organsatoner såväl prvat som offentlg verksamhet, vlket kan gälla allt från ndustrrobotar, betalnngssystem och energeffektvserng tll affärsmodeller och hälsovård. Men för att skapa goda förutsättnngar för nnovatonsutvecklng krävs nya strukturer och arbetssätt. V måste bl bättre på att kunskap som skapas nom läro sätenas väggar också når de företag som kan omsätta kunskapen tll tllväxt. Därför måste dessa två sdor nteragera bättre, säger Johan Carlstedt. Senor affärskompetens För att vässa ledarskapsfrågan, som ofta är krtsk framgångsrka företag, skssar Innovatonskraft på att utveckla ett ledarskapsforum med IVA som bas. Sverge har många senora personer med bred erfarenhet och stor affärskompetens men som av olka skäl nte engagerar sg närngslvet efter det att man slutat sna operatva uppdrag. Själv är jag 69 år men håller fortfarande på för att det är kul. Kan v få fler av dessa affärskunnga ndvder att ta en plats företagen, gärna tdga skeden, kan mycket vnnas, säger Rune Andersson, som också vll framhålla vkten av ngångar på den nternatonella arenan. Med en lång affärskarrär bakom sg har man oftast skaffat sg ett stort nternatonellt nätverk som kan vara ytterst värdefullt för ett ungt företag att få tllgång tll bland tll och med helt avgörande för hur framgångsrkt ett bolag blr. Från ord tll handlng För att upprätthålla engagemanget krng nnovatonsfrågor på regonal nvå, samt få en bra matchnng av det regonala och det natonella arbetet, turnerar Innovatonskraft Sverge landet runt med den så kallade Innovatonsrundan. Innovatonsrundorna har som ett syfte att göra en bredare grupp av företagare medvetna om vlken hjälp nnovatonsarbetet som faktskt fnns att få genom bland annat Nyföretagarcentrum, Connect och Alm. V kommer också att arbeta med frågor krng hur regerngens natonella nnovatonsstrateg påverkar just den regon där Innovatonsrundan hålls, upplyser Johan Carlstedt. Långsktghet vktgt Men för att nnovatonspoltken enlgt IVA ska fungera efterlyses ett nära samarbete mellan berörda departement och att man från poltskt håll vågar sätta en lång strateg. Rune Andersson, ordförande styrgruppen, Innovatonskraft Sverge. Som det ser ut nu kommer Sverges natonella nnovatonsstrateg att sträcka sg tll 2020. Det är bra eftersom närngslvet måste få en långsktg stabltet vad som gäller när man planerar verksamhet och nvesterngar. Propostoner med fyra års ntervall fyller enlgt Carlstedt nte denna funkton. När IVA dag blckar ut över nnovatonslandskapet ser man ett väldgt fragmenterat och projektferat landskap. Det fnns för många ntatv och genom att öronmärka offentlg pengar för vssa grupper och avgränsade tdsperoder, tvngas många organsatoner som har en bra kärnverksamhet att ändra stt arbetssätt för att få offentlg fnanserng. Det tar bort fokus från det de grund och botten är bra på. Genom att styra om de offentlga resursernas väg behöver Sverge nte nvestera så mycket mer nnovatonssystemet. Men det behövs en koncentrerng av fnanserngen och långsktghet. ENESTEDT.SE recept mot blodstörtnng och plötslg huvudvärk Konstaterat patentntrång, varumärkesstöld, renommé snyltnng och desgnkoperng. För att nte nämna prat koperng, otllbörlg marknadsförng, kontraktsbrott, lcenstrassel, domännamnsbekymmer och angrepp på dn upphovsrätt. Symptomen är plötslg huvudvärk, lska, frustraton och upplevd vanmakt. Utvecklad sjuk dom leder oftast tll sjunkande margnaler, svagare varu märken, tappade marknadsandelar och för sämrad konkurrens stuaton. I svåra fall tll fällande domar USA och höga skadestånd eller utslagnng av hela dn affär. Botemedlet heter BRANN AB. Företaget som sedan 1949 stöder dg alla former av teknska och jurdska frågor rörande mmateralrätt och kommersell jurdk. I Sverge och utomlands. Inga kända bverknngar förutom god nattsömn. Från I dé ti ll affärsnytta Brann ab Konsulter I ImmaterIalrätt, KommersIell juridik och tvistlösning Brann@Brann.se www.brann.se stockholm 08-429 10 00 gävle 026-18 63 20 lund 046-271 77 00 uppsala 018-56 89 00
14 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 Satsnng på de stora utmanngarna Idag står v nför en rad globala utmanngar som måste lösas. I programmet Utmanngsdrven nnovaton stöttar VINNOVA forsknng som verkar för hållbara lösnngar på de stora framtdsfrågorna för närngslv och samhälle. Utmanngsdrven nnovaton Text Crstna Lefland Mljö, klmat, energ, demo graf, hälsa och utbldnng är några av de stora framtdsutmanngar där v måste htta hållbara och långsktga lösnngar. Samtdgt nnebär samhällsutmanngarna en drvkraft för nnovatoner, affärsmöjlgheter och nya arbetstllfällen. Detta har VINNOVA tagt fasta på stt program Utmanngsdrven nnovaton, där syftet är att fnna lösnngar på vktga frågor såväl som att skapa jobb och främja en hållbar tllväxt Sverge. VINNOVA har dentferat fyra huvudområden, där Sverge har goda förutsättnngar att nta en ledande poston när det