Hälsoeffekter av luftföroreningar



Relevanta dokument
Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Luftkvalitet och människors hälsa

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Arbets- och miljömedicin Lund

Hälsoeffekter från vedeldning

Arbets- och miljömedicin Lund AMM. Miljömedicinskt utlåtande angående luftföroreningar i Trelleborg. Rapport nr 1/2012

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Hälsoeffekter av partiklar inomhus

Nationella och internationella åtgärder (och effekter på halter)

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Lund

Kardiovaskulär påverkan vid kortvarigt höga halter av avgaspartiklar

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Luftföroreningar och hälsa

Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering

Luftföroreningar och hälsa

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Bakgrundshalter av partiklar (PM10, PM2,5) och kväveoxider (NOx, NO2) vid Alva Myrdals gata 5 i Eskilstuna.

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Arbetsgång

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Luften i Sundsvall 2012

Lilla Essingen, kv Primus

APHEIS. Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar. - svenska resultat från APHEIS 3. Air Pollution and Health : A European Information System

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?

Luft i väst Alingsås

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter

Trafikverket har också publicerat en rapport som behandlar frågeställningen; Dubbdäck- regler och erfarenheter från utlandet.

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

Arbets- och miljömedicin Lund

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Hälsoeffekter av svaveldioxid en litteraturstudie med betoning på de senaste årens publikationer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Primära partikelkällor

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

SKL 3 dec Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

Luften i Sundsvall 2010

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

På väg mot friskare luft i Skåne? LUNDS UNIVERSITET

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

På väg mot friskare luft i Skåne

Arninge resecentrum, Täby

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Hälsoeffekter i Västra Götaland och Sverige till följd av luftföroreningar från sjöfarten i Östersjön

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Vedeldning exponering och hälsoeffekter

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

Fysisk Aktivitet och KOL

Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator

Information om luftmätningar i Sunne

Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen?

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Partiklar i inomhusluft

Partikelutsläpp och hälsa

Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet

Hur påverkar dieselavgaser hälsan - en kunskap i förändring Möjliga konsekvenser för hygieniska gränsvärden. Bengt Järvholm 21 nov 2012

Stillasittande & ohälsa

Hälsoriskbedömning av fordonsavgaser vid lokalisering av förskolor i centrala Umeå

Information om luftmätningar i Sunne

Ground-level ozone, soot and health

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Exponering för partikelhalter (PM10) i Stockholms län

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Transkript:

Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se

Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier - Korttidsstudier (tidsserier) - Långtidsstudier Experimentella studier - Människor (Korttidseffekter) - Djur (Korttids- och långtidseffekter) - Celler (Inflammatorisk potential)

Korttidsstudier (tidsseriestudier) Jämför dagar med höga vs. låga halter av luftföroreningar www.oresundsluft.com

Korttidsstudie - The London Fog, 1952 Reassessment of the Lethal London Fog of 1952: Novel Indicators of Acute and Chronic Consequences of Acute Exposure to Air Pollution Michelle L. Bell and Devra Lee Davis Environ Health Perspect 109 (suppl 3):389 394 (2001).

Epidemiologiska studier - Korttidseffekter Ökad dödlighet, ökat antal sjukhusinläggningar Luftvägssjukdom: Attacker av astma och KOL I Sverige ökar akutbesök för astma 2,8% per 10ug/m3 PM10 (1.2% per 10ug/m3 Nox) (Forsberg 2008) Hjärt-kärlsjukdom: Hjärtinfarkt, arytmi, stroke I Skåne ökar ischemisk stroke med 13% dagar då PM10 över 30ug/m3, i jämförelse med dagar 15ug/m3 (Oudin 2010)

Långtidsstudier 1. Jämför områden med höga vs. låga luftföroreningshalter 2. 3. www.oresundsluft.com

Långtidsstudier Harvard Six Cities

Långtidsstudier Southern California Minskad lungfunktionstillväxt hos barn (Gauderman et al 2004) Figure. Community-Specific Proportion of 18-Year-Olds with a FEV1 below 80 Percent of the Predicted Value Plotted against the Average Levels of Pollutants from 1994 through 2000. NO2 1 ppb = 1.88 μg/m3