gäller nnovatva lösnngar. Dessa är Hållbara attraktva städer, V har många enormt spännande projekt, som verklgen överträffar våra förväntnngar Framtdens hälsa och sjukvård, Konkurrenskraftg produkton samt Informatonssamhället 3.0. Sverge lgger långt fram när det gäller att stötta nnovaton som adresserar de stora samhällsutmanngarna. Bland annat har EU-kommssonen tttat på hur v arbetar och det är väldgt rolgt, berättar Lena Svendsen, projektansvarg på VINNOVA. Breda samarbeten För att komma fråga för att delta projektet krävs nte enbart en bra dé som adresserar krtska samhällelga behov, det måste också fnnas förutsättnngar för att arbeta brett och sektorsövergrpande, med aktörer från akadem, närngslv och offentlg sektor. Vktgt är också att det fnns ett fokus på mljömässgt hållbara lösnngar, kunskap om relevant nternatonell forsknng och en vlja och potental att skapa samhällsnytta. För närvarande har Lena Svendsen, projektansvarg på VINNOVA. Utmanngsdrven nnovaton Följande projekt har utvecklat fullskalga samarbeten nom ramen för Utmanngsdrven nnovaton: Utvecklng av fognngsmetoder för materal tll hybrdkonstruktoner / SWECAST AB Smart IKT för Norra Djurgårdsstaden / SICS Aktva huset den hållbara staden / The Interactve Insttute AB Plasmabomarkörer för ndvdualserad hjärt/kärlmedcn / KTH Mna vårdflöden / Hälso- och sjukvårdsförvaltnngen IT-stöd för avancerad cancervård hemmet / Lunds unverstet Effektva värdekedjor för framtagnng av premumprodukter / Luleå teknska unverstet sju fullskalga konsorter bldats med hjälp av forsknngspengar från VINNO- VA. Utöver dessa har ett hundratal projekt fått medel för förstuder och dessa tävlar nu en andra utlysnng om att komma med nästa fas och bygga upp sna samarbeten. V har många enormt spännande projekt, som verklgen överträffar våra förväntnngar och v är mponerade över att det fnns så många starka och engagerade aktörer. Vår förhoppnng är att även de projekt som nte går vdare tll nästa fas ändå ska fortsätta med sna samarbeten, eftersom v ser att det fnns en stor potental för framgångsrk nnovaton bland många av dem, säger Lena Svendsen. Totalt satsar VINNOVA mer än 350 mljoner kronor på Utmanngsdrven nnovaton och det kommer flera utlysnngar under de närmaste åren. Svensk nnovaton framkant Satsnngar på grundforsknng ger nte automatskt avkastnng nnovaton, menar Peter Holmstedt, vd för RISE: Vll man ha nnovaton behöver man också satsa på tllämpad och ndustrnära forsknng. RISE mensamhet nom nnovatonsområdet. Det är angeläget att skapa balans mellan olka forsknngsskolor för att på allvar nå framgång både natonellt och nternatonellt. Därför har v RISE-gruppen ntensferat vårt samlade arbete med att dskutera och argumentera vårt perspektv de dskussoner som förs krng propostonen. Text Sandra Ahlqvst Peter Holmstedt, vd för RISE Holdng (Research Insttutes of Sweden), har tdgare efterlyst en mer gemensam dé för de satsnngar som staten gör på forsknng och nnovaton och han har goda förhoppnngar nför nästa forsknngsproposton. Han framhäver att forsknngsnsttuten är vktga spelare på den tllämpade sdan och tll och med banar väg för grundforsknngen. I nuläget håller regerngen på att utarbeta en nnovatonsstrateg som v hoppas ska leda tll mer ge- Det är angeläget att skapa balans mellan olka forsknngsskolor En mer samlad bld Holmstedt anser att samverkansprojekt mellan strategska forsknngsområden och en satsnng som han själv propagerar för strategska nnovatonsområden skulle vara ett effektvt bdrag tll svensk konkurrenskraft. Han understryker att det är vktgt att mnnas att grund- och tllämpad forsknng hänger hop, att de nteragerar med varandra, och att målet är att stärka Sverges tllväxt och nternatonella konkurrenskraft. Syftet med strategska nnovatonsområden är nte att de ska syssla med uppdragsforsknng utan sådant som är relevant för närngslvets behovsbld. Det rör sg alltså om strategskt ntressanta styrkeområden för samhället. Kopplar man hop detta med den forsknng som redan sker på lärosätena får v en mer samlad bld, bättre balans och därmed bättre kommersalserng och tllväxt. Han lyfter fram att det har skett en samstämmg atttydförändrng ute närngslvet krng dylka samarbeten, men han är nte säker på om lärosätena har hängt med svängarna. För att öka kunskapen om hur ett förändrat synsätt skulle påverka forsknng och marknad försöker RISE att nom många olka sammanhang synlggöra nsttutssektorn sn kommunkaton. En förändrad syn på tllämpad Peter Holmstedt, vd för RISE Holdng. forsknng skulle nte hämma unverstetens grundforsknng utan tvärtom stärka den. Det ena utesluter nte det andra. Det är dock angeläget att prortera våra val vad är v starka på dag och vad kan v bl starka på morgon, framförallt ur ett nternatonellt perspektv? Detta är frågor som bör begrundas ordentlgt så att man utvecklas takt med att förutsättnngarna förändras, avslutar Holmstedt.
DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 15 Rörlghet sprder kunskap Det talas mycket om behovet att öka rörlgheten mellan akadem och ndustr. SSF:s satsnng Strategsk Mobltet ger möjlghet att arbeta över gränserna och på så sätt sprda kunskap mellan de bägge sektorerna. Strategsk Mobltet möjlghet att ta del av arbetskultur och tankesätt nom den akademska forsknngen. Det ökar förståelsen för varandras arbete och sprder kunskap. De här bägge grupperna har mycket att lära av varandra, säger Joakm Amorm, programchef på Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. De här bägge grupperna har mycket att lära av varandra Text Crstna Lefland I Sverge är det fortfarande ganska ovanlgt att personer som arbetar nom akademn tllbrngar td på ndustrer och vce versa. Ändå råder det stor enghet om att bägge verksamhetsområdena är ömsesdgt beroende och berkar varandra. Syftet med Strategsk Mobltet är att göra det enkelt att under en begränsad perod vanlgtvs ett tll två år byta arbetsplats. Forskare från akademn får tllfälle att arbeta nom ndustrn, medan personer som är verksamma nom närngslvet får Joakm Amorm är programchef på SSF. Kunskap nom ndustr Han framhåller att det nom ndustrn fnns en stor kunskap och erfarenhet av hur déer kan htta sn tllämpnng och detta är något som akademska forskare kan ha stort gagn att ta del av. Då ökar chansen att forsknngen verklgen kommer tll nytta. Forskare nom akademn tänker sg ofta helt andra applkatoner för sna déer än vad ndustrn gör. Innovaton (nyttggörande av kunskaper) är oftast nte en lnjär verksamhet, där déer föds på högskolor och unverstet för att sedan utvecklas och tllämpas nom ndustrn. Mycket av den mest avancerade forsknngen görs på ndustrlabben och där genereras många déer som den akademska forskaren kan ha stor glädje av. Det sker en korsbefruktnng åt bägge håll, förklarar Joakm Amorm. Totalt anslås 15 mljoner kronor för en perod av två år och det brukar vara crka 15 personer som bevljas anslag vd varje utlysnng, med ungefär lka många deltagare från akademn som ndustrn. Strategsk Mobltet startade 2007 och det fnns beslut om att programmet ska fortsätta eftersom resultaten vart mycket goda. Energrelaterade materal En ny satsnng på SSF är Energrelaterade Materal, för att utveckla materal för framtdens energsystem. Forsknngen gäller bland annat batterer, solatonsmateral, energbesparande elektronk och ersättnng tll glödlampor. Energfrågorna är alltd relevanta och eftersom detta gäller materalområdet, som är ett styrkeområde för Sverge, så är det här programmet helt lnje med SSF:s profl. V har oerhört duktga forskare nom bland annat ytor, tunna skkt och flmer, säger Joakm Amorm. Programmet omfattar fem projekt som får dela på 80 mljoner kronor, fördelat över fyra år. En nnovatonspartner med bredd Svenska nnovatoner har lagt grunden tll många små och medelstora företag. Lksom tll ett och annat svenskt storföretag med världsrykte. Krng nnovatoner skapas nya företag. En nnovatv produktutvecklng är också nödvändg befntlga företag för att bbehålla eller utveckla konkurrenskraften. På Alm kan v det här med nnovatoner. V är en nnovatonspartner med bredd som erbjuder fnanserng och rådgvnng både tll företag och ensklda personer. Vår fnanserng kan anpassas både för nya projekt tdga skeden eller för projekt som kommt en bra bt på väg och behöver ytterlgare kaptal för att växa vdare. För oss är möjlgheten tll kommersalserng det vktga, och utskterna tll lönsamhet. Alms rådgvare fnns över hela landet. V fungerar som bollplank och gör dg uppmärksam på rsker och möjlgheter. Kan det vara något? Kontakta så fall närmaste regonala Alm-bolag eller besök alm.se för mer nformaton. Alms vson är att skapa möjlgheter för alla bärkraftga déer och företag att utvecklas. Målet är att fler nnovatva déer kommersalseras framgångsrkt, att fler lvskraftga företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sn konkurrenskraft och tllväxt. Alm, som ägs av staten tllsammans med regonala ägare, består av moderbolaget och 16 regonala dotterbolag.