Epidemiologiska studier - Långtidseffekter Ökad dödlighet, ökat antal sjukhusinläggningar Luftvägssjukdom: Minskad lungfunktion, astma, Ev. även KOL, lungcancer, allergier. Risken att utveckla astma för vuxna i Umeå ökar med ca 54% per 10ug/m3 NO2. (Modig 2009) Hjärt-kärlsjukdom: Arterosklerosutveckling, Hjärtinfarkt, Stroke Boende i områden i Sthlm med högsta halterna PM10/NO2 ökar risken att dö i hjärtinfarkt med 16-23% jämfört med lägst exponerade områdena. (Rosenlund 2006,2009)

Interventionsstudier USA: En minskning av PM2,5 med 10ug/m3 ger ökning av livslängden med i genomsnitt 0,6 år. (Pope, 2009) Inte kunnat visa någon tröskelnivå, även i städer med initialt under 15ug PM2,5 minskade dödligheten. (Laden 2006, Schwartz 2008)

Tidstrend luftföroreningar Urban bakgrund, rådhuset malmö 1980-2006 60 50 SO2 NO2 O3 PM10 PM10 10 00 98 96 94 92 90 88 86 84 82 0 80 PM2,5 PM2,5 06 20 04 30 SO2 02 40 O3 NO2 Tidstrend trafik VÄGVERKET: http://publikationswebbutik.vv.se/upload/3213/2006_165_trafikarbetets_forandring_2004_2005.pdf

Experimentella studier

Studier gatuexponering Minskad lungfunktion ca 6% hos astmatiker som promenerar på Oxford Street jämfört med i Hyde Park (MacCreanor 2007) Ingen effekt hos friska på promenad i Köpenhamn (starkt trafikerad gata) (Bräuner et al. 2008b, 2009). Kammarstudier Dieselavgaser ger inflammation och luftvägseffekter hos friska vid > 300 μg/m3 (Salvi et al.1999). NO2 ökar reaktiviteten i luftvägarna vid >200ug/m3 för astmatiker >1900ug/m3 hos friska vuxna (WHO 2005)

Experimentella effekter - luftvägar Akuta effekter: Attacker av astma och KOL, tillfälligt nedsatt lungfunktion, Inflammation i lungan Ev. Försämrat infektionsförsvar, ökad allergisk respons Långtidseffekter: Ev. Fibrosutveckling (lite evidens)

Kammarstudier Diesel PM 300 ug/m3 PM (Diesel) 1-2h Ökad kärlkonstriktion försämrad kärldilatation Ökad trombus(blodpropp)formering minskad nedbrytning

Kammarstudier Diesel PM Ingen effekt bara gaser (Mills et al 2011) Effekter nanofraktionen (Mills et al 2011) Effekter tvättade partiklar och från avtvättade vätskan (Mills et al 2011) Alla effekter försvinner med partikelfälla (Lucking et al 2011)

Experimentella effekter - Hjärta-kärl Akuta effekter: Starka belägg för akuta effekter av PM (diesel) på hjärtkärlsjukdom Partikelfällor skyddar eventuellt mot akuta effekter på hjärta-kärl Långtidseffekter: Ev. ateroskleros, stödjs av djurexperimentella studier

Översiktsdokument om hälsoeffekter: WHO (2005), Air Quality Guidelines Global Update 2005. Particulate Matter, ozone, nitrogen dioxide and sulfur dioxide, WHO, Geneva. (bra, men lite föråldrad översikt) Health Effects Insititute (2010), HEI Special report 17. Traffic-Related Air Pollution: A Critical Review of the Literature on Emissions, Exposure and Health Effects. (bra, men inkluderar enbart effekter från trafik) Particulate Matter Air Pollution and Cardiovascular Disease: An Update to the Scientific Statement From the American Heart Association. Brook et al. Circulation. 2010, 121:2331-2378