16 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 Ssta utlysnngarna Sjunde ramprogrammet Sjunde ramprogrammet går mot stt slut och de ssta utlysnngarna sker nu. Carl-Henrk Heldn på Europeska forsknngsrådet och Lnda Bell på VINNOVA uppmanar svenska forskare att söka anslag. Sjunde ramprogrammet Text Crstna Lefland Det sjunde ramprogrammet, som mplementerades 2007, har nneburt ett kraftfullt steg mot att skapa en gemensam marknad för forsknng och kunskap Europa. Programmet vlar på fyra pelare: Europeska forsknngsrådet (ERC), som stödjer banbrytande spjutspetsforsknng, Mare Cure, som främjar rörlghet bland forskare, Kapactet, som bland annat syftar tll att bygga upp den europeska forsknngsnfrastrukturen samt Samverkan, där stöd ges för att skapa konsorter för gräns- och dscplnöverskrdande samarbeten. De ssta utlysnngarna sker sommar och anslagen har ökat år för år, så det fnns mycket pengar kvar. V vll uppmana alla ntresserade forskare att söka. Det fnns möjlgheter för all typ av forsknng även om tonvkten lgger på naturvetenskaplg och teknsk forsknng. Man ska också komma håg att mycket nte kan mätas pengar, de här programmen ger otrolgt bra möjlgheter att bygga nätverk och samverka långsktgt, säger Lnda Bell, som arbetar som natonell koordnator på VINNOVA. Hon berättar att Sverge förhållande tll sn storlek är det näst mest framgångsrka landet när det gäller att vnna forsknngsanslag från EU. Svenska forskare är kända för att vara påltlga och för att leverera resultat. V har en etablerad forsknngstradton med hög kvaltet. Lnda Bell, VINNOVA. ERC ntar särställnng ERC är en vktg del av EU:s forsknngsfnanserngssystem eftersom målet är att bdra tll att Europa lgger den absoluta fronten när det gäller den mest banbrytande grundforsknngen. Det skljer sg från de övrga delarna även genom att man arbetar bottom up det vll säga anslagen bevljas enbart med hänsyn tll forsknngens excellens. Utöver det ställs nga specfka krterer som måste uppfyllas. Man använder sg också av en utvärderngsprocess, som vlar på peer revew och som är helt oberoende av natonella experter. Det är en utmärkt modell, som har fått mycket uppmärksamhet. När det gäller grundforsknng är breda, förutsättnngslösa utlysnngar av det här slaget de allra bästa, det är då man kan få de plötslga, banbrytande genombrotten, säger Carl-Henrk Heldn, vce ordförande ERC:s vetenskaplga råd och professor molekylär cellbolog vd Uppsala unverstet. Han berättar att det är för tdgt att säga vad den forsknng som dag fnanseras av ERC kommer att leda tll, men genomsntt publcerar ERC:s forskargrupper en artkel Nature eller Scence veckan, vlket är ett gott mått på deras kvalté och nytänkande. ERC:s budget för 2013, Sjunde ramprogrammets ssta år, är 1,8 mljarder euro. Verksamheten har tre huvudtyper av anslag: Startng grants för relatvt nydsputerade forskare, Consoldator grants, som rktar sg tll forskare som hunnt skaffa sg lte mer erfarenhet samt Advanced grants, som ges tll senora forskare. Utöver dessa fnns en mndre del av budgeten avsatt tll Synergy grants, som är en ny satsnng på små mult- och transdscplnära forskargrupper samt Proof of concept, som syftar tll att stödja grundforsknng som har potental att tlllämpas. I genomsntt bevljas elva tll tolv procent av ansöknngarna. Blr huvudpelare framtden Det fnns förslag om att utveckla ERC:s verksamhet Horzon 2020, det forsknngsfnanserngsprogram som tar över Svenska forskare är kända för att vara påltlga och för att leverera resultat Carl-Henrk Heldn, ERC. Foto: T. Busch-Chrstensen när det Sjunde ramprogrammet tar slut. Bland annat föreslås en öknng av budgeten med 77 procent, men nga beslut är fattade och även med den budgetöknng som föreslås nnebär det praktken endast en margnell öknng jämfört med budgeten för nästa år eftersom anslagen har ökat lnjärt. V känner ett mycket starkt stöd från forskarvärlden och hoppas få en stor roll framöver. Men förhandlngarna om EU:s totala budget är hårda rådande ekonomska krs. Paradoxalt nog är de länder som är mest postva tll att öka ERC:s budget, därbland Sverge, de som samtdgt vll mnska totalbudgeten, vlket självklart kan påverka anslagen tll forsknng, säger Carl-Henrk Heldn. Han tllägger att han hoppas att besluten nte ska dra ut på tden. V måste veta vår budget nnan v kan göra utlysnngar och v måste tänka långsktgt. Annars fnns en rsk att det blr störnngar transtonen mellan programmen.
DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 17 Horzon 2020 Excellent forsknng bör prorteras Om ett och ett halvt år mplementeras Horzon 2020, EU:s nya forsknngsfnanserngsprogram. Sverge vll omfördela EU:s medel så att mer går tll forsknngsbudgeten. V parlamentet vll dubblera budgeten och lyfta fram den excellenta forsknngen, säger Gunnar Hökmark, moderat EU-parlamentarker. Horzon 2020 Text Crstna Lefland Gunnar Hökmark, som har engagerat sg forsknngsfrågor, berättar att de som drver kravet om en ökad satsnng på forsknng får gehör för en generösare budget. Däremot är det nte självklart var pengarna ska tas eller hur de ska satsas. V menar att det vore rmlgt att ta från jordbruket, som har en mycket stor budget och där det knappt skulle märkas. Men det är vktgt att pengarna används rätt. Forsknngspengarna ska stödja den allra bästa forsknngen nom EU och ge Europas främsta forskare möjlgheten att bl globalt ledande, säger han. Det fnns en bra balans mellan spjutspetsforsknng och tllämpad forsknng och det är en god grund Gunnar Hökmark, moderat EU-parlamentarker. Kravet att satsa på excellens kan låta självklart, men betyder också att forskare mer eftersatta regoner kan ha en nackdel gentemot de stora, väletablerade unversteten. Det fnns farhågor bland vssa medlemsländer att de skulle mssgynnas och de kräver därför en jämnare fördelnng av anslag. Gunnar Hökmark framhåller att med en sådan ansats rskerar forsknngsfnanserngen att bl en del av EU:s regonalpoltk, snarare än en katalysator för Europa att bl världsledande nom vktga områden. Forsknngspengarna är nte pengar bland andra. Det är bra för alla medlemsländer om v kan främja att den forsknng som redan dag är framkanten utvecklas ytterlgare. Det är så v ökar vår konkurrenskraft och skapar tllväxt hela Europa, säger han. Använda strukturfonder En lösnng vore att utnyttja befntlga strukturfonder för att stödja forsknng svagare länder och skapa kluster för FoU där. Att med olka nctament öka rörlgheten mellan olka länder är ett annat sätt att stärka forsknng svagare regoner. Det är många strder som måste vnnas och att få bort ett ensdgt regontänkande är en av dem. EU:s forsknngsfnanserngsprogram är ett av Unonens bästa projekt och är avgörande för Europas roll på den globala arenan framtden. Därför kan v nte tumma på kraven om excellens, säger Gunnar Hökmark. Horzon 2020 behandlas nu av mnsterrådet och EU-parlamentet och ska sedan klubbas av båda, för att därefter gälla från januar 2014. Förslaget har tre huvuddelar: spjutspetsforsknng, där Europeska forsknngsrådet spelar en huvudroll, Industrellt ledarskap, som syftar tll att stärka nnovaton och tlllämpad forsknng samt Samhällelga utmanngar, som stödjer forsknng om de stora utmanngar som Europa och världen står nför. Sverge drev redan under stt ordförandeskap 2009 flera frågor Magnus Härvden, svenskt forsknngsråd Bryssel. om utformnngen av forsknngsfnanserngen. Magnus Härvden, svenskt forsknngsråd Bryssel, framhåller att flera av de svenska förslagen nu är vktga delar det förslag EU-kommssonen lagt fram. Det gäller bland annat fokuserngen på samhällelga utmanngar och satsnngar på kunskapstrangeln, som omfattar samspelet mellan forsknng, nnovaton och utbldnng. V har också fört fram betydelsen av att öka andelen kvnnlga forskare, säger han. Bra balans Horzon 2020 har genomgått en omfattande konsultatonsprocess och Magnus Härvden anser att förslaget sn struktur rätt så väl motsvarar svenska önskemål. Det fnns en bra balans mellan spjutspetsforsknng och tllämpad forsknng och det är en god grund. Men än är det nte spkat och djävulen fnns alltd detaljerna, som ska förhandlas fram under hösten, säger han och pekar lksom Gunnar Hökmark på rsken att besluten präglas av regonalpoltska hänsyn. En utmanng är att skapa ett program som nte uppfattas dela n Europas forskare A- och B-lag utan att tumma på excellens-krteret som grund för tlldelnng av forsknngsmedel. En skllnad mot Sjunde ramprogrammet är att flera program slås hop Horzon 2020 för att ntegrera forsknng och nnovaton och förenkla regler och admnstraton. Budgeten föreslås bl 80 mljarder euro, en höjnng jämfört med Sjunde ramprogrammets 55 mljarder euro. Men eftersom anslagen det senare har ökat för varje år och det nu ska ngå delar som tdgare låg utanför nnebär förslaget en begränsad öknng jämfört med den nvå som nuvarande program har vd programperodens slut 2013. Öknngen är nte så stor som den ser ut. Den svenska postonen är att v vll få ned EU:s totala budget och sedan omförhandla så att mer pengar bland annat går tll forsknng och nnovaton. Där tycker v att pengarna gör den största nyttan.
18 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 Insttutonella aktörer vktga I Sverge är det en vanlg uppfattnng att forskare nte bör vara entreprenörer. Men enlgt Andreas Uhmeer, chef för Innovatonsrådgvnngen på Alm, är det önskvärt att ompröva den punkten. Alm Text Chrstna B. Wnroth I Sverge fnns enlgt Andreas Uhmeer en utbredd uppfattnng om att det nte är den person som grundat företaget som ska vdareutveckla verksamheten, stället ska man ta n en ny vd som är mer affärsdrven. Uhmeer ser det som en tveksam sannng. Jag är nte säkert på att det alltd är rätt väg att gå eftersom man ofta tappar passonen verksamheten då débäraren blr en mer perfer person. Bland företagsjättar som Google, Apple och Mcrosoft är det fortfarande débäraren som drver verksamheten. Så länge glöden fnns företagen kan man alltd förstärka verksamheten med krtska nyckelpersoner för att drva affären framåt. Glöd är svårare att växla n. Andreas Uhmeer, chef för Innovatonsrådgvnngen på Alm. Brst på rskkaptal I Sverge är nnovatörer högre grad beroende av externt kaptal för att kommersalsera en dé. Få har något eget sparkaptal av storlek att satsa bolag. I USA däremot har sparandet en vktgare roll för företagsskapandet. I USA har man även generösa avdragsregler, som gör det mer gynnsamt för prvatpersoner att donera pengar tll både välgörenhet och forsknng samt göra nvesterngar rskbolag. Tllsammans leder detta tll att tllgången på prvat rskkaptal är större. Eftersom tllgången tll prvat rskkaptal är lägre Sverge, har nsttutonella aktörer en mycket större roll att fylla när det kommer tll nnovatonsfnanserng. I tdga skeden fnns dag en stor brst på kaptal Sverge. Utveckla affären Men oavsett om man som débärare har ett eget kaptal eller nte, är det bra att tdgt vända sg tll Alms Innovatonsrådgvnng med sn affärsdé. Alm är specalster på att snabbt utvärdera en affärsdé och få marknads- och patentöverskter gjorda. V stödjer débäraren med att skrva en affärsplan för att skaffa sg en vdare uppfattnng om affärsdéns bärghet. Om affären vsar sg ha god potental bstår Alm sedan med både rådgvnng och nnovatonsfnanserng. Medlen är nte öronmärkta för regoner, branscher eller en specell forsknngsnrktnng. Har man forskarbakgrund och är ntresserad av att göra en affär av ett forsknngsresultat, är det en bra början att först utveckla sn affärsdé tllsammans med ett rådgvande organ. Och för just personer med forskarbakgrund vll Uhmeer även framhålla fördelen av att tdgt knyta personer med marknadskännedom tll verksamheten. Om Alm Alm erbjuder lån, rskkaptal och rådgvnng företagandets alla faser från déer tll framgångsrka företag. Vsonen är att skapa möjlgheter för alla bärkraftga déer och företag att utvecklas. Det kan gälla en dé om en ny produkt eller tjänst, att starta ett nytt företag eller att utveckla ett befntlgt företag. Alm ägs av staten tllsammans med regonala ägare och fnns nära kunderna med 40 kontor över hela landet. Stat och affärsänglar vktga nnovatonsdrvare Det tar många år, är mödosamt och förknppat med en rad rsker att ta en dé tll marknad. För en prvat nvesterare är rsken oftast alldeles för hög; därför behövs det nlednngsvs en statlg nvesterare, säger Peter Strömbäck, vd Innovatonsbron AB. Innovatonsbron processer för en lyckad kommersalserng, säger vd Peter Strömbäck. Text Chrstna B. Wnroth Inom Innovatonsbron lgger nvesterngsfokus på kunskapsntensva déer, ofta sprungna ur akademsk forsknng eller närngslvets forsknngsenheter. En förutsättnng för att Innovatonsbron ska gå n med kaptal och kompetens, är att déerna ska vara skalbara, ha nternatonell potental och möjlghet att nom fem år kunna omsätta 30 mljoner kronor. Förutom vss fnanserng, som sntt hamnar krng 2,5 mljoner kronor per företag, och som mest kan uppgå tll 1 mljon euro, bdrar v även med att kompetensförstärka företagen, tllföra nätverk och utveckla kvaltetssäkrade Peter Strömbäck, vd Innovatonsbron. Affärsänglar vktga Under 2011 nvesterades 42 företag sprdda över hela Sverge. I vårt uppdrag ngår att, oaktat andra medfnansärers nsatser, gå n med kaptal de företag som v tror på. Trots att v nte behöver ställa några motkrav på tllförsel av prvat kaptal har det vsat sg att den prvata marknaden, för varje krona som v satsar, skjuter tll tre och en halv kronor. Trots detta, så har tllgången på rskvllgt prvat kaptal tdg fas mnskat dramatskt de senaste åren. Det behövs fler vktga medhjälpare, såsom affärsänglar, som förutom kaptal också kan tllföra kompetens, säger Strömbäck. Tänk om man som England även Sverge kunde nföra en form av avdrag där man som erfaren och rk affärsängel skulle kunna få göra avdrag för den rsk man tar genom en tdg nvesterng ett högrskbolag. När förmånsbeskattnngen togs bort flyttade en del välbeställda affärsmännskor hem tll Sverge. Varför nte uppmuntra dem att nvestera både kaptal och kompetens bolag tdg fas. Innovatonsupphandlng En annan nfallsvnkel är att staten årlgen upphandlar för 600 mljarder lösnngar för att skapa en bättre offentlg verksamhet. OECD pekar också på att skattenctament absolut har en betydelse för nvesterngsvljan Det som utvecklar ett ungt bolag bäst, är en kravställande kund. Den offentlga sektorn skulle tll exempel kunna utlysa sna problem och utmanngar för att fånga upp och hjälpa tll att utveckla unga bolag. Det skulle gagna både stat och bolag. Tanken går lnje med OECD:s rapport krng svensk nnovatonspoltk, där man konstaterar att staten borde fokusera ännu mer på rskfnanserng tdg fas. OECD pekar också på att skattenctament absolut har en betydelse för nvesterngsvljan. Förhoppnngsvs kan detta vara en nspratonskälla för regerngen, när den höst lägger sn forsknngs- och nnovatonsproposton.
DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 19 SP sktar tvärdscplnärt med nya affärsområden Under de senaste 18 månaderna har SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut, arbetat ntensvt med sn senaste tllväxtstrateg. Strategn, där sex utvalda affärsområden är en vktg del, har redan rönt stora framgångar. SP Text Sandra Ahlqvst Utmanngarna nför framtden är desamma världen över energeffektvserng, åldrande befolknngar, Lfe Scence, transport, kommunkaton Nu ökar v tllväxttakten ännu mer för att stärka vår konkurrenskraft ur ett nternatonellt perspektv och säkerhet och samverkan är absolut nödvändgt för att möta dem. Det hävdar koncernchefen, Mara Khorsand. Hon berättar att de senaste åren vart en spännande resa för SP, som är Sverges bredaste och största nsttutskoncern. De senaste åren har v vuxt både organskt och med förvärv. Nu ökar v tllväxttakten ännu mer för att stärka vår konkurrenskraft ur ett nternatonellt perspektv. För 18 månader sedan nledde v en strategprocess för att nå vår vson ett nternatonellt ledande nsttut. Mara Khorsand poängterar att kärnan den nya strategn handlar om samarbete. Samverkan över gränserna, både nom och utanför koncernen, är nyckeln. Det är dessutom av yttersta vkt att alla nom organsatonen är med på resan, särsklt då v befnner oss en tllväxtfas som sg är en utmanng. Affärsområden för att drva samverkan Det första steget processen var att ta fram en gemensam målbld, krng vlken SP sedan utformade strateger. Målblden genomsyrar dag hela SP-koncernen, från styrelse och chefer tll de över 1 100 medarbetarna. Dessutom dentferades ett antal områden där SP ser stor tllväxtpotental. V valde att särsklt satsa på sex affärsområden som gör att v genom samverkan bättre kan möta framtdens utmanngar och addera värde: Energ, Samhällsbyggnad, Transport, Lfe Scence, Informatons- och kommunkatonsteknk samt Rsk och säkerhet. En vktg faktor urvalet var att samtlga områden spelar en betydande roll för samhällets hållbara utvecklng. Exempelvs har energ vart SP:s snabbast växande område de senaste åren, tll stor del eftersom det fnns ett enormt behov av långsktga energlösnngar på marknaden på samhällets alla nvåer. På samma vs blr det allt mer centralt att ha ett uppdaterat och nytänkande synsätt på rsk och säkerhet, då världen v lever blr allt mer komplex. Det gör att rskerna ökar nom många områden och kraven på säkrare system blr allt större. Områdena överlappar varandra, konstaterar Mara Khorsand. Tll exempel är transportsektorn hårt knuten tll nformatons- och kommunkatonsteknk och samhällsbyggnad går hand hand med energndustrn. Det gäller att htta helhetslösnngar som skapar värde för närngslv och samhälle. Innovatvt forsknngsprojekt Redan dag drvs en mängd tvärveten- skaplga forsknngsprojekt nom SPkoncernen där man samverkar med högskolor, närngslv och andra nsttut. Ett särsklt spännande exempel är Pro- Pralne, en satsnng som utsetts tll ett av EU:s 15 mest nnovatva forsknngsprojekt. Projektets resultat har gett nya möjlgheter för pralntllverkare att energoptmera tllverknngen och höja kvalteten på sna produkter. Många ntressanta satsnngar Mara Khorsand ger ytterlgare exempel, bland annat projekten SARTRE, METRO samt Kraftsamlng Smarta Nät (KSN). SARTRE, Safe Road Trans for the Envronment, utvecklar och testar teknk för fordon som kan köra sg själva långa tåg på motorvägarna. Det är ett omfattande samarbete mellan olka europeska partners. De första proven har genomförts framgångsrkt och målet är att hela projektet ska vara klart under hösten 2012. Projektet METRO fokuserar på ett område som svensk kompetens är nternatonellt känd för, nämlgen forsknng och tjänster krng undermarksbyggande. Inom projektet, där SP samarbetar med bland annat ett flertal unverstet, har man genomfört ett unkt fullskaleexperment för att kartlägga händelseförloppen krng brand exempelvs tågtunnlar. KSN, sn tur, är ett samarbete mellan SP, Chalmers, Busness Regon Göteborg, Göteborg Energ och Västra Götalandsregonen med syfte att bygga en stark natonell kunskapsplattform för att samla kompetens och forska krng smarta nät. SP:s kunskap nom området gör även nytta på andra håll då Mara Khorsand, på uppdrag av regerngen, kommer att vara ordförande ett nytt samordnngsråd för smarta elnät ännu ett exempel på samverkan. Världen blr allt mer komplex och utmanngarna lkaså och alltng hänger hop. Tllsammans med andra aktörer kan v skapa nya möjlgheter för hållbar tllväxt både natonellt och globalt, säger Mara Khorsand. För 18 månader sedan nledde v en strategprocess för att nå vår vson ett nternatonellt ledande nsttut, säger Mara Khorsand, koncernchef på SP.
20 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2012 Immateralrätt en ny handelsvara! Då vetenskap och forsknng allt större utsträcknng behandlas utfrån en affärsmässg logk behöver forskare tdgt kunskap om mmateralrättslga frågor. Trots hög nnovatonsnvå släpar Sverge efter när det gäller strategsk hanterng av IP på forsknngsnvå. Immateralrätt Text Clas Lewerentz Patent-, desgn- och varumärkesskydd och upphovsrätt handlar om stora ekonomska värden på dagens globala marknader. Immateralrättslga frågor får därför allt större betydelse för företags verksamhet. Immaterella tllgångar tllmäts allt större ntresse, såväl marknadsstrategskt som ekonomskt. Detta är tydlgt vd värderng av noterade företag nternatonellt och vd värderng och prssättnng av strukturaffärer närngslvet. För 40 år sedan var genomsntt 20 % av ett företags marknadsvärde relaterat tll patent, varumärken och annan IP. Idag är den andelen av företagsvärdet 70-80 %, säger Anders Tangen, vd för BRANN, konsultbyrå nom mmateralrätt. Effektva strateger saknas De som fnanserar forsknngsbolag har generellt sett ganska bra kunskaper om mmateralrätt och lägger n den aspekten tdgt sna analyser för att säkerställa att de får valuta för sna nvesterngar. Men bland forskare är kunskapsnvån lägre när det gäller sådana frågor. Effektva strateger och kunskap om mmateralrätt saknas ofta nom unverstetsvärlden, konstaterar Carolne Pamp, forskare vd Jurdska nsttutonen på Handelshögskolan vd Göteborgs unverstet, sn avhandlng Intellectual Property n Scence. Anders Tangen, vd, BRANN. Chrstan Lndell, vd Albhns.Zacco. IP bör stå högst upp på många företags agendor Kna kommer starkt En rapport från PRV och VINNOVA vsar att det överlag fnns väldgt stor förbättrngspotental nnovatonssverge krng de här frågorna. Jag tror det beror på hstork, säger Chrstan Lndell, vd för Albhns. Zacco, konsultbyrå nom mmateralrätt. V ser en stor skllnad mellan amerkanska och europeska unverstet. Det är mycket öppenhet och utbyten Europa. De amerkanska unversteten, som är mer prvatfnanserade och har tätare samarbeten med företag, har styrt upp hur man kommersalserar déer och skyddar dem va patent och desgnskydd. I Europa har man nte samma typ av styrnng. Även Japan arbetar väldgt systematskt med att skydda både unverstetsforsknng och företags nnovatoner. Det ntressanta nu är att Kna också gör samma sak. Kna har skaffat sg en modern patentlagstftnng och har gått från ngentng tll att vara en mycket stor IP-aktör. Sverge nnovatonstoppen En EU-rapport placerar Sverge topp stt nnovatonsndex, men när det gäller saluförng av nnovatva produkter och IP så lgger Sverge långt under snttet Europa. Immateralrättslga frågor är aktuella nte enbart vd kommersalserng av forsknngsresultat utan omfattar även forsknngsprogram, framhåller Chrstan Lndell. En sak som man kan göra är att reda ut strukturerna från början vlka deltar, vem äger forsknngsresultaten, etc. och reglera detta avtalsrättslgt. Det är väldgt vktgt de här sammanhangen. Det sker stora förändrngar dag som vsar på vkten och potentalen av IP, som är en ny handelsvara vssa avseenden. Med de stora värden som är förknppade med IP, och det faktum att rättgheterna påverkar hela företaget, är det vktgt att lednngen kontnuerlgt arbetar med och tar ställnng tll hur man vll hantera IP-tllgångarna för att få ut maxmalt av sna nvesterngar. IP bör stå högst upp på många företags agendor! avslutar Chrstan Lndell. lvboj Var tredje person sverge får cancer under sn lvstd. 10% av stödet tll cancerforsknngen kommer från staten. 90% av stödet kommer från prvata gåvor. stöd patentnära CanCerfOrsknng www.rahfo.se Tel 020-255 355 PG 90 06 90-9 eller 90 08 80-6 skänk 100:- drekt sms:a CanCer 100 tll 72 970 Välj mellan 50, 100 eller 200 kronor per sms att skänka tll Radumhemmets Forsknngsfonder. Exempel: vll du ge 50 kronor skrver du texten CANCER 50 dtt sms.